Sunnerbo dombok 1632

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 348 / sid 3 (AID: v49319.b348.s3, NAD: SE/VALA/0382503)
2v
1/2 gaaßhult i torpa S. 1. 2.
1/2 Lußhult i wrå S 1. 2.
1/3 af Duttarydtt 1. 2.
1/2 åßen i Onßiö S 1. 2.
1/4 i Sännishult i Wrå S. 1. 2.
1/3 i öfra Skafta i Traheryd S 1. 2.
1/4 af Eskilßgård i Horn 1. 2.
      Skomakaregården i Flattinge 1. 2.

Sammadagh bleef afsagt att Nielß i Flåbo skulle hafua af sinne
söskonne – 6 Rzdlr, för det arbete på Smedie, åle och quarnedammen
som han efter modren ärfde, och sedan måga Nilßes syskonne behålla
halfua damen i all welkoor, och hålla redskapen wid macht, och lijka
der på kosta i alt thett som wedertorfuas.
 
Sammadagh kom för retta, een Enkia Ingridtt Biörns d: i huijtaryd
på skatiord boandes, och bleef anklagat wara besofuen, af sin afled
na mans Måns gudmundßons halfbroder på mödernett, Knutt
Booßon b:d och aflatt barn medh honom, det hon til werldenne födtt
hafuer, och godwilligen bekenner, huad belångande drängen Knutt
Boßon, han är rymbd sin kooß, och ingen weet huart, dy han är
sedan ingenstädes sporder; Jcke deß mindre effter Jngridt biörnsd:
är tingförd och godwilligen bekenner gerningen, bleef hon efter
gudz lagh sagd ifrån lijfuet.
Om någon tager sin broders hustru, thett är een Skamlig gerningh,
the skolla wara vthan barn, derföre han hafuer sin broders blygd
blottat, Jtem förmår Stadgan, såßom Sueriges vhrminnes Landz-
sedh, att sådana kiättare eller kiätterskor icke må leefua, dherföre
lätt wälborne Ståtthållaren, effter ordinantien exequera domen.
 
Sammadagh tingfördes een dansk quinna Johanna Nielßdotter
barnfödd i danmark i murleby och Sochn, hårdt widh Lund, huilken
är hijttkommen till Swerige, uthi Synnerbo heredtt i Berga Sochn, till
een by quenarp be:d och lånte huß hooß een Enkia Kirstin Krämma
res; och gaaf sig vth för att wara klook, och kunna förskaffa igen
stulit godtz;   Så hende sig att der stodh it barnßööl i quänarpa
by, och der blef några barnkläder stulet ifrån henne som barnet
baar; huilka barnakläder, kirstin krämmares lät heembära;
 
3r
män hon hafuer låtit vhtgåå ord, att förbe:te kloka quinna Johanna
skulle medh konst hafua stält så, att den som staal barnaklädhen skulle
bära them dijtt, och seger tuå timmar för midnatt skulle tiufuen komma
och wid the såtte skulle Johanna seija, nu är tiufuen i gårdzleedet, tå gin-
go the vht, och kirstin seger hon såg Jönß fiskares dotter, kirstin Jönsd:
komma löpandes medh barnehatten och kastade ifrån sig och lop sin
kooß, och säger at hon såg pigan både i ansichtet och på baaken.
Män kirstin krämmares lätt heembära barnahattarna.
Nu neekar Jönß fiskare på sin dotters Kirstins wägnar, at hon aldrigh
hafuer hafft medh theraß tiufuerij att beställa.

Jtem blef och berättat att een be:d Elin Nilßes dotter i quänarp
skulle hålla bröllop, tå sade Johanna till Elin, om Jngeborg i quänarp
een hußquinna kommer och will taga tig i hand, hon will förgiöra  tigh:
Vthan när hon biuder tig handen, så necka och spotta efter henne, så
fåår hon inthet macht. Jtem är och taalet vhtkommit, at efter
den hästen som dirich christiernßonn kiörde bruden medh till
kiörke bleef nästan freddug ther effter död, skulle Johanna hafua vändt
thet ondha som Jngeborg hade achtat bruden, in på hästen.

dhenne för:te Johanna war een lögnachtig menniskia, och een land-
strykerska, huilken många bedrogh, och illa sammanförde, och bedrog een-
fåldigt folk deraß godtz ifrån, hade och inthett Paß eller bewijß, vthan
war ifrån danmark drijfuen för sine beedräglige handlingher;
dherföre bleef hon stupat widh kåken, och föruist Rijket till dan-
mark ighenn.

Samme dagh bleef af Ståthållaren Edle welb: otto von Schieding befallet,
at wid alla Kiörkior skall giöras stockar, på det dee som hafua den whannan
at träta wid Kiörka, eller elliest kommer dijt öfuerladde medh ööl, och
ställa sig obeskedeligen, eller huem som brukar mund på läns och 4dingzman
när dee tala om Chronones ährander, då skola Kiörkionnes sexmän
hielpa til at sättia sådane i Stocken, der skola dee sittia efter som
brothen äro.
 
Sammedagh bleef afdömbt at alle dhee som försummadhe Skiutzningen til
Ryßa sendingebod, såwäll ladegårdz bönder som annat frelße, deßlikest
Skatte och Chrono, skolla böta på huar gård - 40 mkr, och dee penningerna
skola uthan försyn uthtagas, och på tingtaflan deelas till them som här wid
wägen boandes ähro,och dubbelt skiutzadhe.
 
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 348 / sid 3 (AID: v49319.b348.s3, NAD: SE/VALA/0382503)