Sunnerbo dombok 1665

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 2230 (AID: v205987.b2230, NAD: SE/VALA/0382503)
22v
24 ¼ öre att uptaga altså framkalladeß wt. Larß Swenson i Liungby och frå-
gadeß huru med samma peningar war beskaffat, Om Steen war them skyldig
eller om the woro betalte: Tå sade Larß Swenson, att Steen war them på
sin Länßmanß räckning skyldigh, och Börge Jonson hade intet fått b.te
pngar, thetta ärandet förskötz till nämbden och bleff afsagt, Althenstund
wt Harald Trolles book innehåller att Börge buhr war inwist till Salige
Steen i Liungby att fördra så många peningar, theßlikest wittnades att
thet war icke för Börges upbörd, altså icke skyldigh dherföre Clarera,
Hwarföre bleff dömbdt, att wt Harald Trolle, skal betala till Börge
Buhr ofwanbte 9 dlr 24 ¼ öra Smt. och sedan wt. Harald Trolle sökia
Sal Steens arfwingar i liungby som och nu præsentera sigh wilia med honom
liquidera, och således effter lagh hwar skyldigh sökia sin man, så wijda
han gitter.
 
S.d. Kom för rätten Ährligh och w.tt Larß Swenson i Liungby gästgifware
och sigh högeligen beswärade öfwer almogen som under hanß rättare lag ligga
att the icke wille komma fram med sina hästar, att skiutza dhen wägfarande man,
när the ther om blifwa tillsagde och bebodade, Tå swarades af menigheten
dhetta war orsaken att the intet fåå fyllest pngar för sine hästar, och dherföre
wille the wara förskonte, b.te Larß Swenson swarade, att thet hade warit een gam-
mal förlyíjkning emellan gästgifwarne och almogen öfwer heela häradet, att såsom
giästgifwaren aff dageligh beswär, så och aff wägfarande män, som andra,
är myckit Graverat, i dhet han moste så med säng som med liuß och weed
seent och bittida, och all annor nödtorft dhem försöria, såsom och sända sin e-
gen drängh ifrån sitt arbete och boda hästar i hoop, altså skulle han niuta nogot
för sitt omaak, och dher dhe intet wille blifwa wid sin förlickning, tå bad han
att bönderna måtte hafwa sina håldhästar, så behöfde han intet låta sitt folck
löpa dher efter, och tå måtte the sielfwe taga sin fulla betalning, hwilket
wt Larß Swenson i lijka måtto af wälborne her Landzhöfdingen med flijt
begärade dhem måtte tillhållas, hwilken saak wälb Landzhöfdingen remitte-
rade till rättenß uthslagh, och fant skäligit antingen blifwa wijdh förlijkningh
eller hafwa sina hållhästar, dhetta bleff nogot widlöftigt discurerat, och än-
teligen funne almogen för godt, blifwa wid then gambla förlijkning,
ty att ligga medh sina hållhästar, heela 8 dagarna, och försuma sitt gagn
hema, och kan skee än tå the tijder ingen komme som nogon häst lega
wille, och såledeß wore theras skade så myckit större, altså blef och efter the-
raß begäran afsagt, att the blifwa wid sin gambla förlijkning, såsom och af-
sadheß att then som icke komme fram tå han får budh, med mindre han
han hafwer laga förfall, tå skal then böta efter gästgifware ordning
3 mkr så ofta han thet försumar.
 
S.d. Upstegh för rätten Nämbdemannen jon i horn och berättade att
Erich Swenson i rydh och hampneda sochn hafwer sålt till Swen Er-
landson i balkö, och hanß hustru Gunnil Swenßdotter it tuneland
i balkö, och dherföre bekommit 40 dlr Smt. Noch hafwer Karin Swenß
dotter ½ tunnoland i balkö för 17 dlr, Kirstin Swenßdotter sålt ½ tunno
land i balkö för 17 dlr Smt. Noch äger han sielff een broderlott i bte
balkö, och således äger nu Swen Erlandson och hanß hustru 1/12 i balkö, hwil-
ket Jon i horn wille wara man före att dhetta sant är såsom och bte 1/12 bort-
skiöta och såsom b.te 1/12 är lagbudin och lagstånden, ty dömdeß thetta kiöp
fast och oryggeligit nu och i tillkommande tijder, och således afhändeß.
23r
Anno 1665 dhen 3 Junij war iag underskrifwin lagläsare med Synderbo
häradz nämbd uppå een å tinge rest och lagkallat häradz syn med ransakning
emellan twenne skattaheman, nembligen högaholm skatta i markarydz sochn
med dheß åboer jönß jonson, Eskill jonson och hustru Brita Truedz-
dotter klagande, moth skattaäganderna i Stenßedt, Birge Nilß och peder
Nilson swarande uthi hallarydz, twistandes om bohlstada skääl och skogz skil-
nat till een  dödwijda eller fureskogh dheße gårdar emellan nu funnes och
ther hooß tillstädes Cronones länßman Nilß Nilson i markarydh och Eskill
i hallaböke med flere beskedelige män, sampt parterna å begge sijdor.
Theßlikest häradz nämbd.     Nämbden.
Jon jönson i rydh, Birge Kråk, Jon Anderson i horn, Simon i wästerhult,
Jon i wiggåsen, Jon Nilson i dragerydh, Anderß Oluffson i åmoth.
Knut i biärnarydh. Larß i ragnilaköp i åkasställe, Jönß i exhult.
Så är thenne uthmarken som förbemälte gårdars högaholm och Steensedtz
åboer twista om emellan begge skattagårdarna, hwilka ligga näst in till
gamble gränsen, högaholm i wäster, och steensedt i öster, uthi hwar sin
sochn, när wij nu komme till trätes platzen, mötte Steensedtz åboer oß
strax östan om Högaholms giärde och måsahals och läte osz för een kulle
Lusekulle kallat, med månge jordfaste stenar them ibland een jord-
fast steen, hwarest ligger een liten flijsesteen itt litet huul under såsom
tädan uthsprucken i samma norra strock uthwiste steensedtz åboer uti
återgången, een kulle med een bergzklippa.   Nordan måsakiärrit, emellan
begge måsarna i åhllhulte mark, och fasteland, noch med samma synagång led-
sagadoms wij i österst till nogra sämiemärke, som finnes emellan gårdarna
både aff wäster uthi markarydz sochn, och till öster uthi Hallarydz sochn, nem-
bligen emellan Erichztorp i markarydz sochn, och gryßhult i hallarydz sochn
öst nordan måsakiärran, ther fins på renan een steen som ligger på och Jordfast
steen, ther hwar gård med sine häfder, stenar, sedan ledsagade parterna oß till
een så när manßhögh resesteen, uthi een stoor måse, then parterna kalla mar-
kishall, hwar uth med östan till mötas åth Steenshulterna i söder och gryßhul-
terna i norr hwar medh sit giärdes giärsegård, men tädan i wäster möter mar-
karydz sochns ållhultz, och nordan måsar fämark, ifrån markeshall åter tilba-
ka igen ledsagade högaholms åboer oß itt streek i wästsyder till een steenklip-
pa på een liten kulle Lijahijet kallat, hwarest ligga twå stenar på een jord fast
hall, och ofwan på the twå temmelige store löse stenar een upwägder hall som
dock synes wara menniskiors handawärk, så dher ifrån bätter i sydwäst, ge-
nom ödemarken till een wijsare på een iordfast steen, om twå mans lyftan, Noch
litet ther ifrån i samma streek genast moth gamble gränsan till een iordfast
steenklippa, hwarest syntes i måset, bart och tort rum, efter een bort wräken
wijsare och tädan genom furemarken, wästan mitt i tw, i wäst söder moth möråß
öijar uthi sanka kiärrflyen, ther gambla landamärkit möter och boalt skogz häfd
i wäst syder, uthi wißletofta sochn. Men eliest ther ifrån ledsagadoms wij till
Lusekull åter igen ther Steenhulterna förskiuta sig på sitt förra norra
streek i wäster, öfwer myran och högaholmß åker och ängiagiärde uth med gården
till grönsiö kiälla wid siön, som är itt Kiällesodh hwilket intet gärna fryß om
winteren, itt namkunnigt landamärke kallat uthi markarydz sochn hwar-
est inga andra steenmärke finnaß uthan grönsiö källa emellan wißletofta
i Schåne och markarydz sochn i Småland, dheß för uthan hwar så wore om thet-
ta, norra kosan skulle gåå itt rätt streck, så ginge steens hulterna öfwer höga
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 2230 (AID: v205987.b2230, NAD: SE/VALA/0382503)