| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 3740 (AID: v205987.b3740, NAD: SE/VALA/0382503) |
26v
S.d. angafs Jönsz Nilson i Torsarydh moot Gudmund Erichson i Looshult
för stämbnings försittiande, wittnar Swän i Moanäs länszman at böta 3 marker.
S.d. angafs Joen trägårdzmästare på Erichsstadh moot Jon Månson i
Romborne för stämbning om itt par oxar att bötha 3 marker.
S.d. skogewachtare Nilsz Håkonson angaf Jöns Jönson i Rydh för
diura skiutning att bötha 3 marker.
S.d. wplästes kongelig maij:ttz allernådigste resolution almogen i
Sunnerbo häradh giffwen att the för booskapspäningars uth
läggiande skola wara befrijadhe A:o 1667 dhet alle bekänna hafwa
åthniutet. Theszlijkest och bekänna militiaehemans åboer att the
effter kongl: maij:ttz allernådigste resolution och förordning hafwa be
kommit wederlag för the skiutzpeningar som the wthi ofredztijden
till ryttarne och soldaterne wthladhe, dhesz till mehra wiszo att så är å
tinge publice bekändt i tingsprotocollet inskrifwet betygar laglä
saren med egin handh segnete och nampn, Actum ut supra.
S.d. framkom ährlig och beskedelig Kiättel Anderson i Swänshult
länszman begärar af tingsrätten ett sanfärdigt attest om sin heem
waro och tillhåldh. Nu wittnas och betygas det alt sedan han blef boan
desz här i häradit är stadnat på itt cavallerietz hästhemman Swenshult
benämdh i Hinnerydz sochn och ingen annorstädes och aldrig bodt eller
brukt på något infanterietz heman Lindhult benämdh. Elliest är
och kunnogt dhet hoos honom i Swänshult är een förlofwat soldat Lars
Eskelson benämdh hwar om sochneattest upwijstes och exhibitum påskrefs
daterat Hinnerydh dhen 29 Augustj A:o 1669. Så och publice witt
nadesz och bewijstes dhet Svän Eskelson i Siötorp hafwer tiänt för sol
dat i 4 åhr och giordt tree brwk, ett i Calmar, andra i Malmö, tredie i
åhr i Malmöö. Sidst beswärar sig bem:te Kiättel Anderson dhet han när vid
möthet i Öhr wthi Albo häradh Anno 1669 är anfördh worden lijka som
han skulle bodt på infanterietz heman Lindhult hwilket aldrig är skedt.
Dhetta attest för saning och rättwijsan skull kunne honom å tinge icke
förwägras med begäran sampt till sanfärdigheetenesz wijdare sluth och
resolution wederböhrligen med häradz insegle confirmeras må.
S.d. Peder Bengtson i Hinnerydh framkom och kärade moot inspecto
ren w:tt Petter Paulin om skattz ehrläggiande för pastoris stompn i Hinne
rydh dhet han hafwer betalt effter sitt brwk för half stompnen A:o 668
noch brukt een treding A:o 669, nu hafwer faderen Bengt Månson
brukt ½ gårdhen 668, sedan hafwer fadheren och söhnerna 2 stycken med
fadren brukt hwar sin treding A:o 669, fadheren Bengt Månson stadde
stompnen af salig hr. Per Paulin, ty will inspectoren panta söhner
na för fadherens brwk. Resolutio.
Bleff swarat effter lag om städia Jorda B. 20 Cap. om bolag 32 Cap. Jord: B
i LL om skatt hwar för sitt brwk Tingm: B: 29 Cap. Ingen böhr osakan
böta och lös war samma saak och när bolagstäcke är uthe hafwe sedan hwar sitt
nu är fadheren intet tillstädes wthan sägesz liggia siuk hemma, ty
skickas 2 af nämbdene dher i giäldet hemma, Peder Jonson i Snälszböö
ke, Anders Pederson i Tuthult att wijdare ehrfara om åhrszbrukens
beskaffenheet och desz betalning, huruwijda betalt är och hwadh hwar
skyldig finnes, dhet låta förhöra och antekna, i wittnens åhöran, att
så är aff tinge afskeedat för denna gången wittnar lagläsaren.
Actum ut supra.
för stämbnings försittiande, wittnar Swän i Moanäs länszman at böta 3 marker.
S.d. angafs Joen trägårdzmästare på Erichsstadh moot Jon Månson i
Romborne för stämbning om itt par oxar att bötha 3 marker.
S.d. skogewachtare Nilsz Håkonson angaf Jöns Jönson i Rydh för
diura skiutning att bötha 3 marker.
S.d. wplästes kongelig maij:ttz allernådigste resolution almogen i
Sunnerbo häradh giffwen att the för booskapspäningars uth
läggiande skola wara befrijadhe A:o 1667 dhet alle bekänna hafwa
åthniutet. Theszlijkest och bekänna militiaehemans åboer att the
effter kongl: maij:ttz allernådigste resolution och förordning hafwa be
kommit wederlag för the skiutzpeningar som the wthi ofredztijden
till ryttarne och soldaterne wthladhe, dhesz till mehra wiszo att så är å
tinge publice bekändt i tingsprotocollet inskrifwet betygar laglä
saren med egin handh segnete och nampn, Actum ut supra.
S.d. framkom ährlig och beskedelig Kiättel Anderson i Swänshult
länszman begärar af tingsrätten ett sanfärdigt attest om sin heem
waro och tillhåldh. Nu wittnas och betygas det alt sedan han blef boan
desz här i häradit är stadnat på itt cavallerietz hästhemman Swenshult
benämdh i Hinnerydz sochn och ingen annorstädes och aldrig bodt eller
brukt på något infanterietz heman Lindhult benämdh. Elliest är
och kunnogt dhet hoos honom i Swänshult är een förlofwat soldat Lars
Eskelson benämdh hwar om sochneattest upwijstes och exhibitum påskrefs
daterat Hinnerydh dhen 29 Augustj A:o 1669. Så och publice witt
nadesz och bewijstes dhet Svän Eskelson i Siötorp hafwer tiänt för sol
dat i 4 åhr och giordt tree brwk, ett i Calmar, andra i Malmö, tredie i
åhr i Malmöö. Sidst beswärar sig bem:te Kiättel Anderson dhet han när vid
möthet i Öhr wthi Albo häradh Anno 1669 är anfördh worden lijka som
han skulle bodt på infanterietz heman Lindhult hwilket aldrig är skedt.
Dhetta attest för saning och rättwijsan skull kunne honom å tinge icke
förwägras med begäran sampt till sanfärdigheetenesz wijdare sluth och
resolution wederböhrligen med häradz insegle confirmeras må.
S.d. Peder Bengtson i Hinnerydh framkom och kärade moot inspecto
ren w:tt Petter Paulin om skattz ehrläggiande för pastoris stompn i Hinne
rydh dhet han hafwer betalt effter sitt brwk för half stompnen A:o 668
noch brukt een treding A:o 669, nu hafwer faderen Bengt Månson
brukt ½ gårdhen 668, sedan hafwer fadheren och söhnerna 2 stycken med
fadren brukt hwar sin treding A:o 669, fadheren Bengt Månson stadde
stompnen af salig hr. Per Paulin, ty will inspectoren panta söhner
na för fadherens brwk. Resolutio.
Bleff swarat effter lag om städia Jorda B. 20 Cap. om bolag 32 Cap. Jord: B
i LL om skatt hwar för sitt brwk Tingm: B: 29 Cap. Ingen böhr osakan
böta och lös war samma saak och när bolagstäcke är uthe hafwe sedan hwar sitt
nu är fadheren intet tillstädes wthan sägesz liggia siuk hemma, ty
skickas 2 af nämbdene dher i giäldet hemma, Peder Jonson i Snälszböö
ke, Anders Pederson i Tuthult att wijdare ehrfara om åhrszbrukens
beskaffenheet och desz betalning, huruwijda betalt är och hwadh hwar
skyldig finnes, dhet låta förhöra och antekna, i wittnens åhöran, att
så är aff tinge afskeedat för denna gången wittnar lagläsaren.
Actum ut supra.
27r
S.d. framkom för rätten Jon Jönson i Barszhult och Nilsz Erichson i sam
ma gårdh och käradhe moot sin gårdman Sune Haraldson om eeldz skadha
föregifwa wara uthkommen af wahngömmo effter ther läntes eeldh i dhen
eelden uthkom effter middagen helgetreefaldighetz lögherdag dhen 5 Juni eel
den läntes fulle om dagen men af skårsteens gnister kom han wist wth och
som dhe säga, kan skee begyntes i förstufwa i takit aff gnister wthi starkt
stormwäder, han sielf wndkom hättelöös och trögelöös, tå vpbran all man
gården och fägårdh, wedekastar och humblegårdaar, dhet weeta grannarna sielf
we, all hansz egendomb wp brann, hwsz och löösöra, bådhe kläder, maat, lef
nat sädh, kåpp och kaar, all hans sängakläder och gångekläder men gård
männerna finge något wndan wwlden räddat.
Skadan kan icke wärderas wnder några hundrade dlr.s wärdhe. Tingzrätten
finner skiäligit att effter lag branstud söökes må af all häradit Bygnings B
36 Cap. i LL. Eeldz wahngömmo kan icke bewijsas, till vprättning behöf
was 4 åhrsz frijheet. Elliest gårdmännerna jäfnades emellan om skadan
Sune som alt sitt miste med hwsen men gårdmännerna finge något wndan
Ty kunne rätten icke dömma Sune till att betala dhenne sine gårdmän Jon
och Nilsz någon wådeeldz skade, dher han icke kunne eller förmåtte bätter wachta
än sitt egit. Synesz för then skull warit skedt eem oförmodelig skada af san wåda
och skårsteens gnistom i starkt stormwäder, dher medh giordes afträdh.
S.d. framstältes Kijrstin Håkonszdotter i Sånna å croone ogifft bekänner
sig wara lägrat af een dräng Peder Larson i Bråna å crone, barn födt,
Kijrstin född är af ächta säng, Peder Larson är icke tillstädesz, doch till hem
wist i Alenszkiöp, lofwar ställa drängen Peder Larson till nästa ting eller
swara drängsens saak, i medler tijdh stältes hon i lyffte.
S.d. wpsteeg hr Larsz i Prostekiöp och kärade till Larsz Pederson i Proste
kiöp om 9 dlr s.mt hwarföre Swen Larson i Prostakiöp sätter till hr Larsz
i Prostekiöp i wnderpant sin skattajordh en fierding för 30 länta rxdhr, nu
är alt betalt på 9 dlr s.mt när. Resolutio. Nu dömmes hr Larsz till sin ahn
deel af panten, till han fåhr sin betalning effter obligationen.
S.d. framkom för rätten Larsz Jönson i Torsiö landbofougte klageligen
sig beswärade öfver Swen Sunason i Östraby å frälse soldat skrefwen dhet han
är honom på skatte rest och några länta rxdlr till 43 rxdlr. dher på wpwistes een
skrifftelig med wittne och boomärkie obligation daterat Östraby handskreften
dhen 14 Decemb: 667 wijdh ähra och redeligheet att betala, nu är Swen Suna
som tingstämbdh altså swaranden icke tllstädesz uthan sänden till tinget som
upwistes een contrarie skrifft med nampn uthan bomärke daterat Östra
by dhen 14 Novemb 669, dhen första obligation eller handskrifft giffs
witzord må exeqweras aff wederböhrandom effter lag Kiöpm B 14 Cap. i LL.
S.d angaff Jönsz Jönson i Thorsedt å frälse för stämbnings försittiande å
andra tinge att svara om huusaröthe mot landbofougten Larsz Jönszon böthe 3 marker.
S.d. framträdde ährlige och förståndige man Peder Svänson i Bööke och Jönsz
Anderson i samma gårdh klageligen sig beswäradhe öfwer dheras nedhuggne giärdz
gårdh och begärade dhenne ährlige nämbdemän Jon i Horn, Simon i Wästerhult
Peder Anderson i Bergheem, Peder i Snälszbööke, Jon i Wiggåsen. Knut i
Biärnarydh welja göra sin sanna bekännelse i ty måhl. Nu wittna och bekän
na dhenne wid godh troo och saning dhet dhe woro tijt kallade å tinge i för
ledne åhr effter trägen begäran att wittna om dhet dhe dher funno och sågo
emellan Bööke och Toffthult. Tå fantz ther steenmärke hwar effter annan
så och funne the giärdzegårdhen dhen första war satter något uthöfver som
blige steenmärke och blef nedhuggen af Tohultz åboer, sedan fluttes gärdze
gården in bätter i öster in om steenkiäldrorna effter dhers inrådandhe
bleff åther nedhuggen i sommarsz itt åhr sedan, nu är ingen swarandhe
stämd eller tillstädesz och begäras förbudh om vijdare våldzvärkan
å dherasz gärdzegårdh och fridbände med egen hämbngerugheet afstå
hemma them förkunnas må. Ty på höga öfwerheetenes hans kong: maij:ttz
och justitiens här med förbiudesz wijdare wåldzwärkan och egin hämnbn
ma gårdh och käradhe moot sin gårdman Sune Haraldson om eeldz skadha
föregifwa wara uthkommen af wahngömmo effter ther läntes eeldh i dhen
eelden uthkom effter middagen helgetreefaldighetz lögherdag dhen 5 Juni eel
den läntes fulle om dagen men af skårsteens gnister kom han wist wth och
som dhe säga, kan skee begyntes i förstufwa i takit aff gnister wthi starkt
stormwäder, han sielf wndkom hättelöös och trögelöös, tå vpbran all man
gården och fägårdh, wedekastar och humblegårdaar, dhet weeta grannarna sielf
we, all hansz egendomb wp brann, hwsz och löösöra, bådhe kläder, maat, lef
nat sädh, kåpp och kaar, all hans sängakläder och gångekläder men gård
männerna finge något wndan wwlden räddat.
Skadan kan icke wärderas wnder några hundrade dlr.s wärdhe. Tingzrätten
finner skiäligit att effter lag branstud söökes må af all häradit Bygnings B
36 Cap. i LL. Eeldz wahngömmo kan icke bewijsas, till vprättning behöf
was 4 åhrsz frijheet. Elliest gårdmännerna jäfnades emellan om skadan
Sune som alt sitt miste med hwsen men gårdmännerna finge något wndan
Ty kunne rätten icke dömma Sune till att betala dhenne sine gårdmän Jon
och Nilsz någon wådeeldz skade, dher han icke kunne eller förmåtte bätter wachta
än sitt egit. Synesz för then skull warit skedt eem oförmodelig skada af san wåda
och skårsteens gnistom i starkt stormwäder, dher medh giordes afträdh.
S.d. framstältes Kijrstin Håkonszdotter i Sånna å croone ogifft bekänner
sig wara lägrat af een dräng Peder Larson i Bråna å crone, barn födt,
Kijrstin född är af ächta säng, Peder Larson är icke tillstädesz, doch till hem
wist i Alenszkiöp, lofwar ställa drängen Peder Larson till nästa ting eller
swara drängsens saak, i medler tijdh stältes hon i lyffte.
S.d. wpsteeg hr Larsz i Prostekiöp och kärade till Larsz Pederson i Proste
kiöp om 9 dlr s.mt hwarföre Swen Larson i Prostakiöp sätter till hr Larsz
i Prostekiöp i wnderpant sin skattajordh en fierding för 30 länta rxdhr, nu
är alt betalt på 9 dlr s.mt när. Resolutio. Nu dömmes hr Larsz till sin ahn
deel af panten, till han fåhr sin betalning effter obligationen.
S.d. framkom för rätten Larsz Jönson i Torsiö landbofougte klageligen
sig beswärade öfver Swen Sunason i Östraby å frälse soldat skrefwen dhet han
är honom på skatte rest och några länta rxdlr till 43 rxdlr. dher på wpwistes een
skrifftelig med wittne och boomärkie obligation daterat Östraby handskreften
dhen 14 Decemb: 667 wijdh ähra och redeligheet att betala, nu är Swen Suna
som tingstämbdh altså swaranden icke tllstädesz uthan sänden till tinget som
upwistes een contrarie skrifft med nampn uthan bomärke daterat Östra
by dhen 14 Novemb 669, dhen första obligation eller handskrifft giffs
witzord må exeqweras aff wederböhrandom effter lag Kiöpm B 14 Cap. i LL.
S.d angaff Jönsz Jönson i Thorsedt å frälse för stämbnings försittiande å
andra tinge att svara om huusaröthe mot landbofougten Larsz Jönszon böthe 3 marker.
S.d. framträdde ährlige och förståndige man Peder Svänson i Bööke och Jönsz
Anderson i samma gårdh klageligen sig beswäradhe öfwer dheras nedhuggne giärdz
gårdh och begärade dhenne ährlige nämbdemän Jon i Horn, Simon i Wästerhult
Peder Anderson i Bergheem, Peder i Snälszbööke, Jon i Wiggåsen. Knut i
Biärnarydh welja göra sin sanna bekännelse i ty måhl. Nu wittna och bekän
na dhenne wid godh troo och saning dhet dhe woro tijt kallade å tinge i för
ledne åhr effter trägen begäran att wittna om dhet dhe dher funno och sågo
emellan Bööke och Toffthult. Tå fantz ther steenmärke hwar effter annan
så och funne the giärdzegårdhen dhen första war satter något uthöfver som
blige steenmärke och blef nedhuggen af Tohultz åboer, sedan fluttes gärdze
gården in bätter i öster in om steenkiäldrorna effter dhers inrådandhe
bleff åther nedhuggen i sommarsz itt åhr sedan, nu är ingen swarandhe
stämd eller tillstädesz och begäras förbudh om vijdare våldzvärkan
å dherasz gärdzegårdh och fridbände med egen hämbngerugheet afstå
hemma them förkunnas må. Ty på höga öfwerheetenes hans kong: maij:ttz
och justitiens här med förbiudesz wijdare wåldzwärkan och egin hämnbn
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 3740 (AID: v205987.b3740, NAD: SE/VALA/0382503) |