Sunnerbo dombok 1677

Renoverad dombok

https://www.sunnerbo.nu

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:36 (1677-1680) Bild 20 (AID: v206170.b20, NAD: SE/VALA/0382503)

Sunnerboo Häradhz domb Protocoller för åhr

1677 att insinueras uthi den höghl. Konunghz

Giötha Rjkes HoffRätt

[tom sida]

Anno 1677 den 12, 13 och 14 February höltz ordina-

rie Winterting medh Allmogen aff Sunnerbo Häradh uthi giästgifwa-

regården Nygård i Ryßby Sochn, närwarandes Assessoren uthi den

höghlofl. Konungzlige Giötharykes HoffRätt, sampt Häradzhöfding

öffwer aska, Dahls och Lysingz härader, deßlykest Sunnerbo hä-

radh i Småland, Wälb:^ne H^r Nils Nilßon Liungbärgh,

och underskrefne häradz Nämbdemän Nembligen.

	Per Anderßon i Bärghem,	Knuut i Biärnarydh
	Joen i Linneråhs,	Knut Bängtzson i Öslöff
	Per Joenßon i Bärghem,	Oluff i Teßåhs,
	Joen i Siuhult,	Lars i Wästerhult,

	Jöns i Dommarydh som nu Constituerades till ordinarie
	Nämbdeman, i den affledne Påfwels ställe i Ryd,

	Joen i Wiggåsen	deße i diametro emot skrefne
	Per Jonßon i Snälsböke	Nämbdemän woro bortta, för
	Anders i Tuthult	hwad orßak wiste ingen berätta,
		föruthan det att Joen i Wiggåsen skulle
		wara siuk, och de andra äfwen så wähl,

Wedh samma tillfälle togh Rätten uthi consideration närwarandes

tydh tillstånd, eenkannerligen den häfftige ikände och inwytade Siukdomb,

som nu allestädes uthi häradet grasserar, uthaff hwilcken berät

tades, twänne Nämbdemän som nu för tyden intet woro till

städes, skulle wara behöfftade, förefallandes altydh swåhre sa

ker, så på Tingen med affdömmande, som uppå Jordransaknin

gar med wittnande, till hwilcka ährenders så mycket troligare och

bättre förrättande, Rätten pröfwade nödwändigt wara försedd

	medh een Eedswurin och Complet Nämbd; altförden orßaken skulle emädan
	Åke i Båckaboda i Agunnaryd Sochn och Joen Jönßon i Teßåhs och
	Ryßby Sochn, bägge ährlige och bofaste Dannemän i Häradet, waran-
	des der till medh aff godh fregd och förstånd, pröfwades aff Rätten för sitt
	här till dagz berömmelige och ährlige förhållande till sådant ämbete Ca-
	pable, är och nu för tijden ingen aff Nämbden som boor och haar sitt
	hemwist uthi Agunnarydh, hwilcken Sochn som ligger så när Skånske
	gräntzen, hwar ifrån och så många beswähr komma, uthan Åke alle-
	na, Altså antoges offwanbem:^te Åke och Joen med Rättens eenhällige
	samtyckio, och Judicerades duglige att sustinera Nämbdemännernes
	tiänst, och derföre allenast niuta Sätespenningar, blifwandes och så dhe
	till succession närmast, när någon aff ordinarie Nämbdemännerne falla
	ifrån, och på det bägge så mycket upprichtigare uthi bem:^te sin tiänst
	och dommare ämbetern Compotera skulle, aff lade dhe medh händer å
	book deras Eed; wed Gud och hans helga ord, det dhe skulle så sant
	dem Gudh skulle hielpa till lijff och Siäl i alla domar rätt föllia, och
	alldrigh wrångwisligen handla emot Lagh och deras samweth, icke heller
	Lagh wrängia eller Orätt styrckia, för Räddhuga, weld eller penninge
	girughet skuld, ey för affwund eller illwillia, ey för wänskap eller
	wänsämio, tagandes der medh sitt rum hoos Rätten, detta weder
	böranderne ställa sigh till effterrättelse, attt the låta dem bägge
	niuta dhe förmåhner uthi omläggningar och skiutzningar som
	sådanne ämbeten plägar föllia, hwar medh önskades dem bägge lycka
	och dher medh toge sine Säthen hos Rätten.
	Till tingetz forttsättiade, sedermehra det wederbörligen bytt, och
	aff förkunnat till een ingång uppbödes effterfölliande gårdar och
	hemman

1	Silfwerband och twå Silfwerskieder pantsatte till Tutaryz kyrkio
	Aff Anders Christophersson uppbiudes	1 g.ⁿ

Frälßehemmanet Brealt i Lydhult Sochn, låter Borgmästaren i
Jönkiöping wälbet:^de Alexander Haijock första reesan nu uppbiuda, som
Han sigh aff wälb:^dh Johan Carl Rosenskantz tillhandlat, det brefwet aff
Jönkiöping d 30 january åhr 1677 bredare uthwysar.	1 g.ⁿ

5 Rykzd.^r i Silfwermynt, 2 meßingzkittlar och twå järngryter lå-
ter Nembdemannen Knut i öslöff uppbiuda	1 g.ⁿ

Skattegården den Södra i Qwänarp halfparten och ½ Nårre
gården i Åby, låter Bengt Larßon ibid: uppbiuda	1 g.ⁿ

Ett Silfwerstop pantsatt till Tutarydz Kyrckia uppbiudes	1 g.ⁿ

½ fiärding i Östraby uppbödz aff Anders Nilßon i Nygård
på pant	1 g.ⁿ

Sallewara i Ångelstad Sochn låter Secreteraren wälbet^de
Jsrael Gummeßon uppbiuda	1 g.ⁿ

5 Skieppeland åcker och fyra Laß äng i fotatorpz gård i Ån-
gelstad Sochn	2 g.ⁿ

Jöns Jönßon i Osnakiöp i Piätteryd Sochn låter uppbiuda 1/6 der-
sammastädes	2 g.ⁿ

Fiärdingzhemmanet Giäßeboda i Agunnarydz Sochn uppbiudes	2 g.ⁿ

1/3 aff Skattegården Bäck i Kånna Sochn	2 g.ⁿ

3/8 uthi Torstens gård i Håå i Hampnada Sochn uppbiudes	2 g.ⁿ

1 gård i gräsholma ½parten kiöpter och ½parten pantsatter uppbiudes	3 g.ⁿ

1/3 i ysnarp i Lydhult Sochn i lyka måtto	3 g.ⁿ

¼ på ett tunneland när i Röshult i odensiö Sochn	3 g.ⁿ

½ gård i Kiärringe i Ångelstad Sochn undantagandes 3 skieppeland	3 g.ⁿ

9 Skieppeland Jord i Norregården Hårßebärgha	3 g.ⁿ

½ Nårregården i WännaRyd i Bärgha Sochn	3 g.ⁿ

1/16 i stora gården i drageryd sammaledes	3 g.ⁿ

Frälßegården Åhrshufwud i Agunnaryd Sochn	3 g.ⁿ

Finnhult Ibm	3 g.ⁿ

Tuna i Ryßby	3 g.ⁿ

1/6 i Toffta i Liungby Sochn	3 g.ⁿ

Wedh samma tillfälle ibland andra ährender som förhandlades, uppsteg	klagomåhl öff-
för Rätten Cronones Befallningzman Wälbet:^de Abraham Liungbärgh	wer een e:^dh Germund
insinuerades (1.) Landzhöfdingens öffwer Cronobärgz lähn och Ble-

/:king

	Bleking Wälb:^ne H.^r Gustaff Lilliecronas till honom ankombne Befall-
	ning aff Tingzåhs d: 8:^de Februarij sidstledne, att för Rätten an-
	klaga een be:^dh Germund i Sånna för sitt begångne brått, och
	taga uppå honom derföre domb, /2./ præsenterade han een ran-
	sakning hållen öffwer bem:^te Germund i Sånna, uthi Cantzelijt
	i Wexiö d 22 Januarij förledne, som sedermehra är edeligen Ve-
	rificerad uppå Wexiö Rådhuus den nästfölliande 24 dito /3./ deß-
	lijkest inlade han uthi Rätten en Relation och bekiännelse
	om offtabem:^te Germundz i Sånna Swijkelige och bedrägelige för-
	öffwande emoth twänne soldater, aff Wästgiöte Regementet,
	giord aff HäradzProfossen, hwilcka documenter upplästes, exhibe-
	rades och lades ad acta; Och såsom bem:^te Befal.ⁿ intet mehra
	skriffteligen hade att insinuera eller mundteligen påminna, uthan
	begiärade effter den anledning och upplysning offwanbem:^te documen-
	ter gifwa wed handen öfwer honom domb, altså togh Rätten
	Germund och deß åklagare Ryttaren Anders Kaffle till förhör,
	inqvirerandes alldraförst om Ryttaren och hans Cammerat hade förrymbdt
	och olofligen gådt ifrån Armeen, der på han swarade sigh ingens loff
	hafft, altså præsummerade Rätten dem bägge warit rymningar, se-
	dermehra frågades Germund hwars order han hade sådanna som kommo
	ifrån Armeen fasttaga och Attrapera, der på han swarade sigh der
	till wara fullmechtigad och beordrad aff Jnspectoren wäla:^tt Nils
	Nilßon i Marckaryd, som ifrån Kongl. May:^tz för någon tijdh
	sedan ährhållit den befallning, så wäl förrymbde Ryttare,
	Draguner som knechtar fast taga, och således i anledning aff
	undfångde bem:^te Jnspectors ordres denne närwarandes Ryt-
	tare och deß Cammerat, som rymbdt ifrån Armeen, tillijka
	med Artolleria Karlens tillhielp fast togh, ärnandes dem bägge
	föra dijt till Kongl. Armeen, effter sin instruction, det han med
	den eene strax giorde, hwar uppå Germund låffwade sig skola

/: skaffa

skaffa redelige bewijs. Wijdare refererade Giermund att först han dhe

förrymbde ryttare hade attaqverat, rymbde den eena bårtt, då gier-

mund strax reed effter, och hinte honom i horn, emedler tijdh skall

samme Ryttare dhe aff Giermund tvenne stuulne tobakzrullor kastat

ifrån sigh och uthi een buska wedh Kyhlhulta skantz, hwilcka Ger-

mund fick igien, der på han lofwade i lijka måtto skaffa bewijs, un-

der hans bårttowarande stack denne hans åklagare och så sigh undan,

hwilcken giermund som kom med hans Cammeraat, intet mötte.

Rätten frågade Ryttaren, hwarföre han icke blef qwar till deß Germund

kom tillbaka, swarade sigh i Sånna fördöfwad een dagh och een Natt,

sedermehra han reest bortt, intet wetandes när Germund skulle koma

hem, och som han så länge drögde, drogh han sin wägh, wijdare be-

rättar Giermund, att Artollerie karlen Anders, hwilcka bägge med

samnad hand och gevalt tagit från Ryttarna twå paar pistoler,

2 Carbiner och twå wärior, under hans frånwaru när han efterja-

gade den ifrån honom först gångne Ryttaren som föregifwes stuhlet tobaket,

skall bem:te karl medh sigh tagit alt offwanbem:te gevähr, såsom och dhe

dher stående Ammunitions wagnar, så att Germudn intet fått nå-

got dher aff, uthan han alt gevähret skall allena behållit; Rätten frå-

gade Germund, om han då han kom till Marckarydh och Convoijerade

Ryttaren till Lägret sådant uppenbarade för Nils Nilßon, swarade

sigh fått een kappa aff ryttaren, på det han skulle tija, och intet up-

penbara honom wara rymbder, och han skulle således undslippa straff

då ryttaren komme till Armeen, säyiandes honom willia förgifwa

sigh warit uthe på bygden, och allenast fouragierat, doch lijkwist

uppå tillfrågan, då han och Ryttaren något töfwade, i Marckaryd,

skall sagt bem:^te Nils Nilßon bem:^te Ryttare rymbt, som Giermund

fast tagit i Sånna, dher på han och lofwade skaffa bewijs;

Ryttaren tillfrågades om någon annan uthan Germund

och Artollerie karlen tillfogade honom och deß Cammeraat någon

wåldsamhet, der till han swarade, ingen uthan dhe bägge, dhe andre

som woro tillstädes rörde dem intet, Germund lofwade och sig

/: willia

	willia inställa dhe wittnen som woro närwarandes då dhen wåld-
	samme Actionen förehades, hwilcka han berättar wara ährlige
	och bofaste männ, och heeta Weijer Nilßon och Lars Swenson
	bägge hemma dher i byen Sånna, föruthan een hustru be:^dh Gun-
	nil och pyghan Sissa, det och Rätten befann skiähligt; Häradz Pro-
	fossen Bengt Brorßon wittnade att Germund skall i förleden Som-
	mar instigerat twänne knechtar aff Wästgiöthe Regementet, som
	rymbdt ifrån Armeen uthi Skåne, och äfwen kommit till Sånna,
	att dhe skulle affläggia deras rätta kläder, och taga bondekläder
	uppå, på det dhe så mycket bättre kunde passera, det dhe och giorde,
	gifwandes Germund sina kläder, och han gaff dem andra Wallmars klä-
	der igien, sökiandes han och så till att intahla dem till att gå uthom
	gräntzen att uppsnappa hästar och annat, som han wille kiöpa aff dem
	och skaffa dem penningar före, men då dhe fingo bonde klädren, gin-
	go dhe sin koos, williandes på hemwägen, och då Befallningzman-
	nen fick weta aff deße knechtar, befalte han bem:^te Bengt Bror-
	son att taga dem, det han och giorde, finnandes dem uthi Horn, och
	blefwo så satte i Hambnada kista, då dhe sedan bekiände, huru alt tillgångit
	war, och då dhe effter 8:^te dagars förlopp sluppo uthur kistone,
	folgde profossen dhem till Sånna, då dhe finge igien sina kläder,
	och wärior; Germund kunde intet neka sigh bytt med bem:^te knechtar
	kläder som offwanbemähles, och gifwit dem emillan 12 öhre och een
	kaka hwardera såsom dhe beklagade sigh intet hafwa att lefwa uthaff, men
	att så instigerat dem som be:^dt ähr, der till nekade han alldeles, doch
	bediandes om Nåden och icke om Rätten, Ländzmannen Nils
	Jonßon berättar, att då han samma knechtar som kommo ifrån
	Sånna, läth fasttaga i horn, bekiände dhe att Germund gif-
	wit dem rådh att Stiähla uthi bygden, och fått dem een yxa
	och een hofftång, deßlykest een Säck, tången är ännu till finnan-
	des hoos Nils Jonßon och yxan hos Nils i Skarpp, der
	till nekade Germund, men Profossen än wijdare lijka såsom
	öffwertygade honom, wittnade att Germundz hustru fordrat
	igien bem:^te instrumenter, då han kom med knechterna

/: neder

neder till Sånna, beskyllandes dem Stulit bem:^te Sake, men Kne-

chterna swarat sigh fått dem aff Germund, dedt han och få omslijkt

påfordras edeligen kan bedyra sant wara. Och såsom intet mehra

gaffz wedh handen detta måhl angående, togh Rätten det uthi nogha

betänckiande, och funno skiähligt differera medh deß omdöm-

mande tills Germund efterfölliande Momenta bewijst wara i

sanning, som han berättar kunna giöra, och Rätten astimerade sa-

kens uthslagh på dem mycket fundera sigh, Nembl.ⁿ (1.) skall Germund

bewijsa Artolleij karlen under sitt bårttowarande, då han förfölgde

den flychtige Ryttaren tagit alt gevähret bortt, såsom och dhe dher stå-

ende Ammunitions wagnar, (2.) Conroijerat Ryttaren till lägrat, och

den samma dijt wäl ankommen (3.) låtit Nils Nilßon förstå

den samma Ryttaren warit för rymbd, äfwen och så bewijsa sigh

aff honom fått ordres sådanne fasttaga (4.) och bringa tillstädes

dhe wittnen som woro närwarandes då actioner war för händer,

dhen andre saken huru lätt färdeligen Germund medh dhe twänne

knechterna umgåtz, och är mästadehlen res confessa, wille Rät-

ten intet ifrån den andra separera, uthan bägge i sänder affdömma

Hwad beträffar Ryttaren som rymbdt ifrån Armeen, och Germund

tillijka medh Artollerij karlen antastat, såsom den saken Sorterar un-

der KrijgzRätten, altså blef och den till forum competens remitterad,

för det öffriga Såsom Germund i Sånna aff Rätten begiärade till

dhe incamminerade sakers uthdrächt att få komma uthi Häradz fängelse och

icke föras tillbaka åth Wexiö, på det han kan få få mycket bättre

dhe påberopade wittnen skaffa tillstädes till nästkommande Ting, alt-

fördenskull (1) manne som giftz skull tå skall han wärias eller fällas

i ty Härade giärningen giordes, argum:o Cap:is i Tingmb: (2.) lof-

wade han sigh willia cavera med 4 bofaste männ sigh intet skola

bryta Cronans fängelse; altså tychte Rätten denna hans begiäran

såsom aqviteten lijkmätigh bijfalla, hwar med parterne giorde afträde.

/: Wed

Een löösdriff-	Wedh samma tillfälle framhades för Rätten een medålders man wed
ware	paß Michelsmäßo tijdh näst förgången, aff Gevaldieren Anders Pers-
	son gripnen, och alt sedermehra här uthi Häradetz fängelse anhållen, een
	obekant löös drijfware som strukit kring landet med twänne obe-
	kiände Qwinfolck, som han föregifwer warit modren och dot-
	tren, dottren bekiände han sigh under den tijden häfdat, och med
	henne kiötzligit umgiänge föröfwat, under ächtenskapz låfwan, men
	intet wille han bekiänna, som skulle hon dher aff hafwande
	blifwit, icke heller medh modren på sådant sätt haffwa
	att beställa, Qwinfolcken hafwa kommit undan, oansedt som
	Gewaldieren och profossen berättade, hårdt aff dem effter-
	sloges, hwarföre kunde dhe förbem:^te obekante Löösdrijfware
	intet ställas till Confrontation, J förstonne föregaff han
	sigh heta Joen AnfastSon, förlåfwad Cronones Båtzman ifrån Ahla
	häradh i Kåhlabacken och Östad i Wästergiötland härkommen, williandes sådant
	sitt falska och Löngnachtiga föregifwande med Ammiralens Rijkz och Ammi-
	ralitetz Rådetz fordom H.^r Excel.^tz Sahl. H.^r Clas Stiärnskiöldz förlof-
	ningzpaß aff alfwun d 6.^te Martij åhr 1666 bewijsa, såsom och med
	ett annat paß aff Östadh den 17 Aprilis åhr 1668. som han
	föregaff kyrckioherden der sammastädes H.r diderich Laurentij
	Wallerius skrifwit, men sedermehra när Rätten begynte före-
	hålla honom som syntes wara frisk och helbragd, det wara
	osanfärdigt, sade han samma paß för Siu marker S.^rm.^t sigh
	tillhandlat aff deß rätta ägare, på det han så mycket bättre
	kunde passera gienom Landet, och det för den orßaken såsom han
	skulle wara skrifwen Båtzman i Giöteborgh, tagandes dher med
	flychten, och strax kommit ihop med dhe qwinfolcken som offwan-
	bemähles, hans rätta Nampn säger han wara Anders; Oansedt
	för Qwinfolcken har han bekiändt sigh heta Oloff, hwilcket
	han intet kunde förneka, han skall och bekiändt för bem:^te

/: qwin

qwinfolck sigh ihiälslaget een Bokhållare i Stockholm, det Mun-
sterskrifwarens Jonas Lombs Attestatum uthwijsar, hwilcken
samma qwinfolck examinerat, men det nu för Rätten inga-
lunda wille tillstå ehuru troligen och alffwarsamligen Rätten
honom till sanningenes bekiännelse förmante, qwinfolcken
bekiände i lijka måtto för be:^te Jonas Lomb, honom alldrigh we-
lat gå på någre allmänne wägar, eller uppenbarligen wistas
hwarest något folck war hemma, sådan omild bekiännelse om
honom som qwinfolcken giordt, sade den mångnamnige lösdrijf-
waren warit orßaken, att han een gång slagit det qwinfolcket han
hade beställa medh, och hon på sådant sätt skulle sigh wela revan-
giera; Om sin födelße bygd varierade han mycket uthi sin bekiän-
nelse, först sade han sigh wara född i Ahla Härad i Wästergiötland,
i ölsta Sochn och Kåhlebacken, sedan uth wed Giöteborgh och (3.)
i Skiöffde Kåkies härad, icke heller wara gifft karl uthan Ogift,
Wytare bekiännelße kunde Rätten aff honom intet uthpräßa,
ehuru Rätte beflijtade sigh dher om, icke heller war någon som
kunde öfwertyga honom något wijdare; Såsom intet mehra gafz
wed handen, togh Rätten detta uthi nogha betänckiande, och
fann skiähligt honom för Lönskelägret Condemnera till sine
40 marker böthe i krafft aff det 3 Cap: i Gifftmb:LL men för
det han brukat ett falskt paß, och dher medh uthi sin wandring
narrat och fixerat folck, såsom man dher på ingen express
Lagh hade, och TingzRätten understod sigh icke här uthinnan bruka
något arbitrio, remitterade TingzRätten sådant till Höghlofl.
Kongl. HoffRättens godtfinnande underdåån ödmiukeligest, och
huru man wijdare sigh med honom skall förhålla, för den Book-
hållaren han skall för qwinfolcken bekiändt sigh dödat, om man skall
kunna gifwa bem:^te obekante qwinfolckz berättelse witzord, såsom
dhe andre om honom giorde berättelser aff Qwinfolcken blefwe aff
honom mästedehlen approberade, der om affwachtas höglofl. Kongl. Hoff-
Rättens sentiment underdån ödmiukeligest.

/: Dito

några Kyrckio-	Dito instälte sigh för Rätten, kyrckioherden uthi Ryßby och
debitorer i Tuta-	Tutaryd Sochnar, H.^s Ährewyrd.^ht M.^r Swen Fagelinus, inläggiandes
rydh	een designation uppå några debitorer, som befunnes wara skyldige till
	Kyrckian i Tutaryd, effter kyrckiobokennes innehåld, begiärandes dem
	måtte imponeras till een wiß tijdh sådant betahla, effter nu kyrckian
	till någon deß reparation, behöfwer bem:^te penningar, och woro
	deße effterfölliande Nembl.ⁿ


Wälbördigh H.^r Jöns Nederwudd till förarp lånt A.^o 1658	dlr	öhre
emot gifwen obligation och någor Silfwerpant	30
Noch haffwer hans Sahl. frumoder lånt åhr 1653, uthan
pant och obligation som nu finnes	8	24
Anders Christophersson emot ett Silfwerband och twå
Silfwerskiedar	10
Sahl. Anders Jönßon emot een Silfwerstop	3
Erich Jönßon i Horßnähs	2	16
Håkan i Biärnarydh och Ångelstad Sochn	1
Jöns Jäppeßons Arfwingar för ½ byggningztunna för 1666	1	16
den andra halfwa Sahl. Anders Jönßons Arfwingar	1	16
Simon i Bräkentorp emot een Gryta	5	16
Sohne i Bräkentorp skyldigh	1
Joen på Tutarydz torpp	7
Bengt Haralßon	1	20
Håkan i Tutaryd för Cronebråt	1	16
Knuut i Ludde	1	16
Guumme i Mahråhs i Liungby Sochn lånt emot Silfwerpant	3

	Och emädan H.^s Ährew:^thz begiäran befans lagh och aqviteten lijkmä-
	tigh, dherföre imponerades och dömbdes offwanbem.^te parter, och
	ibland dem som döde äro, deß arfwingar, offwanbe:^te skuld for-
	dringar till Wallborgsmäßo tijden nästkommande, richtigt till
	kyrckian i Tutaryd ährläggia och betahla, med mindre dhe

/: icke

icke kunna bewijsa med giltige qwittobref, wittnen och andre gode
skiähl tillförende sigh gulldit. Skulle offwanbem.^te parter aff offwan-
stående summors Clarerande till prafixum terminum intet beqwäma,
ey heller kunna wisa sigh med bem:^te reqvisiter Clarerat, på den händel-
sen hafwer H.^s ährew:^ht dher om H.^r Executoren att tillijta, hwilcken
lärer ratione officij dem prästera prastanda igienom Justitiens twång
obligera.

Dito instälte sigh någre aff Sunnerbo Häradz Ländzmän, begiärandes	Häradhz attesta
att Rätten wille underspecificerade hemman, dem dhe föregåfwo wara	tum
så öde åhr 1676 som exprimeras, uthi Nämbdens och Allmogens närwaro
offenteligen Examinera, effter dhe refererade sigh samma Häradz Atte-
satum högeligen nu till jorderansakningen desiderera; Såsom Rät-
ten pröfwade sådan deras begiäran skiähligh, altså blef dher efter
medh flijt ransakat, och så bewittnat som efterföllier Nembl.ⁿ

Giötheryd Sochn

Joen i Skylsbygd fördelshemman	1/2	Nämbdemannen
Per Jonßon i Slagrakiöp fördelshemman	1/4	Joen i Siuhult
Joen i tompnhult hästhemman	1/8	wittnade emotstå-
Nils i Strömmakiöp Jnfanterij hemman	1/6	ende hemman
Lars i Judhult fordelshemman	1/3	efter som annoterat
Ebbe i Arfweeka fordelshemman	1/8	är så wara öde
Joen i Giößkiöp fordelshemman	1/4
Tufwe i Siuhult hästehemman	1/8
Nils i Warebärgha fordelshemman	1/2
Joen i Hamprekiöp fordelshemman	1/4
Simon i Romnäs Jnfanterij hemman	3/4
Joen i Skateboa frälße	1
Kiähleboa frälße	1/3
Per i Ekenähs frälße	1/3

Traeryd Sochn

Nils i Gräsholma fordelshemman	1/4
Swen i Klint fordelshemman	1/8
		/: Bökhult

Bökhult fordelshemman	1
Swen i Skafta fordelshemman	1/4	Ländzmannen
Giößhult fordelshemman	1/2	Per Johanßon witna-
Beteråhs	1/8	de, emotstående
Per Perßon i Grönne fordelshemman	1/8	hemman efter an-
Tohult jnfanterij hemman	1/6	notation wara
Swen i Lilla Aggalt frälße	1/4	ödhe, skulle wara
Qwinhult Brodde, hästhemman	1/3	icke skulle wara
Lindhult fordelshemman	1/8	sanfärdigt, obli-
Sonnama Jnfanterii hemman	1/4	gerade han sigh för
Dotebygd fordelshemman	1/4	alt eftertahl skola
Tiushult fordelshemman	1/4	stå, och all widrig
Miäryd Jnfanteri hemman	1	händelse in på
Sånna Jnfanterij hemman	3/4	honom redundera
Miäryd frälße	1/2

Förbrände hemman Anno 1676	Kiölshult hästhem:ⁿ	1
Uthi Giöteryd och Traheryd Sochnar	Qwinhult hästhem:ⁿ	1
	Skaffta fordelshem:ⁿ	1

Odensiö Sochn

Torßerydh Skatte frälße	1/8	Emotstående hem-
Hylten skatte frälße	1/8	man, begyn-
Torarp skatte frälße	1/8	nandes ifrån
Åanähs skattefrälße	3/4	oensiö Attestera-
Oensiö skatte frälße	1/8	de Ländzmannen
Ibid: Måns skatte frälße	1/4	Nils Jonßon efter
		uppfört annota-

Lijdhult Sochn

^{tion till så månge}

Öyaböke Skatthemman	1/4	dehlar warit öde
Baßaråhs skatte frälße	1/3	för 676. och will
Stönia skatthemman	1	sielf för all
		widrigh händelse

Wrå Sochn.

stå dger crimen

Krogzhult skatte frälße	1/2	falhi deruthe
Liunghult skattehemman	1/4	skulle ludera,
Gunnalt skatte frälße	1/4	det han giorde för
Ösiöhult Skatte frälße	1/4	Odensiö, Lijdhult,
Joserydh Skatte frälße	1/4	Wrå, Torpa, Nyttia
		Hamna och Liung-
		by Sochnar.

/: Annerstad

Annerstad Sochn

Skogerydh skattehemman	3/8	Emotstående hem-
Jbm skattehemman	1/2	man wittnade
Skiäckarp skattehemman	1/6	Nämbdemannen Lars
Jbm skattehemman	1	Simonßon och jnspe-
Jbm skattehemman	1/4	ctoren wäla:^tt Jöran
Hallarp skattefrälße	1/2	Nilßon i Bökhult ef-
Norret skattefrälße	1/8	ter annotationen wa-
Hallarp frälße	1	ra öde.

Torppa Sochn

Ösia skatte frälße	1/4
Råås skattehemman	1/4
Rosenbärgh skattefrälße	1/4
Hagga Crone förlähnt	1/4

Nyttia Sochn

Nyttia frälße	1/4
Staffhult	1/4
Tokerydh skattefrälße	1/4
Balckarp frälße	1/2

Hambna Sochn

Håå lille gården skatte frälße	1
Stijghult skatte frälße	1/8
Elinge Biärßagården	1/4

Liunga Sochn

Miärydh skattehemman	1/4
Boarp skatthemman	1/6
Jbm skattehemman	1/4
Ijffla Johan Joenßon	1/4
Jbm Hoghagården	1/4
Jbm förbrändt åhr 1676	2/3

Bärgha Sochn.

Hollie fordelshemman	1/4
Jbm Dito	1/2
Jbm Cronhemman	1/2

/: Hallsiö

Halßiö Sochn.

Nämbdemännen Knut

Halßiö fordelshemman	1/2	i öslöff och Jöns i Dom-
Flattinge fordelshemman	1/4	maryd wittnade på sine
Halßiö Crono fordelshemman	1/4	nämbdemäns eder emot-
Flattinge Steen Håkanßon	3/4	stående hemman i Bärgha
		och Halßiö Sochnar efter
		annotation wara ödhe

	Alldenstund så aff een dehl Nämbden som dher om wiste beskiedh, deßlij-
	kest een dehl aff andra trowärdige, hwilckes Nampn acta uthwisa, blef bewit-
	nat publice, offwanbem:^te hemman till så stor qvantiteet åhr 1676 warit
	öde, som specificeras, alt derföre Kunde Rätten intet underlåta uthan
	wederbörande uthi deras begiäran bijfalla.

	Wedh samma tillfälle, uppstegh för Rätten offwanbem:^te Cronones
Häradz At-	Befallningzman wälbet:^de Abraham Liungbärgh, begiärandes up-
testatum	på capitenens wälb:^ne H.^r Magni Olivebladz wägnar ett sanfär-
	digt Häradz bewijs, om frälßehemmanetz Kåhlborsetz tillstånd nu
	för tijden och belägenhet, hwar uppå efter flijtigt efterfrågande blef
	swarat aff Nämbden, att så mycket dem witterligit är, skall sam-
	ma hemman wara behållit både till huus som Jord, warandes
	försedt medh fiskewattn som slogh och goda ängiar, för det öffrige
	skall samma hemman uthi någre åhr borttåth warit behållet, såsom
	så i sanning Attesterades, kunde Rätten sanningen till styrckio
	uthan detta wittnesbyrd meddela Catera ict in forma communi,

	Dito instälte sigh för Rätten een fattigh och bedröfwad änckia
	hustru Anna Gudmundzdotter i Norregården i Ijfflat by, Sun-
	nerbo Häradh och Liunga Sochn, begiärandes ett sanfärdigt
	häradz bewijs om dhen beklagelige eldzwåda, hon fattigh qwinna
	råkade uthi dhen 6 Decemb: nästförflutne åhr 1676 hwilc-
	ken hennes begiäran Rätten pröfwade skiähligh, befinnandes
	effter nogha examinerande aff Nämbden och Kringstående Tingz-
	allmoge, jämbwäl Kyrckioherdens hans ährew:^htz H.^r Pauli
	Ekewaldz och kyrckiones Sexmäns der sammastädes henne
	skristeligen gifne bewijs, aff Liunga d 12 Febr: sidstledne,
	att på offwanskrefne dagh den 6:^te Decemb: om mårgonen, i det

/: ett

ett främmat inhyses qwinfolck medh een sticka satte eld under Sängen,	Häradz be-
hwar igienom elden häfftigt itände, och hastigt uppbrände hennes	wijs,
hwardagzstugu med Cammaren och det dheruthi war, sampt een
annor wälbygd Nattstugu, och dhe kläder med annat hon dher
uthi hade, att huus hwaruthi hennes höö war, lades och i aska, deß-
lijkest Dragonens Jöns Trulßons fähuus och Lada, warandes dheruthi
14 laß höö blef samma gång uppbrändt, Säden som war mäste-
dehlen uthtrusken, undantagandes något litet otrusken, hwilcket
för resten på hemmanetz uthlagor aff Ländzmannen qwarsattes /
blef och förtärd aff samma eld, kommandes hon i så måtto fattig
qwinna fögha annars än naken undan elden, i thy intet aff
hennes fattigdomb blef halverat, så att hon nu skall lefwa i stor
nöd, hafwandes hwarcken huus, kläder eller föda, eller något att
betala Cronones uthlagor medh, catera ut in forma communi.

Dito uppstegh för Rätten Nämbdemannen Knuuth i Biärnaryd	Häradz At-
begiärandes ett sanfärdigt Häradz Attestatum om halfwa Gårdzsens	testatum
Ratarydz ägors ringhet, som är belägen i Ångelstadh Sochn och Sunner-
bo häradh, wälb:^ne H.^r Adolph Hård tillhörigh och nu aff honom till
een fiärdingz skatt förmedlad, som sielfwa jnstrumentet aff S[..]
lingfogh d 2 Januarij A:^o 1675. uthwijsar, hwilcken hans begiä-
ran Rätten pröfwade skiähligh, och dher effter nogha ran-
sakade, blifwandes då bewittnadt aff Nämbden, det samma
hafwa gårdz ägor äro så ringa, skrijn och ofruchtsamma att
samma gård mycket wäl tarfwar förmedling, så frampt den icke
skall komma i ödesmåhl; catera ut in forma solita.

Uppå Per Jonßons anhållande i Hålan i Bärgha Sochn, Attesterade	Häradz
Nämbdemännen, Per Anderßon i Bärghem, Knut i Biärnarydh,	Attestatum
Knut i öslöff, Per Jonßon i Bärghem, deßlijkest Jöns i Dom-
marydh, att Cronehemmanet Holan för deß ägors ringhet skull,
intet kan giöra skiähl mehr än för att halft hemman, bewittnade

/: deßlijkest

	deßlijkest samma Nämbdemän, att då Per Joenßon först kom till
	att boo uppå samma hemman war ledan nederfallen, husen neder-
	rutne, så att ingen uthan husens reparation kunde bebo bem:^te hem-
	man Holan, hwar med Per Jonßon giorde affträde.

Klagas öffwer	Uthi den twijstige saak emillan Nämbdemannen och Påstbonden Oluff Jöns-
någån in quar	son i Teßåhs på den ena sijdan kiärande till för detta skiutzrättaren
kleningh	Håkan Nilßon i Liunga i Ryßby Sochn på den swarande,
	för det bem:^te skiutzrättare till honom för någon tijdh sedan lagt een Reute-
	mästare sielf tijonde, hafwandes han deßförutan 12 stycken hästar, som han
	måst underhållit, folcket med maat, öhl och brännewijn, och hästarna
	medh höö och haffwa, deßlijkest 26 fambnar höö, offwanbem:^te Oloff
	Jönßon beswährade sigh bem:^te skiutzrättare aff honom lånt till een
	hop Dragoner; är detta Tingzrättens domb och uthslagh, affsagt i
	Nygård den 12 Febr: A:^o 1677 uthi parternas närwaru. Allden-
	stund skiutzrättaren bekiände sigh med handslagh försäkrat Oloff
	Jönßon om deß redelige betahlning för samma giästning, så frampt
	han wore frij för samma tunga, nu befinnes det Oloff Jönßon
	sådan frijhet åthniutet för påstens framskyndande, altså dömbde Rät-
	ten skiutzrättaren att betahla Oloff Jönßon uthan någon dila-
	tion, nembligen för dhe fyra som sutho wed Reutemästarens bord
	16 öhre a 4 öhre persohner, och för dhe andre Sex som annorstädes
	blefwo spijsade 18 öhre a 3 öhre persohnen, för hästarnas Four[..]
	36 öhre Silf:^rm.^t a 3 öhre hästen, deßlijkest dhe lånte 26 fambnar höö,
	uthan all förewänd eenskyllan, dömbde Rätten skiutzrättaren böra Oloff
	Jönßon restituera, i kraft aff det 8:^de och 12 Cap. Kiöpmb. LL.

giordt testa	Samma dagh ibland andra ährender som förhandlades, præsenterade
mente confirme	Steen i Horßebärgha een Testamentzskrifft, med trowärdige
ras	wittnen bekräftat, innehållandes ibland annat huru såsom
	Dragonen Gudmund Bengtzson som nu är gienom döden

/: affgången

affgången då han reeste uth medh Armeen, skall förährat aff dhe 26
dahl.^r S.^rm.^t honom tillhörige, och stodo hoos Anders i Nääs, be.^te steen
6 dlr och för detta sin matmoder Gudfruchtiga Matrona hustru
Kierstin broddesdotter i lijka måtto Sex dahl.^r och dhe öfrige
aff bem:^te penningar hafwer han förährat till Kyrckian, Och såsom
samma penningar bewittnades wara hans rätta afflinge, dylon-
finnande Rätten samma Testamente med domb, att med offwan-
bem:^te 26 dlr skall procederas, som Testatoris egen giorde dispen-
sation der om warit och offwanbemählt är, i kraft aff det 9 Cap.
Jordeb. LL.

Dito uppstege för Rätten Nämbdemännen och Påstböndren i offwan-	påstbönder och
bem:^te Sunnerbo Härad, Per Anderßon i Bärghem och Olof Jönßon	twänne Nämbdemän
i Teßåhs, högeligen beswährandes sigh för den oförtrutne flijt och omak	klaga om sin löön
dhe till Påstbrefwens framskyndande både Natt och dagh anwant, i-
från förledet åhr 1670. icke den ringaste penning i Löhn åthniutet,
undantagandes som dhe bägge berättade den frijhet för skiuß ”Roter”
och inqvartering, dhe ifrån dhet åhret ährhållit, uthan i detta åhr
1677 och förledet åhr 1676: Wijdare bewährade sigh bem:^te bägge Nämb-
demän och Påstbönder, huruledes dhe förnummet Kongl. May:^tz wår
Allernådigste Konung och Herre hela häradet benådat för skiutzpennin-
garnars ährläggiande detta åhr, hwilcken benåding dhe intet åthniuta
såsom den eena boor uppå ett hästhemman, och den andra uppå ett
Militia hemman, Alldenstund dhe be:^te Skiutzpenningar skola uthgiöra
till Ryttaren och knechten, skall och Oloff Jönßon att ähr Ro-
thepenningarna både till Ryttaren som Knechten ährlagt, Hwilc-
ka ährender TingzRätten till wälb:^ne H.^r Landzhöfdingens
disposition remitterar, medh Jienstligh begiäran wälb:^ne H.^r Landz-
höfdingen obeswährat behagade offwanbe:^te Påstbönder och Nämb-
demän till det som skiähligt och rättwist wara kan adsistera,
såsom TingzRätten aff dem uthi deras ämbetes förrättande, ett
godt Contentement och nöijie altijdh förspordt.

Såsom det befans att Wälb:^na fru Agneta Grijpz Landbofougde

/: wäla:^tt

Klagomåhl öffwer	Wälachtat Jöns Johansson bona fide lefwererat till skudzRättaren
skiuttzRättare	Nils Matzson i östraby 10 dlr S.^rm.^t uthi Nygård, att strax till-
Nils mattßon	ställa dem Ländzmannen wäla:^tt Zachris Kråk, hwilcken då för
	tijden war i Hambnada, som lijkwäl emot sin loffwen dhet intet
	præsterat, uthan pröfwas dolose handlat, i thy han samma pennin-
	gar till proprios uhus anwändt; Altfördenskuld resolverades att
	hans Nils Matzson uthan någon dilation samma penningar till be:^te
	Jöns Johanßon restituerar, och emädan hela Sochnen in för Rätten
	klagade öffwer den Confusion och irring han föröfwar uthi om-
	läggiandet, äfwen och offwanbem:^te Zachris Kråk som skulle Nils
	Matzson emot åthwarning intet ännu giort richtighet för något
	proviant, begiärandes både han och Sochnen blifwa denna qwitt,
	lofwandes han Zachris Kråk emot han removerande sådan skiutz-
	rättare i Stället constituera, att hwad een och annor hade honom
	tilltahla, skulle han derföre Stå och swara, sampt umgiälla, der
	någre fauter aff honom passerade, uppå Offwanbem:^te motiver,
	kunde Rätten intet annorlunda giöra, eenkonnerligen i deßa
	turbulente tijder än dem uthi deras begiäran såsom æqviteten
	conform bijfalla.

Klagas öffwer	Samma dagh ibland andra ährender som förhandlades instälte
den som arren-	sigh för Rätten Reutemästarens Wälb:^ne H.^r Johan Påhlmans fru
derat sättesgår-	fru Margreta Silfwersparre, beswährandes sigh öfwer Zätegår-
den quänarp	ens Qwäniarpz åboer Per Trufwedzson Daniel och Froe
	Eskilßon, som skole dhe uthi olagha tijdh uppsagt Arendet
	och deß halfnada bruuk, williandes gården qvittera, sigh och sin
	heman till stoor skada, Offwanbem:^te åboer infunne sigh Wählbe:^te
	Fruu till answar, högeligen beklagandes sigh hurusåsom dhe
	Förmedelst dher ingienom Häradet nu sidstgångne durch Marche
	aff Armeen äro så ruinerade, att dhe till wijdare Zätegårdzens
	brukande intet äro capable, begiärandes dher ifrån dimission
	efter dhe gården i höstas först uppsagt, dher på mehrwälbe:^ta

fru uppå sin mans wägnar, låffwade dem willia tillgifwa inne-
warande åhrs 1677 halfwa Arende och låna dem Oxar till bruketz så myc-
ket bättre forttsättiande, blef så der öffwer resolverat, att så frampt
Åborne intet medh offwanbem:te wilckor willia wara benögde,
skola dhe i widrigh händelse, rätta sigh alldeles efter det som det
22 Cap. i jordb: LL. §1. öffwer slijkt skifftar och Statuerar.
Alldenstund Rätten pröfwade åboerne uthi olagha tijdh går-
den uppsagt;

Dito instälte sigh för Rätten Joen Perßon i Fallnaweka by, i	Lånt höö
Bärgha Sochn, högeligen beswährandes sigh huru såsom han wed sid-	dömers att
sta Armeens durchmarche här igienom häradet, lånte sine gran-	restitueras
nar uppå deras trägne begiäran uthi Toorlarpa by i offwanbe:^te
Sochn, 8:^ta Laß höö, som han nu efter anfordran intet kan blifwa
bemächtigh, Offwanbe:^te Torlarpa byes åboer kunde intet för-
neka, uthan dhe samma höö lånt aff be:^te Joen Perßon, och han
det intet igien bekommit; altså resolverades i kraft aff det 8:^de
Cap: i Kiöpmb. LL: att dhe uthan giensäyielse och wijdare dilation,
honom samma höö redeligen betala; nam Commedatum restitlei
debet Commodantj.

Wedh samma tillfälle inginge Nämbdemannen Åke i Båckaboda	wänligh för-
sampt deß Stiuffmoder hustru Kierstin Erikzdotter i otters-	lijkning
nähs, deßlijkest hennes Son Erick Johanßon som på min moders
wägnar war fullmechtigh, een wänligh och frijwilligh förlijkning sins
emillan, beträffande det arff han efter sin fader prætenderar;
att sedan han allena anhåller ett paar grå oxar som hon begiärat, och dhe
bägge äga till hopa skall hon låta Åke bekomma alt det hans fa-
der hade dijt och nu witterligen kan wara behållit, och i det öffri-
ga bytha dhe Säden och fäät i tuu, behållandes halfparten dher
aff hwardera, då dhet är skiedt, skall all prætention på bådhe sij-
dor wara upphäfwen och dödader nu och i tillkommande tijder,
hwilcken förlijkning dhe med händers sammanslående in för
Rätten till Större styrckio, Confirmerade, begiärandes samma för-
lijkning måtte icke allenast uthi protocollet inskrifwas, uthan och

/: så

	så med domb Confirmeras, hwilcket och Rätten pröfwade skiähligt,
	dömmandes bem:^te frijwillige giorde förlijkning krafftigh och gill,
	ewärdeligh stånda och alldrigh återgånga, skulle och någon aff be:^ta
	parter emot förmodan sökia samma förlijkning nu eller i fram-
	tijden, att upphäfwa eller påtahla, skall icke allenast den det giör
	böta för dombrott, uthan och så förwärckat 20 Rikzd.^r i S.^rm.^t,
	10 Rikzd.^r dher aff gånge till pios ichus, och 20 Rdlr till Rätten
	giörandes partterne dher medh affträdhe.

Iordekiööp	Samma dagh ibland andra ährender som förhandlades, resolvera-
dömmes [..]	des emellan Bengt i Liußtorp i Ryßby Sochn på den eene sijdan
tigt	kiärande emot Karin Olufzdotter dher sammastädes på den an-
	dra swarande, beträffande att slutit kiöp om någon Jord
	dem emellan, hwilcket kiöp bem:^te Bengt sökte att upphäfwa,
	och således få sine uthlagde penningar igien, emädan han skul-
	le wara förfördelader dher igienom; änckian förmenar kiöp
	böra gå fram och icke tillbaka, sampt dhe uppburne penningar
	wara mästedehlen förskingrade; att bem:^te Jordekiöp blifwer
	ständigt nu och i tillkommande tijder, beträffande Bengtz prætention
	om husens dehlning och den reparation han reeda dher på anwändt,
	blef och så aff Rätten affdömbd, att några Nämbdemän dher närmast
	intill boande, skola dehla husen dem emellan, så lagandes att han
	proportionaliter niuter huus, så i mann- som Ladugården, som
	swara emot den Jord han ägher i bohlbyen skulle han Bengt anwändt
	dher på alla reda någon bekåstning, böör den samma honom be-
	talas, antingen medh penningar eller och aff oskipto först niuta
	sin fyldnad uthi huusen.

förmedlat	Dito instälte sigh för Rätten Joen Håkanßon i Kårßaqwarna
Råå	i Hiortzbärgha Sochn, fullmechtigh på sin Broders Per Håkan-
	sons wägnar i Målaskough och Ryßby Sochn, klagandes till
	Anders perßon i Tehsåhs, som skulle Anders låtit bryg-
	gia 3 Skieppor Malt till sin broders hustrus be:^te Anders Persons
	Systers begrafning, alldeles oinnbudin och aff eget godtfinnan-
	de, för hwilcka offtabe:^te Anders Perßon tagit aff Joens broder

/: förbe:^te

förbe:^te Per Håkanßon, 3 Skieppor Rough, hwar emoth mehrbe:^te
Anders Perßon intet kommen weder, uthan beiakade så wara
passerat, be:^te Joen Håkanßon uppå sin broders wägnar kiärade
till be:^te Anders Perßon, som skulle han hafwa een SpånRåck
deßlijkest een kista, hans broders hustru tillhörige, intet willian-
des be:^te partzedlar, restituera rätta måhlsäganden, som är hans
broor; Anders Perßon säger sigh be:^te Spånråck och kista fått
aff sin Sahl Syster till skiänkz, dher emot tillstodh Per Håkanßon
sådant wara skiedt sigh som war hennes Laghgifta man alldeles o-
witterligit, hwar öffwer blef resolverat, att han Anders Perßon
medh det forderligeste skall lefwerera till Per Håkanßon i Måhlaskogh
förbem:^te 3 skp.^r Rough som han tagit haffwer ifrån honom, deß-
lijkest offwanbe:^te kista och SpånRåck, i kraft xxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxx aff det 4 Cap. Kiöpmb. Landz Lagen, hafwa dhe sins
emillan något att twista och wijdare, förmantes dhe uthföra det
lagl.ⁿ.

Samma dag ibland andra ährender som förhandlades, instälte sig	twistas om
för Rätten Lieutenanten Manhaftigh Per Nilßon i Nyttia, full-	någåt arff
mechtigh uppå Allgut Jönßons och hans barns wägnar, på den
eene sydan klagande emot änckian Bengta Joensdotter i Stackarp,
som instält sin Lagha fullmächtigh Inspectoren wälbet:^de Jöran Nils-
son i Bökhult, på den andra swarande; beträffande den ägendomb
och efterlåtenskap som i löst och fast finnes efter Jöns Allgutzson
i Nyttia, hwilcken för någon tydh sedan är igienom den timme-
liga döden hädanfalleder, hwem den skall till arfz medh rätta
tillkomma, antingen den dödes fader och anförwanter, eller deß
efterlåtne hustru och barn, och per conseqventiam, efter som den
dödes förmeente barn, först dödde och modren sedan, något efter
deras födzel, hennes arffwingar. Lieutenanten Per Nilßon
präsummerade, som skall Jöns Allgutzson intet wara faar åth
be.^te Awillingar, och posthumis, förmedelst underspecificerade
redelige wittnens in för Rätten affläggiande wittnesbörder,
hwilcka och tingzRätten badh honom framkalla, förbe:^te begiärade

/: wittnen

	wittnen enähr dhe framkommo, blefwo dhe förmanade på thenligit
	sätt aff Rätten, det dhe uthi detta ährendet skulle bekiänna reena
	och klara sanningen, och såsom dhe alle woro ährlige och re-
	delige Dannemän, och wederpartten dem intet wräkte, uthan war
	till fredz med deras perßohner, altså framträdde effter begiäran
	Nämbdemannen Larß Simonßon i Wästerhult effter afflagd eed medh
	hand och book wittnade, det Jöns Allgutzsons hustru, Sahligh Estrid
	då bytet förrättades, swarade uppå Kyrckioherdens tillfrågan, sigh
	intet wara hafwande, ey heller skulle Jöns Allgutzson warit så w[..]
	lin att han skulle kunnat giordt något i så måtto till saken,
	det och Joen i Wiggåsen Nämbdemannen som då war närwarandes
	skall weta att Attestera; Bengt Steenßon i Nyttia wittnade deßlijkest ef-
	ter afflagd Edh, sigh hördt något förra än Jöns Allgutzson dödde i
	Christianstad aff honom munteligen berättas det hans kraffter wo-
	ro borttwißnade, och förden orßaken skull intet hafwa med sin hustru
	att beställa, begiärandes aff honom han skulle säijia till sin fader
	Allgutt, det han skulle gifwa sine Syskonebarn hwar sin koo, gif-
	wandes och Estrid något aff efterlåtenskapen, Alldenstund fadren
	får ändå nogh; Påfwel Perßon i Extorp i lijka måtto edeligen wittna-
	de att twå dagar förr än han hade Bröllop, war han Jöns
	Allgutson mycket swagh, så att han intet fick någon maat i sigh, då
	Jöns Allgutzson ibland annat skulle berättat, huruledes han intet
	får giöra något barsöhl, efter han intet hade att beställa med, berät-
	tandes det hans tillkommande hustru skulle lofwat honom, ehuruwähl
	han intet hade sin manlighet eller dhe naturlige krafter som een
	man tillhörer, hon ändå wille hafwa honom, warandes han Jöns All-
	gutzson så bedröfwat att han greet dher öffwer, men skulle hon blirwa
	hafwande, wore han dher till intet Kaar, uthan hwar och een måtte
	skiälla henne för hoora, Per Perßon i Horßögha edeligen och så wittna-
	de, att een Månadh ungefähr förra än Jöns Allgutzson hade Bröllop
	kom oftabe:^te Jöns Allgutzson dijt, ibland annat dhe sins emillan, ta-
	lade, skall be:^te Per Perßon berättat för honom, sigh hördt det håppe

/: Nilßon

Nilßon skulle spridt kring i bygden, att Jöns skulle gienom kiötz-

ligit umgiänge häffdat Estrid, dher emot Jöns giörandes store Eder

och grufweligen förbannade sigh, aldrigh hafft beställa i så måtto med

be:^te Estrid, bekiännandes wijdare, sigh wara så swagh uthi sina kraf-

ter, dedh han sådant intet mächtade wärckställa, deßföruthan att han

intet får wara till fridz för sin kyrckioherde, uthan han wijes wed henne

eller och qvitterar bruket, doch skall Estrid låfwat honom, det hon intet

skall bry honom för slijkswaghet, oftabe:^te Estrid skall och om Jöns

fält dhe orden, som skulle han intet wara Capabel, uppå Na-

tuurligit sätt medh henne umgås; offwanbe:^te Per Perßons edelighe

wittnesbyrd Confirmerade Börie Erlandzson i Ågården sant wara,

Jnspectoren Jöran Nilßon inlade i Rätten een wittnesskrift, aff åthskil-

lige månge trowärdige wittne underskrifwen, beträffande Estridz wäl-

förhållande, hwilcken emottogz och lades ad Acta, födzletijden efter Rä-

kningen inföll, att hon 14 dagar för wigzlen skulle blefwit hafwande,

Och såsom intet mehra gafz wid handen altså togh Rätten detta ähren-

de ad deliberandum, förehållandes först partterne, i anledning

aff d 23 puncter uthi processen, förr än något wijdare blifwer

tillgiordt i saken, att dhe medh hwar andra ingå een wänligh

förlijkning, såsom detta måhl är mörkt, och allena Gud i himme-

len rätta sanningen här om bekant, warandes och dhe bägge både Jöns

som Estrid nu under Gudz domb, är och domare ämbetet sådant

att man skall ju altijdh wara snarare till att hielpa än till att Stielpa,

beskydda eens ähra och goda rychte, och icke förkränckia, som domma-

re reglerna exprimera; hwar med sedan partterne giordt affträde

och dhe inkomme åter för Rätten, stannade dem emellan waran-

de twistighet uthi een wänligh och frijwilligh förlijkning, på det

sätt som efterföllier, nembl.ⁿ att hustru Bengta och hennes barn

skola låta sigh nöyia aff Jöns Algutzsons lösa och fasta ägendomb

med halfparten uthan all wijdare prætension aff hwariehanda

det hälst wara kan, doch hwad aff Kongl. Armeen eller elliest

är förtärdt, dher uthi intet beräknat, uthan som halfparten aff

ägendomen så uthi löst som fast nu är gången till dehlningz

/: den

	den andra halfpartten uthi det lösa och fasta behåller Allgutt och
	hans Arfwingar, undantagandes Sää, höö och halm behåller hustru
	Bengta obytt, der emot skall hon och betahla skatten allenast för 1676
	all bewijsligh giäld betahlas aff boo oskipto förra än någon dehlning
	skier, blifwer och för det öfriga på sådant contract hustru Estrid
	här medh förklarat aff Allgutt och hans barn för een ährligh Dan-
	neqwinna. Till större styrckio begiärade bägge partterne denne
	förlijkning måtte med domb confirmeras, det och Rätten skiähligt
	befann, dömmandes den kraftigh och gill ewärdeligen stånda och al-
	drigh återgånga, giörandes parterna dher till handsträckning, till att
	wisa dher medh bägges deras Approbation och goda föröyielse,

Slagsmåhl	Näst dher efter instälte sigh een blind man Jöns Anderßon be:^dh
	boandes i Boarydh i Ryßby Sochn, klageligen gifwandes till kiänna
	huru såsom för detta Ländzmannens Jöns Olufsons der sammastädes
	twänne Söner, Bengt Jönßon och Per Jönßon för någon tijdh sedan
	i winter mitt för hans fähusdör, fält salva reverentia ett stoo,
	williandes der på skiuta Räfwar, uthan hans loff och minne,
	äffwen så wäl honom owitterligen gått i hans fähuus och welat
	wärckställa sådan deras intention, då wedh samma tijdh dhe wo-
	ro ingångne alldenstund fäät bälliade, Kom och så den blinde i sitt
	fähus, williandes förnimma hwad som på färde war, och enähr han
	förmärkte deras närwarelse, kiörde han offwanbe:^te bröder der
	uthi då dhe Jämmerligen slogo honom i Ansichtet, såsom och på
	een hans Arm, så att han blef liggiandes på marcken, beskyllan-
	des den yngre Per Jönßon, som skulle han i samma slagzmåhl
	mehra slagit honom än den äldre som är Dragon, wed Nampn
	Bengt Jönßon, begiärandes dher öffwer Justitiens administra-
	tion och skieppandes, den blinde mannan till ett wederbör-
	ligit answar, framträdde dragon Bengt Jönßon, den 15 oktober 2018
	andra brodren uthan någon lagha uhrsäckt war bårtta, be-
	kiännandes sigh således lillijka med sin broder slagit den blinde

/: men

	men föregaff sigh och sin broder blifwit der till förorßaka-
	de, emädan den blide kommt medh een Spijke pååk, och först
	höltt honom, Oansedt han intet slagh uthslogh, wijdare tillstodh Dra-
	gonen att den blinde fick öfwer Armen ett slagh , och ett öffwer
	huffwudet så att han föll omkull, till Jorden, Joen Jönßon i Tu-
	na i Ryßby Sochn, som sedt den blindes Arm, wittnade, emoth
	hwilckens wittnesbörd parterne intet exciperade, uthan sade Ja
	weder, att be:^te den blindes arm warit blåå, Rätten tillsporde
	Dragon om han och hans broder hade loff att wara uthi hans fähuus,
	antingen aff honom eller knechtehustrun Karin Jonsdotter, som
	dher uthi Rår om halfparten, hon wille fuller i förstonne ährhål-
	la sigh hafft loff, men kunde sådant intet bewijsa, Äganderne
	för det öffriga edel.ⁿ och högeligen förplichtade sigh, hwarcken honom eller
	hans broder der till gifwit loff, uthan dhe aff eget bewågh både
	fält stoot mitt för dören, som sedermehra gått de rinn,
	bewijstes och dhet dhe i sin faders Fähuus hafft så godt och be-
	qwämmeligit tillfälle att forttsättia sådant deras förehaf-
	wande, om dhe elliest welat, uthaff hwilcka omständighe-
	ter, Rätten Judicerade sådant aff dene wara skiedt, een-
	deles Malitia till deras förtreet och föracht som ägde fähuset,
	eendeles öffwerdådighet att gifwa orßak till parlement, klaga-
	des och att dhe tillförenne någre resor slagit uth det wattn
	som dhenne blinde och hans hustru hämptat; Och såsom intet
	mehra aff parterne war att observera, till någon wijdare il-
	lustration i saken, altså togz detta måhl uthi betänckiande
	pröfwandes Rätten (1.) skiähligt offwanbe:^te bröder uthan någon
	skiähligh orßak öffwerfallit den blinde mannen, och honom (2)
	emot een Christeligh Kiärlek, som war Steenblind, handtprat,
	hwarföre såsom sådant sträfwar emot Gudz och naturligh
	Lagh, skola dhe ährbare Hedningar dragit fasa och Aversion
	sampt sky före, (3.) uthan [..]ff och minne hafwa be:^te brö-
	der och så welat bemächtiga sigh een annars ägendomb,
	twärt emot det 28 Cap. i konungzb. LL. deßlijkest (4.) gie-
	nom stortz fällande fram för dören studio och medh berådt

/: mode

	mode sampt willias wärcken tillfogat den blinde mannen stort
	förtreet och despect; alt fördenskull dömbdes Dragonen Bengt Jön-
	son i Boarydh frälße för slagen blånad öffwer armen på dhen
	blinde, förwärckat 3 marker i krafftaff det 10 Cap. i Smb. m.w. i LL.
	för slaget i Ansichtet 6. marker hwilcket slagh gått så hårdt, att det
	samma tillfogat honom kiötsåår, i krafft aff offwanbe:^te Cap.
	skutit neder Stort för dören, och således tillfogat Äganden, een stor
	och olydeligh sijdowyrdan, dömbdes han för wärckat sine 40 marker i
	krafft aff offwanbem:^te 28 Cap. i k.b. LL. sammaledes sine
	40 marker derföre han den Steenblinde mannen, ifrån hwilcken han
	kunde gådt sin wägh, och intet sökt emot honom medh lust någon
	egenwilligh hämbd, med det be:te Dragon och hans broder först giordt honom
	Orätt, så emot Gudz och natuurligh Lagh inhumane och nijdingzwärkz
	wis tracterat, den andra brodren för stämbningz försittiande bö-
	the sine 3 marker i krafft aff det 12 Cap. i Tingmb. och wara obligerad
	att swara der före nästkommande Ting owägerligen, giörandes be:^te
	parter affträda. Någon stund der efter kom Dragonens moder
	hustru Bengta och kastade här emot på Tingbordet Appellations
	penningar, men alldenstund res är Criminalis och således inappella-
	bilis, dy förmantes hon igientaga samma penningar, det hon efter
	flere admonitioner intet will giöra, altså gofwas dhe till pioh uhus,
	emedlertijd Caverade modren och Johan Simonßon i Sunnerå
	för Dragonens böther.

Slagsmåhl	Jnstälte sigh och wed samma tillfälle een uthaff Häradetz Ländz
	män be:^dh Zachris Månßon boendes i Toffta i Liungby Sochn,
	högeligen beswährandes sigh, huru såsom een Krutare Per Jonßon
	i Holan Crone i Bärgha Sochn, skall med Wredz mode först rij-
	dit effter honom ifrån Åby till Broo, och (2.) då han fant hon-
	nom der inne för sigh hos sin Swåger Leutenanten Per Sten-
	son, uthan någon gifwen orßak maant och fordrat Ländzmannen

/: uth

	uth medh sigh att huggas, warandes han Ländzmannen beordrader
	då på Cronones wägnar att ihopaboda någon Allmoge till skiutz, hwilc-
	ket Befallningzmannen wälbet:^de Abraham Liungbärg Attesterade
	santt wara, och huggit Ländzmannen öffwer det eena tummel-
	fingret, och dhe trenne nästfölliande fingren både kiötsåår och blod-
	wijten, hwar öffwer han begiärade aff TingzRätten domb och
	justitiens wederbörlige Skiepande; honom till orda och answar,
	framstegh Per Joenßon, williandes ährhålla sigh blifwit förorßa-
	kat mahna uth förbe:^te Zachris Månßon, såsom han aff honom in-
	gen betahlning fått för ett giehäng, derföre offtabe:^te Zachris Mån-
	son offwanbe:^te Per Joenßon een tijdh warit skyldigh; och allden-
	stund effter begiäran inge opartijske wittnen woro närwarandes,
	som om denna förelupne Actionen dem emillan kunde wittna,
	alltfördenskuld måste Rätten inqvirendo aff parternes egne bekiän-
	nelser cruera rätta sanningen, som är 1.^mo bekiände Per Joenßon
	sigh först fordrat uth Ländzmannan, der till bewekt som skulle
	han ingen betahlning fått för ett giehäng för hwilcket Ländz-
	mannen warit honom skyldigh, (2.) tillstod Per Joenßon sigh
	intet ährende haft till Lieutenanten Per Steenßon eller något deß
	folck, der Ländzmannen war inne, uthan vände dher inn som
	annorstädes, ehuru wähl han föregaff, som skulle han intet wetat
	Ländzmannen wara för honom dher i huuset, (3.) bekiände Per
	Joenßon först blåttat sin wäria i Stugun, och när Ländzman-
	nen intet kom så snart uthsom han wille, stigit i dören och
	åter fordrat uth Ländzmannen (4.) Per Joenßon Contestera-
	de och, att Ländzmannen förra än slagzmåhlet dem emellan pas-
	serade, lade betahlningen Nembl.ⁿ 1 dlr S.^r m.^t på bordet för honom,
	för be:^te giehäng (5) Per Joenßon sade och förra än han reeste
	uth förledne höstetijdh, medh honom warit owänn, (6.) Atteste-
	rade Befal.ⁿ sigh då samma tijdh beordrat Ländzmannen att
	skaffa någon skiutz. På Cronones wägnar, till ett partij bränne-
	wijn, som skulle weder till Armeen, hwaruthaff Rätten dömbde

/: Per

	Per Joenßon öffwerfallit Ländzmannen förmedelst långowräkt, och
	uthaff een gammal hoos honom warande illwillia och ondska, emoth
	Ländzmannen, då han war på Kongl. May.^tz wägnar att förrätta
	det honom till högstbe:^te Kongl. may.^tz nytta war beordrat, hwar-
	före resolverades i krafft aff det 32 Cap. i Rådstugub. att sådant
	skulle liggia i twebotum, och han Per Joenßon medh rätta för-
	wärckat för kiöttsåår eller fullo skillno uthi Ländzmannens tum-
	melfinger 12 marker för trenne blodhwijten 18 marker öffwer dhe nästa
	fingren dher effter, Calculerandes twå gångor för hwart och
	ett, så mycket som det 10 cap. i S. m. b. m. w. LL. öffwer
	kiötsåår och blodwijte Staticerar; Beträffande det som skall
	Per Joenßon med Wredz mode rijdit och stält efter Ländzman-
	nen alt ifrån Åby till broo, hwilcket Ländzmannen föregifwer,
	Resolverade TingzRätten aff dhe skiähl in actis billigt, det Per
	Joenßon sigh med 12 manna Eed nästkommande Ting dher i-
	från libererar, doch nu på detta Ting för få mycken större
	säkerheet och richtighet wara plichtigh ställa caution, der han
	icke nästkommande Ting be:^te 12 manna Eed kunde fylla och
	præstera, på sådan händelse lijda och umgiälla det som lagen
	med præcise, klara och uthtryckelige ord öffwer sådan för-
	grijpelighet Stifftar, giörandes der medh partterne affträ-
	de.

Beswär öffwer	Samma dagh och wed offwanbe:te tillfälle jnstälte sigh åter
Mattßin smidell	för Rätten, för detta Befallningzmannen wälbet:^de Jöran
	Nilßon i Bökhult, nu som tillförenne åthskillige reesor be-
	swährandes sigh öffwer den Skrifft som Mons.^r Matthias Smi-
	del i Kyarp och Annerstad Sochn åth någre bönder, hwilcka
	han förmenar till hans Sahl. faders och hans all som största
	förfång och ähras förklening skrifwit, refererandes det, han
	eller dhe sådant alldrigh skola kunna med ähran bewijsa, och så-
	ledes begiärandes dher öffwer få ährhålla justitiens rättmätige
	skieppande, TingzRätten påminte sigh huru offta, be:^te Smidell
	warit offwanbe:^te Jöran Nilßon der före till ett wederbörligit an-

/: swar

	answar citerat, och intet welat allenast een gång, då saken dem emil-
	lan till ett änteligit uthslagh intet kunde affgiöras comparera,
	Rätten påminte sigh och wara sanfärdigt, det Mathias Smidell
	åth några bönder skrifwit in forma libelli till Rätten med een hoop
	ord och meningar som eenfaldiga bönders förstånd intet pröfwas
	wara så capable och lijkmätige till någon Jöran Nilßons och hans
	faders mißfirmelse och förklaring, præsummerandes dher Jämpte,
	att såsom offtabe:^te Smidel intet welat sistera, ehuru wäl han fle-
	re reesor warit stämbd, det han under samma prætext welat sky-
	la någon sin arghet och Malice, den han på intet sätt bättre yttra
	kunnat xxxxxxxxxx emot Jöran Nilßon än i så måtto, Hwarföre
	resolverades att såsom han Mathias Smidel för falls löös så mån-
	ga till honom ågångne Stämbningar försulit och intet welat Com-
	parera, detta måhl angående, det han nästkommande Ting affläg-
	ger juramentum Caluminæ, sigh simpliciter skrifwit efter som
	böndren aff honom begiärat, och intet aff någon hoos sigh förbärgat
	och privat xxxxx haat och ond affect emot honom, det samma ex-
	aggererat, hwilcken Eed så frampt han den gitter præstera, blif-
	wer han för alt Jöran Nilßons åthal uthi denne saken frij-
	kiänd, och han Jöran Nilßon söke sedan der öffwer böndren
	som sine männ det bästa han kan och gitter, hwar och icke
	be:^te Smidel det kan giöra, will Rätten sigh uthi detta ährende
	wijdare förklara.

	Dito instälte sigh för Rätten hustru Ingeborgh i Nygård, tillij-	obemisligh beskyl-
	ka med sin Mågh Erich i Ottersnähs, och klagade till Jöns i Tran-	ning sked i dryc-
	hult, det hans skiält deras respective dotter och hustru Bengta	keskap
	Andersdotter i Ottersnähs för trijmarcke kåhna, hwilcket Simon
	Jngemarßon i Tranhult wittnade Eedeligen santt wara, med hwilc-
	kens wittnesbörd partterne så wähl klaganderne som swaran-
	den wähl åthnögdes; der efter (1.) giorde be:te Jöns een depre-
	cation och affbön hoos wederböranderne (2.) förklarade sigh uthi
	hastigo mode sådant emot sin willie hafwa tahlat, (3.) i lijka måtto
	ingen oährlighet weta med henne, (4.) hwad han i sådant tillfäl-
	le sigh abuserat wara skiedt i dryckenskap, der på och Rätten pröf-
	wade samma uthgutne skiählsord wara förflugne, och bägge maintineras

/: wed

	wed deras heder och ähra, doch medh de förord, skulle be:^te Simon
	eller någon annan således här efter mißfirma henne, skall
	den samme wara förtänkt undergå lagha plicht, giörandes der
	medh partterne affträde.

	Dito efter begiäran afflade Per Nilßon i Höreda i Bärgha Sochn sin
Eedh afflägges	Eed, det Beerta i samma gård haffwer Clarerat sina uthlagor eenkar-
	nerligen Kröningzgiärden för förslutet åhr 1676: derföre ährkiändes
	hon för Ländzmannens wijdare tilltahl beträffande be:te Rän-
	tas aff honom hoos henne förmante innestående för offwanbe:te 1676.
	alldeles ledigh och frij.

Syn	Jbland andra ährender instälte sigh för Rätten Ryttaren man-
	hafftigh Nilß Andersßon, uppwisandes och præsenterandes ett Jn-
	strument aff Gnußtorp d: 19 Junij åhr 1676. Hwaruthinnan
	förmähles huru såsom Laghföraren Mons:^r Bärghqwist sampt
	twänne Nämbdemän Per Anderßon och Per Joenßon i
	Bärghem, haffwa besichtigat så wäl huus som åcker, äng och
	giärdesgårdar, anhörige Cronogården hwilcken Nils Anderßon å-
	boor, och det giordt efter Rättens beordrande, begiärandes Nils
	Anderßon det be:^te skrift måtte inprotocolleras, honom till så
	mycket större säkerheet i framtijden, hwilcken hans begiäran Rät-
	ten pröfwade skiähligh, och be:^te syningz Jnstrument uthi Häradz
	domboken införde, som lyder ord ifrån ord som efterföllier;
	Anno 1676: d: 19 Junij war iagh undertecknader laghläsare och
	wij undertecknade Nämbdemän i Sunnerbo Häradh uthi Gunßtorp,
	att besichtiga så wähl huus, som åker, äng och giärdesgårdar,
	anhörige Cronogården hwilcken Nils Anderßon åbor, effter
	Sunnerbo Häradz TingzRättz beordrande å Rätten Tingstadh
	Hambnada, den 13 junij sidst förflutne; anbelangande
	(1.) huusen, så befunno wij intet wara förswarligit, un-
	dantagandes Låfftet, Sätesstugan och baakhuset, uppå hwilcka wäg-
	garne woro behåldne men intet taket, den andra stugan
	både till tak som wäggiar befans wara fördärfwad, een stu-
	ga berättades wara aff Anders Christophersson bårttsåld, som
	tillförende för Cronogården i Gnußtorp rustat, till Jönß
	Hindrichzson i Tråtteslöff, hwilcken stuga Anders Christopherßon

/: intet

	intet bygt, uthan hans Antecessor skall samma stuga uppbygt, Een
	Nattstugu medh twänne bodar under hafwer be:^te Nils Anderßon
	uppbygt, sedan han kom till att rusta för Nårregården i Gnuß-
	torp, beträffande Ladugården så war intet huus förswarligit, hwarc-
	ken till taak eller wäggiar, undantagandes LoLadan, som war någor-
	lunda till deß wäggiar förswarligh, men intet till taket (2) åkren
	concernerande, så befans lyckan, som berättades wara till 14 Skiep-
	pelandz uthsäde, halfpartten ödhe, Grytingen aff tunnelandz
	uthsäde, befans aller legat öde, bråtåckren sammaledes ett tun-
	neland i lijka måtto legat ödhe, yåkeren aff trij deelar och
	tri skieppelandz uthsäde, befans och så legat öde, Sohlakul-
	len aff tu skieppelandz uthsäde, halfpartten öde, tre åkrar Kull-
	åckeren kallade aff 3 Skieppeland befunnes ödhe, Biörnåcker
	aff fyra Skieppeland aller öde, Hyltetänger aff fyra skiep-
	peland och tre åckrar alldeles öde, fyra giärßåkrarna kalla-
	de reent öde, och räffwestiärten i lijka måtto öde, ungiefähr aff
	ett Skieppeland, (3.) giärdesgårdarna så wäl kring giärdet
	som kåhlgården woro slätt förfallne, så wäl som nederrutne,
	(4) ängiarna anbelangande klagade Nils Anderßon een dehl
	dher aff wara uthaff qrannarna i byen, Crongården för hwilc-
	ken han rustarifråntagne, men emädan såsom wij underteckna-
	de woro allenast beordrade besichtiga husen och ägorna, altså
	remitterades honom uthi sådan sin klagan att affhämpta wij-
	dare TingzRättens dher öffwer betänckiande; Således som
	ofwanbemähles wara passerat, Synt, ransakat och befunnit At-
	testere till större styrckio undertecknade, med sine Nampn,
	Bomärcken och signete, Actum anno, die et loco ut superius.

	Johannes Torstensson
	Bärghqvist.

	Per Anderßon i Bärghem	Per Joenßon i Bärg-
	Nämbdeman P.	hem Nämbdeman P.

/: Samma

Skuld befalles	Samma dagh imponerades SkiutzRättaren Håkan Nilßon, att
	betahla Daniel Johansson i Nygård 3 och 1/2 Skieppa Rough,
	som han aff honom tagit till låhns, och sådant medh det
	forderligeste.

Nämbdens Dito	Attesterade Nämbden een drächteligen, det Wälb:^ne Oloff
attestatum	Rosenstiärna under Commissionen d: 16 och 17 Februarij A^o 1676.
	Här i Nygård försäkrade hustru Jngeborgh eller Anders Nilßon
	deß man, medh handz sträckiande sigh willia betahla omkåstna-
	den som förtärd är, derföre begiäres och till hålles Befallningz-
	mannen ähreb:^ne och wälbet:de Jöns Bengtzson, att han be-
	talar och contenterar hustru Jngeborgh sin hafwande fordran
	och skie han sedan sine bönder det bästa han kan och gitter.

Resolution	Resolverades emellan Jnspectoren wäl:^tt Jöran i Bökhult och
emellan Jöran	Jngemar i Hålbårna, att det han wijdare wille lysta sitt
i böökhult och	trätemåhl emot honom fullföllia, som han skattar wara teme-
Jngemar i hållbår-	rärt, så skall den på sådan händelse succumberar, betahla re-
na	Fusionem damni et expensarum, a termino ad terminum.

	Medh det samma imponerades Joen Larßon i Washult be-
Skuld döm-	tahla till Bengt Larßon i Åby 5 Rd.^r och 1/2 a 6 marker stycker
mes att betahles	eller och deß wärde, effter opartijske mätesmäns ordom, såsom
	han bekiände sigh be:^te Bengt Larßon så många penningar wa-
	ra skyldigh, och sådant med det forderligaste.

	Resolverades och att Jacob Katt skall betahla till Befal.ⁿ på
1/2 tunna Rågh	Bållmarydh wäla:^tt Nils Olufzson 1/2 tunna Rough, den han
betahles	uppburit för det han skulle curera een häst åth be:^te Befall-
	ningzman som hade Leerian uthi fötterna, och sådant lijkwist
	intet præsterat, behållandes han Katten det öffriga för
	sitt omak som han fått hafwer, hwar med partterne gior-
	de affträde.

	Wedh samma tillfälle resolverades emellan Befal.ⁿ offwanbe:^te
Åttio böter	Nils Olufzson på den eene sijdan kiärande emot Ländz-
	mannen wäla:^tt Nils Joenßon på den andra swarande,

/: angående

	Angående någon refusion eller ättioböter han prætenderar, för den
	skada be:^te Nils Jonßons Swijn förledne Sommar Nils Olfzsons
	Sädh skall tillfogat haffwa; Och emädan bewijstes att giärdesgår-
	darne dher omkring intet woro swarsgode; dy dömbdes dhe bön-
	der som hafwa sine låtter uthi giärdesgårdarne i frebändet att
	hägna, och det intet præsterat, samma prætenderade ättioböter
	uthgifwa, i krafft aff det 9. Cap. i Byggnb. LL. och Ländzmannen
	för deß åtahl i så måtto kiändes alldeles ledigh och frij.

	Uppå Häradzskrifwarens Wälbet:^de Larß Tåkenströms anhållande om	Nämbdens
	ett Attestato uppå LandzSecreterares Wälbet:^de Jsrael Gunnerssons	attestatum
	wägnar i Jönkiöpingz Lähn, beträffande gården sallevara, huru den
	wore bebygd, der på wittnade Nämbden att be:^te gård Sallewara
	war så wähl bebygt, att dhe byggningar der sammastädes kunna giö-
	ra skiähl för ett Zäterijs byggnad, hwilcket effter begiäran anno-
	terades uthi protocollet.

	Resolverades och uppå Cronones Befallningzmans Wählbet:^de Abraham	Nye broo skall
	Liungbärgz andragande, att nye broo i Marckarydh Sochn, skall åter	åter uppbyggias
	de novo uppbyggias aff Häradet, som aff fienden uppbränd blef för-
	leden Sommar, Alldenstund fältmarskalcken höghwälb:^ne H.^r Gu-
	staff Baner Landzhöfdingen wälb:^ne H.^r Gustaff LillieCrona der
	om skall tillskrifwit, och samma broo för dem resandom höghnödigh är
	att hela häradet samma broo åter uppbygger, såsom det samma är
	opus publicum, qvod publicam utilitatem concernit, samma gång efter
	häradzboernes trägne begiäran, efterlätz dem hugga wercka der
	till, doch med ägandernes goda loff och minne.

	Samma dagh beordrades Nämbdemännen Knut Bengtzson i	ordres at be-
	Ößlöff, Jöns i Dommaryd och Per Joenßon i Bärghem, efterbe-	sichtiga een ängh
	giäran besichtiga een äng, som hustru Kierstin i Höreda förme-
	nar wara tagen ifrån Cronogården der sammastädes, och uppå
	nästa Ting giöra relation för Rätten, huru dhe uthi samma måhl
	funnit, då Rätten sigh dher öffwer wijdare skall förklara.

	Samma dagh framhade Ländzmannen wäla:^tt Zachris Kråk	lönskeläge
	ett ogift Qwinfolck, tillförende oberychtat och födt aff ächta
	Sängh, be:^dh Jngeborgh Andersdotter i Tuhna frälße i Ryßby Sochn,

/: som

	som bekiände sigh afflat Oächta barn med een gifft man, då waran-
Eenfalt hoor	des profoss under öffwerste Lieutenantens H.^r Joseph oos Esqvadron,
	men nu dödh, be:^dh Per Mård, sakfältes att bötha 40 dlr efter
	Straffordningen, och såsom hon intet hade att plichta medh,
	sleet hon gienstan rijs, non habens in ære luet in corpore.

	Jtem framhades aff Dito een tillförenne oberychtat pijga, be:^dh
lägersmåhl	Bengta Eskilsdotter i Kullen i Ryßby Sochn frälße, och född
	aff ächta säng, offenteligen bekiännandes sigh wara belägrat
	aff een änkling Måns Biörnßon, under ächtenskapz lofwen, som
	nu förrymbd är, och med honom oächta barn afflat, kåhnan
	dömbdes att bötha efter praxim 20 marker Anders i Boxabygd ca-
	verade för böterne.

	Dito Tingfördes Börie Kierstenßon, som bekiände och tillstodh
	sigh föröfwat Lönskeläger medh Kierstin Jönsdotter på Gnuß-
Lönskeläge	torp Crone, som tillförenne med sådan last är worden beträdd
	och med henne uthi sådan deras sammangång oächta barn afflat
	warandes hon Kåhnan igienom döden affgången; drängen dömb
	des haffwa förwärckat sine 40 marker i kraft aff det 3 Cap. gift:
	mb. LL. Jöns Johansson och Daniel Johansson Cautionister
	för böterne.

	Dito producerade och angaff Ländzmannen Nils Joenßon een
Lägersmåhl	änckling i Horn frälße Jons Nilßon be:dh hwilcken bekiände sigh o-
	ächta barn sammanafflat med Älßa Knutzdotter i Hällarna
	frälße i Hamna Sochn, som tillförenne Lägersmåhl be-
	drifwit, Jöns dömbdes efter offwanbe:te Cap. förwärckat sine
	40 marker och kåhnan efter uthgångne editer 40 marker Nils
	Jönßon i Horn lyftesman för sin Sohn.

	Noch tingförde Nils Joenßon Gißle i Horn frälße, gift man
Eenkelt hoor	som bekiände sigh hordomslast och olofligh kiötz beblandelse för-
	öfwat, medh een tillförende oberychtat pijga, warandes
	frillobarn, be:^dh Jngiärd Simonsdotter i Skararp frälße
	i Hynneryd Sochn, Gißle efter Straffordningen sak-
	fältes att bötha sine 80 dlr och be:^te kåhna sine 40 dlr.

/: men

	Men efter kåhnan intet hade in bonis, sleet hon proportionaliter
	rijs, giörandes parterne der med affträde,

	Dito imponerades Skiutzrättaren Håkan Nilßon att betahla Daniel
	Johansson i Nygård 3 och ½ skieppe Rough, som han aff honom lånt, och
	det medh det forderligeste, i krafft aff det 8 Cap. kiöpmb. LL. nam	skuld dommes
	restitui debet commodanti æqvissima vox e solve qvod	att betahles
	debes; senare.

	Dito blef Germund i Sånna för sin på förrige ordinarie Tin-	sex manna edhe
	get uthfästade Sexmanna edegång libererader denne gången	gångh upp skiutes
	att præstera, såsom han een lång tijdh futit fängzligh i Wexiö, i
	krafft aff det 14 Cap. i Tingmb. LL.

	Dito imponerades Håkan Nilßon betahla till Per Perßon i Förarp
	i Tutaryd Sochn 2 dlr S.^r m.^t innan 8:^ta dagars förlopp för een häst	skuld dömmes
	be:^te Håkan sigh aff Per Perßon i för offwanbe:^te qvanto tillhandlat	att betahlas

	Samma dagh frijsades Anders Larßon i Bårßna, för Per
	giermundzsons å tahl i Östraby, beträffande ett Stoo, Anders Sahl.	Anders Larßon
	fader Larß i Borßna sigh på Borgen aff bem:te Per Germundzson till-	frijsades för ett
	handlat, hwilcken Larß är för detta gienom döden affgången, såsom deß	stoo att betahla
	Son intet arfft efter sin Sahl. fader, det han edeligen bekräfftade sant wara,
	med hwilcken sielf sins eedhe Per Germundzson wäl åthnögdes, giörandes
	dher medh be:^te partter affträde.

	Dito pålades drängen Anders Perßon i Mårarp, betala Bengt Larßon	10 markers skuld
	i Åby inom Wallburgmäßo dagh nästkommande 10 marker Sm.^t hwilcka	dömdes att betahlas
	10 marker drängen bekiände sigh wara honom skyldigh.

	Dito nulliterades och förnichtigades Saltpettersiudarens Nils An-	Nilla Nils dåtter
	derßons i Boary i Ryßby Sochn förmeente Rätt, att få uthlösa	befalle sin skatte
	sin Stiufmoder Nilla Nilsdotter uthur een skattejord henne till-	iordh
	hörigh dher sammastädes, den hon ingalunda will släppa, så frampt
	de sins emillan intet annorlunda kunna åsämias och acoordera.

	Dito pålades Per Pålßon i Osabo att betahla Per Nilßon i Klöf-	fyra daler
	warydh i Ryßby Sochn, Gumme Månßon och Berta Hålierdzdot-	dömmas att
	ter i Ståckare, 4 dlr Sm.^t, för twänne hästar han för dem	betahlas
	låtit borttkomma, och sådant medh det forderligaste.

/: Samma

twänner	Samma dagh borttskiöttes een och een half fiärding i Tummhult
tingskiötnin-	och Agunnarydh Sochn, deßlijkest een Siätting uthi Teßåhsa
gar	skattegård, och huru der medh wijdare är procederat, uthwisa dher
	på undfångne Jnstrumenter.

Stämbningz försittiande

	Nils Erßon i Hofdinge frälße för stämbningz försittiande
	emot Jöns i Bommaryd och Nils abfuit böthe	3 marker

	Oloff Johanßon i Ramskough Crone emot Jöns Ne-
	dervudh och Oloff bortta	3 marker

	Elin Jönsdotter i Bällminge i Nyttia Sochn för bedrif-
	wen hordoms last stämbd och intet Comparerat böter	3 marker

	Joen Larßon i Washult frälße för Stämbningz försittian-
	de emot M.^r Swen i Ryßby och Joen bortta böther	3 marker

	Dito emot Bengt Larßon och Joen abfuit	3 marker

	Lille Jöns i Åby frälße emot Bengt Larßon och
	lille Jöns abfuit böthe	3 marker

	Nils Joenßon i Skiäckarp Crone, Per Månßon Jbm
	Crone för Bökehygge emot Ländzmannen Nils Joenßon
	och dhe bägge absenterade sigh böthe 3 marker hwardera	6 marker

	Anno 1677 d: 16 Februarij, Lät uppå H.^s kongl. may.^thz wår Aller-	Sunnerboo
	nådigste herres och konungz, sampt Landzhöfdingens höghwälb:^ne H.^r	Häradtz allmo-
	Gustaf Lilliecronas ankombne ordres, Assessoren och Häradzhöfd.ⁿ Wälb:^ne H.^r	ges obligation
	Nils Nilßon Lindegreen, till forßa, Spåningzlanda och Bräkentorp, för oß	till kongl. may.^thz
	samptel. underskrefne proponera och uppläsa, högstbe:^te kongl. May.^tz breff aff	tiänst
	hufwudqvarteret Wää d: 18 Januarij nästförflutne, såsom och wälbem:^te
	Landzhöfdingz H.^r Lilliecronas breff, aff Wexiö d 13 Febrari nästledne
	deruthinnan förehållandes oß, huru höghnödigt det är, att menige man
	ingen undantagandes uthi Sunnerbo Häradh nu uthi deße swåhre Krijgz-
	tijder dhe rebelliske Snapphanarne uthi näst omkring liggiande Sochnar
	uthrota, som så stor affbräck högst mehrbe:^te kongl. May.^tz krijgzfolck
	bracht, der på wij eendrächteligen förklarade oß, willia såsom trogne
	och underdånige undersåtare, sådan wår Allernådigste konungz
	willia efterkomma, förobligerandes här med på det krafftigaste,
	oß giöra färdige wedh ankombne ordres medh 14 dagars kåst
	och gievär, så godt som wij kunna åstadbringa, begifwa oß uthöfwer
	gräntzen, och wijdare effectuera det som oß blifwer beordrat,
	och till att wisa så mycket mehra wår trohet, sluta wij oß e-
	millan, att den som intet pröfwas Capabel och intet går
	medh, skall straffas som een förrädare, och när oß blifwer
	notificerat rätta terminen till Marchera, förbinda wij oß till att
	komma först till ett wist möte, och då hålla een Munstring på dem som
	aff ållderdombz swaghet och siukdomb äro så bräckelige, att dhe intet kunna gå
	medh, J medler tijdh skola alla wara obligerade, som äro öfwer sine 15
	åhr komma till mötes, Begiäre wij och underdånigst att icke wåre
	hustrur under wår frånwaru måhl DurchMarcher, Jngwarterningar,
	skiutzningar och annan tunga, der emot försee wij oß åltydh medh
	All konungzligh Nådh och clemence ihugkombne och hugnade;
	Således wara affhandlat och frijwilleligen slutat, Attestere wij
	Efter wälb:^ne H.^r Assessorens begiäran undertecknade.
	Actum ut supra.

/: Nils

Nils Jönßon i Rydh

Nämbdem:n Larß Simonßon i

Per Arffwedzson i Bråna,

wästerhult,

Daniel i Brunsbärgh,

Per Nilßon i Nyttia,

Anders Bengtzson i Tiurcke,

Gudmund i staffsiö,

Bengt Anderßon Jbm

Per Nilßon i Kiärringe,

Oluff Arfwedzson i Bråna,

Nämbdem:n Knut i Ößlöff,

Nämbdemannen Joen Kråk

Dito Jöns i Dommaryd,

Ländzmannen Zachris Kråk

Gievaldiern Anders Perßon

Nämbdemannen Joen i Siuhult,

Per Nilßon i Höreda,

Ländzmannen Per Johanßon i lilla Ryd,

Jöns i Wahre

Joen Joenßon i Ösiö,

Erich i Ottersnähs,

Måns Bengtzson i Miäryd,

Bengt i Tuna,

Befal.n Abraham Liungbärg,

Jon Arfwedzson i Östraby,

Per Anderßon
Per Jonßon

i Bärghem
Nämbdemän

Jacob Anderßon i Östraby,
Per Giermundzson i Östraby,

Ingemar i Holborna,

Larß i Sunnerå,

Oluff i Teßåhs Nämbdeman,
Jon Ibm Dito
Simon i Hyalt

Tuffwed
Nils
Anund

i Börckerå

Joen i Tuna,

Måns i Lofftesnähs

Nils Matzson i Östraby skiutzrättare

Per Larßon i Höffgård.

Anders Nilßon i Nygård giästgifware

Ländzmannen Nils Joenßon i Brusarp

Laurentius Siggonius

Abraham Liungbärgh,

Agunnaryd nh: Pastor

Jöran Nilßon

Så wara passerat och

Nils Oluzson Swahn

Bewilliat Attesterar

Anders Perßon Roßbäck

Johannes Torstensson
Bärghqvist.

Lars Tåckenström

Nils Jonßon

	Anno 1677 d: 3 Maij höltz i giästgifwaregården Nygård i Ryßby
	Sochn och Sunnerbo Häradh, Rättegång öffwer een bedröfweligh cafu
	i det ett Qwinfolck i bem:^te Ryßby Sochn och Boarydhz by, Brijta Simons-
	dotter be:^dh, d 22 sidstförslutne Aprilis, som folcket bäst sökte till
	Kyrckan, sigh sielf i een brunn stört, och i så måtto omkommit,
	bijwistandes samma Rättegång Cronones Befallningzman Wälbet:^de
	Abraham Liungbärgh och under specificerade Häradz Nämbdemänn.

		Per Anderßon i Bärghem	Per Jonßon i Snälsböke
		Knut i Biärnaryd.	Joen Kråk i Långaskog,
		Joen i Siuhult,	Knut i Ößlöff
		Larß i Wästerhult	Oluff i Teßåhs
		Jon i Swenmåhlen	Åke i Båckaboda,
			Per Jonßon Siuk och
			derföre lagl.ⁿ excuserad,

	Wedh samma tillfälle upplästes för Rätten som dhe flere då när-	Ett quinfålck
	warandes till een ingång, h.^s ährewyrd:htz Kyrckioherdens der sam-	förgiordt sigh i en
	mastädes m.^r Swens Fagelinj om be:^te Cahu något för detta As-	brunn
	sessoren och Häradzhöfdingen wälb:^ne H.^r Nils Nilßon Lindegreen
	skriffteligen Jnsinuerade communication, aff Ryßy d: 24 April
	sidstledne, hwilcken lades ad Acta, hwar uthinnan förmähles
	som och befans i sanning, huru såsom be.^te Qwinnas dotter
	hade legat siuk i 3 weckors tijdh, och något sälßam sigh i siuk-
	domen förhållit, blifwandes och deßföruthan, be.^te Brijta Simons-
	dotters man, Bengt Anderßon, hwilcken tillijka med den
	andra Allmogen här aff Häradet uthgången emot dhe skiälmiske
	Snapphanar, dödzsiuk hemförder, Qwinnan sielf för een Må-
	nad sedan födt barn, deßuthan då uthaff den här å Ortten gras-
	serande häfftige siukdomen betagen, som och högeligen bekymbrat,
	att ingen plögde på deras åker, effter dhe intet tienstefolck hade,
	ey heller något barn hälßosampt öffwer sine 5 åhr. Föruthan
	detta, skall offtabe:^te Brijta Simonsdotter, sigh beklagat för sine
	gårdeqwinnor, wara så ängzligh och förståckat i sitt hierta, att hon
	intet orckade äta, Sofwa eller gråta, blef altså förbem:^te h.^s

/: ähre

Ährew:^ht M.^r Swen Fagelinus dijtkallat d: 20 Aprilis näst förgån-

gne, till att trösta be:te hustrun Brijta Simonsdotter, tillijka

med deß man aff Gudz ord, och besökia dem med herrans högh-

wärdiga Nattward, och som hustrun icke war i Kyrckio gången

effter barnsbyrden, blef det för siukdomen skull först förrättat,

sedan under sielfwa skrifftermåhlet, förnam H.^s Ährew:^ht Kyrc-

kioherden någre sällsamme ord aff henne, i det hon befruchtade

wara större synderska, än synderna skulle henne så snart för-

låtne blifwa, hwilcken fåfängh mening, förmedelst den helige Andes

wärckan, strax gienom då framförde gudz ord, kraffteligen skall

blifwi omkullslagen, att hon effter absolutionen frijmodel.ⁿ sagt,

Gudi wari loff ewinnerliga, nu är iagh försäkrat, det iagh

hörer Herranom till, hwar uppå hon med största devotion

undfick herrans höghwärdiga Nattward, låtandes sedan som

bewittnades, hwarcken den dagen eller om Lögerdagen ey heller

om Sundagz mårgonen aff sigh något sällsampt märckia,

wijdh H.^s ährew:^htz affreesa badh han några qwinnor dher i

gården, dhe skulle det bedröfwade och älendiga huset tillsen, med

giordt lyffte, att deras omak skall wedergiort blifwa, berättar

och H.^s ährew:^ht sigh ährnat om Sundagen som war d: 22 A-

prilis då hon störte sigh i brunnen, sakffa någor dijt ifrån Kyrc-

kan, som dhe siuka skiöta skulle, men tröste Gud, då hennes

bröder, som d: 21 Dito ifrån Ryholms Sochn, hwarest hon

och född war, dijtkombne woro, ifrån henne ginge, hafwan-

des medh sigh det litzla hennes barn som hon ey förmåtte i sin siuk-

domb skiöta, finner hon det gräseliga orädet för sigh, stör-

tandes sigh i brunnen, och det så hastigt, att hennes bröder hade

allenast ett slungekast hindt der ifrån till den andre gården,

hwarest dhe begiärande qwinnor, som dhe siuka, så länge Gudz-

tiänsten påstod, achta skulle, och lijkwäl när qwinnorna kommo

dijt war det alt bestält, sökiandes henne i alla huus i gårde först

doch fåfängt, effter som dhe omsijder funne henne i brunnen,

twänne änckior och twänne barn draga henne strax upp med,

brunskroken och bära henne i stugan, förmenandes sigh skola

/: kunna

kunna som dhe säyia lijfwet i henne igien, hwilcket slogh dem feelt,

mannen är och så nu i medler tijdh blefwen död, det eena barnet be-

fruchtes haffwa een fahrligh siukdomb, tre stycken små barn äro

deßföruthan dher igien, will och icke någon Menniskia dher wistas,

så att det det är ymkeligit att skrifwa om. Deß Lefwerne bewittna-

de H.^s ährew:^ht kyrckioherden, warit som een annor Christen Men-

niskos, både inne och uthom ächtenskapet. Nämbdemännen Oloff

i Teßåhs och Joen i Sweamåhlen effter tillfrågan, som boo dher i för-

samblingen, medh dhe flere som woro närwarandes, och deß lefwerne

bekant war, wittnade eendrächteligen, att dhe alldrigh spordt eller för-

stått annat om henne, än det ährligit och berömmeligit, uthan detta.

Såsom nu intet mehra gafz wid handen att remarqvera, altså togz detta

Ährende aff Rätten i nogha betänckiande, stannandes effter sakens no-

gare öffwerwägande uthi den mening, att emädan hon sigh underab-

solutionen så gudeligen stält, som under den Högwärdige Nattwardens

rmottagande, med gudeligh devotion förhållit, icke heller /2.^de/ emellan

den tijden hon så beredde sigh tils hon störte sigh i brunnen, något

sälsampt låtit förmärckia, har hon och så uthi ante acta vita sigh Gude-

ligen förhållit, det hon icke aff desperata malitia hafwer sådan gier-

ning på sigh föröfwat, uthan impotentia et perturbatione animj, blif-

wandes TingzRätten till sådan meningz fattande /3./ så mycket sä-

kerligare styrckt, som någre andre aff denne inrijtade siukdomens

häfftighet, hela 14 dagars tijd warit håldne, hwar aff hon och så (4.)

warit bekayiat, som Acta protocolli noghsampt uthwisa, blifwandes

hon och dher till med parturberad och förstörd i sådan sin, förmedelst

siukdomen mehr och, mehr tilltagande swaghet, aff mannen som hem-

fördes dödzsiuk, som elliest aff sine barns tillstånd, och eenkanner-

ligen den ena dottrens, hwarföre i regard aff dommaren skall wa-

ra mehra benägen till att hielpa än stielpa, såsom och dhe skiähl in

actis har Rätten uthi detta måhl mitiorem et humaniorem sententiam

amplecterat och bijfallit som offwanbemähles, doch alt sådant den

Höghlofl. Konungzlige Giötha HöffRättz mognare censurerande hemstält.

/: uthi

Uthi den twistige sak emellan Soldaten

under ÖffwersteLieutenantens Wälb:^ne H.^r Staakz

Esqvadron och Compagnie be:^dh Jsack Jönsson

på den eene sijdan kiärande, emot för det-

ta Ländzmannen i Boarydh Jöns Olufson

beträffande det, att be.^te Jöns Olufzson offwan-

be.^de soldat uthi den eena axlen med een Wäria

huggit, och han der öffwer sigh högeligen beswährar,

är detta Sunnerbo Häradz TingzRätz domb,

affsagd i Nygård den 3 Maij A:^o 1677.

Slagsmåhl

Alldenstund Rätten aff parternas tahl och gienswar och den

Eden han Jsack Jönßon tillbödh sin Wederpart offwanbe:^te Jöns

Olufzson deras twist angående, affläggia, den han Jöns Olufzson

och medh godt modh præsterade (1.) effter sin wederpatz til-

bodh och wille (2.) der på Rättens samtyckio och bewilliande

nam volenti non fit injuria, (3.) Juramentum Extremum me-

dium amputandarum litium. (4.) effter såsom inge opartijske

wittne warit till städes som dher om een pertinent relation

giöra kunde, det parterne tillstodo, medh hand å book, bediandes

han Jöns Olofzson sigh så sant Gudh huldan till lijff och Siäl

här på Jorden och i Himmelen, att soldaten Jsack Jönßon

enähr han kom inn uthi hans stuga öffwerdådigt wijs, strax

slagit kull för Ländzmannen een kiärna medh dher uthi wa-

rande Smör och miökt på golfwet, och emädan han sigh

så grym betedde, hafwer Jöns Olofzson sigh för wijdare

öffwerwåld befruchtat, och så huggit honom i Axlen i alt

derföre pröfwade Rätten, att Jöns Olofzson i så måtto bleeff

öffwerfallen aff be:^te Jsack Jönsson och intra terminos in-

culpata tutela sigh och sitt huus defenderat, och han Jsack

Jönsson för sådan sin öffwerdådighet den hugg han fick wara

Ogild, och den behålle som han den fångit haffwer, blifwan-

des partterne gienom händers sammanslående gode wänner.

/: Anno

Anno 1677 d: 17. Maij sedan uthskrifningen war öffwer-	Attestatum
stånden i Nygård och Sunnerbo Härad, då ibland annat som hades för händer uthi Nämbdens närwaru, framträdde för Rätten samptel.ⁿ Ländzmännen i offwanbe:^te Härad, berät- tandes för deras serdeles angielägenhet, högeligen haffwa aff nöden och desiderera ett sanfärdigt häradz bewijs, öffwer det, Nembligen, att dhe uthi förledet åhr 1676. åthskillige resor halfwa med allmogen der sammastädes, beträffande Cronones uthlagors såsom och klädepenningarnars infordrande hållit möten, hwar uppå Nämbden som woro tillstädes eendrä- chteligen wittnade, det Ländßmännen hwar uthi sitt Ländzmans rade, med allmogen effter deras yttersta förmögenhet och plicht, åthskillige gånger gienom mötens affförkunnande i församblingarna, Cronones uthlagor äffwen så wäl kläde- penningarna be:^te åhr kraaft och uthfoordrat etc. ut in forma cone- muni.

Anno 1677 d: 18 och 19 Junij, upprättades een skildnad medh
Råå och Röör, sampt wisare, emellan Wälb:gh H.r Axel Kåhses Zätes- gård yalt i Piätteryd Sochn. Deßlijkest yffla by i Liunga Sochn belägen, effter yttersta förstånd, bästa kunist och samweth, aff der öffwer warande, som här under specificeras och nämbnes.

Alldraförst till een begynnelse, skrefz Yffla boerne till twänne resor,	Een skildnas
att dhe skulle infinna sigh här i går, effter H.^s Nådes Höghwälb:^ne	upprättningh
H.^r Landzhöfdingens långt för detta uthfärdade citationer till deras principaler, beträffande offwanbe:te skildnad, som till den nu warande 18 Junij efter een Laghmans domb aff d: 8:^de Junij årh 1657. skulle anställas, der på infunne sigh Jonas Arffwedzson i Yffla, deßlijkest Måns Jönßon, warandes H.^r Oloff Siöblandz mundte- lige giorde fullmechtigh, deß Rättare Per Jönßon wed Nampn här uthi rättan tijdh och för bägges deras ankombst, men wille ingalunda efter förmaning så länge töfwa, tils man samma skildnad kunde företaga, uthan som alldrahastigaste skyndade sigh

/: ifrån

ifrån Yalt, oß som samma uthi långlige tijder för detta hängiande

wärck, tänkte nu ställa till deß fullbordan, icke till ringa despe[..]

förtret, sijdowyrdan och affront, ehuruwäl dhe rände sin koos, bij-

wistade lijkwist Häradzskrifwaren Wälbet.^de Larß Tåckenström

såsom fullmechtigh att sustinera Befallningzmannens wälbet:^de

Abraham Liungbergz vices, att disputera uppå warande Crone-

gårdars i Yffla by, Jnteresse, och som wij undertecknade hade

deßföruthan önskatt deras närwarelse uthi Yffla by, för större

upplysning, men emädan dhe således som offwanbemähles

gingo sin koos, lijkwist på det dehlningen icke skulle stutza

som uthi månge åhr, sedan Laghmansdomen fältes, intet ährhåll[..]

den effect som wederborde, oansedt H.^r Axel Kåhse dher

effter syfftat som han berättar, hwar igienom han skall blifwit

bracht till stor omkostnad, öffwerwägande wij samma ährende

effter yttersta förstånd, och funno för skiähligt och förswarligit

effter alla lagl.n affdömbde dommar, må befordras till deras weder-

börlige execution, i krafft aff Sweriges Lagh och månge kongl.

May.tz resolutioner, på det den eena partten igienom dens

Andras hwariehanda inwänningar, intet må uthi sin rätt præju-

diceras, förmedelst ett skadeligit uppehåll och process, i så måtto blif-

wa infinitus, vigilantibus non dormientibus jura inserviunt, altså

blef skildnaden dem emillan således inrättat, att uppå Murekull

lades ett fembstena Röör, med Lindekåhl under hiärtesteenen, wisan-

des dher ifrån per lipeam rectam, till klabbens udde, hwarest lades

ett ändeRöör, beståendes och så aff 5 steenar, med lagde Lindekåhl

under hiärtestenen, föruthan dher emillan warande wisare och Eke-

påhle, och een annan neder wed Siön emellan bägge Kåhrängiarne som der

öffwer Geographiske planta Sohlklart demonstrerar, hwilcken Rå-

gång emellan yalt och ijffla by wij authorizerade och ährkiände

för Rätta skildnaden partterne emellan wara till Rättelse nu

och i tillkommande tijder, således wara passerat, till styrckio

vereficeras med egna underskrefne händer, Nampn, Signeter och

Bomärcken, Actum Yalt d: 20. Junij 1677.

/: Johannes

	Johannes Torstensson	Assar A. Roman
	Bärghqvist	vice Lantmätare

Nämbdemännen som woro tillstädes i Sunnerbo Härad.

	Per Anderßon i Bärghem	Jon Börießon Kråk
	P.	i Linneråhs J.B.K.
	Per Jonßon i Bärghem	Oloff Jönßon i Teßåhs
	P.

	Åke Larßon i Båckaboda
	X

Anno 1677. den 29. Augustj höltz ordinarie Häradz

Ting med Allmogen aff Sunnerbo Härad uthi Bärgzgården i

Annerstad Sochn, närwarandes Cronones Befallningzman Wäl-

bet.^de Abraham Liungbärgh, sampt undertecknade Häradz Nämbde-

männ Nembl.ⁿ

	Per Anderßon i Bärghem,	Per Joenßon i Snälßböke,
	Joen i Wiggåsa,	Knut i Biärnaryd,
	Joen Kråk,	Joen i Siuhult,
	Knut Bengtzson i ößlöf,	Per Joenßon i Bärghem,
	Larß i Wästerhult,	Jöns i Dommaryd,
	Åke i Båckaboda,	Joen i Sweamåhlen.

och

Nils Swenßon i Ykhult Extraordinarius

När Tinget wederbörligen lyst war, uppbödes efterfölliande

gårdar och hemman.

Qwenslöff i Liungby Sochn, och Baßerås i odensiö giäld,
låter för detta Befall.ⁿ Israel Jönßon i Tärnhult uppbiuda	1 g.ⁿ

1/2 gården i Älmtåsa uppbiudz till Sahlu aff Anders Olufz-
son i sammagård i Agunnaryd Sochn	1 g.ⁿ

Johan Joenßon i Hultaby, öffwerstens Höghwälb:^ne H.^r Carl
Falckenbärgz Befallningzman låter uppå sin herres wägnar

/: effter

	effterfölliande frälßehemman uppbiuda, Nembligen, Höreda hemman Ett, Qwänarp hemman Ett halfft, Ekenarp hemman Ett, belägne i Bärgha Sochn, Höllminge hemman Ett halfft i Ångelstad Sochn, Klåckaregården i Hwijtaryd hemman Ett halfft, som Wähl: bem.^te H.^r Öffwerste för 1600 dlr Silfwerm.t aff Baronen höghwälb:^ne H.^r Turo Biälcke sigh tillhandlat, som insinuerade Jnstrument dat: Stockholm den 5:^te Aprilis åhr 1677. Bredare
	uthwijsar,	1 g.ⁿ

	Ett Silfwerband och twå Silfwerskiedar pantsatte till Tuta-
	rydz Kyrckia aff Anders Christopherßon uppbiudes	2 g.ⁿ

	Noch ett Silfwerband pantsatt till Dito	2 g.ⁿ

	Frälßehemmanet Brealt i Lijdhult Sochn i lijka måtto	2 g.ⁿ

	5 Rijkzd.^r i Sm.^t 2 Meßingzkittlar och 2 Järngrytor
	uppbiudes deßlijkest	2 g.ⁿ

	Skattegården den Södra i Qwänarp halfparten och 1/2 Nor-
	regården i Åby låter Bengt Larßon i Åby uppbiuda	2 g.ⁿ

	1/2 fiärding i östraby	2 g.ⁿ

	Sallewara i Ångelstad Sochn	2 g.ⁿ

	5 Skieppeland åker och 4 Laß Äng i fotatorpzgård i samma Sochn	3 g.ⁿ

	1/6 i Oßnakiöp i Piätteryd Sochn	3 g.ⁿ

	Fiärdingzhemmanet Giäßeboda, i Agunnaryd Sochn	3 g.ⁿ

	1/3 aff Skattegården Bäck i Kånna Sochn	3 g.ⁿ

	3/8 delar uthi Tårstens gård i Håå i Hamnada Sochn	3 g.ⁿ

Tjdelagh	Då uppbåden woro ändade instälte sigh för Rätten Ländz-
	mannan Kiähl Anderßon i Tansiö, producerandes och ankla- gandes een ung dräng om 18 åhr wed Nampn Åke Nilßon för detta kyrckioherdens H.^r Carls Roselij tiänare i Hynneryd Sochn, för det han öfwat tijdelagh medh ett hwitt Stoo, då een begrafning förrättades i Lijdhult i samma Sochn, hwar till drängen som närwarandes war, i förstonne fuller der till nekade, men Ländzmannen framropade Jnspectorens

/: Paul

Paul Paulijns tiänare Gudmund Joenßon be:^dh, een dräng om sine 17. eller 18. åhr, wittnandes han eedeligen medh hand å book, sigh sedt samma Åke warit in ipsissimo actu med bem.te hwijta Stoo, och när han dragit uth pudenda, skall dher wedh Salva reverentia hängt een hoop slemm, hwilcken Åke medh handen togh ifrån och kastaden i golfwet, sedermehra stegh åke till swantzen på Creaturet och putzade uppen. Offwanbe:te skiändelige giärning bekiände Åke straxt sigh icke allenast föröfwat effter till frågan för Kyrckioherdarne M.^r Per Rubenio och H.^r Carl Rosælio, med bem.^te Stoo, det deras uthi Rätten insinuerade wittnesskrift betygar, uthan och tillförenne hafft tijdelagh medh ett annat Stoo, som war bruunt nästförledne wintras hos sin fader Nils i Hamppalt, det och Åke nu frijwilleligen sampt offenteligen inn för Rätten och närwarandes TingzAllmoge, bekiände, altså dömbdes han som war (1:) å färska giärning widertakin, (2.) med skiähligone wittnom och sielf sins bekiännelse tillbundin för sådan sin giärningh wärdh wara tillijka medh Creaturen i Elde brännas, i krafft aff det 14. Cap. i höghmb. L.L. doch detta måhl till höghlofl. Kongl. Giötha hoffRättens wijdare Censurerande underdån ödmiukeligast här medh remitterat.

Wed samma tijd och tillfälle instälte sigh för Rätten Änckian hustru Bengta Eskilsdotter i Juddhult i Giötheryd Sochn, gifwandes tillkiänna huru såsom något öfwer ett åhr sedan, haf-
wer Johan Joenßon i samma gård hennes mann Jöns Jönßon	förmeent
medh een Knijff ihiälslaget, men nu något för detta haar dråpa-	drååp
ren med henne ingått, angående be:^te föröfwade dråp, een wän- ligh förlijkning, bediandes TingzRätten wille hoos högha öffwer- heten uthi underdånighet, på hennes wägnar Supplicera, det be:^te dråpare kunde pardoneras lijffwet; Tingz Rätten fram- kallade offwanbe:te dråpare Johan Joenßon, som alldraförst in- sinuerade uthi Rätten Höghlofl. Kongl. HoffRättens Leigdebref, aff den 24 Julij 1676. att Rätten uthi bägges deras, Jämbwäl

/: den

den dräpnes Systers Jngiärd Jönsdotters Confrontation, som warit

närwarandes då dråpet timade dem emillan, kunde ombe.^te dråpz be-

skaffenheet uthi det nogaste informeras, hwilcka partter kommo öfwer-

eens och stannade så om slagzmåletz begynnelse, som yppades emillan drå-

paren och den som dräptes, äffwen som om sielfwa dråpet, uthi effter-

fölliande relation och bekiännelse. Nästförledne d: 30. Aprilis Åhr

1676. som war een Söndagh effter tiänsten wedh Kyrckian och hoos Cap-

pellanen wedh Giöteryd H.^r Joen, drack den dräpne Jöns Jönßon

sigh drucken aff brännewijn, rijdandes dher effter hem till Juddhult.

Lijtet tillförenne den dräpne hemkom, war skiutzrättaren Nils

Joenßon i Ramsbärgh deßlijkest Erland Simonßon Jbid: och så till

Juddhult komme, begiärandes uthaff gården twå skiutzhästar, som skulle

dher ifrån till Traeryd att taga emot Krijgzfolck, uppå samme ordres

skall dråparen, strax willfarit skiutzrättarens befallning, och

låtit sin häst föllia, men then dräpne blef ijfrigh och sticken, lå-

tandes förmärckia det hans häst skulle blifwa hemma till mårgons, säyian-

des någon stund dher effter till dråparen, Johan huru månge hä-

star skole wij skiutza medh här aff gården? dher på swarade Johan

med twänne stycken, då sade Jöns som dräpne blef, med wrede,

det Lögztu, dher till swarade dråparen, iagh Liuger intet, åter

begynte den dräpne säyiandes till dråparen, tu skalt få ett attan-

tusend etc. och wände orden, skall iagh skiutza medh 2 hästar? Men orden

sades slogh och högg den dräpne åth dråparen med een Strijdzhammar,

dråparen gick tillbaka några steegh undan hammaren, hafwandes då intet i

sine händer att wäria sigh medh, strax kommer den dräpnes Syster

Jngiärd, och fick hammaren ifrån sin broder som dräpen blef, dher

med tager dhen dräpne uth sin knijff, men enähr dråparen det för-

märckte, will han nappa een staka att wäria sigh medh, men den

dräpne slogh så hårdt effter dråparen medh knijfwen att den dräp-

ne kiörde dråparen /: som och så till sitt Lijfz defension när så

galt togh till knijfwen :/ wijdare tillbakars, och högg dråparen ett

hugg med knijfwen igenom tröyian och Skiortan på deß Arm, skiäran-

des samma gång uth med knijfwen, doch sielfwe Armen oskadd, då

/:uthi

uthi samma buller, slår dråparen till den som dräpen bleeff, ett hugg medh sin knijff, och drabbar honom tywärr uthi den eena armen på Median, blifwandes den dräpne ungefähr 1/2 tima der effter dödh, såsom bloden uthan twifwel förlupit honom, strax den dräpne fått slaget sade han, tu skall hafwa tack Jahan, men dråparen swarade, tu skulle låtit blifwit migh, så hade både du och iagh warit detta förutan. Såsom aff partterne intet mehra gafz widh handen att notera detta måhl angående; Altfördenskull togh TingzRätten samma ährende uthi nogha betänckiande, och för effterfölliande skiähl stannade uthi underbe.te menning; Emädan dråparen (1.) intet uppå färska giärning är fångader, utan på frij Leigd framkommen (2.) förlijkt den dräpnes hustru och deß ahn- förwanter, så att hon och dhe som äro rätta måhlsägande, bedia för dråparen att honommåtte lijfwet förunnas (3.) har och den dräpne öfwerfallit dråparen med een mordwäria, som är knijff, då dråparen in- tet hade i handen, och wijst först i så måtto sitt mordiska sinne emot honom, i thy den dräpne uthan all gifwen orßak aff dråparen till något par- lement, hugger igenom tröijian och skiorttan på hans arm, skiärandes der till samma gång uth medh Knijfwen, hwar igienom then dräpne, som Rätten pröfwade, trängde dråparen sigh att dräpa, och han drå- paren giorde således detta dråp trängder; altfördenskuld aff dhe skiähl in actis, effter han förlijkt måhlsäganden, dömbdes be.^te Jo- han Joenßon frij för Konungens sak och Härades i krafft aff det 12 Cap. dråpmb. m. w. i LandzLagen, doch detta måhl till Höghlofl. Kongl. HoffRättens wijdare höghwijsa omdöme underdån- ödmiukeligast hemstält.

Ther näst uppsteegh för Rätten Nämbdemannen Joen Krååk, och	Sielfspilling
berättade hurusåsom ett Qwinfolck i Piätteryd Sochn der han boor, men i Grimsbygdzby be.dh Gunnil Anundzdotter har sigh för någon tijdh sedan uthi een brunn störtt, och i så måtto omkommit, be- giärandes der öffwer Rättens betänckiande; dhe närwarandes uthaff Sochnemännerne uppå församblingens wägnar wittnade

/: (1.)

	(1.) henne warit uthi sitt för detta förde Lefwerne som een annan Chri- sten menniskia (2.) och 14. dagar tillförende giärningen passerade warit siuk aff den gångande hetzige siukdomen, hwaruthaff Rätten pröf- wade sådant aff henne wara giordt impotentia Animi, och således i krafft aff det 4.^de Cap. i höghmb. L.L. wara wärd gräfwas i Jorden, doch uthom Kyrckiogården, hwilcket måhl sammaledes Lembnas undandån- ödmiukeligest under höghlofl. Kongl. HoffRättens höghwijsa wijdare omdöme.

Åter een Sielf-	Samma dagh resolverades öffwer een hustru Bengta Måns-
spillingh,	dotter i Wärßet i Ångelstad Sochn, haffwandes hon upphängt sigh
	sielff, uthan det att hon hwarcken warit tillförenne affwitta eller siuk men sådan skiändeligh giärning desperata malitia på sigh för- öffwat, det hennes gårdemann Per Swenßon och gårdeqwinna hustru Jn- geborg Johans dotter bewittnade wara sannfärdigt, att hon i krafft aff det 4. Cap. höghmb. LL. till skogz föras och i Båhle Brännas, såsom och att aff hennes eenskylte Ägendomb tages så mycket som mäster- mannen för sitt omak är berättigad och intet aff mannens; doch detta i lijka måtto till Höghlofl. Kongl. Giötha Hoff Rättens högh- wijsa wijdare omdöme, underdån- ödmiukeligest hemstält.

Snapphane	Wed samma tillfälle och andra ährender som förhandlades, lät Com-
	missarien höghachtat H.^r Johan Printz fram halfwa för Rätten, Assessorens Wälb:^ne H.^r Gabriel Gyllengrijphs fogde Jöns Ty- geßon i Gijrßtorpahult i Hijshult Sochn i Halland, gifwandes tillkiänna, huru såsom han tillijka med twänne Snapphanar Swen Olufzson Speleman född i Spång i Örkel Liunga Sochn, deß- lijkest Oluff Jöranßon, som bekiände sigh för detta warit under Printz Jörgens Regement och Capitens Falckz Compagnie född på Seeland, men kom- mit ifrån sitt folck uthi sidste battailen, och alt sedan ibland Snapphanerne hållit skougen för någon tijdh sedan äro fångne tagne uthi be.^te fougdes huus aff Ryttmästaren Edel och manhafftigh H.^r Larß Hierta, och några hans ryttare sampt någre bönder i Marckaryd, begiärandes uppå hans

/: Kongl.

Kongl. may:^thz wår Allernådigste Herres och Konungz wägnar, öffwer

dem Justitiens administration och skieppande; förbe:^te fougde och Snapp-

hanar, stältes till Confrontation, då bekiände Jöns Tygeßon att wedh

Snapphanernas ankombst till byen, som woro effter effter deras för honom

giorde bekiännelse 50. Fördeelte Qwarteermästaren öffwer Snapphaner-

na Per Ryttare dem omkringh uthi byen, så att Sex aff dem blefwo lig-

giandes i Jöns Tygeßons gård, wettandes strax dhe kommo, dem

wara Snapphanar, een dräng, een på icke som war siuk åhr, och twå

pijgor woro alle uppe omafftonen Snapphanarne kommo, wettan-

des dhe wägen till Marckarydh, dher öffwersten Höghwälb:^ne H.^r

Baron Fritz Wachtmäister medh sine dher haffwande Trouppar, som

andra då i Marckaryd stodo för tijden, men intet det giorde, me-

nandes bem:^te Jöns Tygeßon sådant böra imputeras hans oförstånd

ehuru wäl hans dräng och pijgor wäl wiste wägen dijt, och kunde

wäl kommit med kundskap till Marckaryd, och dher med så till paß, att

alla dhe 50. Förßamblade Snapphanar kunnat blifwi nedergiorde

eller greepne, emädan dher war intet öffwer twå mijhlar, emellan

offtabe:^te Marckaryd och fougdens Jöns Tygeßons gård, haffwan-

des och Snapphanerne Omkring sigh då dhe sofwo, ingen wacht

uthstält, som någon dem kunnat hindra, Sex Snapphanar

som warit med dhe andra och röfwat een gård upp i Marckaryd, om-

mo sedermehra som han och dhe dher bland twänne nu fängzlige bekiände till Jöns

Tygeßon om afftonen han lågh, men hans folck woro lijkwist uppe som

offwanbemähles, Strax stijger han upp, och effter deras begiäran gif-

wer dem Maat, föregifwandes dem sagt wed matens begiärande,

får dhe den intet med goda, skulle dhe ändå tagan, altså uthaff den

rädzla som han baar för dem, torde han dem sin begiäran intet

neka. Wijdare bekiände Jöns Tygeßon sigh hördt aff Snapp-

hanerne om afftonen refereras, att dhe kommo ifrån Swerige

och det Röfwerij dhe anstält i Marckaryd, haffwandes med sigh

godzet uthi byen, och willia gå öffwer åth fyen, mädan till-

/: stun-

xstundande Winter Continuerar. Sedan dhe Sex Snapphanar

fått sigh maat om afftonen och Rökt Tobak, ginge 5. aff dem uthi Jöns

Tygeßons Stall, och lade sigh på hööslinnet, men Knut som war med

då öffwerst Lieutenanten Swartzo fångades, och deß dräng mördades

i odelLiunga Prästegård, lade sigh eensam på Bäncken i Jöns Ty-

geßons huus, och Sofwo alla Sex till andra dagen wed paß klåckan

siu för middagen, der efter fingo dhe åter maat aff Jöns Tygeßon,

Een liten stund dher efter kommer det Swenska partiet ifrån Marc-

karyd, wettandes Jöns Tygeßon och Snapphanarne intet aff,

förra än dhe begynte skiuta på dem gienom fänstren, och satte der

effter eld i huuset, då Jöns Tygeßon och dhe andra twänne uthi

det alarmet blefwe aff dhe wåre fångade, som nödgades begifwa

sigh undan ellden, blifwandes sedermehra till Marckaryd brachte,

som alt sedan äro här i Häradet detinerade wordne. Emädan in-

tet mehra gafz widh handen att remarqvera, togh TingzRätten

detta ährende uthi nogha betänckiande, och funno skiähligt, Sam-

wette och Lagh lijkmätigt för effterfölliande skiähl sådan domb

öfwer be:^te Jöns Tygeßon publicera; Alldenstund (1) Jöns

Tygeßon wäl kunnat gifwit kundskap ifrån sigh om Snapphanarnes

ankombst, som skiedde om afftonen till sitt huus och byen dher

sammastädes, om han skiönt welat till wåre trouppar som lågo

i Marckaryd, hälst emädan dhe (2.) ingen wacht om sigh uthsatt,

haar och Jöns Tygeßon een Son som (3.) för någon tijdh sedan

begifwit sigh till dhe Danske, och een Mågh i Tockarp i ÖrckelLiunga,

hoos hwilcken alt stilla Snapphanerna hålla deras sammankombst,

der dricka och rutha, wetat och (4.) att Snapphanerne kommit ifrån

Marckaryd, dher de då röfwat, syntes och (5) hwad förtrogenheet den

eene Snapphanen baar till honom, som drijstade sigh allena liggia i hans

stuga, den han lätteligen kunnat ombracht, om Jöns Tygeßon

welat warit så ährligh, deßlijkest dhe andre 5. i Stallet med sitt folckz

tillhielp, syntes han derföre så aff detta som det andra sin trohetz

/: eedh

Eed emot wår Allernådigste konung violerat, som i så måtto hållit och colluderat med deß och alles wåras argeste och slemmäste fiender, och således Crimen læsæ Majestatis begånget; Altderföre uthaff dhe skiähl in Actis dömbdes be.^te Jöns Tygeßon i kraft aff den 6:^te pun- ten i Öhrebro Stadga aff åhr 1617. att straffas till lijffwet som een förrädare, doch till H.^s Kongl. Maij.^tz Allernådigste wijdare Censu- rerande underdånigst remitterat. Dhe bägge Snapparnerne den eena som är född på Seeland och heeter Oluff Jöranßon, bekiände sigh (1) alt sedan sidsta slaget stod wedh LandzCrona warit med Snap- hanerna och hållit skogen (2) bekiände sigh warit medh Snapphanerne i flåck och fahrnöte, då twänne Swenske Ryttare wedh Hallmstad Kyrckia aff dem grepes, fördes uth på åhsen i Skogen och mördades, hwilckas kläder dhe sedermehra sins emillan bytte (3) Contesterade sigh nu warit med det Röfwerij som skiedde i Marckaryd, dömbdes i krafft aff det 1. Cap. i höghmb. LL. att Steglas, huffwudet sättias på een påhle och kroppen lägges i Jorden, Men den andra skiällmen, som är född i Spång i OrckelLiunga Sochn be:^dh Swen Spehleman som först brutit sin troheetz Eed, den han som een undersåthe Wår Allernådigste Konung war plichtigh att hålla (2) fördt affwogh skiöld mot sinom rätta Herre och hulpit wåre argeste fiender, (3.) Röffwat i wårt fädernes land (4) skräpt aff, som den andra hans Cammerath tillstod, hurusåsom be:te Speelman een swänsk mann mördat (5) warit medh när mörderij på dhe swenske deßuthan är för- öffwat, tyckte Rätten den mycket mehra wara Culpablare, och således wärd derföre (1) lefwandes Råbråkas och (2) läggias på 5. Stegell, androm Slijkom till Sky och wahrnagell, men såsom deße twenne woro öffwertygade skiällmar och Snapphanar, pröfwade Rätten uthan drögz- måhl och att der medh H.^s Kongl. May:^th falla beswährligh, låta Execu- tion gå öffwer dem.

Strax effter förbe.^te partter giorde affträde, producerade och anklagade
Ländzmannen Per Johanßon i LillaRydh een Änckia be:^dh Johanna	Lönskeläger
Nilsdotter i Sånnema Skatte Crono i Traeryd Sochn, för det hon bedrijfwit Lönskeläger och olofligh Kiötz beblandelse med een dräng dersammastädes Nils Jacobzson be:^dh som nu är dödh, hwilcket

/: hoon

	hon frijwilleligen bekiände, hwarföre sakfältes hon och att bötha sine 20. marker till treskiptes.

	För det andra föredrogh Ländzmannen Per Johansson TingzRätten
Förmeent blod-	huru såsom nästan öffwer heela häradet war Spargerat, som skulle
skam	hennes Stiufffader Bengt i Sånnema med be.^te Johanna bedrijfwit
	blodskam, begiärandes dher öffwer Rättens Resolution och betänckiande, och befans när man uthi bägge partternes Confrontation der om inqvire- rade, att först sådant universalt Rychte om dem i Häradet är uth- spridt (1) haffwer Johanna för drängen Nils Jacobzson emädan han lefde, intet bekiändt sigh wara haffwande, oansedt hoon förr- än han dödde 5. månader warit med barn, uthan effter drängens dödh omsijder skutit på honom skullden, hwilcket gaff ifrån sigh sto- ra mißtanckar, och så efftertryckelige att TingzRätten aff dhe skiähl in Actis dömbde bem.te Bengt i Sånnema till sin exculpation att näst- kommande Ting præstera 12. Manna eedd i krafft aff det 19. Cap. i Tingmb. Kan han reden wederbörligen gå wari saklös, hwar och icke, wari fällder åth sakenne, argumento capitis prænominati, hwar med partter- ne giorde affträde.

Lönskeläger	Samma dagh anklagade Ländzmannen Zachris Krååk ett Qwinnfolck
	Karin Nilsdotter på Yaltatorp Sällesbärgh be.^dh inkiäldra, een till- föreene oberychtat pijgha, född aff ächta säng, bekiännandes sigh oächtat barn afflat, hwilcket är dödt, medh een Dragun Börie Påhlßon be:^dh, warandes dödskiuten, dömbdes hon Karin Nilsdotter att bötha 20. marker Silfwermynt till 3skiptes, Nämbdemannen Joen Kråk lyfftesman för Saaköhren.

	Samma dagh anklagade Juncker Jöns Nederwudz tiänare, på sin
Lönskeläger	herres wägnar een dräng Per Perßon på Dörarp Zätesgård, som belä-
	grat dher sammastädes ett Qwinfolck tillförenne besuffwen aff een Skånisk Ryttare be:^dh Sissa Nils dotter, han drängen för bedrijfwit Lönskeläger, dömbdes att bötha sine 40 marker deßlijkest Sissa för itererat Lönskeläger sine 40 marker, till barnetz föda

/: im-

Imponerades drängen gifwa een koo och Een tunna Rough, Joen Jngemarßon i Håhlbårsna Cautionist för bägges Saköhren.

Samma dagh framhade Ländzmannen Per Johansson Jnge-	Lönskeläger
borgh Arffwedzdotter i Kiöhleboda SkatteCrone i Giöteryd Sochn, för detta oberychtat pijgha, född aff ächta säng, waran- des belägrad aff een dräng Danske Nissen be:^dh, som sedermehra blifwit Dragoun, men nu dödh, Jngeborgh dömbdes att bötha der förr 5 dlr Sm.t Joen i Kiöhlaboda lyfftesman för böterne.

Samma dagh och wedh offwanbe.te tillfälle, anklagade wäl
bördigh H.^r Oluff Rosenstiärnas Landbofougde Wäla:^tt Jöns	Lonskeläger
Bengtzson een Änckling, wed Nampn Anders Erlandzson i Sällebråten Skatte frälße i Lydhult Sochn, för det han haar belägrat een tillförende oberychtat pygha och född aff ächta säng be:^dh Tohra Gunnadotter, hans Laghstadde tiänstehion, hwilc- ken Anders Ärlandzßon hon Tohra Gunna dotter har tient uthi 5 åhr, dedh be.^te Anders Ärlandzson tillstodh, offwanbe.^te Tohra wille ährhålla som skall han lofwat henne ächtenskap, och sådan lofwn Confirmerat med ett blått strumpekläde som Tohra intet kunde bewijsa, Resolutio: Rätten dömbde bem.^te An- ders Erlandzson som förkränkte och besof be.^te sitt tienstehiohn, emot det han skulle warit bem.^te sitt tienstehiohns custos pu- ditiæ att bötha både för sigh och henne, 40 marker för sigh och 20 marker för henne, deßföruthan gifwe een koo och een tunna Rough till barnetz föda.

Åter anklagade Jöns Bengtzson een tillförende oberychtat
pijgha, född aff ächta Säng be:^de Bothel Hansdotter, i
Hiorßerydh frälße i Wrå Sochn, hwilcken bekiände sigh	Lönskeläger
olofligh kiötz beblandelse föröfwat medh een Boråhs dräng Oluff be:^de böthe derförr sine 20 marker Sm.^t Jöns i Älme boda cautionist för Saköhren.

Item producerade Jöns Bengtzson och anklagade Larß Joenßon
i Yxnalt frälße i Lijdhult Sochn een gift mann, som bekiände sigh	Eenfalt hoor
lägrat Märidt Assessdotter een tillförenne oberychtat pijgha Larß dömbdes efter Straffordningen bötha sina 80 dlr och Märidt sine 40 dlr.

	Dito anklagade Ländzmannen Zachris Månßon een gift
Eenfalt hoor	Mann Bengt Eskilßon i Hangåhs frälße, som bekiände
	sigh hoordombzlast bedrijfwit med Brijta Månsdotter, een tillförende oberychtat pijgha der sammastädes, han Bengt dömbdes förwärckat sine 80 dlr och hon Brijta Månsdotter 40 effter Straffordningen.

	Samma dag producerade Rättaren Nils i Sickinge
Lönskeläger	een ung dräng Jsack Anderßon dersammastädes frälße,
	som bekiände sigh föröfwat lönskeläger medh een tillfö- rende oberychtat pijgha Elin Nilsdotter aff oächta Säng född, som nu döder, bem.te Jsack dömbdes att bötha sine 20 marker för be.^te facto, i krafft aff det 3:^die Cap. gifftmb. LL:

Lägersmåhl	Samma dagh anklagade Ländzmannen Nils Joenßon
	för detta een oberychtat pijgha Anna Simonsdotter född aff ächta Säng, som bekiände sigh hafft Lägersmåhl medh een dräng Jöns Nilßon be:^dh som sedermehra blef Dragoun, och uthi den tiänsten dödh, lägersmåhlet är passerat uthi Älinge frälße i hambnada Sochn, offwanbe:^te Anna Simonsdotter dömbdes derföre förwärckat sine 5 dlr Sm.^t

	Dito framförde Ländzmannen Nils Joenßon åter att
Lönskeläger	Qwinnfolck een tillförende oberychtat pijgha och född aff
	ächta säng be:^dh Elin Jönsdotter, som bekiände sigh hafft lägersmåhl medh een Skånisk Ryttare Anders be:^dh, den hon nu för tijden intet wet hwarest han är, Lägersmåhlet är skiedt på Böllminge frälße i Nyttia Sochn, offwanbe.^te Kåhna dömbdes der före plichta sine 20 marker. Anders i Nyttia och Nils i Hamnada för offwanbe.te kånors böter caverade.

	Dito resolverades att drängen Gunne Anderßon till tienst
Länskeläger	på Zätegården Roon i Ryßby Sochn, skall bötha 40 marker Sm.^t
	för föröfwat Länskeläger, med een tillföreene oberychtat pijgha Märta be:^dh som nu är rymbd, det Extraordinarie Nämbde- mannen inn för Rätten bewittnade santt wara.

/: Samma

Samma dagh tingförde Ländzmannen Nils Joenßon i
Brusarp een för detta oberychtat pijgha Kierstin Ger-
mundz dotter i Bäck i Kånna Sochn, som afflat barn	Legitimation
medh een ung dräng Larß Andersson dersammastädes, hwilcken uthi sidste Battailien blef slagen, begiärandes dher öffwer Justitens skieppande, förbe.^te Kierstin Germundz dotter uppwyste be.^te Larß Anderßons skrifft med trowärdige wittnen bekräfftad, uthi hwilcken han loffwat sigh willia ächta henne, der han skulle medh lijffwet komma han ifrån fienden, men i wijdrigh händelse, gifwit sitt barn så mycket som wore effter honom, effter han ingen hade som han bättre undte det samma än sitt barn. Rätten togh detta ad deliberandum, och legitimerade så wähl modren som barnet in favorem Conjugij, i krafft aff det 2. Cap. Giftmb. i LL. deßlijkest barnet wara berät- tigad till det som finnes effter honom, såsom annan laghlig gåfwa, lijkmätigt dedh 1 Cap. Jordeb. LL.

Dher efter jnsinuerade Joen Nilßon i Stijhult i hamnada
Sochn een fråga, Nembl.ⁿ hwilckendera antingen be:^te
Joen Nilßonsz barn som han aflat medh halfsystren Jnge-	Een fråga om
borgh Mårttensdotter till drängen Joen Mårttenßon som är död,	arff,
eller Moorbrodren Joen Swenßon till bem.^te dräng Joen Mår- tenßon, skola wara närmare ärfwa be.^te dräng, der till swarades aff Rätten, att om så är som Joen Nilßon berättatt är moorbrod- ren närmare och stänger halfsysters barnen ifrån arffwet, i krafft aff dedh 3. Cap. Erfdab. LL. proximior lognatione vel con- sangvinitate proximior bæreditate.

Samma dagh resolverades att Tija Erichzdotter i Skiäckarp	Skogshygge
Skatte Crone i Annerstad Sochn, hwilckens man Nils Joenßon huggit neder twenne osynte färska böter, att hon der före plichtar 18 dlr Sm.^t Cronans eensak, och böthe of- wan på 6 dlr till treskiptes, konungen, häradet och åkiäranden,

/: som

	som war Ländzmannen Nils Joenßon, i kraft aff
item skoghygge	den 7.^de puncten uthi Stadgan öffwer allehanda bärande
	skogzträn, aff Stockholm d 29 Augustj åhr 1664. item Per Månßon Jbm skatte Crone, blef och så i lijka måtto sak- Fält till så månge böther som tillförende äro Specificerade, i kraft aff mentionerade Stadga och punct, för twenne Böker han och så uthan wederbörandernes loff och minne fält hafwer.

	Dito befans att een be:dh Jöns Knutzson i Älinge frälße,
Sabbatzbrått	nästförledne Sundagz åtta dagar sedan kommit fuller till
	Kyrckan i hamnada, begynnandes ett trätemåhl med giästgif- werskan der sammastädes på kyrckiogården, under den tijden prästen jordade lijk, då han gräseligen bannades och swor, och warit så otijdigh att prästen medh lijketz jordande måste så länge upphöra, hwilcket alt Ländzmannen Nils Joenßon honom öffwertygade, der emot Jöns Knutzson intet kom ney weder, hwar öffwer Rätten resolverade, att han för Sabbatzdagens ohelgande böther sine 40 marker med den admo- nition, att der han med slijk öffwerdådighet skulle blifwa be- trädder een annan gång, skall straffet emot honom så mycket hårdare yffras, dher han icke håller det han nu uthlofwade, Neml.ⁿ heelt och hållet affstå med sådant, giörandes parterne således affträde.

Dulgadråp	Såsom för någon tijdh sedan på Landzwägen ifrån Liungby
	upp åth Borßna fans liggiandes een be:^dh Per Mård ihiälskuten och ingen baneman som samma dråp skall giordt är ännu funnen, alt derföre resolverades i kraft aff dedh 25. Cap. d. b. m. w. LL. att häradet skall bötha 40 marker Sm.^t aff be.^te 40 marker tager konun- gen halfpartten, och halfparten deß arffwa som dräpen blef, skiähl der till, alldenstund (1.) dråpet är skiedt uthi häradet (2) ingen kiän- nes wedh dråpet, eller är lagligen tillwunnen (3) är och natt och åhr och hwad som öffwerskiuter förledne sedan dråpet passerade.

/: Samma

Samma dagh och ibland andra ährenders förhandlande
instälte sigh för Rätten Inspectoren wäla:^tt Jöran
Nilßon i Bökhult, och högeligen beswährade sigh öffwer een	Een jnjurix
be:dh Måns Bengtzson i Bökhult, frälße i Annerstad Sochn,	saak,
som hafwer emot honom uthi rätten inlagt een skrift, affBökhult d: 25 Junij åhr 1672 uppfylter med Caluminer och obewyslige beskyldningar, i thy (1) att be:^te Jöns Nilßons fader som warit Ländzman, skolat om Nattetydh een gång, uthan någon föregången domb eller samtyckio aff wederböranden, stygit till sine grannars Kierstins och Gunnes wäl tillredde åkrar, om 6 skieppe- land, dem sådde och mylte eller årde, hwilcken orättrådiga och dristiga giärning, så när medh lyfzspillande hade aff lupet, men meerbe:^te Jöran Nilßons fader begått så wy da, förmedelst sin Swågers Sahl. H.^r Anderßas i Anner- stadh interpositon, mäcklande och underhandling, hos då wa- rande dommare Wälb:^ne Nils Siöbladh att oftabe:^te Jöran Nilßons fader behölt samme orätt fångne åcker, och der offwan på een Äng om fyra laßa sly[..] (2.) kunde fuller fram- föras flere bewijslige parastycken Jöran Nilßons fader haffwer föröfwat, sina och oß deß grannar till största nachdehl skada och affsacknad, behagar altså Jöran aff samma natuur fara i lijka måtto ytterligare foort medh försnillande i- från oß wåra gambla häfder, och nu fast ringa ägor (3) protesterar han Måns uppå uppångne expenser, sampt arbetes försummelse, som han anwändt denne wåldsam- heet att förläggia och tillbaka drijfwa, sampt beskyllar offta och mehrbe.^te Jöran Nilßon i många åhr Stemplat och Trachtat effter att orättrådeligen gå och draga ifrån honom deß grannar och granneqwinnor, deras wählfångne possession och ägor, med mehra som sielfwa skriften gifwer anledning

/: till

till, begiärandes dher öffwer Justitiens administration

och skieppande, att der offtabe.^te Måns i så måtto honom på-

bördade beskyldningar icke skulle kunna bewijsa, han då måt-

te på sine gamble dagar icke allenast blifwa der ifrån äntledi-

gader, uthan och Måns Bengtzson derföre lagligen plichta, honom

till answar framsteegh bem:^te Måns Bengtzson, som och aff

Rätten med dedh samma framkallades, för hwilcken be:^te skrifft

och så upplästes, williandes han Måns Bengtzson i förstonne

förswara een hoop beskyldningar som offwanbemähles, och

wederkiände een heel hoop ord och puncter dher aff, som

stodo i be.^te skrift, och woro medh hans willia och wetten-

skap införde, Contesterandes och dher Jämpte, det hans Måns

Bengtzson hördt conceptet sigh föreläsas, förra änn Origi-

nalet reenskrefz, hwar medh han giorde sigh skyldigh att

offtaberörde skrift (1) igienom honom är begiärader

att skrifwas aff wäla:^tt Matthias Smidel (2) och hans

Måns Bengtzsons Nampn witterligen är dher under satt, men

dfter begiäran det han be.^te upprepande beskyldningar

lagligen nu skulle Jöran Nilßon eller deß fader som döder

är, öffwerbewijsa, tillbödh fuller sigh till een dehl willia ähr

hålla wara i sanning så förelupne, men såsom han inga wittne,

bewijs eller lijknelser hade till sitt kiäremåhl, altså æstimerade

Rätten dem för pure Calumnier och osanfördige beskyllningar,

som uthi offtabe.^te instrument mentioneras. Till sin ex-

Culpation att han Smidel så skrifwit effter be:^te Måns

Bengtzsons begiäran och mening, som skrifften uthi alla

Clausulis demonstrerar och intet collusterat, aff lade effter

Rättens ompröfwande Mathias Smidel juramentum Ca-

lumniæ: Skiähl dher till, att han een hoop subtil meningar

der uthi fattat, som Rätten Judicerade be:^te Måns Bengtz

son icke skolat kunnat aff sigh sielf så uppfinna eller wara

Author

Author till, såsom dher uthi ibland annat Latinska termer woro

införde, som medh hans bondeförstånd, hwilcken intet Studerat,

icke kunna wäl accommoderas eller lämpas, uthan præsumme-

rade Smidel det giordt aliqa occulta malitia emot Jöran

Nilßon, så mycket mehra be.^te skrifft exaggerera och för-

ställa, der under satte wittnen, Steen och Jöran Knutzsöner

på Bärgzgård, Jngeborgh Erlandzdotter i Bökhult, Peder Påfwel-

son Jbid: föruthan Tufwe i Håhlegård som berättades dödh, swo-

ro och bedyrade sigh eendrächteligen, att dhe alldrigh witterligen låtit

sättia sine Nampn dher under, wille altså bem.^te skrift intet till-

stå, uthan devolverade skullden inn uppå Måns Bengtzson, som

witterligen låtit sättia sitt Nampn der under, och een hoop dher

aff nu inn för Rätten welat Jöran Nilßon öffwerbewijsa,

Oansedt han Måns Bängtzson dher uthi fans deficient och

fehlachtigh; hwarföre pålades honom Måns Bengtzson i kraft

af det 20 Cap. Tingmb. att plichta sine 40 marker förden första

beskyldningen, hwilcken der den wore sanfärdigh, wore ett

öffwerdådigt wåld begånget; J lijka måtto 40 marker för den andra

i kraft af offwanbe:te capitel, emädan den beskyldning är och

ährrörigh, deßlijkest 3 marker för den 3:^die tillmählte beskyldningen,

warandes det och i kraft aff dedh 20 Cap. ejusdem tituli, är

det annor saak böthe då 3 marker nam sitemilitudo supplicij se-

qvitur calumniatorem, och uthi det öfriga dömbdes Jöran

Nilßon ifrån be.^te beskyldningar alldeles ledigh och frij, nam

actore non probante reus absolvitur. Offwanbe.^te Jöran

Nilßon, som för be.^te Måns Bengtzsons tergiversation och

utheblifwande, emot som offtaste lijkwist till honom denna sa-

ken angående ifrån Rätten gifne Citationer måst gått till

åthskillige Ting och dher ifrån medh oförrättade saker,

sampt kåstat på sigh, som Rätten Judicerade 20 dlr Silfwermynt,

oansedt Jöran Nilßon 6 dlr Sm.^t fordrade uthi sitt uppsatt, dömbde

/: Rätten

dömbde Rätten, honom Måns Bengtzson samma Tiugu dahl.^r

Sm.^t till Jöran Nilßon medh det forderligeste ährläggia, nam acces-

sorium seqvitur naturam siu principalis, ty Måns Bengtzson

som Succumberade uthi hufwudactionen, böör och dher aff depen-

dens som är expenserne refundera och betala, blifwandes sielf-

we sententzen partterne emillan publicerad som effterföllier.


	Uthi twistige jnjuriæ sak, emällan Jnspectoren wäla:^tt Jöran Nilßon i Bökhult på den eene sijdan klagande till Måns Bengtzson i Bökhult, med dhe flere förmeente Jnteressenter på den andra swa- rande, som Acta demonstrera, anbelangande een aff Måns Bengtzson uthi Rätten för detta insinue- rad skrifft, innehållandes een heel hoop obe- wijslige beskyldningar, är detta TingzRättens domb och uthslagh affsagd i Bärgzgården i Anner- stad Sochn d: 29 Augustj åhr 1677 uthi we- derbörandernes närwaru.

Aff dhe skiähl in actis ährkiänner TingzRätten Jnspectoren

wäla:^tt Jöran Nilßon i Böökhult alldeles Leedigh och frij ifrån

honom aff Måns Bengtzson påbördade beskyllningar, och Måns

Bengtzson med rätta wärd wara derföre plichta twå gånger

40 marker och een gång 3 marker i krafft aff dedh 20 Cap. Tingmb. och

ährläggia till Jöran Nilßon för uppgångne och Causerade ex-

penser; warder och här medh för denne gången Matthias

Smidel alffwarligen åthwarnad, affstå med slijke Obewijs-

lige skrifters skrifwande, så kiärt honom är undwijka det

äffwentyr som dher på lärer föllia, dher han offtare dher med

blefwe beträdd, hwar med partterne giorde affträde.

/: dher

Der effter resolverades att innan Bengta Månsdotters Arff-	arff
wingar i Wärßet i Ångelsta Sochn få stijgha till något arff med deß för detta mann, skall först all bewijsligh giäll aff Boo oski- pto gulden blifwa, sedan tager mannen aff oskipto boo sin giffto- Rätt, som det 10 Cap. §1 gifftmb. LL. och dedh 17 ejusdem tituli mentionera, sampt effter gammal praxin sin Lijkstools koo, dedh som igien blifwer, skifftes i 3 låtter, take Mannen twå lutti och arfwingarna trijding, i krafft aff offwanbe.^te Capittel.

Samma dagh anklagade Ländzmannen wäla:tt Nils Joenßon	twist om en
Steen i Biärßagården i Annerstad Sochn, som skulle han olof-	kappa
ligen tagit een kappa, hwar om dem uppwäxte ett wijdlyfftigt tal och gienswar, doch effter sakens uthi det närmaste intagande, stan- nade Rätten uthi efterfölliande meening, att med denne kap- pans definitive affdömmande, upphöres till deß wittnen kom- ma tillstädes, som öffwerbewijsa Steen Kappan som om twistas olofl.n stulit eller tagit, uthaff hwilcket mangel Rätten denne saak nödgades i så måtto terminera, lijkmätigt dedh 21 Cap. Tingmb. i medler tijdh blifwer Steen här med interlocutorie frijkiänd för kappan den antingen stulit eller tagit, hwar med partterne giorde affträde.

Samma dagh resolverades emillan Jnspectoren wäla:^tt Jöran	om olaghaaff:
Nilßon i Bökhult på den eena sijdan klagande, och hustru Jngiärd	flyttiandhe
Swensdotter i Rya i Torppa Sochn, på denn andra swarande, anbelangande det att hon Norregården Stackarp (1) Stadt och sedermehra denn icke lagl.ⁿ uppsagt, uthan (2) uthi olagha tijdh qvit- terat effter sins mans dödh, hwarföre (3) be.^te Jöran Nilßon ingen åboe kunnat få på gården, utan alt sedan stått öde, ey heller hoon (4) wedh deß qvitterande annan åboe skaffat på be:^te Stackarp: att hon lijkwist gifwer der före så mycken skatt efter dem emellan upprättade accord och sämia, deßlijkest swara för een

/: annan

	Annan tunga the Jord tillhörde aff thy åhreno gården war ödhe, fast skiönt hon intet sådde be.te åhr, och det i krafft aff det 22 Cap. § 1. Jordeb. LL.

Klagemåhl	Ther effter anklagades för Rätten Jöns i Floeboda i Hamnada Sochn
öffwer Jöns	hwilcken een Sundagh kommit (1) fuller till Kyrckian (2) uppå
i flooboda	kyrckiogården uthan gifwen orßak omfattat skiutzrättarens Jöns
	Jöranßons byßa, och sedermehra rychtz med honom dher om, Hwar emot be.^te Jöns i Floboda intet kom ney weder; Rätten för hans trägna böön och hans alfwarsamma lofwan alldrigh här efter medh slijkt blifwa offtare beträdd, såsom och hans fat- tiga tillstånd, gaff honom offwanbe.^te hans föröfwade abyser denne gången effter, medh wijdhhängd förmaning att der han ännu een gång skulle komma igien medh slijka obefogade procedeurer, skulle han wara förtänkt, att detta lärer och resenterat blifwa, hwar med parterne giorde aff- träde.

Uppbodh,	Samma dagh läth Cronones Befallningzman Wälbet.de Abra-
	ham Liungbärgh, uppbiuda een Silfwerkanna widh paß om Sextijo och femb lodh, äfwen i lijka måtto een guldkiädia om 14. Ducater, ett Gullarmband om femb Ducater, een Silfwerstop om 8.ta lodh, som Juncker Jöns Nedervudh på förarp honom för 98. dlr. Silfwermynt medh dher aff gående interesse a 8 procen- to, hypothicerat haffwer, som deß obligation aff Liungby den 21. Januarij A:^o 1675. i bokstaffwen wijdlyffeligare remon-
	strerar, och dedh	1 g.ⁿ

	J lijka måtto läth kyrckioherden uthi Annersta giäld H.^s ährew:^ht
Uppbådh	M.^r Johan Wallinus Skattejorden i Skieen Norregård, som han
	deels arfft dels aff sine Swågrar sigh tillhandlat, alldeles såsom kiöpebrefwet aff Annersta den 7. Decemb: A:^o 1675,
	dicterar	1 g.ⁿ

	Samma dagh effter flijtigt effterfrågade och Ransakande om
Höradz Atte-	ödegårdens Ekönas belägen i Hynneryd Sochn beskaffenheet,
statum,	wittnades så aff Nämbden som kringstående allmoge, uppå

/: fält-

fältwäfwarens Nils Larßons Gnällingz anhållande, att be:te gårdz åker eller Äng icke warit brukade uppå 20 åhrs tijdh, hwar igienom ägorna icke allenast skola wara fördärfwade, uthan och huus och giärdzlegårdarne förfallna, haffwandes Swen Perßon som nu nyligen begynt upptaga be.^te ödehemman icke dedh ringaste aff något det för- riga sigh till nytta eller hielp funnit, så wara Attesterat ut in forma Communi.

Dito efter flijtigt inqvirerande uppå Mons.r Jöns Joenßons
i Goarydz trägne anhållande hoos Rätten, öffwer efterfölian-	Häradz At-
de Saltpettersiudares tillstånd, blef aff Nämbden och närwaran-	testatum
des Tingzallmoge så bewittnat som föllier, att Måns Joenßon i Hårehult i Hallaryd Sochn haffwer warit siuk heela Wåren och Som- maren nu i åhr 1677. warandes ännu intet synnerligen frisk, sampt Johan Perßon i Älleböke i Hallaryd Sochn äffwen warit siuk, be.te nu innewarande åhr 1677. Om Tore Anderßon i Älleböke som skall absenterat sigh ifrån Cronans tiänst 1676. och 677. At- testerade Nämbden att fult tahl går, det han skall wara ihiälsla- gen i Skåne, Anbelangande Joen Gudmundzson i Giöskiöp i Giöte- ryd Sochn som hållet sigh ifrån Salttpettersiuderijet åhr 1677. be- wittnades det han een tijdh warit siuk, men begynner nu blifwa något frisk, så wara för Rätta passerat ut in forma communi.

Samma dagh terminerades den twistige sak emellan Johanna Nils-
dotter och Swen Nilßon i Skieen i Annerstad Sochn, och uppskiötz till nästa Ting, så frampt dhe sins emillan icke kunna förlijkes, giörandes der med affträde.

Stämbningzförsittiande

Swen Jönßon i Siuhult frälße i Giötheryd Sochn emot
Måns i Hamnada och Swen bortta,	3 marker

Bengt Larßon i Åby frälße	Emot Nämbdemannen Jöns
Nils Erßon i Hoffdinge frälße	i Dommaryd och woro bortta	9 marker
Oluff Anderßon i Domaryd frälße

/: Nils

Nils i Ry emoth Cronones Befallningzman, och Nils intet Compare-
rat	3 marker

Nils i Ry frälße	Emot Ländzmannen Zachris
Joen i Hylte frälße	Kråk och intet Comparerat	6

Nils i Tumhult Crone emot Nämbdemannen åke i Båckebode
och Nils intet Comparerat	3 marker

Pijgan Brijta i Norra Tranhult frälße emot Oluff i Gnustorp och Brijta absens	3 marker
Per Joenßon i Stahult frälße emot Swen i Bråna och Per abfuit	3

Christiern Nilßon på Bökelijdan frälße,
Jöns Diurßon på skogen frälße i Dörarp Sochn,	Ländzmannen Zachris Månßon
Harald Nilßon på Torppet frälße,	stämbdt och intet comparerat
Karin Persdotter i Flattinge SkatteCrone,		12 marker

Anno 1677. d: 12 Novemb: höltz ordinarie Tingh

medh Allmogen aff Sunnerbo Häradh uthi Liungby by i

Assessorn och häradhzhöffdinge wälb:^ne H^r nils nilßon Lindgreen uthi [..].

Liungby Sochn, närwarandes Cronones Befallningzman Wäl-

bet.^de Abraham Liungbergh, sampt offwanbe.^te Häradz Wahn-

lige Nämbd Nembl.ⁿ

Per Anderßon i Bärghem,	Per Joenßon i Snälßböke,
Joen i Wiggåsa,	Knut i Biärnaryd,
Joen Kråk,	Joen i Siuhult
Knut Bengtzson i Öslöff	Per Joenßon i Bärghem,
Larß i Wästerhult,	Oluff i Teßåhs och Åke i Båckeboda
Jöns i Dommaryd,	som nu blef ordinarie Nämbde-
	man, uti Sal. Anders ställe i Tuthult.

Sedan Tinget war wederbörligen lyst ocn publicerat, uppbödes

efterfölliande gårdar och hemman.

Skina Skatte frälße i Ryßby Sochn låter Jöns Johanßon
på Åhsen på fruens wägnar i Fylleskough för innestående
uthlagors rest uppbiuda	1 g.ⁿ

/: twå

Twå tunneland Jord i Ångelstad Sochn uppbiudz	1 g.ⁿ

Brealt i Lijhult Sochn uppbödz aff m.^r Nilßas Arfwingar för
een skuldfordran	1 g.ⁿ

Håkans halfwa gård i Annerstad uppbiudes	1 g.ⁿ

1/6 i Hyltåkra gårdh uppbiudas	1 g.ⁿ

Qwenßlöff i Liungby Sochn och Baßaråås i odensiö giäld	2 g.ⁿ

½ gården i älmtåsa	2 g.ⁿ

Höreda hemman ett, Qwäniarp hemman ½, Ekenarp hemman ett, be- lägne i Bärgha Sochn, Höllminge hemman ett halfft i Ångelstad Sochn,
Klåckaregården i Hwijtaryd hemman ett halfft uppbiudes	2 g.ⁿ

En Silfwerkanna om 65. Lodh, een guldkiädia om 14 Ducater
ett gullarmband om 5. Ducater, 1 Silf.^rstop om 8 lodh uppbuden	2 g.ⁿ

Skattejorden i Norregården skieen som H.s ährew:ht kyrckioherden
i Annerstad giäld, m.r Johan Wallinus, eendeels Arfft, och eendels sigh
tillhandlat, uppbiudes	2 g.ⁿ
1 Silfwerband och twå Silfwerskiedar	3 g.ⁿ
Noch ett Silfwerband	3 g.ⁿ
Frälßehemmanet Brealt i Lijdhult Sochn i lijka måtto
5 Rdlr i Silfwermynt, twå Meßingzkittlar, och twå järn-	3 g.ⁿ
grytor, uppbiudes deßlijkest	3 g.ⁿ
Skattegården i Qwänarp den Södra, halfpartten och halfwa
Norregården i Åby	3 g.ⁿ
½ fiärding i östraby3 g.ⁿ	3 g.ⁿ
Sallewara i Ångelstad Sochn

Dher efter kom för Rätten Jöns Hinderßon i Tråttzlöff och be-

swährade sigh öffwer en ung dräng be.^dh Johan Jacobzson i Kiär- förmeent

ringe i Ångelstadh Sochn, nu uthnämbd till Croneskytt, som skall tiuffnad,

stuhlit ett Stoo ifrån honom, der dedh gick i hans beeth, hwilcket fö

otta weckor sedan är aff be.^te Jöns Hinderßon som ett annat drefte

Creatuur upptagit, det sedan upplyst, som Gievaldieren Anders

Perßon Attesterade wara i sanning, för det andra låtit det fara

med senaste bonde Marchen åth Skåne, i den jntention

/: att

att det skulle kunna träffas aff sin rätta ägare; honom

Jöns Hinderßon till ett wederbörligit answar, in stälte sigh Johan

Jacobzson, bekiännandes sigh samma Creatur ifrån be.^te Jöns

Hinderßon uthan hans loff och minne tagit, effter det att han dher

i byen Tråtteslöff tiänte hoos een bonde be:^dh Erland den eene

weckan, och fadren som bodde i Kiärringe, den andra weckan

och då hans weka war uthe hoos Erland, reed han på Stoet hem

till Kiärringe, i den meening, som han berättade icke att stiälat,

uthan att lånat och lefwererat tillbaka, haffwandes och brede

wedh den jntention, att såsom det war ett dreffteöök, derföre

måtte han så stor Rätt haffwa till dedh, som han Jöns Hinderßon,

Elliest och haar Jacob Giermundzson hans fader på sin Sons wägnar

förlijkt sigh med Jöns Hinderßon om den saken, i dedh han lofwat

honom tree dlr Silfwermynt i förlijkning, och fått Stoet till-

bakars, hwar emot Jöns Hinderßon intet kom ney weder;

Och emädan intet mehra den saken angående gafz wijdh handen,

altså togh Rätten detta ährende uthi nogha betänckiande, och stan-

nade uthi här underbe.^te meening. att såsom (1.) een förlijkning

emillan partterne om samma Stoo war upprättat som offwan

bemähles (2) war det och ett draffte Creatur, det han Jöns Hin-

derßon intet kunde neka till, (3) pröfwade Nämbden Johan

Jacobzson detta giordt förmedelst ungdombz owettenheet (4)

hälst emädan han tient een wecka Erland, den andra sin fahr

och denn weckan honom borde tiena fadren, rijdit hem medh

Stoet, icke till den ända att stiählat uthan lånat, som han berätta-

de, (5) är och domare Embetet sådant, att man skall ju altijdh

notera aff domare Reglorna; Altderföre aff dhe skiähl in acta

dömbdes den upprättade förlijkning dem emillan krafftigh och gill,

och han Johan Jacobzson för tiufnaden leedigh och frij.

Till det andra klagade Erland att han Johan Jacobzson, som een [..]

tijd i detta åhr, honom tiähnt, men för Stämbnodagen war uthe

/: lupit

luppit uhr tiänsten, honom till stor skada uthi sitt arbete, dheremot

Johan Jacobzson intet mehra hade att inwända, uthan derföre måst

qvitterat sin tiänst, efftersom han bleef uthnämbd till Cronoskytt, doch be-

wijstes honom förra lupit uhr sin tienst, än han blefwit uthnämbd till

Cronoskytt; Altså dömbdes Johan Jacobzson i krafft aff det 15 Cap.

Bygb. LL. och den 5:^te puncten om tiänstefolck och Legohiohn, att gifwa

Erland åter fästepenning, och så mycket der till, som Erland honom

i Löhn till sagt hafwer;

För det 3:^die instälte sigh Gevaldieren här i Häradet Anders Perßon

i Prästorp, och högeligen beswährade sigh öffwer offtabe:^te Jahan

Jacobzson, som skulle han med wredz mode lupit inn uthi Ge-

valdieres huus i Tråttzlöff, uthi dhe tanckar att slå een pijgha, hwilc-

ken pijgha när hon sågh honom komma, sätter hon fram för sigh ett

litet barn, meenandes honom derföre draga respect, men han

så wäl pijghan som barnet eenkannerligen, förmedelst een påk,

jämmerligen tracterade, emot hwilcken klagan Jahan Jacobz-

son intet hade att inwända, uthan att pijghan een gång skall be-

skylt honom för tiuff, hwarföre revangerade han sigh på offwan-

be.^te sätt, men uthi det öffriga så wara passerat, som aff Ge-

valdiern klagat är. Och såsom ey heller uthi denna saken

aff partterne mehra war att remarqvera, dy blef detta måhl

skutit till Häradz Nämbd, antingen att frijan för Edzöris

brått eller fällandhet samma begånget, hwilcka när dhe hördt det

1. Cap. i Edzöb. LL. för sigh uppläsas, fälte honom Edzöris brått

hafwa begånget, Nembl.n förwärckat alt thy han äger uthan Jorde-

godz, och ägha biltogh wara öffwer alt Sweriges Rijke, hans lösa

Ägendomb skiptes i try, tage Jordäganden den Jordena äger ther

hemsökn giordes een luth, annan Konunger och 3:^die härade, i krafft

aff det 21 Cap. Edzöb. LL. barnet som mycken Sweeda och wärck

uthstått, sampt modren som dher öffwer måst gå till Tingz, dömbdes

han deß föruthan att gifwa 3. dlr Sm.^t, doch detta måhl till högh

/: lofl.

	lofl. Kongl. HoffRättens censurerande, underdån ödmiukeligest remittera.

	Samma dagh och ibland andra ährenders förrättande, instälte sigh
Ett dråp	för Rätten Gudmund och Arffwed Jöns Söner, Klageligen gifwandes
skiedt i Wåde,	till kiänna, huru såsom Bengt Börießon i Qwarnagården i
	Liungby Sochn een ung dräng, för någon tijdh sedan då wara des Dragoun, deras broder Joen Jönßon i lijka måtto Dra- goun, twärt igienom skutit, så att han intet längre, dher effter lefd än på paß een tima, begiärandes der öffwer Justitiens Skiep- pande, dem till answar instälte sigh be.^te Jöns Börießon, præsen- terandes Landzhöfdingens Wälb:^ne H.^r Gustaff Lilliecronas Leigde- breef, aff Wexiö den 19 Junij sidst förflutne, såsom och berättand sigh samma dråp giordt, alldeles uthom sin willia, uthi wåde och een oförmodeligh händelse. TingzRätten uthöfwer detta begiärad wittnen måtte framhafwas, som woro närwarandes då be.^te drååp passerade, att man uthaff deras eedelige wittnesbörder, sannin- gen så mycket bättre kunde uthleeta, hwar uppå instälte sigh efter begiäran och anmodan Jöran Nilßon i Drageryd i Kånna Sochn deßlijkest Anders Månßon der sammastädes, sampt Per Perßon i Hångers i Liungby Sochn, såsom och Christier i Croneboda som warit närwarandes då bem.^te drååp timmade, med händer läggiande å book, sampteligen bedyrade sigh, och Alldraförst Jöran Nilßon särskilt, uthi dhe andras så länge borttowarande, eedeligen exa- minerades, som giorde effterfölliande bekiännelse, att den som skuten blef lågh uppå ee bänck, kommandes dråparen inn uthi samma stugu, hwarest uppå bordet låge een hoop aff dhe andre Dragounernes gievähr, strax tager dråparen Bengt Bör- ießon der ibland een haka, och frågar om den war ladd, hon swarades aff een som blåste i be.^te haka, effter wädret gick dhe igienom, att den intet war ladd, ey heller war fängekruut lag[..] uppå fängepannan, der effter drager han upp hahnen, och i de

/: dråparen

dråparen ährnade klicka, smäller hakan aff, och intet bättre afflopp,

än Bengt Börießon slår den andra twärt igienom som lågh uppå Bäncken fram

i stugun, så att han ey mehra än een tima ungefähr dher effter lefde, han för

sin persohn wiste ingen owänskap wara dem emmillan, uthan att dhe icke wo-

ro goda wänner, bem.^te Christier i Croneboda wittnade Eedeligen alt det

samma, läggiandes detta till, att loodet gick igienom den som skuten blef

och i wäggen, liggiandes han på Bäncken och såff som dräpen blef,

Giewäret rådde dråparen intet om, uthan det war een annars; Anders

Månßon uthi hwilckens stuga dråpet passerade, edeligen wittnade, att

Bengt Börießon, när han togh till Hakan, frågade han Larß i Uhlarp,

öm byßan war ladd, han swarade ney, medh dedh samma smak

byßan aff, giörandes den skada som offwanbmähles, och haffwer den

som dräpen blef effter tillfrågan, om han wille gifwa dråparen

till dher till swerat tree gånger ia, ja, ja; Per Perßon i Hångers i

lijka måtto edeligen wittnade, att Bengt Börießon togh hakan, den

han wiste wara ledd, ey heller lågh dher på något fängekruut, och

Spånde uppen, som hastigt gick nehr, och oförmodeligen emoth

hans willia, slogh den som dräpen blef igienom, som lågh på Bäncken

den dräpne uthi deßyttersta, som intet leefde dher effter mehra än een tima,

frijkallade dråparen, intet williandes blifwit hans banemann, ty dhe woro

goda wänner och intet ondt ord dhem emillan warit. Och såsom in-

tet mehra gafz widh handen aff partterne att observera, togh derföre

Rätten detta ärende uthi nogha betänckiande, finnandes (1.) aff dhe

eedelige wittnens samhällige wittnesbörder, dedh dråparen intet we-

tat bößen wara ladd, såsom dedh gick wäder dher igienom då

dher uthi blåstes, ey heller war dher på något fängekruut, (2) haf-

wa dhe sins emillan tillförende warit gode wänner, och intet ondt

ord dem emillan waridt, som är att förnimma aff dedh, att den

dräpne uthi sitt ytterste sielf intet beskylte dråparen williandes

wara hans banemann, uthan gaff honom till, hwarföre judi-

cerade Nämbden, när dem effter Lagh blef förelagt, antingen att

frija eller fälla, det dräparen uthi wåde och aff en oförmodeligh händelse

räkat uthi den olyckan, och således böthe dråparen 20 marker åth

/: wådhe

	wådebothum, måhlsägandens eensak, och wari saklöös för konunge och härade, i krafft aff dedh 2. Cap. dråpmb. m. W. i LL. doch detta måhl till höghlofl. Kongl. Hoffrättens wijdare censurerande under- dåån ödmiukeligest hemstält :/:

	Samma dagh och ibland andra ährenders förrättande, Attesterades
Häradz At-	så aff Nämbden som närwarandes Tingzallmoge, uppå Giästgif-
testatum	ware änckians i hamnada, hustru Karin Larßdotters ahnhållande
	i hwadh måtto giästgifwaregården dersammastädes, och deß egendomb uthi deße krijgztijder och förflutne åhr 1676. Och 677 är worden handterader i aff dher emedler tijdh förbijreeste trouppar, Neml.ⁿ först äro giärdzlegårdarne uppbrände, för det andra mistat både höö och Sädh bägge åhren, sammaledes 12. stycken hästar, som hafwa blifwit tagne ifrån henne, dem hon intet fått igien eller ährhållit den ringaste refusion före, det och KrijgzCommissarien högha:^tt H.^r Johan Printz Attesterade santt wara.

Häradz At-	Dito Attesterade Nämbden som närwarandes TingzAllmoge, så
testatum	månge som hade wetenskap om halfwa Crono och jnfanterij hemmanet
	klona, beläget i Hynnerydh Sochn, att dedh intet alt uppå mång åhr tillgiörandes warit brukadt, men uppå fyra åhrs tijdh allde- les ödhe, hwar igienom huus och giärdzlegårdar äro brachte till ruin, warandes till husens eller giärdzlegårdarnars reparation icke någon tillgån uppå deß äghor att finna med skoughfång, uthan sådant måtte långt dher ifrån sökias, skall och wallgång hållas både öffwer åker och äng, om någon hemmanet skall upptaga.

	Wedh samma tillfälle präsenterades een wittnesskrifft aff Stack-
Häradz	arp den 9. Junij 1675. underskrifwen aff Nämbdemannen
Attestatum	Sahl. hoos Gudh Simon i Wästerhult, och nu närwarandes Per
	Joenßon i Snälßböke, sampt Joen i Wiggåsen, bekiännandes dher Uthinnan sigh warit aff Rätten beordrade att besichtiga Stackarpz ägors tillstånd, beläget i Torppa Sochn, det Regementzskrifwaren Wälbet.^de Swen Månßon Båhrman åboor, då dhe effter deß intagande befunnit, som och dhe twänne Nämbdemännen som ännu äro i lijfwe

/: be.te

be:^te Per Joenßon deßlijkest Joen i Wiggåsa nu för Rätten wittnade i sanning att 11. Tunneland åker och 20. Laß ängh kan finnas till be.te Stackarpz gårdh, och icke mehr, ey heller stå till att förbättran med åker eller äng, warandes ey heller der till qwarn eller Qwarnfall eller fiskewattn, och ganska ringa skoughfångh aff böke, men intet annat.

Dito instälte sigh för Rätten JägerijsFiscalen Wälbet.^de Johan Ana-	Häradz At-
stsius, uppå H.^s Exel.^tz Rijkz Rådetz och Rijkzjäghmästarns högh-	testatum
wälb:^ne H.^r Ebbe Uhlfältz wägnar insinuerandes, huru såsom höghbe:^te
H.^s Excel.^tz skulle för någon tijdh sedan bona fide lefwererat för det- ta befallningzmannen Jsraël Jönßon att förwara een gråblå skiute- häst som nu är förkommen, begiärandes han aff Rätten, att dher effter ransakas måtte, i hwad måtto be.^te häst är tagen uthur Jsraël Jönßons wärio, altderföre som sådant anhållande war skiähligt, dy blef dher effter medh all flijt ransakat och så befunnit som föllier. (1) beklagade sigh Jsraël Jönßon, att då öffwersten Greff Gustaff Leyionhufwud reeste för några månader sedan förbij Tärnhult, ne- der åth Marckaryd, med sine hoos sigh hafwande trouppar, skall hans Capitein Lieutenant Liwe borttröfwat samma häst, tillijka medh hans egne Creatur, deßlijkest KrijgzRådetz Wälb:^ne H.^r Eldstiärnas, som woro äfwen i hans förwaring anförtrodde, och ginge i borth i deß ängiar, men seder mehra be.^te trouppar gingo tillbaka igien åth hamnada kom bem.^te häst i samma ruptur bortt för be.^te Liwe blifwandes medh det samma een dreftehäst (2) dereffter stannade samma häst på Anders Swenßons ägor i Ryd, som Anders Swens- son wittnade santt wara, hwarest han warit i 4 weckor, den 24. Augustj gaff samma bonde det ann för Comissarien hoghachtat H.^r Johan Printz, som sade sigh fått bref, ifrån Lägret att fråga effter hästen, och bedt bonden hafwa hästen i förwaring, så och den 26 Dito sändt bonden budh att han skulle föra hästen till skiutzrättaren, Jacob Ger- mundzson i Älinge, det han skulle giordt, men skiutzrättaren skall för- wägrat sigh hästen willia emottaga, den 8. Septemb. skall Lieutenanten

/: Nils

	Nils Carlßon Natt och dagh, tagit hästen ifrån Anders Swenßon, rijdandes honom sielf dher ifrån till sitt qvarteer hoos Måns i Ry, hwilcken strax hade släpt honom, d: 9. Dito skall hans Cornet, som heeter Swen, legt sin skiutzpoicke att hämpta hästen till sigh, skiutzdrängen war hemma: Bållmstadh i Ångelstad Sochn skall och samma Cornet hafwa fördt be.^te häst med sigh till lägret den 10. Dito; Effter den tijden skall ingen frågat efter offtabe.te häst, förra än Jägerijs Fiscalen Anastasius, ike heller är klagat för någon att hästen war borttstulen, och till Joen Nilßon i öyia för der, hwarest Corneten logerade och dher tumblade hästen, som då war tämmeligh feet och behållen, bönderna tillsammans som är Anders Swenßon i Ryd och Joen Nilßon i öyia beswä- rade sigh att be.^te skiutehäst giordt dem skada på deras sädh till paar oxars wärde, hwilcket alt deras öfwergifne wittnesskrift som ligger ad Acta, Daterat Ry den 15. Septemb. sidstför- flutne, uthwisar;

	Samma dagh uppå Reutemästarns Wälb:^ne H.^r Johan Påhlmans
Häradz At-	fruus begiäran, Attesterades aff Befallningzmannen Wälbet:^de
testatum.	Abraham Liungbärgh, det han hördt Wählbe:^te H.^r Reutemästare
	fått tillstånd aff Baron och Landzhöfdingen Höghwälb:^ne H.^r Au- gustin Leyionskiöld då böndren skulle Marchera ifrån Marc- karyd uth åth skåne, att hwilcka han wille uthwällia aff Sun- nerbo Häradh medh honom gå tillbaka på gräntzewachten, hwar till han i medler tijdh war Committerat, blef honom det samma gifwit i fullmacht, till den ända uthwalde han Ländzmannan Zachris Kråk, Oluff Anderßon i Gnußtorp, Peder i Prästaboda, och Johan i Buxeby, som och warit med honom den tjden på den wachten wedh gräntzerne, det Ländzmannen Per Johanßon i Lilla Rydh medh flere wittnade santt wara, så wara för Rätta passerat etc.

/: Samma

Samma dagh ibland andra ährender som förhandlades, in- stälte sigh för Rätten Jöns Erichzson i Staffwerhult i Nyttia
Sochn, begiärandes Häradz Attestatum öffwer det fiärdingzhemma-	Häradz Attesta-
net der sammastädes som i Jordeboken är uppfört wara Cronan behållit,	tum
ehuru wäl bem.^te förmeente fiärdingzhem nu intet finnes in rerum natura, hwar effter medh flijt ransakades, och befans det bem.^te fiärdingzhem nu in- tet mehra är till, berättades och dher jämpte, att det för månge åhr sedan är uthdömbdt, icke heller finns ther ett huus dher sammastädes, således wara för Rätta passerat etc.

Samma dagh ibland andra ährender som förhandlades kom för Rätten	Häradz At-
giästgifwarens hustru i Nygård, Jngeborgh Joensdottter, præsenterandes	testatum
H.^s Ährew.htz Kyrckioherdens i Ryßby giäld m.^r Swens Fagelinj sin man Anders Nilßon gifne Attestatm öfwer drängens Jöns Swenßons tillstånd, som ifrån senaste bondeMarchen åth skåne sigh absenterade, hwilcket innehölt dedh be.^te dräng blef siuk sidstledne åhr, då han tijonde- brödet medh dhe andra dher i Ryßby förßambling uthförde, och lågh wed sängen een rumm tijdh, hwar aff han alldeles ey war kommen till hälßan igien den tijden enähr böndren uthginge, deßuthan är allom bekantt, att han giästgifwaren Anders Nilßon är sielf een gammal och bräckeligh man, ey kunnandes han allena dem reesandom accommodera, med mindre han een dräng widh handen hafwer; Elliest haar Jöns Nilßon, född Dansk och så een giästgifwarens dräng, som och ibland dhe olydige finns annoterad, icke ringa fehl på sin hörßel, syns och deß föruthan icke hafwa dhe andre sine sinnen behåldne, ligger nu på sin Sotesäng een älendigh fånge, hwilcket undfångne bewijs, een dehl aff nämbden och närwarande Tingzallmoge wittnade wara sanfärdigt, som och här medh att så wara för Rätta passerat och wittnat som offwanbemähles verificerat etc.

Samma dag hinn för Rätten Attesterades, dedh drängen Swen i
Skiällsnähs för någon tijdh sedan är gienom döden affgången och Inga närmare arfwingar wara till hans effterlåtenskap än Jöns Perßon deß sambroder som nu boor i Möhre, eller deß barn der han dödh wore, och den dödes halfbroder Sohne perßon i Åhrs- hufwudh, och Per Perßon Saltpettersiudaren, hwarföre på det effter-

/:låten-

	låtenskapen icke skall fördärfwas gienom något liggiande, dy efter- låtz Sohne Perßon såsom närmaste Slächtingen, eller i fall Jöns Perßon dödh wore förmyndare, denn emottaga, så frampt han ställer derföre borgen, att dher aff Nembl.n tredingen wedh Jöns Perßons eller hans barns ankombst oförrycht skall dem till- ställas.

	Samma dagh och ibland andra ährender som förhandlades, in-
Härads Attesta-	funno sigh för Rätten Cappellanens i Dörarp Wyrdighe och wäl-
tum.	lärdes H.^r Johan Leandri tiänstedräng Larß Börießon, deßlijkest
	twänne bröder Swen Nilßon, som slagit Axelbeenet sönder på sigh, och der uthaff berättades wara wahnföhr, sampt Gabri- el Nilßon, warandes alla tree änkie Söner, som här ofwanbe- mähles, begiärandes häradz wittnesbörd öfwer deß tillstånd, efter dhe ibland dhe olydige äro uppförde, att böthe hwardera 40 marker för dhet dhe sigh ifrån bondeMarchen nu sidst åth skåne absen- giärade Attestata intet kunde wägra, uthan wittnade och æstimerade dem alla tre wara poickar och i så måtto oduglige att uthrätta något på be.^te Tågh, effter dhe icke till någon mann- lighet woro Kombne, Attesterades och samma gång, att Swen Bondaßons hustru på Tåfftaholms torpp, haar på någon tijdh warit, och är ännu så uhrsinnig, att deß man Swen Bondaßon förden skull intet drijstade sigh reesa uth med bonde Marchen, och låta sin hustru i medler tijdh blifwa allena, warandes in- gen mans hielp föruthan mannen, som henne kunde i sådan deß Kranckheet skiötha; Bewittnades och att skoghwachtaren, som är eenskylt tiänare under Zätesgården Tåfftaholm Jöns Jönßon, är öffwer några och 60. Åhr gammal, och så kranck i sina fötter,

/: att

att han omöyieligen kunde Marchera, derföre skola hans Sochne- männ gifwit honom förloff att wara hemma ifrån den skåniska re- san, war och deßföruthan een hans Son medh bondefältet, een hans Sohn är och förledet åhr blifwen Dragun och Siät- ting. Een be:^dh Larß i Halßiö bewijstes att han war een bråtfälling och förlofwat Solldat åhr 1651. som hans förlof- ningzpaß uthwijste, och huru wijda sådan deras eenskyllan blifwer attenderat, hemställes det uthi wälb:^ne H.^r Landzhöfdin- gens godtfinnande.

Samma dagh uppbödz Bollmsta Zätesgård medh Norregården
och drängegården der sammestädes sampt Rådet och Mallma-
rydh i Ångelstad Sochn /: pantsatte aff Landzhöfdinge i Wä-	Uppbådh
steråhs höghwälb:^ne H.^r Mauritz poße, till Öffwersten Wäl- borne H.^r Staffan Klingspåre för lånte 625 Rdlr in specie och 145 Rdlr i Caroliner, hwilcka godz wälbem.^te H.^r Landzhöf- dingh H.^r Mauritz Posse berättas effter upprättade Jnstrument aff Ståckholm d: 14 Maij A:^o 1677. Intet willia infreeda :/ så-
som een Hypotech och underpant	1 g.n

Samma dagh och ibland andra ährender som förhandlades, Attes-
terades aff Nämbden och närwarandes Tingzallmoge uppå Wäl-	Häradz At-
borna fru Agnita Gyllengrijpz anhållande, att då den tijden	testatum.
Bonde Marchen gick neder åth Skåne, war wählbe.^te fru mycket opaßligh och siuk, att det badzz för henne i Kyrckian, warandes då för tijden på Grijpenbärgh, hwarföre hon intet kunde mista twänne sine tiänare, som nu ibland dhe olydige äro upp- tecknade, både för deß siuklige tillstånd som ofwanbemäles, såsom och att wälbem.^te fru, ingen mehr mans lijth uthi så matto på sine Zätesgårdar fylleskough och Grijpenbärgh,

/: emedler

	emedler tijdh hade wedh handen; Attesterades och att hennes fougde och andre tiänare, jämbwähl deß bönder, woro medh bonde Marchen uthe, och att ingen mansperßohn war på fylleskough som gården skulle achta, för uthan den drängen som ofwanbemähles, hwilcket wittnasbyrd sanningen till styrckio intet kunde wägras, som med Häradzhöfdingens etc.

	Wed samma tillfälle och uppå HäradzProbstens och Kyrckio-
Häradz At-	herdens i Giötheryd H.^s Ährew:^htz M.^r Anders Dryandri an-
testatum,	hållande blef aff Nämbden och närwarade Tingzallmoge i san-
	ning bewidtnadt, så månge som kommit i ährfarenheet, i hwad måtto Stommen i Traherydz Sochn är hanterat och medfaren, Nembligen aff Armeen förledet åhr 1676. alldeles ruinerad, warandes den innbärgade säden och höet, aff dhe sedermehra förbij Marcherande trouppar, borttagit, giärdzle- gårdarne och husen uppbrände, undantagandes twänne stugor, uthi hwilcka Spijslarne äro nederfallne, dörarne borttagne, att dhe nu fördenskull äro öde; Beklagade sigh och H.^s ähre- wyrd.^ht det han mistat både wederlaget som Prostetunnan åhr 1676. deßlijkest uthlagt een stor giärd, som dher på undfångne qvittantzier lära uthwisa. Och såsom således i sanning bewittnades etc.

	Samma dagh och ibland andra ährenders förhandlande, instälte
Häradz Attesta-	sigh för Rätten för detta Häradzskrifwaren wäla:tt Johan Gijse-
tum,	son, klageligen jnsinuerades, huru såsom han uthan något sitt
	förseende, skall wara ifrån Häradzskrifwaretiänsten stötter, i thy att een annan ung karl be:^dh Larß Tåckenström fullmacht dher på uthwärckat, sigh som uthi långlige och åthskillige Landzhöfdingars tijdh tiänt Cronan, nu på sine gam- le dagar till Alt som största præjuditz och förtreet, begiärandes för

/: hwarie

hwariehanda deß uthseende öfwer sitt förhållande häradzz sannfärdige At- testatum, hwar uppå dhe som hans lefwerne den tijden warit be- kant, både aff Prästerskapet och andra Ståndz perßohner, som Nämbden och närwarandes Tingzallmoge eendrächteligen wittnade, att dhe uthi ingen annan ährfarenheet om hans lefwer- ne och förhållande woro Kombne, änn hans sigh som een Cro- nans tiänare wähl anstår, uthi sådant sitt ämbete, heela den tijden han det förwaltat, comporterat och stält, deßlijkest i sitt giemeene lefwerne umgåtz medh dem som een dygdigh och ährligh man, uthi Befallningzmännernes Anders Larßons och Jsrael Jönßons tijder, och under deß bårttowarande in- terines wijs bestridt befallningzmanstiänsten till alles deras nöyie, haar och, som han berättade ifrån åhr 1653. och inn tills nu, tient Cronan under 9. Landzhöfdingars tijder, och som ingen annan wiste än dedh skulle warit ährligen, troligen och redeligen, kunde således detta Attestatum honom efter anhållande icke wägras, som medh Häradzhöfdingens etc.

Samma dagh och ibland andra ährenders förhandlande, efter
wijdlyftigt tal och gienswar, emillan Jäppe Jönßon i Stens-	förmeent
nähs och Skiutzrättaren Oluff i Bråna, hwar emot annan	tiufwerij
klagande och swarande, beträffande een häst något anförtrodt godz, som Jäppe Jönßon emottagit aff skiutzrättarens broder, då dhe wore på sidste bondetåget åth skåne, och under Marchen blef skiutzrättarens broor aff Snapphanarne fången, men Jäppe undslapp med godzet, och såsom hans säck war bortta, wille han in- tet tillstå sigh hafwa någon annan, förr än hans kom hem och kunde få sitt igien, hwar aff skiutzrättaren kallat honom tiuff, blefwo dhe

/: sins

	dhe sins emillan wänligen och wäl förlijkte, i så måtto, att hwad dem emellan är passerat, är dedt skiedt aff mißförstånd, och efter detta skall alt sådant wara sopierat och dödat, intet wetandes medh hwar andra än det ährligit och godt är, skulle någon här efter sådan obe- fogat beskyldning uppreepa, skall den i wijte ährläggia 10 dlr Sm.^t femb till Agunnarydz Kyrckia och 5. till dhe fattige, efter deras egit begifwande, hwar medh dhe igienom handslående blefwo wänner och giorde affträde.

	Dito kom för Rätten ett Qwinfolck be.^dh Magnell Börie dotter,
Twist om	berättandes hurusåsom hon är rätt Kiötzligit syskonebarn med
något arff,	Karin Germundzdotter i Kiärringe, som dödde barnlöös och
	Bååshult, henne till præjuditz alt arffwet, som efter be.^te Ka- rin Germundzdotter fallit är, till sigh anammat, och såsom hon förmeente sigh wara närmare, hwarföre begiärade hon der öffwer Rättens Resolution, som och i kraft aff dhet 3. Cap. i Erfdab. L.L. der således föreweter som för Rätten aff henne berättat är, resolverades att den dödes halfsysters dottren Kier- stin i Båshult går ifrån, och Magnel Börie dotter träder till efterlåtenskapen, så mycket den är och sins efter Karin Giermundz dotter.

disputeras	Samma dagh och ibland andra ährender som förhandlades, instälte
om 17. Rdlr	sigh för Rätten Nils Jönßon i Horn i Hambnada Sochn
	och kiährade till sin mågh Tuffwe Jönßon der sammastädes, anbelangande 17. Rikzdlr som han gifwit förbe.^te sin mågh och dotter, till bolekzkiöp, då han medh henne inträdde i ächtenskap men nu sedan dottren är dödh, begiärar han samme sine uth- lagde 17. Rdlr igien aff Tufwe Jönßon. Tufwe Jönßon som

/: till

tillstädes war, tillbödh sigh då Nils Jönßon sådant begiärar giärna samma hemman willia affträda, och upplåtha det till förbe:^te Nils Jönßon, men wara omöyieligit att kunna skaffa honom så många penningar. Rätten togh samma ährende uthi deliberation, och funno skiähligt, att Tufwe Jönßon afträder honom samma hemman, efter han på be:^te 17. Rikzdlr så hårdt klander, dem Nils Jönßon aff een frij willie sin måg och dotter der till förskutit, nam volenti non fit injuria.

Uthi den i Rätten för detta anhängige giorde beskyldningen,
Nembligen som skulle Bengt i Sånnema, medh sin Styffdotter	12 manna
blodskam bedrifwit, är detta TingzRättens domb och uthslagh, af-	eedpræsterns,
sagt i Liungby d: 15 Novemb. A.^o 1677. Alldenstund be.te Bengt i Sånnema edeligen bedyrade sigh all- drig hafft något kiötzligit eller olofligit umgiänge medh förbe:^te sin Styfdotter och således giörandes juramentum veritatis, men hans Edegiärdzmän Per Månßon i Siuhult, Swen Anundzson i wäråhs, Per Erickzson i Hallaböke, Nils Perßon i Linnhult, Christier Assersson i Miärydt, Swen Joenßon i Horn, Swen i Swärsiöyia, Bengt i Siuhult, Jöns Assersson i Aggalt, Per Måns- son i Linnhult och Swen Arfwedzson i lilla Aggalt, giorde juramentum Credulitatis, Altderföre blef Bengt i Sånnemaa ifrån samma giärning kiänd leedigh och frij, så frampt icke den högste Gudh behagar framdeles igienom liusligare skiähl den samma uppenbara.

Samma dagh ibland andra ährenders förhandlande resolverades,
dedh Nils åkeßon i Tumhult, skall betahla Nämbdemannen	skullfordran
åke i Båckaboda 10 Rikzdahl.^r uthi halfcroner, eller och 18 öhre Silfwermynt halfcronan uthi annan myntesort, såsom halfCro- nor äro uthlånte aff hans Sahl. fader till Nils Froeßon i Tum- hult, och be.^te Nils Åkeßon accepterat be.^te 10. Rikzdahl.^rs skull

/: uthi

	uthi förbem.^te Caroliner, att betahla för Nils Froesson till Åke Larßon uthi Båckaboda, uthi den gårdedehl han sigh tillhand- lade aff förbe.^te Nils froeßon der i Tummhult.

	Dito kom för Rätten Sahl. Capitenens Manhaftigh Nils Johanßon
Häradsz bewijs	i Tåffta i Liungby Sochn och Sunnerbo härad efterlefwerska, an-
	hållandes om ett häradz Attestato öfwer deß Sahl. mans giorde tiän- ster, emädan han lefde, medh mehra, hwilcken hennes begiäran Rät- ten pröfwade skiähligh och efter flijtigt ransakande så mycket Rätten om detta war witterligit, meddelade henne efterfölliande sannfärdig wittnesbörd, Nembl:ⁿ att be.^te Capitein Nils Johansson ifrån ungdomen warit uthi Cronones tiänster, och sigh dher uthi förhållit som een tapper krijgzman wäl anstår, hafwandes och een Sohn uthi Cronones tiänst som rijder för be.^te gård Tåffta, och nu är i Tyskland Änkian berättar och att hon både uthi förra frigdetijden som nu påstående, mycket till att befordra Cronans tiänst, kåstat hafwer, hwilcket såsom det således i sanning Attesterades etc.

	Samma dagh Tingskiöttes eller högdabygdz gård i Hallaryd Sochn
Tingzskiöthe	ifrån Simon Trullßon i Lindåhs, hans hustru, barn och arf-
	wingar, till ewärdeligh possession, såsom Jnstrumentet wijdare uthwijsar.

Testamente	Samma dagh insinuerades aff Sahl. Erich Nilßons hustru i hylt-
in qvantum	åckra, Gunnil Swensdotter, ett jnstrument aff Älinge d: 12
Jurisratifieras	Martij sidstförflutne, hwilcket betygar, att då wyrdige och wäl-
	lärde H.^r Bengt Junell, verbi divini Comminister in Liunga et Hambnada, meddelade bem:^te Gunnil Swensdotters Sahl. man be.^te Erich Nilßon herrans Jesu Christi Nattward, då testemen- terade han offtabe.^te sin hustru Gunnil Swensdotter, een Siät- ting aff heela Hyltåckra gård, ewärdeligen att possidera och be- hålla, för sigh och sine efterkommande, som han skall sigh näst

/: gudh

näst Gudh gienom deß arbete och mödo förwärfwat, och dedt giordt tillijka i H.^r Bengtz nährwaru, och så i Påhl Simonßons dersammastädes och Nils Månßons Dragonens i Älinge, begiärandes der öfwer Rättens Confirmation, hwilcket och in qvantum juris, och så wijda det är Lagh Conformt, blef aff Rätten gillat och Approberat;

Dito för Rätten effter wijdlyftigt tal och gienswar förlijktes Swen
Nilßon i Misterhult i Marckaryd Sochn med Nils Nilßon der sam-	förlijkning
mastädes i så måtto, att Nils Nilßon skall gifwa Swen Nilsßon 8:^ta dahl.^r för dedh Arff Swen Prætenderar aff Nils Nilßon, och dedh medh händers sammanslående, hwilcken förlijkning Rätten med domb Approberade, och således exspirerar all Swens pratension här effter att tala på be.^te Arff.

Samma dagh producerades för Rätten Bängta Hans dotter i Bäcken	Lönskeläger
under Tofftaholms Sätesgård, een tillförende oberychtad pijgha, och född aff ächta säng, som bekiände sigh Olofligh kiöttz beblandelße föröffwat med een dräng Oluff Haralßon, som är förrymbd, hwilc- ken Kåhna dömbdes att bötha sine 20 marker. drängen skall efterslås och ställas för Rätta nästkommande Ting, Jöns Månßon i Hallarp Caverade för bötterne.

Samma dagh hades för Rätten aff Ländzmannen Per Johanßon een	Lönskeläger
Lööskåhna Karin Nilsdotter be:dh hafwandes sitt tillhåld i Brok- hult skatte Crone i Giötheryd Sochn, som bekiände sigh olofligh kiötzbeblandelse hafwa föröfwat med een dräng Hans be:^dh i Sön- derslätten i Jämsiö Sochn, och för warande ofred twungen sigh hijt begifwa, och således fått barn, dömbdes i lijka måtto att bö- tha sine 20 marker.

Framhades och ett för detta oberychtat Qwinfolck, aff Ländzman-	Lönskeläger
nen Eskill i Hallaböke, warandes det födt aff ächta säng be:^dh

/: Gier

	Giertrud Bengtz dotter i Kimmelsbygd Crono i Hallarydh Sochn hwilcken bekiände sigh wara besåfwen, aff Larß Anderßon Ogift dräng, som uthi sidste batailen blef slagen, och medh honom oächta barn sammanafflat, dömbdeles sammaledes att bötha sine 20 marker.

	Ländzmannen Kiähl Anderßon i Tansiö stälte och för Rätten
Lägersmåhl	Bothel Persdotter i Bärgh, frälße i Marckaryd Sochn, tillfö-
	renne oberychtad pijgha, och född aff ächtra säng, som bekiände sigh olofligh kiötzbeblandelse föröfwat med Larß Nilßon i Åhl- hult i samma Sochn Ogift, hwarföre dömbdes hon att bötha 5 d.^r Silfwermynt, drängen för utheblifwandet böthe 3 marker. och nästkommande Ting ställes för Rätta.

Crimen furtj	Dito resolverades att Jöns Jönßon i rommarehyltan Skatte
	Crone i Giöteryd Sochn, som bekiände sigh stuhlit een häst aff Ryt- taren Nils Assersson der sammastädes, warandes samma häst wärd Sex d.^r Silfwermynt, att han för samma tiufnad böther 3 gånger deß wärde, som är 18. d.^r och gifwa måhlsäganden sitt igien, i krafft aff den 3:^die puncten uthi straffordningen.

Obewijslighe	Samma dagh ibland andra ährenders förhandlande kom för Rätten Per
beskyldningar,	Joenßon i Kråkery och anklagade Swen Månßon i Skoparet frälße
	i Hallaryd Sochn iför det att han beskylt honom först leegat för sigh för någon tijdh sedan uthi moordstijgh, och då samma gång med hugg och slagh illa tracterat Swen Månßon, för det andra skall be.^te Per Jonßon tagit och röfwat ifrån Swen Månßon några penningar som han hade hoos sigh uthi een pungh, dedh ofwanbe.^te Per Joenßon med Per Eskillßons i Linnefälla, Nils Anderßon i Kallshult, Swen Perßons i Linnefälla, och Larß Bengtzsons, Probstens H.^s Ährew:^htz M.^r An- ders drängz edelige wittnesbörder bewiste, kunnandes Swen Måns- son sådant nu icke bewijsa, altså dömbdes han Swen Månßon derföre wara förfallen att bötha först 40 marker i krafft aff det 20 Cap.

/: och

och sedan 3 marker i krafft aff samma Capitell, och i det öfriga kiändes han Per Joenßon för be.^te beskylldningar alldeles leedigh och frij, hwar med offwanbe.^te partter giorde afträde.

Samma dagh och ibland andre ährenders förrättande instälte
sigh för Rätten Swen i Håå, högeligen beswärandes sigh	obewijsligh
öffwer Corporalen dersammastädes frälße Larß Perßon be:^dh	beskyllning
som skall han beskylt be:^te Swen för tiuff, Nembl.ⁿ stuhlit Cronones gievähr, begiärandes han Swen, att der be:^te Larß Perßon honom een sådan ährrörigh beskyldning icke skulle nu kunna för Rätta öfwerbewijsa, han då måtte efter lagh wederbörligen plichtra, Offtabe:^te Corporal Larß Perßon wille öfwertygha Swen, som skulle han ifrån een solldat för någon tijdh sedan, som kommit till honom och be- giärt huus, stulit een Musqvet, der emot bewijste Swen, att han be:^te förmeente stuhlne Musqvet aff Soldaten sigh tillhandlat för något ost och brödh som han honom der före gifwit, och sedermehra i anledning aff Soldatens officerares ankombna ordres, som be.te kiöpslagen improbe- rat, restituerat Solldaten offwanbe:^te musqvet, det offta och mehrbe.^te Larß Perßon persisterade alt fort uthi be.^te beskyldning, och sine ord efter Rättens åthwarning intet wille rätta, dy blef han derföre saakfält att bötha sine 40 marker i krafft aff dedh 20 Cap. i Tingmb. och han Swn kiändes för dedh öfrige aff Rätten för beskyldnin- gen alldeles leedigh och frij, blifwandes partterne förmante, om dhe sins emillan hade något annat uthestående, skulle dhe wedh näst instundande winterting uthföra dedh lagligen, emedlertijdh giorde dhe affträde.

Wedh samma tillfälle instälte sigh för Rätten Jacob Joenßon i
Ösiö, högeligen beswährandes sigh öfwer Per Zachrißon i Wedåsa	Obewisligh
frälse i Agunnaryd Sochn, som skall han skiällt honom för	beskyldning
skiällm, deßlijkest Lammatiuff, sampt huggit några hugg med een

/: wäria

wäria uthi ett leed wedh hans döör, ståckat inn hans hustru, rij-

dit upp och åth på gården, och således giordt hemgång, begiärandes

der öfwer Justitiens administration och skieppande; honom

till orda framsteegh förbe:^te Per Zachrißon, bekiännandes

sigh kallat honom skiällm, förmedelst den orßak, att då

han tillijka medh Erich i Trinshult för någon tijd sedan

kommo rijdandes fram om Jacobz gård, skall be:^te Jacob uthan

någon gifwen orßak sprungit efter, både sigh som Erich i Trins-

hult deß Cammerat, och huggit Erich een skråma öfwer näsan

deßlijkest rijdit effter Per Zachrißon med byßa dher ifrån till

Bräkentorp, och aff Måns dersammastädes frågat efter honom

om Per Zachrißon skulle wara dher att finna, giörandes då dhe

miner och undsäyielser, som Måns i Bräkentorp för Rätten wittnade

att der Jacob hade funnit Per Zachrißon, skulle han skutit ho-

nom neder, hwarföre förmeente Per Zachrißon, att han hafft

togh i så måtto skiälla honom för skiällm, Jacob Joenßon

föregifwer som skulle Per Zachrißon och Erich i Trinshult då

kommit med wredz mode, och welat öfwerfallit honom, som war till

redz att skiutza twänne Cronones Karlar som till honom fått om-

läggning, dedh uthwijste att Per Zachrißon war både drucken

som och lät igienom skrijande förmärckia sin yffrigheet då han

kom, och först medh dragen wäria uthan all gifwen orßak atta-

qverade Jacob, aff hwilcken Jacob tager wärian och när hans

Cammerat uthi det ryckiandest kommer, wiste Jacob intet annat än

be:^te Erich wille Per Zachrißon secundera, hwarföre uthaf rädd-

hogha att blifwa aff twänne tillijka öfwerfallen, högg han offtabe.^te

Erich i nödwärn ett slag öfwer näsan som offwanbemähles,

men att Jacob sedan rijdit effter honom och sökten i Bräkentorp

kunde han intet neka till, sedan han war hemkommen ifrån

skiutzningen och fick förnimma huru Per Zachrißon stäckat inn

/: hustrun

hustrun, huggit i leedet, rijdit på gården och ropat, sampt skiällt honom; Jngeborgh Nils dotter i Ößiö Norregård medh hand å book wittnade Edeligen, att Per Zachrißon reed upp och åth på Jacobz gård, sedan han hade Jacobz hustru så förskräkt att han för fruchten aff deß öfwerfallande intet torde gå uthur Stu- gun uthan ståckat sig hinn, deßlijkest skiällt Jacob för Lamma tiuff, och sagt som skulle Jacob tagit lijfwet aff een sin Slächting; Oluff Larßon i ösiö edeligen wittnade sigh hördt att Per Zachrißon skiällte honom för skiällm; Rätten togh detta måhl uthi nogha betänckiande, finnandes skiähligt att på läggia Per Za- chrißon 40 marker plicht i krafft aff dedh 20 Cap. i Tingmb. för det han kallat Jacob een skiällm, och intet skiällmstycke aff honom wara föröfwat, kunde bewijsa, ey heller wille rätta sine ord; angående hemgången och dhe andre skiällsorden uppskiötz till nästa Ting, så som partterne sigh på flere wittnen beropade, som nu in- tet woro tillstädes, denne saken angående , giörandes der med deße strij- dige partter affträde.

Såsom det befans att drängen Bengt Månßon i Böökhult
frälße, igienom een osanfärdigh berättelse för Landzhöfdingen	Osanfärdigh
höghwälborne H.^r Gustaff LillieCrona angifwit för någon tijd sedan,	berättelse,
som skulle H.^s ährew:^ht H.^r Johan Wallinus pastor uthi Annersta giäll tillijka med Ländzmannen wäla.^tt Nils Joenßon uthnämbdt honom till Cronoskytt för nyttia Sochn, dedh han och ännu inn för Rätten wille ährhålla emot det lijkwist att förßamblingen honom dher till satt hafwer, det Cronones befallningzmann wälbet.^de Abraham Liungbärgh contesterade sigh hördt aff för- samblingen i Nyttia bekiännas, altderöfre för sådan osanning dömbdes bem.^te Bengt Månßon att plichtra sine 3 marker Silf.^r mynt, i krafft aff dedh 20. Cap. Tingmb., är det annor saak bötha då 3 marker.

/: Samma

	Samma dagh Caverade och lyfftade Jägerijs Fiscalen Wälbet:^de Johan
Cautic fida	Anastasius för Jacob Giermundzson, som dömbdes Edzöhris brått
Jussoriam de	committerat, till kongl. Rättens Resolutions ankombst, då skall
Judicio sistj	han wara förplichtad der så påfordras lefwerera honom we-
	derböranderne i händer, der han icke sielf will undfly dedh äfwentyr som dedh 20 Cap. § i Rådstub. Dicterar, hwar med han giorde afftråde.

	Samma dagh och ibland andre ährenders förrättande, impone-
Sexmanna eed	rades Per Jönßon i Eka i Liungby Sochn sielf Siätte edeli-
præsteras.	gen befrija sigh, det han hwarcken sielf eller gienom sitt tiänste-
	folck eller någon annan menniskia wettandes och williandes, haf- wer låtit borttkomma den wangn som för någon tijdh sedan stodh på hans gård, hwilcken deß gårdeman som nu döder är, wed Nampn Per Knutzson i sin antwardning tagit haffwer, till- hörandes bem:^te wangn Cammererarn uthi Cronebärgz Lähn Högh- achtat H.^r Hans Håkanßon Bärghman, men nu borttkommen och förlorader, dedh han och giorde, affläggiandes be.^te Per Jönßon sielf Juramentum veritatis, och hans efterfölliande Ede- giärdz män, Credulitatis, som woro Håkan i ijka, Jöns Jonßon i ijka, Bengt i Liungby, Eskell i Liungby och Per Påhlßon i ijka, hwarföre han sedermehra så wijda kiändes frij, som icke framdeles liusligare skiähl kunna förekomma, som honom till saken binda och till deß öffwerbewijsande äro capable, hwar med partterne giorde affträde.

	Samma dagh uppsade Trulls Swenßon hemmanet Höreda för tillkommande
Hemmanet	åhr, så frampt dhe sins emillan Änckian som boor der sammastädes och
Höreda upsäyies	håller Rustning för gården, och han Trulls Swenßon emedler tijdh
	sins emillan icke annorlunda kunna accordera,

Snapphanekåhnan	dhen förmeente Snapphanekånan Anna Jönsdotter, som suttit fängzligh
Anna Jönsdotter i	i 11. Weckors tijdh här i häradet, demitterades här ifrån, med

demitteras här		/: dhe
ifrån

dhe förord, att skulle hon offtare låta see sigh inom Häradetz grän- tzor, skulle hon wijdare fängzlas och Attraperas till wijdare Rättens förklarning, emädan hon kommandes ifrån Giöninge Härad hijt upp, och frå- gat efter enähr H.^s May:^tt skulle skicka penningar ifrån Swerige till Ar- meen, och i så måtto giordt sigh mycket suspect.

Samma dagh med Rättens Consens och samtyckie, förordinerades Åke i	Åke i Båcka-
Båckaboda till ordinarie Häradz Nämbdeman, uthi den afflednes Anders	boda Kirstes
i Tuthultz ställe, tagandes han der efter sitt rum och Säthe hoos Rätten.	till Nämbdeman.

Samma dagh Attesterades dedh Steen Håkanßons hustru i Flattinge är	Häradz Attesta-
så uthfattigh och kommen aff sigh, dedh han omöyieligen kan komma	tum
till wägha att betahla dhe 7 dahl.^rs 24 öhres rest, som henne är påförd, uthi Cronones uthlagor, sammaledes Anders Christophersson i Gnuß- torp, som är debiterader för 12 dlr 16. Öhre, i lijka måtto Swenborg Jönsdotter i Ryßby för 1 dlr 21 öre, Peder Nilßon i tiänst hos An- ders Nilßon för uthskrijfningz böthe 24 öhre, H.^r Christier i Tu- taryd för mantahl 1673. 24 öhre, Johan Olufzson i Borßna som är dödh och hustrun går och tigger 2 dlr öhre, Östraby Swen som är dödh och deß efterlefwerska haar ingen ting uthi förråd – 2 d.^r 8 öhre. deßlijkest Tumhult uppfördt för åhr 1675 för 2 dlr 8 öhre, då det war öde, sampt ährnhylta som war öde 1674. 16. örhre warandes der till ingen tillgång, icke häller för Påhl i Borßna, att betala Sex dahl.^r Sm.^t som warit i tiänst hoos Nils Jacobzson och nu är uthfattigh, hwilcket såsom så i sanning Attesterades, aff Nämbden och kringstående Allmoge, alt derföre kunde Rätten offwanbe.^te Attestata icke wägra etc.

Samma dag bekiände Nämbden sigh wara betalt för åhr 1676.	Nämbdens löhn
dheß Nämbdemans Löhn.	för åhr 1676
	är betald.
Samma dagh ibland andre ährenders förrättande läth Tijonde Jn-
spectoren i Marckaryd wälbet.de Nils Nilßon uthi Rätten insi-	Häradz At-
nuera ett Attestatum aff Marckaryd den 9 Novemb: sidst för-	testatum
flutne, underskrifwit aff Kyrckioherden der sammastädes H.^s ährew:^ht H.^r Carolo Bolhemio och kyrckiones Sexmän

/: Neml.ⁿ

	Nils Swenßon i Ekhult, Johan Perßon i Hrighult, Carl Nilßon i Hambnada, Jöns Erickzson i Exhult, Påfwel Nilßon i Fästery och Påfwel Swenßon i öfre giällareböke, hwilcket för mähler, huru och på hwad sätt hans huus i Marckaryd uthaf wårt egit krijgzfolck nu i sidst förledne Sommar plundrat blef, skolandes då Wälb:^ne H.^r öffwerstens Guntersbärgz der nedsatte kista blifwit sönderslagen, och der uthi liggiande godz affhändt, som war pistoler, Carbiner, Kiöllrar, tillijka med andra kläder, haar och sammagång Cronans Saltt, bröd, med H.^r Jnspectorens egit bröd och någre angienähme bref blifwit honom ifråntagne, hwilcket Ländzman- nen Kiähl Anderßon i Tannsiö, och Extraordinarie Nämbde- mannen Nils ^Swenßon i ijkhult med händer å book edeligen bedyrade wara så i sanning passerat som offwanbemähles, hwilcket all- denstund så i sanning bewittnades och för Rätta passerade kunde honom effter begiäran samma Attestatum icke wägras, som till större styrckio verificeras etc.

	Samma dagh protesterade H.s ährew.ht Häradz Probsten M.r Anders
Protest	Dryander, dedh högh och ährewyrdige Consistorij Wexionersis
	fullmächtigh emot Wälborne H.^r Oluff Rosenstiärna in optima for- ma Juris et qvam solennissime öffwer det han, hwarcken uthi egen perßohn eller igienom deß lagha fullmechtigh nu Comparerade ho- nom uppå wälbe:^te Consistorij wägnar, till ett wederbörligit answar, beträffande een Strömm som be:^te H.^r Rosenstiärna ifrån Stombnen i Wrå skall bracht uti sin possession, hwilcken sak längst för detta warit enhängigh giord uthi Rätten, men för stundom den eene par- tens stundom den andras utheblifwande, icke kunnat ährhålli änteli- git uthslagh, som Tingz Rätten lijkwist högst åstundat, giörandes mehrwälbe.^te Probst sin protestation (1) på expensers refusion och betahlning, sampt hinders, skadeståndz och wichtigare ährenders för- summande återmino ad terminum, som H.^r Rosenstiärna gienom så- dant lärer förorßaka, (2.) och der han här effter twänne stämbnin-

/: gar

gar försitter, han då må wed sådant tillfälle propter contumaciam dömmas, i krafft aff dedh 12 Cap. Tingmb. som annoterades effter be- giäran uthi protocollet, hwar med saken till nästa Ting remitterades, och bägge parternars ankombst.

J lijka måtto insinuerade H.^s ährew:^ht Probsten och kyrckioherden M.^r	begiäras nå-
Anders huruledes kyrckian i Traeryd wore till taket fördärfwad, kun-	gre Ekar till
nandes intet längre subsistera, uthan den samma kunde blifwa medh	kyrckans repa-
någre Eekar till deß nödige reparation hullpen, hwilcken begiäran	ration i Traeryd
Tingz Rätten så mycket mindre kunde difficultera, såsom dedh war opus publicum qvod publicam utilitatem concernit, doch med Jordägander- nes samtyckio, såsom och närwarandes häijderijdaren och någre aff häradetz Nämbdemän.

Samma dagh imponerades dem i Höredas by, som begrafwit någre	de döde kråppar
döda kråppar strax der sammastädes, att dhe dem upptaga, och föra dem	som begrafne
till kyrckiogården, skolandes och dhe der Jämpte wara förtänkte att	äro i Höreda sko-
komma till nästa Ting och swara för dedh dhe dem uthan någons loff	la uptagas och
och minne der begrafwit, och gifwa relation om alt dhet dhe tillfrå-	föras till Kyrc-
gade blifwa, den saken angående.	kiogården

Samma dagh resolverades att Froe Nilßon i Sommarsäthe i Liunga	klagas om
Sochn, som afflött gården Qwäniarp i olagha tijdh, skall gifwa	olaga afflyttning
lijkwist halffwa Arendet som är åtta dahl.^r Sm.^t alldeles effter för detta affsagd domb aff d 12 Februarij A:^o 1677. Emellan ho- nomm och Krutemästaren Wälb:^ne H.^r Johan Påhlman, skulle offwanbem:^te Froe Nilßon icke kunna skaffa någon annan åbor på gården, stånde för 1678 åhrs Arende, såsom gården Qwäniarp gienom hans uthi Olagha tijdh affflyttiande är öde blifwen, och ingen befattar sigh medh samma gård uthan han bekommer ett åhrs tillgift till deß upptagande igien, resolverades och i lijka måtto att Swen Giermundzson i Läsaryd, som Lijegården i Lä- sarydz by föregifwes uthi Olagha tijdh qvitterat, skall nästkommande Ting medh wittnen bewijsa, det han be.^te gård lagligen uppsagt, eller Umgiälle effter dedh 11 Cap. § 1. Jordb. LL.

Slags-	Samma dagh och ibland andra ährenders förrättande, instälte sig
måhl	för Rätten Måns Månßon i Runkarp i Liunga Sochn, insinu-
	erandes uthi Rätten een wittnesskrifft, aff Liunga den 10 Februarij
	sidstförflutne underskrifwen aff kyrckioherden dhersammastädes, H^s
	Ährew:^ht herr Paulo Ekewald, begiärandes att den måtte nogha
	i acht tagas, såsom bemte skrift skulle tiena till upplysning
	det föröfwade slagzmåhlet på hans Hustru, nu mehra hoos Gud Salig
	Anna i Runckarp aff hennes broder Jäppe Clemmetzson i Skiälls-
	Nähs, och huru alt är der medh passerat, hwilcken skrift och så
	till een begynnelse effter begiäran upplästes, uthi partternas när-
	wahru så lydandes som här under förmählt blifwer. Anno 1676
	dhen 3^die December då den gamble mannen Clemmet Swenßon
	i Skiällsnähs och Liunga Sochn war begrafwen, uppwäxte i wake-
	natten efter honom een Oenighheet emellan hans barn, så att hans
	dotter hustru Anna Clemmetzdotter, Måns Månßons hustru i Run-
	karp, fick skada öfwer Näsan och Ögat, bröstet och halßen, det Wäla^tt
	Jonas Arfwedzson i ijffla, Jacob Joenßon i Miäryd /: som och war
	tillstädes i wakenatten :/ sampt Jöns i Hoagården efter hennes död
	hafwa sedt och skiöniat. Och fast änn Hustru Anna fick ofwan-
	be.^te slagh emellan Söndagen och Måndagen, tågh hon doch uthi samma
	Orennlighet Torßdagzmiddagen der effter, då H^s Ährew:^ht war hoos hen-
	ne, och ändå intet aftwättat bloden, dagen der efter hemkiördes hon till
	Runckarp, onsdagen i fölliande wekan, då h^s Ährew:^ht henne besökte
	medh Herrans Nattward, bekiände hon sigh hafwa fått skadan aff
	sin broder Jäppe Clemmetzson i Skiällsnähs, hwilcket Joen i Runckarp
	och Johan i ijffla tå hörde, men när hs Ährew:ht frågade om hon inn för
	Gud medh godt samwete kunde säyia, att Jäppe i Skiällsnähs war orßa-
	ken till hennes dödh, om den der påfölgde, då swarade hon, dedh må rätt
	Gud döma och weta, illa qwaddade dhe migh, hon sade och iagh gifwer
	denne saken uthi gudz och Öffwerhetennes domb, sampt till domma-
	ren och sanne wittnen. Mehra om den saken talade h^s Ährew.^ht
	intet med henne Hustru Anna den gången, föruthan detta ofwanbe
		rörde

rörde, kan h^s Ährew:^ht icke förtijga, uthan med sannfärdigh be-

rättelse tillkiänna gifwa, (1) att bem^te Hustru Anna i Runckarpp

wid paß 14 dagar för hennes faders begrafning, war hoos sin dotter

Hustru Kierstin i Boarp och illa fick hugg i hufwudet, aff dedh

krijgzfolck dher war inqvartererat (2) om Löördagzmårgonen för

offtabe.^te begrafning, hade Hustru Anna sagt för sin granne Torsten

Joenßon i Runckarp, iagh kiänner på migh, att iagh och skall kull (3)

hennes man Måns i Runckarp war icke allenast då dödzsiuk, uthan än-

då lägh aff denne här gående smittosamme siukdomen, deras barn wed

samma tijd döde, och dhe som någet hafwa warit der i huset att hielpa

dem, och see, deras Creatur till godo blifwit siuka, eller som drängen

Swen i Skiälßnääs siuk dädanfördes hem till skiällsnähs, och dagen der

efter döder, aff näste grannarne bonden och hustrun döde, alla barnen

siuke (4) när h.^s Ährew.^ht besökte henne, swarade hon honom, under-

stundom för hufwudswagheten skull, intet till det h.^s Ährew^ht frågade hen-

ne, uthan hölt fortt med dedh som henne förekom att tahla. När

be.^te skrifft war uppläsen, framstegh Jäppe i Skiällsnähs, och betyga-

de sigh intet hafwa rördt eller slagit sin Syster uthi be.^te wakenatt nå-

got slagh, mycket mindre wara orßaken tillhennes dödh, beropandes sig

på dhe wittnen som då woro tillstädes att dhe måtte framropas, Examine-

ras och förhöras, Hwarföre i kraft aff dedh 21. Cap. Tingmb. förr än

den saken Judicialiter skulle företagas, willfohr Rätten be.^te Jäppe uthi

sin begiäran, alltså alldraförst efter bägge partternas eendrächtelige be-

giäran, framropades Swen Clemmetzson i Kuggeboda, den döde hustruns

så wäl som Jäppes broder, som uthi be.^te wakenatt warit och så när wa-

randes, medh hwilckens wittnesbörd den döde hustruns man i Runckarp

efter tillfrågan, deßlijkest Jäppe kommo öfwereens, giörandes sigh för-

säkrade på bägge sijdor att han dedh sannfärdigt wore skulle wittna,

angående den saken, hwilcken och medh hand å book eedeligen bedyrade sigh

att bem.^te Hustru Anna kom siuk till Skiällsnähs om Lögerdagen, så

att hon derföre intet kunde sökia fadren till grafweplatzen, sedermehra

begrafningen i kyrkan war förrättadh fölgde een hoop deras wänner

dem hem till skiällsnähs, warandes han Swen Clemmetzson uppe

med

dem till midnatten, emädan war intet klammerij för händer, uthan

alla goda wänner, och då han strax der efter gick till sängz, yppa-

des een twist och slagzmåhl emillan hans syskon, men hwilcken aff

dem slogh hans Syster som döder är, wiste han intet, emädan liuset

war uthslächt, der be.^te krakel skiedde, doch lijkwäl blef han

sin broder Jäppe den gången intet warße. Måns Perßon i

ijffla i Brogården wittnade Eedeligen, att när han mötte Hustru

Anna, då hon om Lögerdagen till be.^te sin faders begrafning re-

ste, sade hustru Anna till honom som läth åka sigh uthi een drögh,

att hon drogz medh döden, och war rätt illa siuk, der till med

slagen och qwaddader aff krigzfolck, som hon för honom bekiän-

de, drängen Swen i Skiällsnähs, förra än parlamentet skiedde

begynte ordkastas med een annan, då haar Swen slagit först Jäp-

pe uthi det tumultet, sedan begynte qwinfolcken slås sins emillan

ibland hwilcka war Anna i Runckarp Månsas Hustru, och under be:^te

slagsmåhl slächtes Liuset uth, då fick Anna huggen, men hwem som

slogh henne wiste han intet, ey häller hörde någon Oenigheet eller

träta wara emellan Jäppe och Systren Anna. Anders Anderßon

på Hyalta torpp wittnade och så edeligen, att då systrarna begyn-

te träta sins emillan, sade Jäppe sigh willia skillia dem åth, och

då han skulle gå till den Skillsmäßan, slår Swen Jäppe twen-

ne slagh, men hwem som slogh den döde hustru Anna i Runkarp,

eller kastade inn weedträän uthi stugun, der dhe sloges wiste han

intet, emädan der war mörkt. Harald Joenßon i Miäreryd wittnade

edeligen sigh ingen wetta hwilcken som slagit henne, ey heller war slaget

dödeligit utan snuddat ögat sampt näsan, och näsan på henne war intet in-

slagen, een be:^dh Nils wittnade edeligen, att om Lögerdagzmårgonen hon kom

till begrafningen, klagade hon sigh gå och dragas med döden, ey heller wiste

han hwem som slogh henne, slagen som be.^te Anna fått, æstimerade wit-

nen intet warit dödelige. Mehra till att ransaka denne saken an-

gående, gafz intet wed handen, alltså togh Rätten be.^te sak ad de liberan-

dum, emedler tijdh uthan Rättens Consens begaf Jäppe sigh hem,

/: hwar:

hwarföre nödgades Rätten uppskiuta detta ährende till nästa

Ting, och befalla wederbörande, att dhe Jäppe och den

andra partten änteligen då att Comparera tillsäija.

Stämbningz försittiande

Mätta Jörans dotter i Jungfru gården crone, stämbd och
intet comparerat	3 marker
Larß Nilßon i Åhlhult i Marckarydz sockn för stämbningz försittiande	3 marker
Bengt i askenähs frälße för Dito	3 marker
Joen Anderßon i Bärghem frälße för Dito	3 marker
Per Jonßon i Håhlan Crone emot Ländzm.n Zachris Månßon och Per Abtiut	3 marker
Swen Anderßon i Cronbärgha frälße i Hallaryd Sochn	3 marker
Swenborg i Weeka Crone i Giötheryd Sochn för Dito	3 marker
Jöns Nilßon i Kållakiöp Crone i samma Sochn för dito	3 marker
Germund i Sånna frälße för Dito	3 marker
Per Nilßon i Qwänarp frälße för Dito	3 marker
Joen Anderßon i Hyltan frälße förstämbningz
försittiande	3 marker
Item [..] Dito	3 marker
Swen Joenßon i Klåckaregården frälße i Agun-
naryd Sochn och swen bortta,	3 marker
Boo i Stahult frälße för Dito	3 marker
Befallningzmannens Nils Oluffzsons hustru på Bollmaryd frälße, stämbdt een ryttare hustru Maria Johansdotter till hemwist hoos Mathiam Smidell och citans e… actrix Nils Olufzsons hustru bårtta,
altså dömbdes hon att bötha pro absentia sine	3 marker

Sextijofemb dahl.^r 24 öhre Silfwermynt löper

Cronans eenskylte dehl för åhr 1677 aff sakören

som falne äro uthi Sunnerbo Härad, uthi of-

wanbem.^te åhr.

Sålledes som offqanbemähles wara ransaakat wittnatt dömdt

och för Rätta medlat attestera undertecknadhe [..]

[..]

Nils Nilßon

Lindegreen

[tom sida]

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:36 (1677-1680) Bild 20 (AID: v206170.b20, NAD: SE/VALA/0382503)

Sunnerbo dombok 1677

Cookiepolicy

Vad är cookies?

Cookies från tredje part

Hur kan du hantera cookies?