| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 262 / sid 12 (AID: v49319.b262.s12, NAD: SE/VALA/0382503) |
11v
förr ähnn hann måsthe släppa hästenn thill dågh gåfuo the ho
nom och enn half mark, och när de stegho på hesthenn sadhe
the tu skallt wänta at captenen skall baasza digh ahnn
härföre at wij schola leija, och hästen skall wäll betaala.
Innan de slippa, der medh redo de af och till Ulfzbech där
togh Påfualls påijke sinn faders hest igenn män Nillszes häst ree
do dee någott länger, nu kommo the till captenen för för
de dän bonden Nills i Gräszholma och sade för honom att
Nills skulle haffua sagt fanen skiusze dänn skitt captee
nen, såsom och huru de hade giffuitt honom päningar, aff
dätta deras ahngiffuande bleff captenen ifrijgh och för
trööt at bondenn skulle haffua sådandt sagt, och war hell
druckenn, redh för den skull till bondenn Nills och när bon
dens hustru ficke see honom och de andre 2 som dagen till
förende wååro der, gick honn vt i farstugunn, män bon
den waar inne i stugun, och näär captenen kom ij
farstugunn bleff hustrunn som waar hedenn effter
barnn, illa tillfridz och wille inntet släppa honom inn,
män captenen hade intet swärdh på sigh uthan enn haszle kiäp
som han badh at munsterschriffuaren skäära skulle,
stodh allt så hustrunn emodt captenen, brödz och nappa
des medh honom sampt en annor quindha som halp huadh honn
kunde, omsidor när honn orkade intet mehr emot ståå
bekiende honn at hon waar enn heeden quindha 6 dagar sedan
hon hade födt barnn, hände detta erendet, och när captenen
dät förnam lät hann taaga i farstugun en yxa, sampt enn
hest, det de strax uthann för gårdenn ifrån sigh lefrerade
och rido der medh dän gången sin koosz, 3 weekor der
effter kommo de igenn bandade bondenn at han dätta kla
gat haadhe.
Item klagade Pär i Torlarph och Pär Anderszonn ibidem på Nills
Buroks förar, och hans rustmester, at captenen höllt mötte
om knechtarna i Bärgha hade desze 2 öfuerbemällte bönders
hästar däm de till möttet ridett hade och mädann de wåro inne
i stugunn togho skiuszbonnen både hästerna däm owetandes
sinn koosz, och rido them hemb, och när möttet waar öfuerståt
sachnade de hästarna, gingho allt såå enn mill till Torlarph
och när de kommo sade the till bondenn, huadh skallt thuu
gifua migh ther fööre, jagh hafuer lupitt idagh, bonden sade
godhe ordh, maat och dricka, sådandt iagh hafuer, näij sade de
du slipper intet där medh, du skallt weeta, du skallt beetaala
omakett, innan du slipper, gingo så inn i stugunn och togho
nom och enn half mark, och när de stegho på hesthenn sadhe
the tu skallt wänta at captenen skall baasza digh ahnn
härföre at wij schola leija, och hästen skall wäll betaala.
Innan de slippa, der medh redo de af och till Ulfzbech där
togh Påfualls påijke sinn faders hest igenn män Nillszes häst ree
do dee någott länger, nu kommo the till captenen för för
de dän bonden Nills i Gräszholma och sade för honom att
Nills skulle haffua sagt fanen skiusze dänn skitt captee
nen, såsom och huru de hade giffuitt honom päningar, aff
dätta deras ahngiffuande bleff captenen ifrijgh och för
trööt at bondenn skulle haffua sådandt sagt, och war hell
druckenn, redh för den skull till bondenn Nills och när bon
dens hustru ficke see honom och de andre 2 som dagen till
förende wååro der, gick honn vt i farstugunn, män bon
den waar inne i stugun, och näär captenen kom ij
farstugunn bleff hustrunn som waar hedenn effter
barnn, illa tillfridz och wille inntet släppa honom inn,
män captenen hade intet swärdh på sigh uthan enn haszle kiäp
som han badh at munsterschriffuaren skäära skulle,
stodh allt så hustrunn emodt captenen, brödz och nappa
des medh honom sampt en annor quindha som halp huadh honn
kunde, omsidor när honn orkade intet mehr emot ståå
bekiende honn at hon waar enn heeden quindha 6 dagar sedan
hon hade födt barnn, hände detta erendet, och när captenen
dät förnam lät hann taaga i farstugun en yxa, sampt enn
hest, det de strax uthann för gårdenn ifrån sigh lefrerade
och rido der medh dän gången sin koosz, 3 weekor der
effter kommo de igenn bandade bondenn at han dätta kla
gat haadhe.
Item klagade Pär i Torlarph och Pär Anderszonn ibidem på Nills
Buroks förar, och hans rustmester, at captenen höllt mötte
om knechtarna i Bärgha hade desze 2 öfuerbemällte bönders
hästar däm de till möttet ridett hade och mädann de wåro inne
i stugunn togho skiuszbonnen både hästerna däm owetandes
sinn koosz, och rido them hemb, och när möttet waar öfuerståt
sachnade de hästarna, gingho allt såå enn mill till Torlarph
och när de kommo sade the till bondenn, huadh skallt thuu
gifua migh ther fööre, jagh hafuer lupitt idagh, bonden sade
godhe ordh, maat och dricka, sådandt iagh hafuer, näij sade de
du slipper intet där medh, du skallt weeta, du skallt beetaala
omakett, innan du slipper, gingo så inn i stugunn och togho
12r
ifrån denn ene bondenn enn läroftz skiorta och ifrån den and
ra bondenn enn yxa och der medh rijdo de aff, men den ene
bondenn Pär Anderszonn folgde them och när han kom et stöcko
wägh bortt sade han huadh willt tu giffua migh at du fåår
din häst ighenn och han gaff honom enn mark och wände tillbaka
och redh hemb, män den andra bondens häst rido de sin koosz
in i Wäszboo och hästen trottnade på en skogh der hellade the
honom så illa at hästen bleff långh tidh ofärdigh.
Samme dagh klagade Pär och Jöns i Sånna på fändrikenn sampt
[..] Johan Gudmunszonn, fändrikenn war heell druken
kommo ridandes till Sånna, oåmlagder, rände in i stughann
badh bondenn skaffua sigh häst, bonden Päär, enn gammall man
orkade inntet såå snart komma hästenn fram, där med drogh
han ut sitt swerdh slogh till gubbenn widh han saat i högsää
titt och fick maat, så at han föll widh golffuit där slogh hann
honom så illa at han bäär märke ännu aff i midler tijdh
kom hustrun inn sampt Jönszes hustru och wille hiälpa gubbenn
hugg han Nillszes hustru i armen medh wärgann och dän
andhra hustryn slogh han medh enn kiäp, all om kringh så at
hon medh 2 små barnn måsthe rymma och taaga skoghenn
inn, någott där effter drogh han dijt och förlichte sigh medh Nils
gaf honom 6 daller män konungz saken bleff inntete förlicht.
Nills i Quinnallt i Trarydz sochnn vpbudh sigh vppå tinghe
om någonn hade honom till at beschylla vthj någon måtto ann
tingenn förr, emädan han war lyttnandt, så wäll som nu sedan
där till swaradhe hele hääredet at han hade waarit som enn
ehrligh man hosz them der påå the wille gifua honom beuijsz
vnder häredz signett.
Vpbiudz 1/4 i Hyllte i Hynnerydh sochnn 1
1/4 i Röszhullt i Ondensziö sochnn 1
½ gården i Lindhullt i Trarydh S 1 2 3
1/4 i Syndra gåårdh i Gröne i Traryd S 1
Bekiennes iagh Andreas Petrij ringa medtiännar uthj
Gudz församblingh i Hallarydh at Anno 1629 den 5 Augustj
tå laga häredztingh stodh i Fallnaweeka i Bärga sochnn, kom
Wålldemar i Stärzeholma fram för rättenn klagandes att
min faadher, här Päär i Hallarydh hade afsagdt honom ifrå
Starszeholma gårdh, huilken gåår höghe öfuerheeten aff
gunst och nåde hafuer förländt till stumb till prästegården
och vplååtit migh gårdenn till at besittia sigh uthj sinn
ra bondenn enn yxa och der medh rijdo de aff, men den ene
bondenn Pär Anderszonn folgde them och när han kom et stöcko
wägh bortt sade han huadh willt tu giffua migh at du fåår
din häst ighenn och han gaff honom enn mark och wände tillbaka
och redh hemb, män den andra bondens häst rido de sin koosz
in i Wäszboo och hästen trottnade på en skogh der hellade the
honom så illa at hästen bleff långh tidh ofärdigh.
Samme dagh klagade Pär och Jöns i Sånna på fändrikenn sampt
[..] Johan Gudmunszonn, fändrikenn war heell druken
kommo ridandes till Sånna, oåmlagder, rände in i stughann
badh bondenn skaffua sigh häst, bonden Päär, enn gammall man
orkade inntet såå snart komma hästenn fram, där med drogh
han ut sitt swerdh slogh till gubbenn widh han saat i högsää
titt och fick maat, så at han föll widh golffuit där slogh hann
honom så illa at han bäär märke ännu aff i midler tijdh
kom hustrun inn sampt Jönszes hustru och wille hiälpa gubbenn
hugg han Nillszes hustru i armen medh wärgann och dän
andhra hustryn slogh han medh enn kiäp, all om kringh så at
hon medh 2 små barnn måsthe rymma och taaga skoghenn
inn, någott där effter drogh han dijt och förlichte sigh medh Nils
gaf honom 6 daller män konungz saken bleff inntete förlicht.
Nills i Quinnallt i Trarydz sochnn vpbudh sigh vppå tinghe
om någonn hade honom till at beschylla vthj någon måtto ann
tingenn förr, emädan han war lyttnandt, så wäll som nu sedan
där till swaradhe hele hääredet at han hade waarit som enn
ehrligh man hosz them der påå the wille gifua honom beuijsz
vnder häredz signett.
Vpbiudz 1/4 i Hyllte i Hynnerydh sochnn 1
1/4 i Röszhullt i Ondensziö sochnn 1
½ gården i Lindhullt i Trarydh S 1 2 3
1/4 i Syndra gåårdh i Gröne i Traryd S 1
Bekiennes iagh Andreas Petrij ringa medtiännar uthj
Gudz församblingh i Hallarydh at Anno 1629 den 5 Augustj
tå laga häredztingh stodh i Fallnaweeka i Bärga sochnn, kom
Wålldemar i Stärzeholma fram för rättenn klagandes att
min faadher, här Päär i Hallarydh hade afsagdt honom ifrå
Starszeholma gårdh, huilken gåår höghe öfuerheeten aff
gunst och nåde hafuer förländt till stumb till prästegården
och vplååtit migh gårdenn till at besittia sigh uthj sinn
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 262 / sid 12 (AID: v49319.b262.s12, NAD: SE/VALA/0382503) |