| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 304 (AID: v49320.b304, NAD: SE/VALA/0382503) |
[tom sida]
| Här Begynnas Domboken | |
| Aff Synnerbo Härat pro | |
| Anno 1639 |
| Lagman |
Ammirall och föreståndare.
| Landzhöffdinge. |
| Häradzhöffdingh. |
| Fogde |
| Lagläsare |
[tom sida]
45r
Sammadagh afflade Raßmus ij Waßhult, och Jöns ij
Quenarp deras liffliga Eedh å book, at dhe haffua rätt räck
nat tijonden ij berga Sochn, effter deras ytersta förståndh och
wetskap.
Sammadagh bewilliade gemene almogen ij Huite-
rydz geldh, at dhe willia giffue sin Kiörkoherde Wördige och
wellerde Mester Niels Rubenio, för dagzwerke och [..]tiall
Skaffte halm, på huar heel gårdh 1 marker Sölffuer mynt
Men dhe Små och Ringe gårdar will han wara förnögd medh
6 öra Sölffuer mynt, dher till heelle almogen aff gäldet
beiakade.
Toor Niels ij Hollie bleff till dömdh giffua een skeeppa haff-
re för bättringh på tijonden, effter han aff wangömmo och
ij Skiåttalaße, haffuer Låtet upäta tijonden.
Anders Jönßon i Eplanäs gaff till för bättringh på tijonden
1 Skepp. tijondhe, och för förbråt Emott Mandatet 3 skeepp.
Sammadagh kom för Rätta Een Enkia Elin ij huult
Anno 1639 den 19 och 20 martij, Stodh Laga
tingh ij Sunnerbo häradt, uthi Toffta öffueruarandes Stådt
hållaren Edle Welb:ne Peder Månßon Loodh till Hielmsenga, Item
fogten ij samma häradt wälförståndigh Gudmund Anderßon
ij Skeen, sampt Häradz Nämbdhen.
| Nämbdhen |
| Mans Båtilßon ij Horn, | Per Bengtzon ij Trötteßlöff, |
| Niels i Älöfkiöp, | Anders ij berghem, |
| Oluff ij Holegården, |
Jon ij Snelsböke
|
| Jon Jönßon ij Rydh, | Peder Månßon ij Söndrewrå, |
| Gisßell ij Tranhult, | Niels Bengtzon ij Horn, |
| Mattes ij Lunden, | Johannes ij Hestberga. |
Sammadagh afflade Raßmus ij Waßhult, och Jöns ij
Quenarp deras liffliga Eedh å book, at dhe haffua rätt räck
nat tijonden ij berga Sochn, effter deras ytersta förståndh och
wetskap.
Sammadagh bewilliade gemene almogen ij Huite-
rydz geldh, at dhe willia giffue sin Kiörkoherde Wördige och
wellerde Mester Niels Rubenio, för dagzwerke och [..]tiall
Skaffte halm, på huar heel gårdh 1 marker Sölffuer mynt
Men dhe Små och Ringe gårdar will han wara förnögd medh
6 öra Sölffuer mynt, dher till heelle almogen aff gäldet
beiakade.
Toor Niels ij Hollie bleff till dömdh giffua een skeeppa haff-
re för bättringh på tijonden, effter han aff wangömmo och
ij Skiåttalaße, haffuer Låtet upäta tijonden.
Anders Jönßon i Eplanäs gaff till för bättringh på tijonden
1 Skepp. tijondhe, och för förbråt Emott Mandatet 3 skeepp.
Sammadagh kom för Rätta Een Enkia Elin ij huult
ij hÿnnerydz Sochn och klagade at thuenne fogta karlar, Niels
Larßon och Niels Ehrlandson, hade henne ifrån Pantat een
koo, werderat för 19 marker godt mynt, och gellet war 4 dlr
som Enkiones dotter skyldigh war, Men Elin war intet skyl-
digh, Vthan war oret pantat, der före dömdes pantet till backers
45v
igen, Nämligen samma koo, medh kalffuen, och skiöll för dett hon
haffuer mist miölcken, Vthi 3 Månader. Item dömdes henne
till 2 yxor, och itt kläde, som dhe samma tijdh togo, och Sedan
måga dhe Söckia dhen Enkian som Rätt skyldigh ähr etc
Sammadagh Kom för Rätta Jon Påå föreretörpet,
medh sina barn, och Slecht, och klagade at Een ungh drängh
Håckon Perßon ij dörarp, haffuer ihiälßlagit hans Son, Måns
Jonßon, och haffuer dråpet sig sålunda till dragit, som föllier,
denne för.de Måns Jonßon war Een gånge Skomakare, och hade
Några Reßor warit hooß bonden ij dörarp, och arbetat, och Bon-
den hade tuenne dottrar, dhen Ene heter Elin, och den yngre In-
gerdh; Skomakaren war wäl kommen, så at Bonden Jöns
ij dörarp war kommen på dhen Meningen, at han wille befria
hans dotter dhen Eldsta; Een dagh satt Skomackaren ij Een annor
gårdh och arbetade, dijtt gick Jöns ij dörarp, och Eblandh annat han
Snackade, frågade han om han wille haffua hans dotter, Skoma-
karen Suarade, haffuen ij den Meningen, tå skall iagh aldrigh
komma ij edher huuß, huru dhe talades wijdh, sade Skomakaren
om iagh skulle haffua någon aff edhna dottrar, tå wille iagh haf-
wa dhen yngsta; När dhen Eldsta Pigan fick dett weta, grep hon
Een bitter affuundh till Skomakaren, och kom så wijdt, at
Mester Niels ij Huiterydt stämbde dhem för sig ij Klockare stu-
gan, och examinerade Saken dhem Emellan, och effter han intet
hade friat till Pigan, uthan hon till honom, wille Mester
Niels Lägga böte på Pijgan; När Sacken war släten dhem Emellan,
och Skomakaren schulle gåå uth, togh Pigan itt wedeträ, och slogh
honom tu slagh ij Ryggen, ij alla dheras Näruaro. Några wekor
dher effter Kommo dråparen och dhen dråpne till hopa, ij Flattin-
getörp, tå sade skomakaren Kanskee tu samker [..] på migh
dråparen sade neij, wij haffue intet at trätta om, iagh will ger
na förlikas och föllia tigh till Dörarp och bedia tin modher om
wänskap och ginge ifrån Flattinge serla quällsätta och fölgdes ådt till
Dörarp och huru dhe hade fördt sigh samman fans skomakaren dö
der på en åcker it godt sliunge kast ifrån Jönszes gårdh ij Dörarp
dher fans han om morgonen huggen ij bröstet medh een yxa
och elliests huggen ij huffuudit så at suinen hade om natten skam
farit ansichtet, dråparen kom på frije fötter sin koosz och till
skogen.
Sammadagh Kom för Rätta Jon Påå föreretörpet,
medh sina barn, och Slecht, och klagade at Een ungh drängh
Håckon Perßon ij dörarp, haffuer ihiälßlagit hans Son, Måns
Jonßon, och haffuer dråpet sig sålunda till dragit, som föllier,
denne för.de Måns Jonßon war Een gånge Skomakare, och hade
Några Reßor warit hooß bonden ij dörarp, och arbetat, och Bon-
den hade tuenne dottrar, dhen Ene heter Elin, och den yngre In-
gerdh; Skomakaren war wäl kommen, så at Bonden Jöns
ij dörarp war kommen på dhen Meningen, at han wille befria
hans dotter dhen Eldsta; Een dagh satt Skomackaren ij Een annor
gårdh och arbetade, dijtt gick Jöns ij dörarp, och Eblandh annat han
Snackade, frågade han om han wille haffua hans dotter, Skoma-
karen Suarade, haffuen ij den Meningen, tå skall iagh aldrigh
komma ij edher huuß, huru dhe talades wijdh, sade Skomakaren
om iagh skulle haffua någon aff edhna dottrar, tå wille iagh haf-
wa dhen yngsta; När dhen Eldsta Pigan fick dett weta, grep hon
Een bitter affuundh till Skomakaren, och kom så wijdt, at
Mester Niels ij Huiterydt stämbde dhem för sig ij Klockare stu-
gan, och examinerade Saken dhem Emellan, och effter han intet
hade friat till Pigan, uthan hon till honom, wille Mester
Niels Lägga böte på Pijgan; När Sacken war släten dhem Emellan,
och Skomakaren schulle gåå uth, togh Pigan itt wedeträ, och slogh
honom tu slagh ij Ryggen, ij alla dheras Näruaro. Några wekor
dher effter Kommo dråparen och dhen dråpne till hopa, ij Flattin-
getörp, tå sade skomakaren Kanskee tu samker [..] på migh
dråparen sade neij, wij haffue intet at trätta om, iagh will ger
na förlikas och föllia tigh till Dörarp och bedia tin modher om
wänskap och ginge ifrån Flattinge serla quällsätta och fölgdes ådt till
Dörarp och huru dhe hade fördt sigh samman fans skomakaren dö
der på en åcker it godt sliunge kast ifrån Jönszes gårdh ij Dörarp
dher fans han om morgonen huggen ij bröstet medh een yxa
och elliests huggen ij huffuudit så at suinen hade om natten skam
farit ansichtet, dråparen kom på frije fötter sin koosz och till
skogen.
46r
Kom för Rätta Elin ij Finhult Enkia, medh sina ßlecht, och kla-
gade at Een bdh Peder Anderßon ij Siöastabygdh, skatta bondha, haffuer
för någon tijdh sedan ihielslagit hennes Son, Sone Nielßon och drå-
paren är på Leijgde fram kommen, och står här till Suars, och haf-
wer dråpit sigh sålunda för orsakat som föllier. Här om Vitna-
de Landzmannen Börge Kråck, Peder Jonßon ij Bököna effter
afflagdan Eedh sålunda. Thett till drogh sigh Vthi ett gestebodh i oß-
hult, at om afftonen kiörkioherden och Welbne Trulß Kåße gin-
go ij Sengh, fölgde Sone Nielßon dhem ij sengh. När han kom in
igen war han wredher, tå sade Landzmannen till honom war
intet ondh, du skall intet förtörna tig på Någon. Tå war dher en
Vngh drängh som spelade på Een Fhela, till honom sade Sone Nielß
spela ij alla dhe Tußan, tå togh bonden fhelan ifrån honom, och sade
iagh will spela, och Sone Nielßon dansade, tå stodh Prestens dräng
på golffuet, honom slogh han någott, Sedan mente een Vth att
huggas medh sigh. Och dett bleff för hindrat, tå gaff han sigh fatt med
dråparen, och satte sigh in på honom, och dhe begynte snacka sin
Emellan och Landzmannen satte sigh emellan, och skilde dhem
ådt, och ehuru dett skedde slogo dhe samman, och giorde Ländz-
mannen skade, och ij dett samma stack dråparen Sone Nielßon
ij bröstet med Een kniff, så at han föll nidh på farstugostenen,
Och dhe båro honom ij een Annor stuga dher gaff han genast Vp
andan. detta bekienner dråparen, godwilligen, och intet Pro-
testerer Emott Witnen. Detta ährandet bleff stält till Rättens be-
tänkiande. Och dem föreläßet dett 7. och 17 Capitlet ij dråp m:
Balcken med willia, och dem före lagdt skoda thens dödas bråt,
och skerskoda om dråparen war trängder eller icke, Och när dhe
hade omröstat goffuo dhe ordet, at dhe finna lika skuldh och brått
hooß dhem både, och dråpet ähr skiedt aff wellust, och icke aff lijffz
nödh, och dher före icke kunna befrija dråparens Lijff. Målzä-
ganden belongande så stella dhe sacken till dhen högloffligha Ko-
nungzlige hoffrätts Nådige Resolution etc
Kom för Rätta Per Bengtzon ij Åby, hwilken haffuer
fest Lagh at han intet oloffligit omgenge haffuer hafft medh Niels
Biörnßons hustru ij torlarp, Kijrstin b.dh.
fest Lagh at han intet oloffligit omgenge haffuer hafft medh Niels
Biörnßons hustru ij torlarp, Kijrstin b.dh.
| hans Edemen |
| Per Bengtzon, | Bengt Germundßon ij Åby |
| Jon ij Bertilßboda, | Ehrich Jonßon ij Quänarp, |
| Larß Perßon | |
| ij Åby, |
46v
Denne eedh bleff lagligen giordh och gången och Kijrstin ij Torlarp
för samme tall frikiendh.
Sammadagh klagade Jöns ij Hillegäretörp, Måns ij Håå,
Jon Nielszon ij Håå, Måns Månszon och Måns Pederszon ij Håå.
och Bengt Båtelszon at welb:ne ryttmestaren Suickert Ni
rådt haffuer förbygdt konungz ådran wijdh Askenäsza dam
som effter föregången domb borde wara ledigh till 5 alnar.
Sammadagh kom för rätta Jeppe i Liungby med sitt lag
kynne och giorde sigh frij at han icke haffuer besoffuit sin
Ingeborgh Månsdotter effter som talet haffuer stådt ij bygden
och hans swaga hustru haffuer fådt ij tanckar.
Jeppe swor siälfuer, sedan bleff eedhen lagligen vpgiffuen.
Sammadagh kom för rätta welb:ne Andersz Grijps
fogde wälachtat Håckon Månszon på en skattebondes wägnar
Sone ij Longhult och klagade på Månsz ij Granhult edle och
welb:ne Carll Hårdz landbo, giffuandes honom skuldh haffua
nid hugget een gerdesgårdh för Sone ij Longhult om wårtijde
när rogh gräszet stoodh ij bäste wexten och thett vthan lagh och
domb, tå gick Sone till tingz och fick domb och loff at vpger
da sin gerdesz gårdh, dhett han och giorde, åtter bleff samma ger
dersz gårdh annor gångh nidhuggen. Och Sone beskyller Måns haff
ua giordt dett emott stådthållarens förbudh, dher på han giorde
sin saligheetz eedh å boken, dherföre bleff han och för dett förbudit
| Lars Perszon ij Åby | Niels Hindrichzon ij Åby |
| Anders Anderszon ij Hörszit | Pedher på Mansznäs |
| Bengt Anderszon ij Öszlöff | Oluff Suenszon ij Tötia |
| Jon Swenszon ibm | Per Larszon ij Tutarydt |
Denne eedh bleff lagligen giordh och gången och Kijrstin ij Torlarp
för samme tall frikiendh.
Sammadagh klagade Jöns ij Hillegäretörp, Måns ij Håå,
Jon Nielszon ij Håå, Måns Månszon och Måns Pederszon ij Håå.
och Bengt Båtelszon at welb:ne ryttmestaren Suickert Ni
rådt haffuer förbygdt konungz ådran wijdh Askenäsza dam
som effter föregången domb borde wara ledigh till 5 alnar.
Sammadagh kom för rätta Jeppe i Liungby med sitt lag
kynne och giorde sigh frij at han icke haffuer besoffuit sin
Ingeborgh Månsdotter effter som talet haffuer stådt ij bygden
och hans swaga hustru haffuer fådt ij tanckar.
| Edhemen | |
| Jeppe ij Liungby | Steen Anderszon ij Hampneda |
| Per Jonszon ij Öija | Gudmundh Bengtzon ibm |
| Lasz Jonszon ij Skaarp | Knut Anderszon ij Hampneda |
| Jon Jonszon ij Hagaalt | Per Jönszon ij Liungby |
| Gudmund ij Skogzgårdh | Ehrich Mårtenszon ibm |
| Bengt Jonszon ij Liungby | Jon Mårtenszon ibm |
Jeppe swor siälfuer, sedan bleff eedhen lagligen vpgiffuen.
Sammadagh kom för rätta welb:ne Andersz Grijps
fogde wälachtat Håckon Månszon på en skattebondes wägnar
Sone ij Longhult och klagade på Månsz ij Granhult edle och
welb:ne Carll Hårdz landbo, giffuandes honom skuldh haffua
nid hugget een gerdesgårdh för Sone ij Longhult om wårtijde
när rogh gräszet stoodh ij bäste wexten och thett vthan lagh och
domb, tå gick Sone till tingz och fick domb och loff at vpger
da sin gerdesz gårdh, dhett han och giorde, åtter bleff samma ger
dersz gårdh annor gångh nidhuggen. Och Sone beskyller Måns haff
ua giordt dett emott stådthållarens förbudh, dher på han giorde
sin saligheetz eedh å boken, dherföre bleff han och för dett förbudit
47r
frijkiendh. Men för sielffue åwärkan som först skedde vtan
lagh och domb, sackfeltes Måns ij Granhult effter dett 28 Cap
i Konungz Balcken till 40 marker och åter skadhan, doch bliffua
sackören ij stilla ståndh till lagmans synen är ågången, effter
dher är skadkastat.
Sammadagh kom för rätta Weste ij Tiurkö och
här för rätten beskyllade Oluff ij Grythult een gifft frel
szes bonde skulle för 9 åhr sedan haffua besoffuit een piga Mä
ritta Jeppa dotter och sedan skaffat henne till Mhöre och haff
uer så lenge förtijgat sacken, dher före wardt så affsagdt
för:de Veste skall vpsökia quinfolcket och skaffa hijt till rät
ten, omsider bekiende Oluff ij Grythult godwilligen at han
samma quinfolck för så långh tijdh sedan belägrat hade och quin
folcket kom sin wägh ådt Mhöre eller annorstädes och kan
icke spörias igen. Men han som tillstädes är och bekienner ger
ningen bleff han effter Gudz lagh sagd ifrån lijffuet, then som
hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall dödhen
döö etc.
Sammadagh kom för rätta Måns Giszlaszon ij
Borszna och begärade at hans lagmen måtte vptecknas der
med han wille göra sigh frij ifrån den beskyldningh som
ländzmannen Jon ij Nygårdh honom tillwijtt haffuer at
ha för 15 åhr sedan skulle haffua besoffuit sitt söskonne
barn Gunnill Håkons dotter.
Månsz Gijszlaszon swor på effter:ne form och sätt. Jagh
beder migh så Gudh hielpa och dhe helige dommar iagh på hål
lagh och domb, sackfeltes Måns ij Granhult effter dett 28 Cap
i Konungz Balcken till 40 marker och åter skadhan, doch bliffua
sackören ij stilla ståndh till lagmans synen är ågången, effter
dher är skadkastat.
Sammadagh kom för rätta Weste ij Tiurkö och
här för rätten beskyllade Oluff ij Grythult een gifft frel
szes bonde skulle för 9 åhr sedan haffua besoffuit een piga Mä
ritta Jeppa dotter och sedan skaffat henne till Mhöre och haff
uer så lenge förtijgat sacken, dher före wardt så affsagdt
för:de Veste skall vpsökia quinfolcket och skaffa hijt till rät
ten, omsider bekiende Oluff ij Grythult godwilligen at han
samma quinfolck för så långh tijdh sedan belägrat hade och quin
folcket kom sin wägh ådt Mhöre eller annorstädes och kan
icke spörias igen. Men han som tillstädes är och bekienner ger
ningen bleff han effter Gudz lagh sagd ifrån lijffuet, then som
hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall dödhen
döö etc.
Sammadagh kom för rätta Måns Giszlaszon ij
Borszna och begärade at hans lagmen måtte vptecknas der
med han wille göra sigh frij ifrån den beskyldningh som
ländzmannen Jon ij Nygårdh honom tillwijtt haffuer at
ha för 15 åhr sedan skulle haffua besoffuit sitt söskonne
barn Gunnill Håkons dotter.
| Edemen | |
| Måns Gijszlaszon ij föreden | Per ij Tuna |
| Larsz ij Thuna | Ehrich ij Lunnagården |
| Oluff ij Boarydt | Vdde ij Tuna |
| Jon ij Tuna | Niels ibm |
| Andersz ij Thuna | Peder ij Östraby |
| Arffuidh ij Ryszby | Måns ij Borszna |
Månsz Gijszlaszon swor på effter:ne form och sätt. Jagh
beder migh så Gudh hielpa och dhe helige dommar iagh på hål
47v
ler at iagh icke haffuer besoffuit mitt söskonne barn Gunnil
Håckons dotter så sant migh Gudh hielpe. När Måns hade suo
rit föll rätten betänckelighit at låta flere swäria aldenstund
detta är itt gammalt ährandhe och elliest inga lichnelszer finnas
till samma lägerszmåll som rätten fant wärdighe at han schul
le sigh dherföre purgera vthan itt löst tall och tillmäle huar
före gaffz eedhen vp och Måns Gijszlaszon sades frij för detta
röchte.
Sammadagh vthfäste Jon Börgeszon ij Vttersznäs een 12
manna edh at han ij fior icke haffuer stulit een bock effter
som hans gårdmän Andersz Jönszon ij Vttersznäs och Andersz Olszon
ij Elmtåsza honom beskylt haffua.
Sammdagh ställte wördige mester Niels Rubenius
een fråga till retten frågandes om Peer ij Ware war plich
tigh at betala sin sons gäldh, Clemet Perszons, huilcken hade
tagit något sölffuer at vparbeta för godt folck och sedan
rymde medh een gifft mans hustru ådt Danmark och togh
altsammans medh sigh. Nuu villia creditorerna platza hans
fadher och wedergäldningh aff honom fodra. Bleff honom
swarat at aldenstundh Clemetz fader icke war löfftisman
för sin son, desz för vthan war Clemet sin egen carll, dher
före bör hans fader icke swara eller betala samma gäldh
vthan creditorerna söckia sin man huar dhe kunna eller
gitta.
Sammadagh bleffuo Staffan ij Hiulsznäs och Måns
ibm förlichte medh Gudmundh ij Liungby, Per ij Ågården
och Gunne ij Quarnnana om damen och effter dhe haffua
igen bögdt heele åån och der medh förhindra deras skattlagde
ålefiske ij Hiulsznäz, dy bleffuo dhe så såått och sams at Gud
mundh ij Liungby schulle giffua dem åhrligh 2 dr sölffuer
mynt och Peer ij Ågården 1 rdr och Gunne ij Quarnana
1 dr sölffuer mynt för deras damer, elliest skulle ko
nungzådran stå och bliffua yppen och vpriffuas effter s.
kong Gustaff Adolffz breff till 6 alnar.
Håckons dotter så sant migh Gudh hielpe. När Måns hade suo
rit föll rätten betänckelighit at låta flere swäria aldenstund
detta är itt gammalt ährandhe och elliest inga lichnelszer finnas
till samma lägerszmåll som rätten fant wärdighe at han schul
le sigh dherföre purgera vthan itt löst tall och tillmäle huar
före gaffz eedhen vp och Måns Gijszlaszon sades frij för detta
röchte.
Sammadagh vthfäste Jon Börgeszon ij Vttersznäs een 12
manna edh at han ij fior icke haffuer stulit een bock effter
som hans gårdmän Andersz Jönszon ij Vttersznäs och Andersz Olszon
ij Elmtåsza honom beskylt haffua.
Sammdagh ställte wördige mester Niels Rubenius
een fråga till retten frågandes om Peer ij Ware war plich
tigh at betala sin sons gäldh, Clemet Perszons, huilcken hade
tagit något sölffuer at vparbeta för godt folck och sedan
rymde medh een gifft mans hustru ådt Danmark och togh
altsammans medh sigh. Nuu villia creditorerna platza hans
fadher och wedergäldningh aff honom fodra. Bleff honom
swarat at aldenstundh Clemetz fader icke war löfftisman
för sin son, desz för vthan war Clemet sin egen carll, dher
före bör hans fader icke swara eller betala samma gäldh
vthan creditorerna söckia sin man huar dhe kunna eller
gitta.
Sammadagh bleffuo Staffan ij Hiulsznäs och Måns
ibm förlichte medh Gudmundh ij Liungby, Per ij Ågården
och Gunne ij Quarnnana om damen och effter dhe haffua
igen bögdt heele åån och der medh förhindra deras skattlagde
ålefiske ij Hiulsznäz, dy bleffuo dhe så såått och sams at Gud
mundh ij Liungby schulle giffua dem åhrligh 2 dr sölffuer
mynt och Peer ij Ågården 1 rdr och Gunne ij Quarnana
1 dr sölffuer mynt för deras damer, elliest skulle ko
nungzådran stå och bliffua yppen och vpriffuas effter s.
kong Gustaff Adolffz breff till 6 alnar.
48r
Sammadagh kom för rätta wellerdh her Anders ij Hal
larydt och här för rätten bewijste at hans antecessores man
effter man öffuer hundrade åhr tillbakers och wäll länger
at ingen dett minnes, för dhen orsak allenast at prestgårderna
ähre ringe till ägor och elliest somblige ij store landzwägen,
haffue oqualt behållit halffparten aff tijonden och cronan den
2 halffparten och ingen haffuer dher på kluttrat eller klandrat
eij heller ther på giordt besuär för än nu tijondhe spectoren w:tt
Larsz Nielszon.
Item her Johan ij Ryszby allena aff Tutarydz kiörke herberge
haffuer man effter man hafft samma preuilegium så at ingen
annat minnes.
Item her Måns ij Onsziö allena aff Wrå kiörke herberge haff
uer man hafft halffparten aff tijonden aff ålder samma preui
legium.
Item her Ehrlandh ij Vlffzbeck allena wijdh Markarydz
kiörke herberge hafft samma preuiligium ij vhrminnes
tijdh.
Sammadagh kom för rätta Tormar ij Hampalt
och giorde een 12 manna edh at han icke hade besoffuit en
knichta enkia Kijrstin Jöns dotter.
Denne eedh bleff lagligen giordh och gången och parterna
frijkiendhe.
Sammadagh kom för rätta Per Bengtzon ij Tröt
teszlöff fulmyndigh på Ehrlandh Perszons vägnar ij
Höreda och på Segridt Pers dotters vägnar och tinghskiötte Måns
Perszon ij Torkeszhult een heell fierdingh aff söra Ehrlandz
larydt och här för rätten bewijste at hans antecessores man
effter man öffuer hundrade åhr tillbakers och wäll länger
at ingen dett minnes, för dhen orsak allenast at prestgårderna
ähre ringe till ägor och elliest somblige ij store landzwägen,
haffue oqualt behållit halffparten aff tijonden och cronan den
2 halffparten och ingen haffuer dher på kluttrat eller klandrat
eij heller ther på giordt besuär för än nu tijondhe spectoren w:tt
Larsz Nielszon.
Item her Johan ij Ryszby allena aff Tutarydz kiörke herberge
haffuer man effter man hafft samma preuilegium så at ingen
annat minnes.
Item her Måns ij Onsziö allena aff Wrå kiörke herberge haff
uer man hafft halffparten aff tijonden aff ålder samma preui
legium.
Item her Ehrlandh ij Vlffzbeck allena wijdh Markarydz
kiörke herberge hafft samma preuiligium ij vhrminnes
tijdh.
Sammadagh kom för rätta Tormar ij Hampalt
och giorde een 12 manna edh at han icke hade besoffuit en
knichta enkia Kijrstin Jöns dotter.
| Edemen | |
| Tormar siälff | Per Jönszon ij Skimmelszbygd |
| Simon Jonszon ij Hampalt | Sigge ij Kiöpet |
| Lasze ibm | Jönsz ij Venneböke |
| Dawijdh ij Flahult | Påffuel ibm |
| Jöns Dauidszon ibm | Swen ibm |
| Niels ij Bieszhult | Jönsz ij Skaffta |
Denne eedh bleff lagligen giordh och gången och parterna
frijkiendhe.
Sammadagh kom för rätta Per Bengtzon ij Tröt
teszlöff fulmyndigh på Ehrlandh Perszons vägnar ij
Höreda och på Segridt Pers dotters vägnar och tinghskiötte Måns
Perszon ij Torkeszhult een heell fierdingh aff söra Ehrlandz
48v
gårdh i Höreda och haffuer Måns löst och in bördat samma jord
aff Mattisz ij Lunden som han hade ij pant för rdr 27 st.
Item tijo dr swenska, noch tijo rdr, noch 8 rdr. Sedan haf
uer han giffuit Ehrlandh rdr 35 stycken. Item Segridt Pers
dotter för sin loot godt mynt 9 3/4 dr och är Månszes hustru In
geborgh Oluffz dotter här till rätte bördaman.
Kom för rätta Brodde Jacobszon ij Markarydt fulmyn
digh på Simon Gudmundszons vägnar ij Gellereböke och bekien
de at han hade giordt jordabythe med Per Åkaszon i Åsza, således
at Simon haffuer bekommit 1/4 aff Gellereböke och Per Åkaszon
och hans hustru Gunnill Torszdotter dher emott till fult
wederlagh först een heell ottingh aff Åsza gårdh och 1/5 aff en
ottingh ij samma gård och haffuer Per Åkaszon till bytes be
kommit 22 rdr och een quiga.
Sammadagh kom för rätta Måns Gertornszon
ij Konnna fulmyndigh på sine egne vägnar och tingskiöt
te Swen Stenszon ij Boalt och hans hustru Elin Perszdot
ter een femtingh aff aller gården vndantagandes 2 skeppe
landh och dher till engh och derföre vpb:tt 60 rdr.
Sammadagh kom för rätta Per Bengtzon
ij Trotteszlöff fulmyndig på Per Carlszons vägnar ij Fal
naweka, Giszell ij Tranhult på Kijrstin och Elin Peders dot
trers vägnar ij Tuna och tingskiötte Måns Perszon ij Skeda
och hans hustru Botell Jönszdotter een tridingh aff Skeeda
gårdh och haffuer welb:ne Andersz Grijph vpb:tt 70 rdr
för dett han till för:be personer vthlagdt haffuer som aff hans
breff dhe dato Huemboö den 29 Decemb: 1636. Sedan
haffuer Måns giffuit Per Carlszon 2 rdr Kijrstin Pedersz dot
ter ½ rdr.
Kom för rätta Jönsz Jonszon ij Staffzättra fulmechtigh
på alle sin söskonnes vägnar, Boo ij Malmarydt, Swen ij
Elinge, Gunnill ij Fårtorp, Siszela ij Andsta, Elsza ij Halla
ryt, Kijrstin ij Skän, Elin ij Staffzättra och tingskiötte
aff Mattisz ij Lunden som han hade ij pant för rdr 27 st.
Item tijo dr swenska, noch tijo rdr, noch 8 rdr. Sedan haf
uer han giffuit Ehrlandh rdr 35 stycken. Item Segridt Pers
dotter för sin loot godt mynt 9 3/4 dr och är Månszes hustru In
geborgh Oluffz dotter här till rätte bördaman.
Kom för rätta Brodde Jacobszon ij Markarydt fulmyn
digh på Simon Gudmundszons vägnar ij Gellereböke och bekien
de at han hade giordt jordabythe med Per Åkaszon i Åsza, således
at Simon haffuer bekommit 1/4 aff Gellereböke och Per Åkaszon
och hans hustru Gunnill Torszdotter dher emott till fult
wederlagh först een heell ottingh aff Åsza gårdh och 1/5 aff en
ottingh ij samma gård och haffuer Per Åkaszon till bytes be
kommit 22 rdr och een quiga.
Sammadagh kom för rätta Måns Gertornszon
ij Konnna fulmyndigh på sine egne vägnar och tingskiöt
te Swen Stenszon ij Boalt och hans hustru Elin Perszdot
ter een femtingh aff aller gården vndantagandes 2 skeppe
landh och dher till engh och derföre vpb:tt 60 rdr.
Sammadagh kom för rätta Per Bengtzon
ij Trotteszlöff fulmyndig på Per Carlszons vägnar ij Fal
naweka, Giszell ij Tranhult på Kijrstin och Elin Peders dot
trers vägnar ij Tuna och tingskiötte Måns Perszon ij Skeda
och hans hustru Botell Jönszdotter een tridingh aff Skeeda
gårdh och haffuer welb:ne Andersz Grijph vpb:tt 70 rdr
för dett han till för:be personer vthlagdt haffuer som aff hans
breff dhe dato Huemboö den 29 Decemb: 1636. Sedan
haffuer Måns giffuit Per Carlszon 2 rdr Kijrstin Pedersz dot
ter ½ rdr.
Kom för rätta Jönsz Jonszon ij Staffzättra fulmechtigh
på alle sin söskonnes vägnar, Boo ij Malmarydt, Swen ij
Elinge, Gunnill ij Fårtorp, Siszela ij Andsta, Elsza ij Halla
ryt, Kijrstin ij Skän, Elin ij Staffzättra och tingskiötte
49r
Niels Perszon ij Romborna och hans hustru Kijrstin Persdot
ter een siettingh aff Staffsättra gårdh och dher före vpb:tt [..]
rdr 120 st. Item haffuer Boo ij Malmarydt vpb:tt för
han haffuer flott för:de siettingh på annadt ställe 30 rdr
och Jönsz Jonszons hustru engelskdt tiortla kläde.
Sammadagh kom för rätta edle och welb:ne fruu
Karin Lilliesparre till Förarp och klandrade een engh som
ligger ij Eskelstörpa gärde som Eskell Bengtzon ij Eskelstörp
schulle haffua tagit ifrån östra gården ij Tuterydt, och
dher på framlade een vitnes schrifft vnder fäm mäns bo
märke dher vthi dhe bekienna sigh haffua hördt aff Jon Jon
szon ij Tuterydt och hans syster Anna Simons dotter at
samma engh togz ifrån östragården ij Tuterydt aff
Eskell Bengtzon, och her Niels Gyldensp: gaff befal
ningh at samme engh schulle tagas igen. Tå skulle Eskell
haffua leijgdt änghin it åhr, för it flesk. Item framlade
een annor schrifft vnder Oluff Nilszonz nampn och bo
märke dher vthi han bekienner at samme ängh schulle wara
brukat till östragården ij Tuterydt.
Dher emott inlade Oluff Jonszon it häredz höffdinghe
dom breff dat: den 30 Maij 1594 giffuit aff Chri
stiern Corneliszon ij Waszhult, dher vthi förmäles at han
haffuer medh häredz nämbdh synt itt törp Eskelstörp
och aff wittrat dett wijsze ägor och vplagdt wijsze märken
och sedan effter desz ägor skattlagdt och är witterligit och be
wiszligit at samme ängh som klandras ligger in om sam
ma märke som tå vpsattes, hwarföre effter detta ähr it
gammalt ährande och en långligh häffd, sedan woro icke
före:ne welb:ne frus vitne tillstädes som edeligen vitne
borde, dherföre vpsattes detta ährandet till näste tingh och vij
dere betänkande om man bör eller kan dömma så gam
mall häffdh.
ter een siettingh aff Staffsättra gårdh och dher före vpb:tt [..]
rdr 120 st. Item haffuer Boo ij Malmarydt vpb:tt för
han haffuer flott för:de siettingh på annadt ställe 30 rdr
och Jönsz Jonszons hustru engelskdt tiortla kläde.
Sammadagh kom för rätta edle och welb:ne fruu
Karin Lilliesparre till Förarp och klandrade een engh som
ligger ij Eskelstörpa gärde som Eskell Bengtzon ij Eskelstörp
schulle haffua tagit ifrån östra gården ij Tuterydt, och
dher på framlade een vitnes schrifft vnder fäm mäns bo
märke dher vthi dhe bekienna sigh haffua hördt aff Jon Jon
szon ij Tuterydt och hans syster Anna Simons dotter at
samma engh togz ifrån östragården ij Tuterydt aff
Eskell Bengtzon, och her Niels Gyldensp: gaff befal
ningh at samme engh schulle tagas igen. Tå skulle Eskell
haffua leijgdt änghin it åhr, för it flesk. Item framlade
een annor schrifft vnder Oluff Nilszonz nampn och bo
märke dher vthi han bekienner at samme ängh schulle wara
brukat till östragården ij Tuterydt.
Dher emott inlade Oluff Jonszon it häredz höffdinghe
dom breff dat: den 30 Maij 1594 giffuit aff Chri
stiern Corneliszon ij Waszhult, dher vthi förmäles at han
haffuer medh häredz nämbdh synt itt törp Eskelstörp
och aff wittrat dett wijsze ägor och vplagdt wijsze märken
och sedan effter desz ägor skattlagdt och är witterligit och be
wiszligit at samme ängh som klandras ligger in om sam
ma märke som tå vpsattes, hwarföre effter detta ähr it
gammalt ährande och en långligh häffd, sedan woro icke
före:ne welb:ne frus vitne tillstädes som edeligen vitne
borde, dherföre vpsattes detta ährandet till näste tingh och vij
dere betänkande om man bör eller kan dömma så gam
mall häffdh.
49v
Sammadagh tinghfördes een frelszes bonde Truffuid
ij Holborna, gifft man, och nu bekienner sigh haffua besoffuit
een enka Kijrstin Pedersdotter ij Sällebergh, och på frelsze. Och
afflat barn medh henne dett hon födt haffuer. Kånan anbelån
gande är intet tillstädes kommen vthan när hon bliffuer tingh
fördh skall hon dömmas. Men Truffuid som tillstädes ähr bleff
effter Gudz lagh sagd ifrån lijffuet. Then som hoor bedriffuer
medh någon mans hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh kom för rätta Jacob ij Näglinge och
sigh beswärade at Jon ij Eplanäs och Andersz Jönszon ibm
klandra halffue wästra gården ij Eplanäs som hans styffbarn
lagligen haffua arfft effter deras fader. Och fram wijste
it lagafångz breff giffuit aff welb:ne Niels Siöbladh dat:
den 6 Decemb. 1624 dher vthinnan förmäles at samme
halffue gårdh är lagbuden och lagstånden nat och åhr, försåld
för 180 dr och ij etloffue 10 loodh sölffuer till Jöns Carl
szon i Näglinge, hwarföre gaffz honom till affschiedh at
dhenne sack icke kunde vptagas på häredztinget alldenstund
häredz höffdinge dom breff är före gångit emot huilcket
intet appellerat är, doch remitteres här ifrån in vnder een
lagmans rätt dhen sacken wijdere lagligen vthförer.
Sammadagh kom för rätten sal. Jonsz effterleff
uerska ij Skogzgårdh, klageligen gaff till känna at effter sin
mans dödh är henne een räckningh vppå fördh at betala till
94 dr sölffuer mynt för Tutarydz kiörko penningar för
huilcken han haffuer warit kiörkio wärdh. Besuäran
des sigh at her Johan Colliander och Jon ij Ramskogh som till
licka medh honom woro kiörko wärdar hade huar sin nykel
till penninga kistan och förty mener at dhe ähre schyldige pro
quota at swara till för:be summa, effter kiörkan icke kan
eller bör mista sine penningar. Och effter hoosz her Johan
finnes stort miszfeell och försummelsze så wäll ij kiörko
ij Holborna, gifft man, och nu bekienner sigh haffua besoffuit
een enka Kijrstin Pedersdotter ij Sällebergh, och på frelsze. Och
afflat barn medh henne dett hon födt haffuer. Kånan anbelån
gande är intet tillstädes kommen vthan när hon bliffuer tingh
fördh skall hon dömmas. Men Truffuid som tillstädes ähr bleff
effter Gudz lagh sagd ifrån lijffuet. Then som hoor bedriffuer
medh någon mans hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh kom för rätta Jacob ij Näglinge och
sigh beswärade at Jon ij Eplanäs och Andersz Jönszon ibm
klandra halffue wästra gården ij Eplanäs som hans styffbarn
lagligen haffua arfft effter deras fader. Och fram wijste
it lagafångz breff giffuit aff welb:ne Niels Siöbladh dat:
den 6 Decemb. 1624 dher vthinnan förmäles at samme
halffue gårdh är lagbuden och lagstånden nat och åhr, försåld
för 180 dr och ij etloffue 10 loodh sölffuer till Jöns Carl
szon i Näglinge, hwarföre gaffz honom till affschiedh at
dhenne sack icke kunde vptagas på häredztinget alldenstund
häredz höffdinge dom breff är före gångit emot huilcket
intet appellerat är, doch remitteres här ifrån in vnder een
lagmans rätt dhen sacken wijdere lagligen vthförer.
Sammadagh kom för rätten sal. Jonsz effterleff
uerska ij Skogzgårdh, klageligen gaff till känna at effter sin
mans dödh är henne een räckningh vppå fördh at betala till
94 dr sölffuer mynt för Tutarydz kiörko penningar för
huilcken han haffuer warit kiörkio wärdh. Besuäran
des sigh at her Johan Colliander och Jon ij Ramskogh som till
licka medh honom woro kiörko wärdar hade huar sin nykel
till penninga kistan och förty mener at dhe ähre schyldige pro
quota at swara till för:be summa, effter kiörkan icke kan
eller bör mista sine penningar. Och effter hoosz her Johan
finnes stort miszfeell och försummelsze så wäll ij kiörko
50r
räckningen som elliest at han hade leffuererat nykelen
ifrån sigh och intet wårdat om kistan till penningarne och intet
achtat huem som haffuer antingen intaget eller vthgiffuit
penningarna som honom effter lagh bordhe, deszlikest haffuer
Jon i Ramskogh betalt till kiörkian som han sielff bekiendt
haffuer 44 dr. Och effter her Johan bekienner sigh aff miszför
ståndh och försummelsze wara in culpa dherföre vthwijszadhe
hana godhwilligen den fattige enkan till hielp 30 dr sölffuer
mynt och sedan bleff ernkan till kändh at vthgiffa 50 dr s.
m. sedan gaff kiörkan effter 14 dr effter dett war een gammall
sack och blindh, dher med bleff dhen sacken och tuisten bijlagd och kiör
kan Tutarydh för nögd.
Sammadagh bleffuo hustru Elines barn ij Ösziö in
för rätten förlichte om deras bodzdeell således at effter hennes
barn medh den förre mannen ingen bodzdeell bekommitt
gaff hon begge sine måger 16 rdr för bodzdelen dher medh dhe
schulle wara förnögde och intet mera dher på kluttra eller klan
dra.
Åcke ij Rangnelekiöp war lagligen stämbdh till tinget
at swara Jon ij Båckeboda, comparerade intet, dherföre sack
feltes han till penningar 3 markerför stämningh.
Sammadagh kom för rättän Sven ij Skaffta och frå
gade rätten huilcken som närmest at arffua Ingeborgh ij
Biörstörp som är barnlösz dödh bleffuen, antingen Inge
borgz broders och sösters barn eller hennes sösters barnebarn
som effter schriff:ne slechterna vtwijszar.
ifrån sigh och intet wårdat om kistan till penningarne och intet
achtat huem som haffuer antingen intaget eller vthgiffuit
penningarna som honom effter lagh bordhe, deszlikest haffuer
Jon i Ramskogh betalt till kiörkian som han sielff bekiendt
haffuer 44 dr. Och effter her Johan bekienner sigh aff miszför
ståndh och försummelsze wara in culpa dherföre vthwijszadhe
hana godhwilligen den fattige enkan till hielp 30 dr sölffuer
mynt och sedan bleff ernkan till kändh at vthgiffa 50 dr s.
m. sedan gaff kiörkan effter 14 dr effter dett war een gammall
sack och blindh, dher med bleff dhen sacken och tuisten bijlagd och kiör
kan Tutarydh för nögd.
Sammadagh bleffuo hustru Elines barn ij Ösziö in
för rätten förlichte om deras bodzdeell således at effter hennes
barn medh den förre mannen ingen bodzdeell bekommitt
gaff hon begge sine måger 16 rdr för bodzdelen dher medh dhe
schulle wara förnögde och intet mera dher på kluttra eller klan
dra.
Åcke ij Rangnelekiöp war lagligen stämbdh till tinget
at swara Jon ij Båckeboda, comparerade intet, dherföre sack
feltes han till penningar 3 markerför stämningh.
Sammadagh kom för rättän Sven ij Skaffta och frå
gade rätten huilcken som närmest at arffua Ingeborgh ij
Biörstörp som är barnlösz dödh bleffuen, antingen Inge
borgz broders och sösters barn eller hennes sösters barnebarn
som effter schriff:ne slechterna vtwijszar.
| Germundh ij Gröne |
söskonne | Ingeborgh dödh och arffallen |
söskonne | Karin ij Skaffta |
|
| Germundz barn |
Jöns ij To hult |
Kijrstin ij Skaffta |
Mätta ij Tohulr |
||
| hans barn | Dhenne willia arffua lijka medh Kijrstin ij Skaffta och Germundz barn ij Gröne |
hennes barn | |||
50v
Här på rätten sigh således resolverade och denne sack parterne e
mellan således affdömde effter dett andra cap. ij Arffd. B. dett Ingeborgz
broders och sösters barn excludera hennes sösters barnabarn
ifrån arffuet effter dhe ähre een grad närmare 2. ähr detta itt bac
karff, doch skall observeras at huar Jöns ij Toffhult är ij leffuan
des lijffue och kommer igen skall han behålla sin quota ij arffuet.
Jon ij Signeszhult sackfeltes för een eek han hugget hade till pennin
gar 40 marker effter mandatett.
Gårdar vpbiudas
½ fierdingh aff Westrult 1
1/4 aff Östra Torarp 2
1/12 i Staffrult ij Nöttia sochn 2
1/4 i Eckenäs 1
1/4 i Beckarydt 1
1/3 i Rommerehylte 2
halff fierdingh ij Hällerna 1
½ Flöxhult 2
½ Södre skattagården ij Flattinghe 1
1/4 aff Eckenäs 3
1/4 aff Bieszhult 1
1/4 aff Romborna 1
1/6 aff westre gårdhen ij Tuna 1
Kom för rätta Niels Olszon ij Elinge fulmechtigh på
Gudmundh Eskelszons vägnar ij Hällarna och tinghskiötte Per
Suenszon och hans hustru Kijrstin, Jöns Bengtzon och hans hustru
Karin, Håkon Jönszon och hans hustru Svenborgh, Eskell
Månszon och hans hustru Ingridt, Bengt Swenszon och hans hu
stru Ingerdh een halff fierdingh aff södre gården ij Hällarna
som war illa medfaren och hade legat öde it åhr och dherföre
vpb:tt aff dhem alle till hopa 66 dr sölffuer mynt.
Sammadagh kom för rätta edle och welb:ne Oluff Strå
les fogde wälachtat Larsz Jönszon och fordrade enn häredz syn
mellan således affdömde effter dett andra cap. ij Arffd. B. dett Ingeborgz
broders och sösters barn excludera hennes sösters barnabarn
ifrån arffuet effter dhe ähre een grad närmare 2. ähr detta itt bac
karff, doch skall observeras at huar Jöns ij Toffhult är ij leffuan
des lijffue och kommer igen skall han behålla sin quota ij arffuet.
Jon ij Signeszhult sackfeltes för een eek han hugget hade till pennin
gar 40 marker effter mandatett.
Gårdar vpbiudas
½ fierdingh aff Westrult 1
1/4 aff Östra Torarp 2
1/12 i Staffrult ij Nöttia sochn 2
1/4 i Eckenäs 1
1/4 i Beckarydt 1
1/3 i Rommerehylte 2
halff fierdingh ij Hällerna 1
½ Flöxhult 2
½ Södre skattagården ij Flattinghe 1
1/4 aff Eckenäs 3
1/4 aff Bieszhult 1
1/4 aff Romborna 1
1/6 aff westre gårdhen ij Tuna 1
Kom för rätta Niels Olszon ij Elinge fulmechtigh på
Gudmundh Eskelszons vägnar ij Hällarna och tinghskiötte Per
Suenszon och hans hustru Kijrstin, Jöns Bengtzon och hans hustru
Karin, Håkon Jönszon och hans hustru Svenborgh, Eskell
Månszon och hans hustru Ingridt, Bengt Swenszon och hans hu
stru Ingerdh een halff fierdingh aff södre gården ij Hällarna
som war illa medfaren och hade legat öde it åhr och dherföre
vpb:tt aff dhem alle till hopa 66 dr sölffuer mynt.
Sammadagh kom för rätta edle och welb:ne Oluff Strå
les fogde wälachtat Larsz Jönszon och fordrade enn häredz syn
51r
emellan frelszes gården ij Thesås och frelszes gården Sälleberga
dher till welb:ne Anders Grijph rätta jordägande ähr och skall
han här om ij tijdh fåå breff.
Öffuerst lutenanten welb:ne Peder Jonszon begärer
syn emellan Prestörp och Peder Anderszons gårdh ij Åby.
Sammadagh framlades ij rätta een skalle som funnen
är ij Knutz fårehusz ij Toffta och dhe icke annat förstodo än det
schulle haffua warit it barna huffuudh, dher förr een piga An
na Jöns dotter skall wara misztänckt effter huilcket måll man
haffuer ransackat. Först haffuer Anna it godt vitnesbördh
af granner och granquinnor at hon icke haffuer warit med nå
gott barn ij sina vnga dagar, till dett andra huffuudt bhenen som
funnen är aff oskeligh creatur och icke licht någon barna skal
le, dett hele rätten haffuer skerskådat, och effter ingen skeell ähr
till detta talet vthan idell squaller, dher före bleff Anna frij
kiendh.
Sammdagh kom för rätta wördige och wällerdhe man
her Måns ij Agunnaryd prowest ij Synnerbo häredt kla
gandes at her Peder Carolj på tinget ij Synnerbo häredt som stoodh
1638 den 9 Augustj vthi Hamneda schulle haffua sagdt, om her
Måns icke låter bliffua honom till frijdz och ij sitt werde, tå schul
le han skära honom een kappa igen som intet möckit schulle doga.
dett hele rätten sampt mångom androm som wijd samma ting
tillstädes woro nogsampt witterligit är och her Peder Carolj
nu sielff bekienner sig sådan ordh fält haffua. Ändoch her Måns
som ther sielff tillstädes war icke hörde dhe orden, vthan är ho
nom aff andra nu sedan sagde wordne. Nuu begärer wördi
ge her Måns weta aff her Peder hwadh han mente medh den
kappan han schulle skära honom eller om han wijste honom nå
got oehrligit eller oredeligit stycke begådt haffua antingen ij lef
werne eller lärdom, emott sin öffuerheet andeligh eller werl
dzligh ij een eller annor måtto, han wille dett nu vthseija, tå til
bödh her Måns sigh dherföre willia plichta och lyda och huariom
dher till welb:ne Anders Grijph rätta jordägande ähr och skall
han här om ij tijdh fåå breff.
Öffuerst lutenanten welb:ne Peder Jonszon begärer
syn emellan Prestörp och Peder Anderszons gårdh ij Åby.
Sammadagh framlades ij rätta een skalle som funnen
är ij Knutz fårehusz ij Toffta och dhe icke annat förstodo än det
schulle haffua warit it barna huffuudh, dher förr een piga An
na Jöns dotter skall wara misztänckt effter huilcket måll man
haffuer ransackat. Först haffuer Anna it godt vitnesbördh
af granner och granquinnor at hon icke haffuer warit med nå
gott barn ij sina vnga dagar, till dett andra huffuudt bhenen som
funnen är aff oskeligh creatur och icke licht någon barna skal
le, dett hele rätten haffuer skerskådat, och effter ingen skeell ähr
till detta talet vthan idell squaller, dher före bleff Anna frij
kiendh.
Sammdagh kom för rätta wördige och wällerdhe man
her Måns ij Agunnaryd prowest ij Synnerbo häredt kla
gandes at her Peder Carolj på tinget ij Synnerbo häredt som stoodh
1638 den 9 Augustj vthi Hamneda schulle haffua sagdt, om her
Måns icke låter bliffua honom till frijdz och ij sitt werde, tå schul
le han skära honom een kappa igen som intet möckit schulle doga.
dett hele rätten sampt mångom androm som wijd samma ting
tillstädes woro nogsampt witterligit är och her Peder Carolj
nu sielff bekienner sig sådan ordh fält haffua. Ändoch her Måns
som ther sielff tillstädes war icke hörde dhe orden, vthan är ho
nom aff andra nu sedan sagde wordne. Nuu begärer wördi
ge her Måns weta aff her Peder hwadh han mente medh den
kappan han schulle skära honom eller om han wijste honom nå
got oehrligit eller oredeligit stycke begådt haffua antingen ij lef
werne eller lärdom, emott sin öffuerheet andeligh eller werl
dzligh ij een eller annor måtto, han wille dett nu vthseija, tå til
bödh her Måns sigh dherföre willia plichta och lyda och huariom
51v
rätt göra om dett kunde honom öffuertygas och bewijszas at han
sig försedt eller förgrijpett hade. Strax detta war vthalat och vth
sagdt aff wördige prosten w:tt her Måns föll her Peder till fögo
förödmiukandes sigh så wäl för denne ringa rätt som för we
derparten bediandes at han wille honom tillgiffua hwadh han
honom med dett hastiga förflugna ordet förtörnatt hade, han
wijste sig intet med samma ordh honom något kunna bewijsza
dett wördige her Månszes ähra, lärdom, reputation och wärdig
heett till nachdeell lände vthan war allenast it hastigt wredes
ordh dett han om nu högeligen ångrar. Huar före och effter
her Peder Carolj nu offentligen på häredz tinget sin ordh som
han tillförenne på vppenbara häredz tingh haffuer vthsagdt
rätter, dy gaff wördige her Måns effter och lätt sigh beweka
igönom hans och andras förbön till seijandes honom godh
wänskap at han honom denne sack eij här effter skall wrä
ka vthan skall här med wara afftalat och bijlagdt ewerdeli
gen. Doch skall her Peder sig eij med sådane eller slijcke andre
ordh höra låta och der han oförmodeligen det görandes war
der tå skall han sådant antingen beuisa eller effter lagh v
than lindringh plichta, här på dhe rächte hwar andra händer
in för rätten. När detta så affhandlat war dem emellan vpstod
wördige her Måns ij Agunnarytt, vpbödh sig för hele häredz
gemenheten andelighe son werdlzlige aff hwad condition
deh wara kunde, tillfrågandes dhem huru han sigh ij leff
uerne och lärdom förhållet hade, den tijdh han här ij häre
det bodt haffuer, som först den tijdh han kom ij häredet och
medarbetare ij Christi ordh ij Hwijterydt och Vlffzbeck
och sedan han bleff kiörkoherde ij Agunnarydh och nu på
sistonne prowest ij samma häredt, dhe wille då dher öffuer giff
ua honom itt sanferdigt vitnesbördh och skåtzmåll på det
at om någon misztancka hoosz gemenheten kunde sigh haff
ua inrijtet om hans perszon aff samma hastige ordh at dett
då igönom sådant skåtzmåll kunde antingen hoosz menig
heten bijläggas eller dher han funnes ij någon måtto brodzligh
yppas tå till bödh sigh willia stå hwariom och enom till swars
dher så fodrades, tå swarades honom aff almogen så wäll ij
sig försedt eller förgrijpett hade. Strax detta war vthalat och vth
sagdt aff wördige prosten w:tt her Måns föll her Peder till fögo
förödmiukandes sigh så wäl för denne ringa rätt som för we
derparten bediandes at han wille honom tillgiffua hwadh han
honom med dett hastiga förflugna ordet förtörnatt hade, han
wijste sig intet med samma ordh honom något kunna bewijsza
dett wördige her Månszes ähra, lärdom, reputation och wärdig
heett till nachdeell lände vthan war allenast it hastigt wredes
ordh dett han om nu högeligen ångrar. Huar före och effter
her Peder Carolj nu offentligen på häredz tinget sin ordh som
han tillförenne på vppenbara häredz tingh haffuer vthsagdt
rätter, dy gaff wördige her Måns effter och lätt sigh beweka
igönom hans och andras förbön till seijandes honom godh
wänskap at han honom denne sack eij här effter skall wrä
ka vthan skall här med wara afftalat och bijlagdt ewerdeli
gen. Doch skall her Peder sig eij med sådane eller slijcke andre
ordh höra låta och der han oförmodeligen det görandes war
der tå skall han sådant antingen beuisa eller effter lagh v
than lindringh plichta, här på dhe rächte hwar andra händer
in för rätten. När detta så affhandlat war dem emellan vpstod
wördige her Måns ij Agunnarytt, vpbödh sig för hele häredz
gemenheten andelighe son werdlzlige aff hwad condition
deh wara kunde, tillfrågandes dhem huru han sigh ij leff
uerne och lärdom förhållet hade, den tijdh han här ij häre
det bodt haffuer, som först den tijdh han kom ij häredet och
medarbetare ij Christi ordh ij Hwijterydt och Vlffzbeck
och sedan han bleff kiörkoherde ij Agunnarydh och nu på
sistonne prowest ij samma häredt, dhe wille då dher öffuer giff
ua honom itt sanferdigt vitnesbördh och skåtzmåll på det
at om någon misztancka hoosz gemenheten kunde sigh haff
ua inrijtet om hans perszon aff samma hastige ordh at dett
då igönom sådant skåtzmåll kunde antingen hoosz menig
heten bijläggas eller dher han funnes ij någon måtto brodzligh
yppas tå till bödh sigh willia stå hwariom och enom till swars
dher så fodrades, tå swarades honom aff almogen så wäll ij
52r
gemen som aff hwar och een ij synnerheeten att han wellerde
her Måns haffuer sig både ij omgenge som christeligh lärdom
förhållet som een skijckeligh gudfruchtigh stadigh man
och christeligh lärare ägnar bör, och ingen befans som honom
hade något at beskylla ij een eller annor måtto och wijste intet
annat medh honom än ehrligit och godt och dett som een tro
gen predikantt wäll anstår, detta häradet honom itt san
ferdigjt skåtzmåll eij haffuer kunnat förwägra.
Dhen 21 Martij 1639 wardt iagh sampt häredz
nämbdh effter edle och welb:ne landzhöffdingens Bengt
Bagges medtliga befallningh komna till Liungby att aff
wittra Ehrichz gårdhmän ij Liungby /som bruka halffue
skattgårdhen med honom/ een ny tompt och tomptastäl
le dijtt dhe lämpeligast kunde flötia dheras huusz effter dett
at samme gård är tagin vnder krögerijtt och Ehrich ij Liung
by som det haffuer antagit at bygga och wijdh macht hålla
icke kan så bygga dett effter H.K.M:tz ordningh med mindre
hans gårdhmäns huusz vndan flöttas som welb:ne landzhöffdin
gen sielff haffuer skerskodat och effter H.K.M:tz nådige willie
är at krögere huusz endtligen skole vprättas effter den form
som dher om serdeles fattat ähr, så på dett at be:te bönder Ehrich
och Jon som flyttia schole icke schole dher igönom lijda alt för
stor skada är dhem loff giffuit at taga sig tomptastelle igen
doch vthan sine grannars skada och hinder. När wij nu hade
gådt een stund kom hela gärdet befansz igen bequemligare
ordt till tompt än nider wijdh åån, öster ifrån gamble bol
byn dher dhe haffua sin gambla skatte quarnn hwilcken platz
bönderna som flöttia schule behagade och woro dher medh ådtnögde
doch schole dhe wända sin fäägata norr vthådt rytt och Ehrich
som krögerijtt antagit haffuer loffuade sig willia hielpa dem
at flöttia huszen på dhett nya tomptaställe. Her om alla gran
narna bleffuo samps och enhsze, eij kunde heller nämbden
bättre eller lideligare medell ij denne sak vptänkia eller
finna.
her Måns haffuer sig både ij omgenge som christeligh lärdom
förhållet som een skijckeligh gudfruchtigh stadigh man
och christeligh lärare ägnar bör, och ingen befans som honom
hade något at beskylla ij een eller annor måtto och wijste intet
annat medh honom än ehrligit och godt och dett som een tro
gen predikantt wäll anstår, detta häradet honom itt san
ferdigjt skåtzmåll eij haffuer kunnat förwägra.
Dhen 21 Martij 1639 wardt iagh sampt häredz
nämbdh effter edle och welb:ne landzhöffdingens Bengt
Bagges medtliga befallningh komna till Liungby att aff
wittra Ehrichz gårdhmän ij Liungby /som bruka halffue
skattgårdhen med honom/ een ny tompt och tomptastäl
le dijtt dhe lämpeligast kunde flötia dheras huusz effter dett
at samme gård är tagin vnder krögerijtt och Ehrich ij Liung
by som det haffuer antagit at bygga och wijdh macht hålla
icke kan så bygga dett effter H.K.M:tz ordningh med mindre
hans gårdhmäns huusz vndan flöttas som welb:ne landzhöffdin
gen sielff haffuer skerskodat och effter H.K.M:tz nådige willie
är at krögere huusz endtligen skole vprättas effter den form
som dher om serdeles fattat ähr, så på dett at be:te bönder Ehrich
och Jon som flyttia schole icke schole dher igönom lijda alt för
stor skada är dhem loff giffuit at taga sig tomptastelle igen
doch vthan sine grannars skada och hinder. När wij nu hade
gådt een stund kom hela gärdet befansz igen bequemligare
ordt till tompt än nider wijdh åån, öster ifrån gamble bol
byn dher dhe haffua sin gambla skatte quarnn hwilcken platz
bönderna som flöttia schule behagade och woro dher medh ådtnögde
doch schole dhe wända sin fäägata norr vthådt rytt och Ehrich
som krögerijtt antagit haffuer loffuade sig willia hielpa dem
at flöttia huszen på dhett nya tomptaställe. Her om alla gran
narna bleffuo samps och enhsze, eij kunde heller nämbden
bättre eller lideligare medell ij denne sak vptänkia eller
finna.
52v
Anno 1639 then 19 och 20 Junij stodh laga tingh ij
Synnerbo häradt widh rettan tinghstadh Hampnedha, öffuer
uarandes stådthållaren edle welb:ne Peder Månszon Loodh
till Hielmsenga och vthi fogtens ställe vnderfogten Peder
Carlszon sampt nämbden.
1/4 aff Quinnalt ij Traherydz sochn 1
Sexton och it halfft skeppeland ij Kexnäs ij Pieterydz sochn 1
1/4 aff Göszhult ij Thraherydz sochn 12
Alt Meste ij Wrå sochn 12
½ Hökhult ij samme sochn 1
Alt Hesthult på en 1/4 när 1
½ Ormalt ij samme sochn 12
1/3 aff Hyhult ij samme sochn 12
1/6 aff Glamszhult ij samme sochn 12
1/6 af Boxhult ij Hynderydz sochn 1
1/4 af Gesseboda ij Agunnarydz sochn 1
1/6 aff Jordzbergh vpb:des 123
½ fierdingh ij Tommarydt 1
½ Rommerehyltan 1
½ fierdingh ij Hengarp 1
1/4 aff Göszhult ij Markarydz sochn 1
1/12 aff Staffrilt ij Nöttia sochn 1
½ gårdh ij Klöffuarydt ij Ryszby sochn 1
Alt Vlffberga ij Hallerydz sochn 1
1/4 aff Markerydt ij Markarydz sochn 1
½ Fleszerydt ij Markerydz sochn 1
Synnerbo häradt widh rettan tinghstadh Hampnedha, öffuer
uarandes stådthållaren edle welb:ne Peder Månszon Loodh
till Hielmsenga och vthi fogtens ställe vnderfogten Peder
Carlszon sampt nämbden.
| Nämbden | |
| Måns Botelszon ij Horn | Niels Ehrichzon ij Alenskiöp |
| Pedher Månszon ij Synd: | Jon ij Snelsböke |
| Giszell ij Tranhult | Niels Bengtzon ij Horn |
| Jon Jönszon ij Rydh | Anders ij Bergheem |
| Per Johanszon ij Juddult | Per Bengtzon ij Trotteszlöff |
| Oluff ij Skeckarp | Mattis ij Lunden |
1/4 aff Quinnalt ij Traherydz sochn 1
Sexton och it halfft skeppeland ij Kexnäs ij Pieterydz sochn 1
1/4 aff Göszhult ij Thraherydz sochn 12
Alt Meste ij Wrå sochn 12
½ Hökhult ij samme sochn 1
Alt Hesthult på en 1/4 när 1
½ Ormalt ij samme sochn 12
1/3 aff Hyhult ij samme sochn 12
1/6 aff Glamszhult ij samme sochn 12
1/6 af Boxhult ij Hynderydz sochn 1
1/4 af Gesseboda ij Agunnarydz sochn 1
1/6 aff Jordzbergh vpb:des 123
½ fierdingh ij Tommarydt 1
½ Rommerehyltan 1
½ fierdingh ij Hengarp 1
1/4 aff Göszhult ij Markarydz sochn 1
1/12 aff Staffrilt ij Nöttia sochn 1
½ gårdh ij Klöffuarydt ij Ryszby sochn 1
Alt Vlffberga ij Hallerydz sochn 1
1/4 aff Markerydt ij Markarydz sochn 1
½ Fleszerydt ij Markerydz sochn 1
53r
Sammadagh tinghfördes een Frelßes bonde Per Perßon
ij Foglasångh på welb. Frw Kirstin lillie Hökz godz gifft
man, huilcken widh paß trÿ åhr sedan, bedreff enfalt hoor
med sin lego piga Botell Jonß dotter, och afflade barn medh
henne. När hon förnam at hon war haffuandes, bekiende
hon saken för en Maß Perßon bdh boandes på Frelße, Nem-
ligen Vglanßrydztörp, huilcken war skyldh in till pigan
han handlade medh Götapellen en dansk driffuare, togh ho-
nom medh sigh, och gick till Peder ij Foglasångh, och dher giordhe
En semia dem Emellan, at Giötapellen skulle kiennas widh
buken och Vigas widh skiökan, och loffuade honom 20 Dr Sölf
wermynt, och ägtenskapet bleff fulbordat, och kånones Fader
Jönß ij deranäs giorde bröllopet, och bekienner at han wiste
at dher war Falskheet ij saken, och Peder ij foglasångh som rette
barnefadher war, han war Pristaff och taleman på bröllops-
dagen etc Något der effter tuingade Peders samuet ij foglasång
honom, så högdt at han gick till sin kiörkeherde her Månß
ij Agunnarydt, och bekiende saken. Men icke deß mindre
effter kånan förde Botell Jonß dotter är förrymdh ådt
danmark för än hon bleff ij borgan tagen, och icke kan
fåß igen, bleff Per Perßon som tilstädes är, effter Gudz lagh
sagd ifrån liffuet, Then som hor bedriffuer medh någon
mans hustru, han skall dödhen döö, både horkarlen och
horkånan, dher före at han medh sins Nästas hustru hoor
bedriffuit haffuer etc. Belongande Giötapellen han War
een skalck och hade ij danmark med berådde modh gådt hem
till en bonde, som honom när skyldh war, och skott honom
ihiell på sin egen lodha, och för denskuld war honom frid-
den ij danmark på tingh stocken ifrån huggen, dherföre
gingo några hans banemen till skote honom ihiell, Endoch
han som gerningen giorde seijes wara der till leigder,
om huilket ährande framdeles skall aviceserat bliffua,
dÿ många ähre om detta Rådet.
53v
Sammadagh kom för retta en dansk bonde laß Jönßon
ij Lindhult ij Lößhultz Sochn, och klagade at tommeßedag
för Jull bleff honom möcket godz ifrån stulit effter som
Larß Jönßons Register, här Jnnelagdt ij retten förmäler,
werderat Vngefer för ithundrade Dr danska, och bekienner
at een offentligh ogerningzman dansk födh truuidh Suen-
ßon, then hijt öffuer grentzen förrymdh war för dråp,
war een som brött hans huß och stall samma godz. Godzet är
speijat här ij Swerige, hoß Mattes Per perßon Vglansrydz-
törp, Nemligen een serk, een blå Vllenskiorta, tuå oplö-
te, Jtem een halff serk; Jtem hade Per götaßon bdh en skred-
dare som lät sigh lega aff en gifft bonde Per ij foglasångh at
wigas widh hans hora, och hade sit hußarum hoß Maß Per-
ßon, han hade bortpantat en skeedh till Per Jonßon ij Syn-
nerå, för een eller 2 Rdr och en Rikz marker, aff samma tiuff
ua godz, och thet skedde Juleaffton, Jtem hade han giffuit Pro-
phoßen Ehrlandh tu spenne, aff samma tiuffua godz för-
gylt som ligga här för retten: När detta godz begynte
speijas, gick Maß Perßon strax till Peder ij Synnerå,
och löste skeden ifrån honom, och säger at han fijck Per götaßon
igen det han beuiste med thuenne Vitne, Ehrich Kiällaßon
och Måns ij longhult. När både horet och tiuffuerijdt
war beropt, folgdes Maß Perßon och Per götaßon ådt,
Måndagen ij dömelwekan till åhrhult, och der satt truffuit
till, och alle tre folgdes ådt Emot Nockarp, och dher skildes
dhe ådt, truffuit och per götaßon folgdes ådt till tumhult,
och der lågo om Natten, och Maß Perßon gick hem, och
war inteth ij föllie medh them, det Jon ij Nockarp som them
mötte på skogen Vitnade, Börge ij tumhult Vitnade och theth
samma dy dhe lågo dher om Natten, och Maß Perßon
war dher intheth hooß. Om natten dhe lågo engzladeS Per
götaßon gruffueligen ij Sömnen och gaff sigh illa, så at
bonden Vechte honom Vp, och frågade Huadh honom fatta
des, han suarade migh tyckes här är een hop som Villia skiuta
54r
migh; och lade sigh till söms igen; om ottemåll för hönß-
gell, stodh dhe Vp och sade dhe wille gå på Fite hanelek, bonden
sade liggen en stundh det är långdt till dagh, truffuidt suarade,
dher är longh wegh wij willie gå ij tijdh, och dhe folgdes ådt Vth,
och som dhe kommo Vth på skogen skiöt truffuit Per götaßon
ihiell, och lade på mordh Vnder en grantop, detta skedde tiß-
dagzmorgonen ij dömeluekan. Om Påskadagh på Agunna-
rydz kiörke gårdh effter Predikan, kom Maß Perßon
till truffuidt frågandes honom, huar kom Per götaßon?
truffuit Suarade Jagh sågh honom intheth sedan wij skildes ådt,
och sade yterligare kom han intheth till tigh? Maß Perßon
Suarade Neij, och sade Jagh lente honom mit kruthorn, och
3. Dr kåpar Peninger, Jagh will gerna haffua them igen,
dy han loffuade migh han skulle strax haffua kommit
igen ? truffuidt Suarade iagh haffuer kruthornet hoß
migh togh det aff byxsecken, och fick honom igen, och sade
Penningarna ligga ij tumhult. tå skall iagh rätt nu
gå till tomhult och taga mina Penningar igen. truff-
uit Suarade, tå skall Jagh gå medh. När dhe båda kommo
på skogen begynte Maß Perßon fråga truffuit huar
han hade giordt aff Per götaßon, truffuit Suarade Jagh
må well bekienna at när wij kommo på skogen möt-
te migh een Jute som sköt honom ihiell. Maß Perßon
Suarade tu äst then samme Juten? truffuit Suarade thet
är lika huem det är, fråga intheth mehra dher effter, Jagh
skall betala tigh tina tre dr. igen. Och der ligger kar-
len, och folgde honom dijt han lågh, och wiste honom Car-
len, och säger at truffuit hötte honom medh bößelåßen
och sade om tu beroper detta skall Jagh skiuta tigh ihiell.
Och Maß Perßon gick dher ifrån och dolde mordet ij half
Annan wecka; sedan gick han till Pedher ij Foglasångh,
och Peder stodh ferdigh och wille gå till skogen och leta effter
bockar, Maß perßon sade Jagh will gå medh, När dhe
kommo ij skogen sade Matz Perß, du torff aldrigh
mehr rädas för göte pellen, han ligger här döder, och
54v
truffuit haffuer honom ihiälskotet, och tå hade Suin skam-
farit Ansichtet, Maß Perßon gick hem och tigde. Peder ij
Foglasångh gick till Ragnillakiöp, och sade för Åka, huadh
han sedt hade, och ingen torde detta mordet beropa för förbe
truffuitz hotan skuldh: otta dagar der effter kommo per
götaßons bröder, Ehrich götaßon, och hans Söskonne barn,
Ehrich Olßon, och en hußman Oluff perßon på truffuidz
törp, hem till Matz perßon, sedan dhe hade sport sin broder
wara ihielskoten. När dhe kommo ij stugan funno dhe på
en stångh hengandes göta pellens hoßer som mörder war, och
dhe sade kiere Matz perßon wisa oß huar wår broder är,
tå haffua dhe schriffuit hijt it breff, at Matz Perßon beddes
Tijo RDr Så will wisa der eder honom som skiött honom
ihiell, Men ij skole strax skiuta honom ihiell. till den-
ne orden Nekar Matz Perßon. När Matz Perßon
hade giffuit them Mat, begärade the han wille föllia
them dit och Matz Perßon giorde. När dhe kommo Vt
på gerdet slogo dhe honom både armarna aff, och sedan
Sönderkrosade hans lämmer, och Sidst satte bößan ij
munnen på honom, och tuingade honom, han måtte
bekienna, huem hade skutet göta pellen ihiell, och
huar han lågh theth han måtte bekienna, Thädan gingo
dhe till truffuit, och han gaff them mat och folgde Vt,
och dhe sade Matz Perßon bekiende at tu haffuer skiötet
wår broder ihiell. truffuit Suarade theth lögh han,
theth haffuer han sielffuer giordt, ther med gingo the hem.
När stådthållaren fick här om weta, sende han be-
falningzbreff till prophoßen Ehrlandh Anderßon,
at han skulle göra sin högsta flijt at fånga förde truf-
uit, det han och giorde, och fant honom på Agunna-
rydz kiörkegårdh, der gaff han sigh jferde medh
honom, och truffuit bleff honom öffuermechtigh,
och giorde Prophoßen stor skade, medh en kniff
55r
Fyra styngh, så at han ij Sex weckor haffuer lägat på sengen, och
giffuit bådskieraren 4 RDr och hållet hemma kost ij sin huuß ij een hell
Månat. Nu klaga denne danske men som haffua mist de-
ras godz at dhe wåro hoß Matz Perßon, ij hans gårdh frågandeß ef-
ter det godzet de mist hade, tå Nekade Maß Perßon på det hög-
sta at han icke wiste om Något tiuffua godz, och intheth wille för
them bekienna. Jtem sedan Per giötaßon, war dräpen gick
han till Heslebacken, och togh der een serk som stulen war aff
samma godz. Jtem togh een RDr aff oluff ij Nockarp som
Per götaßon hade fååt honom at Vtlegga för it leigdabreff
och sade till Oluff om tu icke får migh daleren, skall iagh skiu-
ta tigh ihiell, tå måtte Oluff få honom daleren detta bekien-
ner Matz Perßon, Jtem Vpkraffde och en RDr, aff Peder ij ske-
da på Per götaßons Vägnar, theth bekienner och Matz Perßon.
Men störste delen aff tiuffua godzet fans ij truffuidz kista,
sedan han war ihiell skoten. der aff är Clart at Per götaßon
och truffuit wåro rette tiuffuerna, och stulet godzet ij danmark,
och Matz Perßon hade giömdt Per götaßons Andell aff tiuffua godzet,
dolt och Nöt medh honom, och han baar tiuffua godzet hijt till reten.
Och effter båda tiuffuerna ära dräpna, och lagde på mordh, ligga dhe
Vnder gudz dom, och äre Först aff Capitelet ij Wexiö, effter som
Häredz Provest her Måns ij Agunnarydh Vitner, ogill dömde, och
till een Åsna begraffningh, alt så effter det är Vppenbart, at trufuit
honom ifrån huggen, Per götaßon hade och ihielskotet een ehrligh dan-
neman på hans egen loda, och honom war deslikest freden ifrån
huggen, och dhe här för Vtan wåro offentlige tiuffuer, och godzet
funnet ij deras gömmor effter deras dödh, derföre bleffue dhe och
här aff retten ogille dömde, at Njdgraffuas ij kier och Moras, der
ingen [..] wägh fram, eller bodskap, Swin eller An-
nat [..] Huadh belongande dhe 8 som fölgdes ådt och
tog [..] och båro till byß, och sedan alle-
nat [..] Huadh belongande dhe 8 som fölgdes ådt och
tog [..] och båro till byß, och sedan alle-
[..] ihielskoto [..] gåå alle widh skogen, och ingen wet huil-
[..] dhe äre, Vndantagande Per götaßons tuenne bröder, huadh dhe An-
dre wåro för seller, är okonnogt. Men Maß Perßon belon-
gande, när detta Protocollet war författat, tå war och dagen för-
leden, så at det war försent träda till dombs, dy satte han för sigh
borgen till andra dagen tå skulle hans sak widare företagas.
Om Morgonen Maß Perßon bleff för retten, kom
kundskap, at han hade besueket löfftißmennerna, och taget skogen in,
55v
och intheth wille komma för retten, hade och lagdt effter sigh ij herberget
alt theth tiuffuagodz som Per götaßon, hade ij hans huß Nider satt, thet
dhe danske, och her för retten igen fingo: kan Maß Perßon fåß igen
skall dömas på Saken, deßlikest huar någor aff thet Partijt som
ihielskoto truffuidt, bliffua Vptagne och för retta förda, skall och
dher på domb fellas, och till den höglofflige konungslige rett försendas.
Sammadagh kom för retta hustru Elin ij Finhult medh
sina barn, och gaff till kienna, at hon nu sedan senaste tingh, när
hon klagade dråparen, Peder Anderßon ij Siöastabygd är för
hennes mans Sone Nielßons dödh, och tå icke wåro betänchta eller
hogse, at bedia för dråparen, Nu komma dhe fram, och offent-
ligen här för retten goduilligen och aff berådde modh fella Vn-
derdånigh förbön för dråparen, och tigga den höglofflige kon-
nungslige hoffretz Nåder, effter som är till at see, aff deras in-
lagda schrifft ij retten, huilken Jagh med sielffue domen låter
föllia. Och effter här ij häredet, så wäll som Annorstädes, på
grentzen, finnes många liffsaka karlar, dher aff almogen hafuer
fhara, och kan skee om sådana som på leigde fram komma
icke få Nåder, slå dhe sigh till Andra, och bliffua werre än för,
der före om theth wåro Christeligit, så beder hela häradet ödmiuc-
keligen at sådana måtte förhielpas Vtur skogen, och få Nåder,
helst när Målzäganden, är så Qualificerat, at hon beder
ij Fridh för dråparen.
Sammadagh kom för retta edle welb:digh Anders Eh
richszons tienare till Ranåker och klandrade gingo thens veg
nar een engh ij Viksziö gårdh [..] sende han [..]
till Elmtarydh mädan han åtte Viksziö [..] och
[..] till at törpet Bankeboda som han [..] rentar smör
1 lb. Men gården Viksziö rentar 9 [..] welb. Arff
uidh Stierna äger 3 lb för vtan törpet och effter det är it gam
malt ährande och sålunda ij gamble dagar byt slechten emel
lan och stådt oklandrat öffuer 70 åhr, derföre kunne retten
här om ingen dom fella, vtan parterna må haffua dilation sigh
beråda, synnerligen klaganden om han will widere proce
dera här med, sker thet så, så skall schriffuas suaranden welb.
Arffuidh Stierna till at han eller hans fulmechtighe kommer tilstä
des. Vpsat till beskedh kommer ifrån Anders Ehrichszon.
Sammadagh kom för retta edle welb:digh Anders Eh
richszons tienare till Ranåker och klandrade gingo thens veg
nar een engh ij Viksziö gårdh [..] sende han [..]
till Elmtarydh mädan han åtte Viksziö [..] och
[..] till at törpet Bankeboda som han [..] rentar smör
1 lb. Men gården Viksziö rentar 9 [..] welb. Arff
uidh Stierna äger 3 lb för vtan törpet och effter det är it gam
malt ährande och sålunda ij gamble dagar byt slechten emel
lan och stådt oklandrat öffuer 70 åhr, derföre kunne retten
här om ingen dom fella, vtan parterna må haffua dilation sigh
beråda, synnerligen klaganden om han will widere proce
dera här med, sker thet så, så skall schriffuas suaranden welb.
Arffuidh Stierna till at han eller hans fulmechtighe kommer tilstä
des. Vpsat till beskedh kommer ifrån Anders Ehrichszon.
56r
Ehrich ij Viksziö feste een 12 manna eedh at han icke är baneman
till dhen skada Kielles stodh ij Leaboda fick ij hans gårdh och stöt medh
een staka ij hiertat så at dhet bleff dödt vtan gården och ländzman
nen Harall ij Lambekulla, Jon ij Bråna, Gudmundh ibm och Thoor
ibm synt haffua och funno blodfåren på Ehrichz dynga och sågo
blodhfåren vtan gården vt på åkeren der stodet lågh dödt.
Sammadagh tinghfördes een Vngh drängh Esbiorn
till dhen skada Kielles stodh ij Leaboda fick ij hans gårdh och stöt medh
een staka ij hiertat så at dhet bleff dödt vtan gården och ländzman
nen Harall ij Lambekulla, Jon ij Bråna, Gudmundh ibm och Thoor
ibm synt haffua och funno blodfåren på Ehrichz dynga och sågo
blodhfåren vtan gården vt på åkeren der stodet lågh dödt.
Sammadagh tinghfördes een Vngh drängh Esbiorn
Börgeßon ij Aborraslet ij Giöterydz Sochn skatta, och bleff an-
klagat haffua besoffuit sins Faders legopiga Kirstin Gudmundz-
dotter aff echta sengh födh, och afflat barn med henne, theth hon födt
haffuer, och dhe bekienna Vtfeste Peninger 40 marker
Cronan 13 marker 5 öre 16:
Målzeganden 13 marker 5 öre 16:
häredet 6 marker 2 öre 8
häredzhöffdingen 6 marker 2 öre 8
Sammadagh kom för retta Swen ij Skaffta och på sin
hustrus vägnar klagade at effter som hustrun hade arfft litet
jordh i Gröne thet nembden honom vthbyt hade och hon sielff
[..] bruka dijt drogh hustru Kirstin Oluffz dotter med oxar
[..] och tuå pigor och skulle föra dynga på it skeppelandh
[..] När dhe wåro kompne till dyngestaden kommo pigor
[..] nemligen Kirstin och Karin ij Gröne vth och [..]
[..] Ingeborgh och öffuerföllo Kirstin Oluffz med hug
och slagh och trelboro henne så at hon lågh nästan ij 3 wekor och
[..] at hon war nysz bleffuen medh barn och aff samme hug
[..] gick med blodh och skiuter sigh till vitnes, nemligen hu
stru Thora ij Thraherydt huilken tilstädes är och warit här för
rätten och offentligen bekiendt at hon till sådan klagan sågh alz
ingen lichnelsze [..] hennes granquinna Elin Vdda ij Tra
herydt, Item skiuter och på Suenborgh ij Skaffta och på Botell ij
Quinnalt at dhe och weta om detta klagemålet, denne thuenne
wåro inthet tilstädes vtan bleffuo stämbde till nästa tingh, sedan
skall dömas på saken, vpsat till en annor gångh.
häredet 6 marker 2 öre 8
häredzhöffdingen 6 marker 2 öre 8
Sammadagh kom för retta Swen ij Skaffta och på sin
hustrus vägnar klagade at effter som hustrun hade arfft litet
jordh i Gröne thet nembden honom vthbyt hade och hon sielff
[..] bruka dijt drogh hustru Kirstin Oluffz dotter med oxar
[..] och tuå pigor och skulle föra dynga på it skeppelandh
[..] När dhe wåro kompne till dyngestaden kommo pigor
[..] nemligen Kirstin och Karin ij Gröne vth och [..]
[..] Ingeborgh och öffuerföllo Kirstin Oluffz med hug
och slagh och trelboro henne så at hon lågh nästan ij 3 wekor och
[..] at hon war nysz bleffuen medh barn och aff samme hug
[..] gick med blodh och skiuter sigh till vitnes, nemligen hu
stru Thora ij Thraherydt huilken tilstädes är och warit här för
rätten och offentligen bekiendt at hon till sådan klagan sågh alz
ingen lichnelsze [..] hennes granquinna Elin Vdda ij Tra
herydt, Item skiuter och på Suenborgh ij Skaffta och på Botell ij
Quinnalt at dhe och weta om detta klagemålet, denne thuenne
wåro inthet tilstädes vtan bleffuo stämbde till nästa tingh, sedan
skall dömas på saken, vpsat till en annor gångh.
56v
Sammadagh kom för retta Oluff Jonszon ij Klint och
klagade at Niels ij Quinnalt betingade en hest till een kiöpstadz
resa och Anders ij Aggalt togh hesten och lade klöff vppå, drogh
fram till Halmstadh medh klöffuet och der tog klöff på hemuägen
och på hemwägen bortbytte hesten. Nu haffuer Anders hesten
och Oluff inthet. När de begynte hemma tala om hesten fick han
inthet annat än onda ordh, doch bleff beuisat at Oluff gaff dhem
loff at bortbyta hesten och effter han kostade 5 rdr bleff aff
dömdt at Anders skulle honom them näst kommande söndagh
betala, derföre Kielle ij Aggalt gick i löffte.
Then andra dagen continuerades med lagtingen och sam
me nämbdhamen.
Sammadagh inlades ij retten it kiöpebreff giffuit
aff welb:ne herre her Jöran Gyldenstierna friherre till
Lundholmen och herre till [..] aff hans herre döme och
her [..] Gyllenstierna förseglat och vnderschriffuen
Dat: aff [..] then 26 Augustj 1637 ther vthi förmä
les at welb:ne herre her Jöran Gyllenstierna bekienner
sigh godwilligen såldt haffua den edle welb:ne fru Karin
Lilliesparre till Förarp effterschriffne frelszes gårdar nem
llgen Mierret ij Liunga sochn, rentar smör 2 ½ lb hestar
3 dagzwerke 3 Item Tuterydt ij Tutarydz by och sochn och
begge ij Sönnerbo häredt rentar smör 2 lb hestar 3 dagz
werke 3 och derföre vpb:tt tuhundrade siutijo specie
rijkz dr huilka 270 rdr her Jöran Gyllenstierna
bekienner sigh redeligen vpburit och bekommit haffua och
giffua lagläsaren fulla makt samma gårdar tinghskiöta
in vnder welb:ne fru Karin Lilliesparre och hennes arf
winger till ewerdeligh lagfången ägendom, huarföre
vpstode häredz nembdemen och samptligen med migh å skafte
höllo tinghskiötte för:de gårdar Mierret och Tutarydt med
all desz rett och rettigheet ij större och smerre persegler ifrån
welb:ne herre her Jöran Gyllenstierna, hans barn och rette
arffuinger och tilägnade in vnder welb:ne frw Karin
Lilliesparre och hennes arffuinger till ewerdeligh ägendom.
klagade at Niels ij Quinnalt betingade en hest till een kiöpstadz
resa och Anders ij Aggalt togh hesten och lade klöff vppå, drogh
fram till Halmstadh medh klöffuet och der tog klöff på hemuägen
och på hemwägen bortbytte hesten. Nu haffuer Anders hesten
och Oluff inthet. När de begynte hemma tala om hesten fick han
inthet annat än onda ordh, doch bleff beuisat at Oluff gaff dhem
loff at bortbyta hesten och effter han kostade 5 rdr bleff aff
dömdt at Anders skulle honom them näst kommande söndagh
betala, derföre Kielle ij Aggalt gick i löffte.
Then andra dagen continuerades med lagtingen och sam
me nämbdhamen.
Sammadagh inlades ij retten it kiöpebreff giffuit
aff welb:ne herre her Jöran Gyldenstierna friherre till
Lundholmen och herre till [..] aff hans herre döme och
her [..] Gyllenstierna förseglat och vnderschriffuen
Dat: aff [..] then 26 Augustj 1637 ther vthi förmä
les at welb:ne herre her Jöran Gyllenstierna bekienner
sigh godwilligen såldt haffua den edle welb:ne fru Karin
Lilliesparre till Förarp effterschriffne frelszes gårdar nem
llgen Mierret ij Liunga sochn, rentar smör 2 ½ lb hestar
3 dagzwerke 3 Item Tuterydt ij Tutarydz by och sochn och
begge ij Sönnerbo häredt rentar smör 2 lb hestar 3 dagz
werke 3 och derföre vpb:tt tuhundrade siutijo specie
rijkz dr huilka 270 rdr her Jöran Gyllenstierna
bekienner sigh redeligen vpburit och bekommit haffua och
giffua lagläsaren fulla makt samma gårdar tinghskiöta
in vnder welb:ne fru Karin Lilliesparre och hennes arf
winger till ewerdeligh lagfången ägendom, huarföre
vpstode häredz nembdemen och samptligen med migh å skafte
höllo tinghskiötte för:de gårdar Mierret och Tutarydt med
all desz rett och rettigheet ij större och smerre persegler ifrån
welb:ne herre her Jöran Gyllenstierna, hans barn och rette
arffuinger och tilägnade in vnder welb:ne frw Karin
Lilliesparre och hennes arffuinger till ewerdeligh ägendom.
57r
Sammadagh kom för retta Påfuell i Gunghult på
sin hustrus wegnar Anna Pedersdotter, Item Oluff i Skeckarp
fulmyndig på Gunnill Pedersdotters wegnar i Lönßhult, och ting-
skiötte Niels i Vestrult och hans hustru Ingeborg Pedersdotter
een hell fierdingh aff Vestrult i Nöttia socken, Anna Pedersdotter
för een halff fierdings godt mynt 84 dlr. Gunnill Pedersdotter
85. dlr och hustrun Ingeborgh Pedersdotter lagligen arfft een halff
fierding, så att han äger halffannan fierding aff Vestrultz gårdh
med sins hustrus arff och begge deras kiöpp.
Sammadagh kom för retta Per Nielßon ij yarp på
sine egne wägner och på sin broders wägnar Niels Nielßon ij
skeen, och tinghskiötte Oluff i Söndrenäs, och hans hustru Elin
Larß dotter en hell siettingh aff östra gården ij thorarp ij Onßiö
Sochn, och derföre Upbtt för Jorden allena Undantagandes huß
och tompten, effter han sådant haffuer sielff, godt mynt. 50 dlr.
Sammadagh kom för retta Peder ij Synderwrå,
fullmyndigh på Håkan Nielßons Vägnar ij Lekerydt och på
Måns Olufßsons hustrus Vägnar Gunnill Gudmundsdot-
ter, och tinghskiötte, Suen ij Ormalt och hans hustru Brita
Hans dotter, deras arffueloter ij halff Ormalt, och derföre up-
burit Håkan Nielßon godt mynt 28 dlr Gunnill Gudmunds
dotter 40 dlr för fäderne och Möderne, arff och etlfue
och haffuer Suen Greffue lagligen arfft een broderpart,
Item framlade it lagafångsbreff giffuit aff migh Nielß Eskel-
ßon 1636 den 4 februarij widh rettan tinghstadh Hampne
da, der uthi förmäles at Anna Greffue haffuer såldt honom
een halff dell aff Ormalt sampt med Håkon Carlβon
och hans greffue och derföre samptliga Upbtt godt mynt
= 5 dlr. Item Brita Niels dotter för sin arffuelot godt
mynt 12 ½ dlr. Item haffuer Suen greffue inlöst, aff Suen
Gudmundβons hustru Ingeborgh en fierdepart utaff een
Siettepart, och giffuit henne 11 dr och 3 marker så at han äger half
wa gården på een halffsösterlot när, som kommer Ingierdt
Niels dotter till.
57v
Sammadagh kom för retta tullmästern widh Sön
nerbo grenszer och klagade at Oluff ij Ekerydt ij Hynnerydz sochn
och Börge ij Ramshult ij samme sochn haffua brutet sönder lå
szer, ledh och hasper widh tulporten och drogo vth otollat och
wåro lagligen stämbde och inthet wille komma, derföre
sachfeltes dhe till penningar huar 3 marker.
Bengt ij Groarydt war och stämbder at suara till tullen
och treskas dher före sachfeltes till penningar 3 marker.
Sammadagh kom för retta Peder Knutzon ij Torsa
berga rikz cantzelerens her Axell Oxenstiernes landbo
och klagade at it åhr sedan fem vger för midsommer ij hans
frånwarelsze kom Påffuell Grön eller Påffuell Stönia ij hans
gårdh och hustru Hilla Nills dotter och hennes dotter Elin
Bengtz dotter wåro hemma och Hilla satt ij fähuszet och mol
kade sina koor, dijt gick Påffuell Grön och frågade om Pe
der war hemma och sade iagh haffuer warit ij Kolalt och
talade med then mannen, han wille inthet wara i thet minne
ij fioll för thet han lät sin piga speia migh och jagh bleff
fångat, sedan sade till Hilla iagh skall ligga hoosz tigh, och togh
miölkeböttan kastade på gålffuet, slogh hennee med böszan och
kastade omkull hotandes henne med sielffua döden och der
våldtogh henne och hon hade en liten dotter som war ther hosz
hon ropade och skrijade så well som modern men ingen
hielp finge, När Hilla slap vp kom Påffuell Grönsz
hustru, slogh henne förderfffuat med een yxehammer, seijan
des tu skulte migh i fioll för Påffuell Gröns hora, nu äst
tu hans hora, och rånte från henne huffuudh klädit och een
kniff, widh hon lågh så blodigh kom hennes dotter Elin
Bengtz dotter hem och hade warit borto medh styfffaderen
henne wille dhe genast taga fatt vppå och hon lop medh
flijt, icke desz mindre fulfolgde dhe henne så fort effter och
hinte henne för än hon kom ij skogen, togo henne fatt ledde
henne med sigh till skogen, henne våldtogo, brukade och heffdade
så at hon om morgonen hem kom halff dödh och lenge låg på
nerbo grenszer och klagade at Oluff ij Ekerydt ij Hynnerydz sochn
och Börge ij Ramshult ij samme sochn haffua brutet sönder lå
szer, ledh och hasper widh tulporten och drogo vth otollat och
wåro lagligen stämbde och inthet wille komma, derföre
sachfeltes dhe till penningar huar 3 marker.
Bengt ij Groarydt war och stämbder at suara till tullen
och treskas dher före sachfeltes till penningar 3 marker.
Sammadagh kom för retta Peder Knutzon ij Torsa
berga rikz cantzelerens her Axell Oxenstiernes landbo
och klagade at it åhr sedan fem vger för midsommer ij hans
frånwarelsze kom Påffuell Grön eller Påffuell Stönia ij hans
gårdh och hustru Hilla Nills dotter och hennes dotter Elin
Bengtz dotter wåro hemma och Hilla satt ij fähuszet och mol
kade sina koor, dijt gick Påffuell Grön och frågade om Pe
der war hemma och sade iagh haffuer warit ij Kolalt och
talade med then mannen, han wille inthet wara i thet minne
ij fioll för thet han lät sin piga speia migh och jagh bleff
fångat, sedan sade till Hilla iagh skall ligga hoosz tigh, och togh
miölkeböttan kastade på gålffuet, slogh hennee med böszan och
kastade omkull hotandes henne med sielffua döden och der
våldtogh henne och hon hade en liten dotter som war ther hosz
hon ropade och skrijade så well som modern men ingen
hielp finge, När Hilla slap vp kom Påffuell Grönsz
hustru, slogh henne förderfffuat med een yxehammer, seijan
des tu skulte migh i fioll för Påffuell Gröns hora, nu äst
tu hans hora, och rånte från henne huffuudh klädit och een
kniff, widh hon lågh så blodigh kom hennes dotter Elin
Bengtz dotter hem och hade warit borto medh styfffaderen
henne wille dhe genast taga fatt vppå och hon lop medh
flijt, icke desz mindre fulfolgde dhe henne så fort effter och
hinte henne för än hon kom ij skogen, togo henne fatt ledde
henne med sigh till skogen, henne våldtogo, brukade och heffdade
så at hon om morgonen hem kom halff dödh och lenge låg på
58r
sin sengh, skiemdh slagen och ynkeligh medfaren, detta
war een farligh blodskam, när pigan lop till skogen mött
te henne Per Perszon och hans hustru och Påffuell Gröns hustru
pigan badh Per Perszon för Gudz skull hielpa sigh och han
wille inthet, när Per Perszon gick hem medh sin hustru och Påff
uell Gröns hustru, sade Per Perszons hustru till pigan, gack
inthet från them för än the willia släppa tigh, så frampt the icke gå
effter och skiuter tigh ij stycke sönder och för än dhe skildes ådt togh
Påffuell Gröns hustru en tröga och gaff Per Perszon och sade till pi
gan, om tu säger thet för någon skall tu aldrigh slippa well
och Peder togh Påffuell Gröns hustru medh sigh hem, der lågh hon
om natten och Påffuell Grön med sitt föllie togo pigan och gin
go till skogz. Om morgonen togh Per Perszon kiött brödh
och een miölkeskåll och bar till skogen och gaff then matt, Item
klagar och Peder Knutzon at han tuå gånger haffuer most lösza
sitt liff aff Påffuell Grön och att haffuer Per Perszon gådt in ij
hans stuga och dhe andra stodo för dören och han icke kom vth
för än han hade fått Per Perszon huadh dhe woro begerandes
Item tuingat honom giffua sigh 40 dr danske penningar för går
den och gården hörer rikz cantzeleren till, Item är wetan
des att för:de Peder Pederszon bleff här ij Synnerbo häredt fången
och fördh till Jönekiöpingh och lagder in till andre tre skelmar
ij tornett så at dhe wåro tilhopa fyra fångar, dher fingo dhe hielp och
styrko aff huar andre, fingo [..] aff sigh, och begynte stöta och
bryta på muren, tå bleff vaktmestaren varnat at fångarna
wåro lösza ij tornet, tå togh vaktmestaren tuå knichtar med sigh
och vpläste dören, fångarna hade vplagdt rådh at öffuerfalla them
när de kommo in om dören hade Per Perszon it jernstycke han
hade hafft om benet, slogh genast vaktmestaren ij huffuudet at han
nidh föll och besuimmade, the andre slogo nidh knichtarna och
alle fyra kommo vt till rymningh. Alt Peer Perszons godz blef
af stådthållaren satt ij arrest och quarstadh, detta oachtat togh
Per Perszons styffadher Jeppe ij Fagrult ij Brearydz sochn sam
ma godz och emot förbuden om nattetidh flotte öffuer grentzen
det retten wänligen begärer måtte komma tillbakers igen.
Nu haffuer stådthållaren welb:ne Peder Månszon Lod sendt Per
Perszon leigdebreff, det Lasze ij Stönia ij sin egen gård haffuer
war een farligh blodskam, när pigan lop till skogen mött
te henne Per Perszon och hans hustru och Påffuell Gröns hustru
pigan badh Per Perszon för Gudz skull hielpa sigh och han
wille inthet, när Per Perszon gick hem medh sin hustru och Påff
uell Gröns hustru, sade Per Perszons hustru till pigan, gack
inthet från them för än the willia släppa tigh, så frampt the icke gå
effter och skiuter tigh ij stycke sönder och för än dhe skildes ådt togh
Påffuell Gröns hustru en tröga och gaff Per Perszon och sade till pi
gan, om tu säger thet för någon skall tu aldrigh slippa well
och Peder togh Påffuell Gröns hustru medh sigh hem, der lågh hon
om natten och Påffuell Grön med sitt föllie togo pigan och gin
go till skogz. Om morgonen togh Per Perszon kiött brödh
och een miölkeskåll och bar till skogen och gaff then matt, Item
klagar och Peder Knutzon at han tuå gånger haffuer most lösza
sitt liff aff Påffuell Grön och att haffuer Per Perszon gådt in ij
hans stuga och dhe andra stodo för dören och han icke kom vth
för än han hade fått Per Perszon huadh dhe woro begerandes
Item tuingat honom giffua sigh 40 dr danske penningar för går
den och gården hörer rikz cantzeleren till, Item är wetan
des att för:de Peder Pederszon bleff här ij Synnerbo häredt fången
och fördh till Jönekiöpingh och lagder in till andre tre skelmar
ij tornett så at dhe wåro tilhopa fyra fångar, dher fingo dhe hielp och
styrko aff huar andre, fingo [..] aff sigh, och begynte stöta och
bryta på muren, tå bleff vaktmestaren varnat at fångarna
wåro lösza ij tornet, tå togh vaktmestaren tuå knichtar med sigh
och vpläste dören, fångarna hade vplagdt rådh at öffuerfalla them
när de kommo in om dören hade Per Perszon it jernstycke han
hade hafft om benet, slogh genast vaktmestaren ij huffuudet at han
nidh föll och besuimmade, the andre slogo nidh knichtarna och
alle fyra kommo vt till rymningh. Alt Peer Perszons godz blef
af stådthållaren satt ij arrest och quarstadh, detta oachtat togh
Per Perszons styffadher Jeppe ij Fagrult ij Brearydz sochn sam
ma godz och emot förbuden om nattetidh flotte öffuer grentzen
det retten wänligen begärer måtte komma tillbakers igen.
Nu haffuer stådthållaren welb:ne Peder Månszon Lod sendt Per
Perszon leigdebreff, det Lasze ij Stönia ij sin egen gård haffuer
58v
låtit Per Perszon föreläsa och han war här oppe ij Suerige dagen
för tinget och inthet wille comparera. Oppå detta protocoll
war stådthållaren een retuisz domb begärandes. Och effter för:de Per
Perszon haffuer öffuergiffuit alt ehrligit omgenge här i Suerige
och slagit sigh till Påffuell Grön, låtit sigh bruka för [..]
[..] och tagit bråndskatt aff dhe suendske bönder, 2. samptyckt
den förferlige blodskam och wåldtächt på Per Knutzons hustru
och dotter, 3. brutit och med wåld sigh vthulpit aff cronones
fängelsze ij Jönekiöpingh och slaget vaktmestaren at han ij 8
wekor haffuer legat på sengen, och bestigit slotzmuren, födt
och buret matt ij skogen till danske och suenske skelmer, huil
ket lender om at hans edzplicht och för den skuld reknas lika
godh med them och bhör för sådana sina bedriffter lida på sin
hals på det ehrligit folck innan och vtan grentzen måga leff
ua ij fridh och säkerhet ij deras husz och hyddor huilcken man
henstellte på det wänligaste till den danske öffuerheeet at här
med dispensera som dhe finna rätuisan och en godh politia
länder till beröm helst när execution haffuer sin retta
fortgångh.
Kom för retta Jon Perszon ij Wekaboda och Per Johan
szon ij Gryttörp och giorde een 12 manna edh at dhe haffua
lagligen arfft och kiöpt Gryttetörpet [..] Larsz Rasmuszons
lagafångz breff dat: Anno 1596 och sedan hafft 40 åhrs
oquald heffd och vtgiffuit 2 gånger [..] som deras gamble
föräldrar vthlagdt haffua och the sampt med det öffriga
aff törpet lagligen arfft haffua ther oppå the haffua godt vijt
nes breff af dhe bäste i sochnen. Och dhe wille försuara deras
jordh medh fädernes [..] och hade jorden hafft long tidh hän
der emellan, bleff eden staffuader effter det [..] Cap ij Jorda
Balcken effter bokstaffuens lydelszee och lagligen ij Jöns Per
szons näruaro som klandrade gården och lagläsaren
staffuade eden.
för tinget och inthet wille comparera. Oppå detta protocoll
war stådthållaren een retuisz domb begärandes. Och effter för:de Per
Perszon haffuer öffuergiffuit alt ehrligit omgenge här i Suerige
och slagit sigh till Påffuell Grön, låtit sigh bruka för [..]
[..] och tagit bråndskatt aff dhe suendske bönder, 2. samptyckt
den förferlige blodskam och wåldtächt på Per Knutzons hustru
och dotter, 3. brutit och med wåld sigh vthulpit aff cronones
fängelsze ij Jönekiöpingh och slaget vaktmestaren at han ij 8
wekor haffuer legat på sengen, och bestigit slotzmuren, födt
och buret matt ij skogen till danske och suenske skelmer, huil
ket lender om at hans edzplicht och för den skuld reknas lika
godh med them och bhör för sådana sina bedriffter lida på sin
hals på det ehrligit folck innan och vtan grentzen måga leff
ua ij fridh och säkerhet ij deras husz och hyddor huilcken man
henstellte på det wänligaste till den danske öffuerheeet at här
med dispensera som dhe finna rätuisan och en godh politia
länder till beröm helst när execution haffuer sin retta
fortgångh.
Kom för retta Jon Perszon ij Wekaboda och Per Johan
szon ij Gryttörp och giorde een 12 manna edh at dhe haffua
lagligen arfft och kiöpt Gryttetörpet [..] Larsz Rasmuszons
lagafångz breff dat: Anno 1596 och sedan hafft 40 åhrs
oquald heffd och vtgiffuit 2 gånger [..] som deras gamble
föräldrar vthlagdt haffua och the sampt med det öffriga
aff törpet lagligen arfft haffua ther oppå the haffua godt vijt
nes breff af dhe bäste i sochnen. Och dhe wille försuara deras
jordh medh fädernes [..] och hade jorden hafft long tidh hän
der emellan, bleff eden staffuader effter det [..] Cap ij Jorda
Balcken effter bokstaffuens lydelszee och lagligen ij Jöns Per
szons näruaro som klandrade gården och lagläsaren
staffuade eden.
59r
Denne edhen bleff aff ehrlige trowerdighe gamble men öffuer
60 åhr gammall giordh och gången på det sädt och wisz eden fest
war och Gryttetörpet dömdes Jon Perszon till och Per Johanszon
effter dhe ther på haffua 42 åhrs oquald heffd oppå till äwer
deligh lagfången ägendom at niuta och bruka för sitt [..]
arff och kiöp och barn effter them till ewerdeliga ägor.
När eden war gången protesterade Jöns Matteszon at effter
dhe ij Gryttetörp icke hade lagafångz breff och sade sigh på sin
hustrus vägnar wara närmer bördigh än the och endtligen
wille haffua domb at lösa them vth, och effter han icke fick dom
för än slechtlinien reknat war, bleff han wredh och genast
vadkastade medh tre [..] och lop sin kosz vthan beskedh och dom
breff, Oppå lagmans tinget ij Ryaholm den 12 Augustj
war Jöns Matteszon framme och effter han intet hade, eij heller
wederparten tilstädes, såsom icke heller hade söcht lagmannen
om stemningh bleff saken inthet vptagen vtan befästes at laglä
saren skall rekna slechtlinien och sedan leffuerera parterna
domb.
Sammadagh tingfördes een löszkåna Ingelöff Åkesdott:
ij Vlffuarydt och bleff anklagat haffua låtet sigh lägra aff en
gifft dansk man Truls Jonszon som boandes war ij Vlffuarydt
och der brukade een fierdingh aff gården som hörde hans hustru
till. När denne för:de Truls hade lägrat Ingelöff lägrade han
strax hennes söster Ingerdh Åkesdotter och med både söstrar
na afflade barn och togh Ingerdh medh sigh och rymde ifrån
| Edemen | |
| Jon Perszon ij Vekaboda | Per Johanszon ij Gryttörp |
| Niels Jacobszon ij Markarydt | Johan Perszon ij Åmot |
| Ehrich Botelszon ij Exhult | Per Månszon ij Fiäraholmen |
| Jöns Ehrichszon ibm | Suen Åkeszon ij Stenloo |
| Åke Suenszon ij Vlfwarydt | Swen Jönszon ij Svekaboda |
| Ehrich Nielszon ij Quarnegården | Suen Eskelszon ij Ekhult |
Denne edhen bleff aff ehrlige trowerdighe gamble men öffuer
60 åhr gammall giordh och gången på det sädt och wisz eden fest
war och Gryttetörpet dömdes Jon Perszon till och Per Johanszon
effter dhe ther på haffua 42 åhrs oquald heffd oppå till äwer
deligh lagfången ägendom at niuta och bruka för sitt [..]
arff och kiöp och barn effter them till ewerdeliga ägor.
När eden war gången protesterade Jöns Matteszon at effter
dhe ij Gryttetörp icke hade lagafångz breff och sade sigh på sin
hustrus vägnar wara närmer bördigh än the och endtligen
wille haffua domb at lösa them vth, och effter han icke fick dom
för än slechtlinien reknat war, bleff han wredh och genast
vadkastade medh tre [..] och lop sin kosz vthan beskedh och dom
breff, Oppå lagmans tinget ij Ryaholm den 12 Augustj
war Jöns Matteszon framme och effter han intet hade, eij heller
wederparten tilstädes, såsom icke heller hade söcht lagmannen
om stemningh bleff saken inthet vptagen vtan befästes at laglä
saren skall rekna slechtlinien och sedan leffuerera parterna
domb.
Sammadagh tingfördes een löszkåna Ingelöff Åkesdott:
ij Vlffuarydt och bleff anklagat haffua låtet sigh lägra aff en
gifft dansk man Truls Jonszon som boandes war ij Vlffuarydt
och der brukade een fierdingh aff gården som hörde hans hustru
till. När denne för:de Truls hade lägrat Ingelöff lägrade han
strax hennes söster Ingerdh Åkesdotter och med både söstrar
na afflade barn och togh Ingerdh medh sigh och rymde ifrån
59v
Danmark ther the gåå vtan grentzen och leffua tilhopa ij kietterij
Nu bleff frågat huilken han först besoff, så haffuer ländzman
ne så widt ransakat och vtfrågat sanningen at Ingelöff födde
barn halfftridie weka för än Ingerdh, derföre slutar retten
at hon är först lägrat och sedan söstern och inthet wiste aff sins sö
sters omgiengelsze, men för det eenfalda horet bleff Ingelöff som
tilstädes ähr effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor be
driffuer med någon mans hustru han skall dödhen döö både
hoorkarlen och horkånan derföre at han med sins nästes hustru
hoor bedriffuit haffuer.
Kom för retten Jöns Matteszon och feste een 12 manna edh
at [..] madhenghen hörer naturligen till Kiöphult och icke
till Gryttatörpet och är bortpantat ifrån gården. Eden skall
gåsz nästa tingh.
Karll ij Rydh sachfeltes för tingstämningh till 3 marker rettens ensak.
Item klagade bönderna ij Hynderydz sochn at fogtakarlarna
Niels Ehrlandzon oh Niels Larszon haffua dem pantat och
taget pante penningar huilcket är emott retten, derföre döm
des pantepenningarna till bönderna igen.
Gunnill är dödh barnlösz, derföre arffuer tridinghen Ehrich
och hans sösterdotter Bengta och all sönderkullen huar fier
de penningh.
Sammadagh tinghfördes een vngh drängh Mattes
Karlszon ij Foghlult ij Hallarydz sochn och bleff anklagat haf
wa besoffuit een dansk piga som är ij Danmark och der hafuer
plichtat, derföre sachfeltes Mattis ij Foglult till penningar
40 marker.
cronan 13 marker 5 16
målzäganden 13 marker 5 16
häredet 6 marker2 8
häredzhöffdingen 6 marker 2 8
Nu bleff frågat huilken han först besoff, så haffuer ländzman
ne så widt ransakat och vtfrågat sanningen at Ingelöff födde
barn halfftridie weka för än Ingerdh, derföre slutar retten
at hon är först lägrat och sedan söstern och inthet wiste aff sins sö
sters omgiengelsze, men för det eenfalda horet bleff Ingelöff som
tilstädes ähr effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor be
driffuer med någon mans hustru han skall dödhen döö både
hoorkarlen och horkånan derföre at han med sins nästes hustru
hoor bedriffuit haffuer.
Kom för retten Jöns Matteszon och feste een 12 manna edh
at [..] madhenghen hörer naturligen till Kiöphult och icke
till Gryttatörpet och är bortpantat ifrån gården. Eden skall
gåsz nästa tingh.
Karll ij Rydh sachfeltes för tingstämningh till 3 marker rettens ensak.
Item klagade bönderna ij Hynderydz sochn at fogtakarlarna
Niels Ehrlandzon oh Niels Larszon haffua dem pantat och
taget pante penningar huilcket är emott retten, derföre döm
des pantepenningarna till bönderna igen.
| Sisza | [..] | Kijrstin | |||||
| Bengta | Gunnill | Ehrich | Per Perszon | Nils Perszon | Måns Perszon |
Sisza Persd. |
|
| Beritta |
Gunnill är dödh barnlösz, derföre arffuer tridinghen Ehrich
och hans sösterdotter Bengta och all sönderkullen huar fier
de penningh.
Sammadagh tinghfördes een vngh drängh Mattes
Karlszon ij Foghlult ij Hallarydz sochn och bleff anklagat haf
wa besoffuit een dansk piga som är ij Danmark och der hafuer
plichtat, derföre sachfeltes Mattis ij Foglult till penningar
40 marker.
cronan 13 marker 5 16
målzäganden 13 marker 5 16
häredet 6 marker2 8
häredzhöffdingen 6 marker 2 8
60r
Niels Perszon ij Ösziö för mökrenkan medh Bengta ij Håå sach
feltes till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 16
målzäganden 13 marker 5 16
häredet 6 marker2 8
häredzhöffdingen 6 marker 2 8
Kom för retta h. Kirstin ij Tansziö och berettade at een vetlösz
menniskia Gammall b:dh vpbrende Tansziö gårdh vndantagan
des it husz, Omsider vndsade han det huszet medh, der aff bonden
ij gården Niels Tångh b:dh togh redhoga till sigh och huadh han hade
till penningar bort satte ij et litet rör, der bleffuo dhe borttag
ne och een ehrligh hustru Anna ij Gunghult kom till måtte
När Påffuell ij Gunghult stodh och groff ij röret och säger han
vptogh lika som een ask och der war suept näffuer om
och Påffuell togh altsammans på armen och gick sin kosz
men huadh det war wet hon icke. Nu haffuer Anna wist
sin broder Anders ij Haralt hijt till tinget at beretta hennes
ordh och [..] och dödh oppå at hon berettar saningen
Men Påffuell nekar på thet högsta. Och feste een 12 manna
edh at han inthet rörde widh thet röret eller graffuen, eij heller
vptogh der någon ask eller näffuer och baar der ifrån, at der
vthi war inga penningar eller rikz dr, eij heller stor sölf
wer kedia.
Sammadagh kom för retta Bene ij Staffrilt en
felle gammall knicht [..] fattigh och inthet förmår ar
beta och bleff anklagat haffua stulet ifrån Karin ij Skaarp
10 alnar lärufft alnen 4 öra godt mynt, Item [..]
[..] 20 alnar alnen 1 ½ [..], Item stulet ifrån
Kirstin ij Skaarp [..] 9 alnar alnen 1 ½ öra, alt
werderat för 13 [..] 4 ½ öra. Målzäganden haffuer fått
sit igen och inthet klagar. Tiuffuen är slett fattigh och icke äger
it creatur vtan går med sin staff. Men effter det är en
liffzak bleff han effter det 6 Cap. ij Tiuffua Balken sagd
ifrån liffuet. För hans stora armodh skuld beder nembden
af miskundsamheet för honom at han måtte pardoneras och sa
ken tilgiffuas, dy ingen får aff honom bötter.
feltes till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 16
målzäganden 13 marker 5 16
häredet 6 marker2 8
häredzhöffdingen 6 marker 2 8
Kom för retta h. Kirstin ij Tansziö och berettade at een vetlösz
menniskia Gammall b:dh vpbrende Tansziö gårdh vndantagan
des it husz, Omsider vndsade han det huszet medh, der aff bonden
ij gården Niels Tångh b:dh togh redhoga till sigh och huadh han hade
till penningar bort satte ij et litet rör, der bleffuo dhe borttag
ne och een ehrligh hustru Anna ij Gunghult kom till måtte
När Påffuell ij Gunghult stodh och groff ij röret och säger han
vptogh lika som een ask och der war suept näffuer om
och Påffuell togh altsammans på armen och gick sin kosz
men huadh det war wet hon icke. Nu haffuer Anna wist
sin broder Anders ij Haralt hijt till tinget at beretta hennes
ordh och [..] och dödh oppå at hon berettar saningen
Men Påffuell nekar på thet högsta. Och feste een 12 manna
edh at han inthet rörde widh thet röret eller graffuen, eij heller
vptogh der någon ask eller näffuer och baar der ifrån, at der
vthi war inga penningar eller rikz dr, eij heller stor sölf
wer kedia.
Sammadagh kom för retta Bene ij Staffrilt en
felle gammall knicht [..] fattigh och inthet förmår ar
beta och bleff anklagat haffua stulet ifrån Karin ij Skaarp
10 alnar lärufft alnen 4 öra godt mynt, Item [..]
[..] 20 alnar alnen 1 ½ [..], Item stulet ifrån
Kirstin ij Skaarp [..] 9 alnar alnen 1 ½ öra, alt
werderat för 13 [..] 4 ½ öra. Målzäganden haffuer fått
sit igen och inthet klagar. Tiuffuen är slett fattigh och icke äger
it creatur vtan går med sin staff. Men effter det är en
liffzak bleff han effter det 6 Cap. ij Tiuffua Balken sagd
ifrån liffuet. För hans stora armodh skuld beder nembden
af miskundsamheet för honom at han måtte pardoneras och sa
ken tilgiffuas, dy ingen får aff honom bötter.
60v
Sammadagh bleff affsagdt, at alla Arffuingarna effter
Arffuidh ij Ößhult, skola betala dhe 2 RDr som bleffuo Vthpan-
tade ij Ößhult, och een gryta bleff derföre pantat, som seijes
wara ärnat till Ingerdh arffuidz dotters brudabulla. Och
göra grytan så godh som een aff dhe Andres som hennes Söstrer
finge. och När dhe haffua theth giordt, bhör sten sin gryta igen
och Jacob bhör haffua sina 3. RDr aff Sten som han honom
skyldig är.
Sammadagh kom för retta Per Påffuellszon ij
Hengarp och klagade at hans son Jöns Bengtzon bleff aff en
olycka skuten egönom handen medh et blylodh och haffuer
sigh så tildragit at effterschreffne drengar Lasz Perszon
Jöns Bengtzon och Per Jönszon kommo tilhopa ij Ham
neda om en söndagzaffton, och Jöns Bengtzon hade een bösza
och Per Jönszon som är Laszes broder hade tingat böszan till
kiöps, när han fick see böszan sade han at han wille skiu
ta och Per Jönszon lade sigh nidh at skiuta och böszan war intet
ladh, vtan bara fengekruddet, när fengekruddet war aff
brundet, tå sade Lasz Jönszon tu haffuer inthet behoff at narra
osz, jagh haffuer så många penningar jagh kan betala et skot
krudd, togh vp tuå kåper fyrkar och kastade på marken
tå wille Larsz Perszon gådt sin kosz och Lasz Jönszon ropade
honom igen medh böszan och sade, skall min broder kiöpa bö
szan tå skall jagh skiuta, togh så med om böszan och Larsz Per
szon hölt om låszen, widh dhe så röchtes slogh böszan löst och
tuert egönom handen på Jöns Bengtzon så at han haffuer vt
giffuit ij bådskierarlön och [..] sin tienst rikz dr 24 st och
Lasz Jönszon som hölt om böszan och war orsak hon bleff ladh
såsom och ropte honom tillbakers igen haffuer inthet welat hul
pet till skadan vthan treskas icke wille heller för retten bequem
ma sigh till förlichningh vthan begärade domb, derföre valde sa
ken sin emellan nämbden och gåffuo ordet att Lasze Jönszon bo
de suara till een tridingh ij denna skadan och vthlegga för sin quota
rikzdr 8 stycken.
Sammadagh kom för retta Per Påffuellszon ij
Hengarp och klagade at hans son Jöns Bengtzon bleff aff en
olycka skuten egönom handen medh et blylodh och haffuer
sigh så tildragit at effterschreffne drengar Lasz Perszon
Jöns Bengtzon och Per Jönszon kommo tilhopa ij Ham
neda om en söndagzaffton, och Jöns Bengtzon hade een bösza
och Per Jönszon som är Laszes broder hade tingat böszan till
kiöps, när han fick see böszan sade han at han wille skiu
ta och Per Jönszon lade sigh nidh at skiuta och böszan war intet
ladh, vtan bara fengekruddet, när fengekruddet war aff
brundet, tå sade Lasz Jönszon tu haffuer inthet behoff at narra
osz, jagh haffuer så många penningar jagh kan betala et skot
krudd, togh vp tuå kåper fyrkar och kastade på marken
tå wille Larsz Perszon gådt sin kosz och Lasz Jönszon ropade
honom igen medh böszan och sade, skall min broder kiöpa bö
szan tå skall jagh skiuta, togh så med om böszan och Larsz Per
szon hölt om låszen, widh dhe så röchtes slogh böszan löst och
tuert egönom handen på Jöns Bengtzon så at han haffuer vt
giffuit ij bådskierarlön och [..] sin tienst rikz dr 24 st och
Lasz Jönszon som hölt om böszan och war orsak hon bleff ladh
såsom och ropte honom tillbakers igen haffuer inthet welat hul
pet till skadan vthan treskas icke wille heller för retten bequem
ma sigh till förlichningh vthan begärade domb, derföre valde sa
ken sin emellan nämbden och gåffuo ordet att Lasze Jönszon bo
de suara till een tridingh ij denna skadan och vthlegga för sin quota
rikzdr 8 stycken.
61r
Sammadagh kom för retta Enewald Boszon och vtfeste en
6 manna edh at han icke skar halszbåndet aff Jon Nilssons hem
tamta räff, och för det andra at han icke wiste at thet war hans ref
till nästa tingh.
Sammadagh kom för retta Aszer Skomakar ij Skarp
een frelszes drängh och bleff anklagat at haffua besoffuit een piga aff
ächta sengh Estridt Gunnes dotter ij Bökhult och afflat barn
medh henne thet dhe bekiende, sachfeltes till penningar 40 marker.
f. huszbonden 13 marker 5 16
målzäganden 13 marker 5 16
häredet 6 marker2 8
häredzhöffd 6 marker 2 8
Kom för retta wälachtat Bastian Matzon fogde och befal
ningzman på Bolmarydt och war af retten begärandes et
sanferdigt vitnesbreff om een frelszes gårdh Fårtorp b:dh be
gärandes veta nembdens sentens om thet icke är beläget vnder
råå och rör, vnder Bolmarydt, så vitnade alle at Fårtorp
är beläget ij gerdeszlagh med Bolmarydt, vnder et fridbendhe
och vnder samma rå och rör som Bolmarydt och ingen an
nors mans ägor gåå der emellan eller finnas in öffuer sam
ma råmärke, thet retten honom till et retferdigt vitneszbördh
icke måtte förhålla.
Sammadagh kom för retta Jon Sonaszons hustru
ij Båckeboda Anna Bengtz dotter klagandes at hennes man
be:te Jon Sonaszon hade för någre åhr sedan 1637 den 16 Maij
på tinget i Hellerna emot hennes villia och samtycke bort såldt
och tinghskiöt hennes fasta arffuejordh nemligen 2/3 aff Rang
nelekiöp till Åke ij Rangnelekiöp för 100 rdr sedan in
rymdt dhem Båckeboda en frelszes gårdh för 60 rikzdr vth
betalningh för Rangnelekiöp och Åke icke kunde hem
mula dhen gården Båckeboda vthan hon med sin man måste
giffua städio till huszbonden, alt så förmenar sigh wara för
6 manna edh at han icke skar halszbåndet aff Jon Nilssons hem
tamta räff, och för det andra at han icke wiste at thet war hans ref
till nästa tingh.
Sammadagh kom för retta Aszer Skomakar ij Skarp
een frelszes drängh och bleff anklagat at haffua besoffuit een piga aff
ächta sengh Estridt Gunnes dotter ij Bökhult och afflat barn
medh henne thet dhe bekiende, sachfeltes till penningar 40 marker.
f. huszbonden 13 marker 5 16
målzäganden 13 marker 5 16
häredet 6 marker2 8
häredzhöffd 6 marker 2 8
Kom för retta wälachtat Bastian Matzon fogde och befal
ningzman på Bolmarydt och war af retten begärandes et
sanferdigt vitnesbreff om een frelszes gårdh Fårtorp b:dh be
gärandes veta nembdens sentens om thet icke är beläget vnder
råå och rör, vnder Bolmarydt, så vitnade alle at Fårtorp
är beläget ij gerdeszlagh med Bolmarydt, vnder et fridbendhe
och vnder samma rå och rör som Bolmarydt och ingen an
nors mans ägor gåå der emellan eller finnas in öffuer sam
ma råmärke, thet retten honom till et retferdigt vitneszbördh
icke måtte förhålla.
Sammadagh kom för retta Jon Sonaszons hustru
ij Båckeboda Anna Bengtz dotter klagandes at hennes man
be:te Jon Sonaszon hade för någre åhr sedan 1637 den 16 Maij
på tinget i Hellerna emot hennes villia och samtycke bort såldt
och tinghskiöt hennes fasta arffuejordh nemligen 2/3 aff Rang
nelekiöp till Åke ij Rangnelekiöp för 100 rdr sedan in
rymdt dhem Båckeboda en frelszes gårdh för 60 rikzdr vth
betalningh för Rangnelekiöp och Åke icke kunde hem
mula dhen gården Båckeboda vthan hon med sin man måste
giffua städio till huszbonden, alt så förmenar sigh wara för
61v
När skiedt medh detta kiöp, och begärade förbättringh på kiöpet,
huar före bleff Ransakat på huadh sätt och wilkor Jon Sonaßon
bekom Frelßes gården Båckeboda. Så beuistes at när Åke och
Jon Sonaßon kiöptes om gårderna, woro dhe hoß Frelßes Hußbon-
den welbne Niels Siöbladh på Marenßholm. Och effter som
Åke hade Vthgiffuit 60. RDr för Båckeboda när han dijt flotte,
Ty gaff Welb. Niels Siöbladh honom tilståndh at taga så många igen
aff Jon Sonaßon, huilcke 60 RDr, och afrecknade äre ij Rangne-
lekiöp, doch med sådant wilkor at om Jon Sonaßon bruker och
besitter, gården som een flitigh boman ägnar och bhör, tå bliffuer
honom frijt effterlåtet der at boo och wara. Men huar honom
Synes framdeles at bo, flöttia annorstädes tå tilstodh welb.ne Nils
Siöbladh at taga 60 RDr igen aff den som dijt f[l]ötter. Omsider
förlichte parterna sig nu sielffua, och Åke ij Rangnelakiöp på
öckte kiöpet goduilligen och gaff Jon Sonaßons hustru, här på
tingboret RDr in specie 30 st. till een Vänegåffua och etlöf-
weß Skenck, der med hustru Anna Vpsade och affhände sigh och
all sin Jordh och etlöffue hon åtte ij Rangnelekiöp. Och tilägnade
den Åke och hans hustru till Ewerdeligh ägendom, doch skall al-
drigh lagligit straff tillgörandes för häredzhöfdingedom:
brutz, och det förra lagafångz breffuit bliffuer ij sitt goda
werde och laga krafft oryggeligit.
Sammadagh kom för retta Arffuid Perßon ij
Åby, och talade till Peder Bengtzon ij trotteßlöff, om een Veria
som hans broder Jacob Jönßon, sönderbröt för honom, och
kostade 9. Dr godt mynt, och När Jacob Bengtzon war dödh,
Arffde Peder Bengtzon och hans Söskonne huadh som fans
effter honom, När gellen woro betalade. dher före erkien-
ner retten retuist at Peder Bengtzon med sine medarfuin-
ger betala Verian. Här Emot beretter Peder Bengtzon
at Jacob hade een bößa hoß Per Anderßon, som hengde på hans
Vägg, den kom bort, och Peder Anderßon säger at bößan bort-
kom när theth stora draget war, och herre mötet stodh widh grent-
ßen werderat för 4 Dr. Jtem en annor bößa, doch hade
Per Anderßon giffuit Jacob bößan, och Jacob hengdt ij steckinge,
62r
När Jacob dödh war, togh Per Anderßon sin bößa igen: Jtem be-
uiste Per Bengtzon, at Per Anderßon war honom skyldigh på en
oxa 6 marker godt mynt. det han kiendes wedh effter Per Bengtzon
Suor på boken, Jtem beuiste och Per Anderßon at hans hustru
hade länt Jacob 2. runda Suenske dlr thet Per Bengtzon kiende
godt effter han der på giorde Edh å bok. När alt är reknadt,
och affdraget bleff Per Bengtzon skyldigh godt mynt 10 dlr ther
ifrån drages 13 ½ marker Huadh öffuer är Nämligen 6. dlr 20
öra, bhör Per Bengtzon och hans medarffuinger betala.
62v
Anno 1639 then 21 Junij Stodh laga tingh ij Sonnerbo hä-
radt uthj Gnustörp, Öffueruarandes ståthållaren Edle Welbör-
digh Peder Månßon lodh till hielmsenga, underfogten Peder Bengt
ßon sampt häradz Nämbdemen.
Nämbden
Per Bengtzon ij Trotteslöf, Anders ij Bergheem,
Gißell ij Tranhult Jon ij Snelsböke,
Nils Bengtzon ij Horn, Jon Jönsson ij Ryd,
Mattes ij Lunden, Måns ij Torkeshult,
Per ij Brekennatörp, Jöns ij Sickinge,
Suen ij Sickinge, Peder ij Ågården.
Sammadagh kom för retta Edle Welborne fru
Sophia stenbokz fogte Ehrligh försichtigh Jöns Jonßon på
Tofftaholm, med hennes fulmacht dat: Säby den 6 Januarij
1635 dher vthi förmäles at han är fulmechtigh på hennes och
hennes broders vägnar at tinghskiöta edle welb:ne Anders
Olszon till Säby een hop godz här i Sönnerbo häradt för
een stor summa penningar 1094 dr effter som kiöpe breff
uit förmäler, nembligen Wedåsza, Skånszåsza, Böckzholm
Näsz, Nockarp, Tiurköö, Ösziö, Giszlawedh, noch Tiurköö
och Eek, ränta tilhopa 47 lb smör sampt all annor
åhrlige ränta, städie, fodernöt ij större och smerre persegler
till ewerdeligh lagfången ägendom aldeles oklandrat.
Kom för retta Jöns Jonszon och tinghskiötte edle welb.
Oluff Lilliesparre een gårdh ij Mierret ij Liunga sochn
rentar smör 5 lb gengers malt 2 [..] sedan dagzwer
ke, foringzdagzwerke och andra vthlagor, Item Fla
hult ij Bolszö geldh rentar smör 2 lb med andra per
segler och giffuit för huar punda renta 100 dr godt
mynt löper ij en summa 700 dr till ewerde
ligh lagfången ägendom.
1635 dher vthi förmäles at han är fulmechtigh på hennes och
hennes broders vägnar at tinghskiöta edle welb:ne Anders
Olszon till Säby een hop godz här i Sönnerbo häradt för
een stor summa penningar 1094 dr effter som kiöpe breff
uit förmäler, nembligen Wedåsza, Skånszåsza, Böckzholm
Näsz, Nockarp, Tiurköö, Ösziö, Giszlawedh, noch Tiurköö
och Eek, ränta tilhopa 47 lb smör sampt all annor
åhrlige ränta, städie, fodernöt ij större och smerre persegler
till ewerdeligh lagfången ägendom aldeles oklandrat.
Kom för retta Jöns Jonszon och tinghskiötte edle welb.
Oluff Lilliesparre een gårdh ij Mierret ij Liunga sochn
rentar smör 5 lb gengers malt 2 [..] sedan dagzwer
ke, foringzdagzwerke och andra vthlagor, Item Fla
hult ij Bolszö geldh rentar smör 2 lb med andra per
segler och giffuit för huar punda renta 100 dr godt
mynt löper ij en summa 700 dr till ewerde
ligh lagfången ägendom.
63r
Sammadagh Kom för retta Häradzschriffuaren ij Synner-
bo häradt harall Trolle bdh, och Klagade, at een hoop Agunnarydz
Sochnebönder haffua föreKastat honom haffua sedan Presten Man-
talet schreffuit hade, skulle haffua insatt flera, och sedan Peningar
Vpbtt sig till godho, och icke Cronan, och derföre öffuerfallit honom
på Kiörkegården, medh oNyttigt mundebruk, har till princi-
pall , Bengt ij staffrult een Frelßes bonde, Vnder Elmtarydh, och
hans gårdman Jon Jönßon, huilKen icKe allenast sielffue ähre
motuillige, Vthan Vpstußat Nästan hele Sochnen, doch är intheth
Perlemente skiedt, Vtan allena mundbruk, bleff affsagdt, at huar
dhe öptare taga sig sådan dristigheet före, och göra sig motspennige
ij Cronones ährander, skola dhe tilbörligen straffade warda,
men denne gången bleff saken effter giffuen, dÿt hött är med
ingo bött.
Sammadagh Klagade Jons trulßon ij Stockhult
en Skatta bonde, at Påffuell ij samma gårdh och laße ij samma
gårdh och Bengt, Jtem Knut een Frelßes bonde, haffua nidref-
wet een gerdeßgårdh om Kringh hans haga som hade stådt oKlan-
drader ij 3. åhr. Och beKienner godze fogten öffuer Frelßet, at
han bestodh bonden gå med och riffua gerdesgården, orsaken säger
han, at dher lågh Jnne ij hagen it engestycke, doch äger Frelßes
gården icke mhere än een Femtingh emot skattegården, här om
bleffuo dhe förlichta, at dhe alle samptligen sKulle behålla hagen,
och huar sleppa dher Vthi bodskap som han brukar ij gården
till.
Sammadagh kom för retta Peder ij Brekennetörp
fulmyndigh på Karin Niels dotters vägnar fordom ij een
backestuga widh Torget boandes och hennes barn och nempste
slecht och gaff Anders Jönszon ij Fagrult ij Hynderydz sochn ful
komlige trögder och stadigh fridh för det dråp han för 8 eller
10 åhr sedan begångit hafuer på Karines man Mattis Larszon
och haffuer Anders Jönszon beuiszat först denne saken bleff
Sammadagh kom för retta Peder ij Brekennetörp
fulmyndigh på Karin Niels dotters vägnar fordom ij een
backestuga widh Torget boandes och hennes barn och nempste
slecht och gaff Anders Jönszon ij Fagrult ij Hynderydz sochn ful
komlige trögder och stadigh fridh för det dråp han för 8 eller
10 åhr sedan begångit hafuer på Karines man Mattis Larszon
och haffuer Anders Jönszon beuiszat först denne saken bleff
63v
tinghfördh at han hade stor ordsak och tuångh at göra den skadan
och derföre aff den högloflige konungzlige hoffret ij Stockholm
benådat till liffuit och sedan vthlagdt bötter som föllier, konungz
saken 100 dr, Item förste gången till den dödes hustru och barn
een tynna rogh för kåper mynt 10 dr een koo för 10 dr en
gryta för 9 dr en valmars kappa för 6marker, rede penningar
13 marker noch aff Jacob Jönszon rede penningar 20 dr Per An
derszon ij Åby leffuererat 20 dr, Item een skeppa korn och
een skeppa miöll för 11 marker, Item ij Bro vthi Målzmenner
nes närwaro stut et st. koo et st. een leisk kåpa, een engelsk
tiortill och några lindkläder, alt werderat för penningar
68 dr, Item een skinfell för pennningar 2 dr, noch penningar
20 dr, noch aff Jacob Jönszon penningar 6 dr och een halff tyn
na rogh för 21 marker, Item penningar 5 dr, noch korn och rogh
5 ½ skeppa, för 5 ½ dr all dhe små barnen som Matteszes
moder hade och wåro Matteszes söskonne 20 dr och löper
200 dr för utan konungz saken och på den tiden war kå
per myntet gengze, nemligen sex marck fyra slyndeta
klippinga på een rdr. Och bleff konungens fridh liust
öffuer dråparen at ingen aff den dödas slecht må honom
här effter för samma sak quellia eller hämpna widh edz
öre bråt tillgörandes som lagh förmår.
Sammadagh kommo för retta alle grannarna ij
Tutarydz bolby vthi skattheman 3 cronoheman 2 frelszes
heman 1 huilcka ähre funderade på liungrydh och haffua
deras ägor widt ifrån belegne och inthet haffua hemma hosz
sigh som dhe kunna haffua någor nytto aff, vndantagandes
bara åker och engh icke så möcket till haga dhe kunna slep
pla een kalff oppå eller hechta een hest när vägfarande
folck kommer, krigzfolck eller andra. Och för den
skuld bleffuo sams och gingo till skogz och inhegnade een
haga, dher om dhe satte een risz hegd så stark at wäll hade kun
nat hafft frid ij 6 åhr. Nu klagar bolbyn ij Tutarydt
och derföre aff den högloflige konungzlige hoffret ij Stockholm
benådat till liffuit och sedan vthlagdt bötter som föllier, konungz
saken 100 dr, Item förste gången till den dödes hustru och barn
een tynna rogh för kåper mynt 10 dr een koo för 10 dr en
gryta för 9 dr en valmars kappa för 6marker, rede penningar
13 marker noch aff Jacob Jönszon rede penningar 20 dr Per An
derszon ij Åby leffuererat 20 dr, Item een skeppa korn och
een skeppa miöll för 11 marker, Item ij Bro vthi Målzmenner
nes närwaro stut et st. koo et st. een leisk kåpa, een engelsk
tiortill och några lindkläder, alt werderat för penningar
68 dr, Item een skinfell för pennningar 2 dr, noch penningar
20 dr, noch aff Jacob Jönszon penningar 6 dr och een halff tyn
na rogh för 21 marker, Item penningar 5 dr, noch korn och rogh
5 ½ skeppa, för 5 ½ dr all dhe små barnen som Matteszes
moder hade och wåro Matteszes söskonne 20 dr och löper
200 dr för utan konungz saken och på den tiden war kå
per myntet gengze, nemligen sex marck fyra slyndeta
klippinga på een rdr. Och bleff konungens fridh liust
öffuer dråparen at ingen aff den dödas slecht må honom
här effter för samma sak quellia eller hämpna widh edz
öre bråt tillgörandes som lagh förmår.
Sammadagh kommo för retta alle grannarna ij
Tutarydz bolby vthi skattheman 3 cronoheman 2 frelszes
heman 1 huilcka ähre funderade på liungrydh och haffua
deras ägor widt ifrån belegne och inthet haffua hemma hosz
sigh som dhe kunna haffua någor nytto aff, vndantagandes
bara åker och engh icke så möcket till haga dhe kunna slep
pla een kalff oppå eller hechta een hest när vägfarande
folck kommer, krigzfolck eller andra. Och för den
skuld bleffuo sams och gingo till skogz och inhegnade een
haga, dher om dhe satte een risz hegd så stark at wäll hade kun
nat hafft frid ij 6 åhr. Nu klagar bolbyn ij Tutarydt
64r
Edhen bleff gången och Ehrich ij Vicksziö och hans selskap för
samma skada frikiendh och all hans hion som han brödfödher.
at på deras eenskijlte ägor och bäste klöffueträdh, ähre bygde ef-
terschriffne heman, Presteboda ½, giffuit bort till frelße, Eskel-
störp Crone ½, Ramskogh Crono ½, Siöatörpet Crone ¼ Lud-
de Crone ¼ Sleetten skatta 1/8, och alla skattelagda. Och sittia ij
bästa marken och lägenheten, bolbyn till största skada, och är ord-
saken, at bolbyn och deß rette Vtskylder, ähre förminskade, och
Cronan mist sin rettighet, hemmanen ij bolbyn öde och een deell
förmäddlade, och törpen behåldna. Nu klaga tutarydzby, at
Jeppe ij Prestetörp hade bedet sin hußbondes Capeten Laurj
Hustru H. Walborgh Larßdotter, och hennes Son Alexander
Laurj till sigh, och dher drucko och lade rådh, och hustru Valborgh
wiste sin drängh till siöatörpet, togh Vth eldh satte på riß hogden,
och för spilte deras arbete, Vtan föreklagan och Någon föregån-
gen domb, ther Vtöffuer tutarydz bolby sig högeligen beklaga.
Och effter Capeten Laurj hustru icke war tillstädes, och hennes
drängh lop effter eldhen, och ingen är tilstädes, Gick Peder ij Pre-
stetörp till och förlichte sigh med tutarydz bolby, at han skulle så
laga för sigh sielff, och på sigh taga at Vpsättia om kringh hegden
hundrade fangner laggil gerdeßgårdh, och dher medh bleff saken
förlicht, det andra måga Tutarydz grannar ij bolbyn sielffua
hegna, och sedan skall hagen stå oreffuen och aldeles oklandrat.
Sammadagh kom för retta Ehrich ij Vicksziö och
giorde een 12 manna edh at huarken hans hustru eller
tienstehion stötte een kraka vthi Kielles stoodh ij Leaboda
huilcken skada stodet hade fåt på hans dynga och synemen
nerna vitnade som blodhfåren skodhat hade.
Sammadagh kom för retta Ehrich ij Vicksziö och
giorde een 12 manna edh at huarken hans hustru eller
tienstehion stötte een kraka vthi Kielles stoodh ij Leaboda
huilcken skada stodet hade fåt på hans dynga och synemen
nerna vitnade som blodhfåren skodhat hade.
| Edemen | |
| Ehrich ij Viksziö | Ehrich ij Staffhult |
| Jöns ij Roon | Jon ibm |
| Tuffue ij Klöffuerydt | Påffuell ij Stockhult |
| Jöns ij Liunga | Bengt ibm |
| Suen ij Klöffuerydt | Lasze ij Borszna |
| Jon ij Nockarp | Anders ij Bierszgårdhen |
Edhen bleff gången och Ehrich ij Vicksziö och hans selskap för
samma skada frikiendh och all hans hion som han brödfödher.
64v
Arffuidh ij Siöatorp een cronebonde bliffuer öffuertygat haffua
hugget een fersk ek det han och goduilligen bekenner, sachfeltes till 3
marker för sielffua eken och för förbudet 40 marker.
Jeppe på Presteboda för en ek som hann bekienner är frelsze, sach
feltes för eken till penningar 3 marker och för förbudet till 40 marker.
Håkon ij Tutarydt een frelszes bonde för een ek som han bekien
ner sachfeltes för eken till 3 marker och för förbudet till 40 marker.
Kom för retta Jon Jonszon ij Tutarydt huilcken fordom hafuer
warit klockare i Tutarydt och giorde sigh frij med 12 men at han
inthet hade borte aff Tutarydz kiörko penningar, serdeles aff den sum
ma som hans hustru ij Skogzgårdh moste betala.
Dhenne edh bleff lagligen gången och Jon Jonszon för samma kiör
ke penningar frikiendh.
Sammadagh kom för retta Ehrich ij Liungby fulmyn
digh på Ingeborgh Jöns dotters vägnar och tinghskiötte Bengt
Månszon ij Ebbeboda och hans hustru Ragnill een heell siet
tingh aff stora gården ij Hanges och dherföre vpb:tt rdr in specie
80 st. och ij etlöffuet 1 ½ rdr.
Kom för retta Gudmundh Nielszon ij Skogzgårdh på sina egne
vägnar och tinghskiötte Anders Suenszon ij Brekennetörp
och hans hustru Karin Suensdotter halffannan fierdingh aff
Muraregården ij Tutarydt och dherföre vpb:tt rdr 32 st.
och spannamåll 2 skeppor.
hugget een fersk ek det han och goduilligen bekenner, sachfeltes till 3
marker för sielffua eken och för förbudet 40 marker.
Jeppe på Presteboda för en ek som hann bekienner är frelsze, sach
feltes för eken till penningar 3 marker och för förbudet till 40 marker.
Håkon ij Tutarydt een frelszes bonde för een ek som han bekien
ner sachfeltes för eken till 3 marker och för förbudet till 40 marker.
Kom för retta Jon Jonszon ij Tutarydt huilcken fordom hafuer
warit klockare i Tutarydt och giorde sigh frij med 12 men at han
inthet hade borte aff Tutarydz kiörko penningar, serdeles aff den sum
ma som hans hustru ij Skogzgårdh moste betala.
| Edemen | |
| Jon Jonszon sielffuer | Suen Perszon ij Ramskogh |
| Niels Biörnszon ij Torlarp | Niels ibm |
| Suen Jonszon ij Torlarp | Anders på Bredeslet |
| Suen Perszon ibm | Ehrich ij Veka |
| Simon ij Mårarp | Jöns Jeppaszon ij Tutarydt |
| Johan på Ramskogh | Jon Larszon ij Tutarydt |
| Anders ij Bredeslet | Knut Larszon ij Tutarydt |
Dhenne edh bleff lagligen gången och Jon Jonszon för samma kiör
ke penningar frikiendh.
Sammadagh kom för retta Ehrich ij Liungby fulmyn
digh på Ingeborgh Jöns dotters vägnar och tinghskiötte Bengt
Månszon ij Ebbeboda och hans hustru Ragnill een heell siet
tingh aff stora gården ij Hanges och dherföre vpb:tt rdr in specie
80 st. och ij etlöffuet 1 ½ rdr.
Kom för retta Gudmundh Nielszon ij Skogzgårdh på sina egne
vägnar och tinghskiötte Anders Suenszon ij Brekennetörp
och hans hustru Karin Suensdotter halffannan fierdingh aff
Muraregården ij Tutarydt och dherföre vpb:tt rdr 32 st.
och spannamåll 2 skeppor.
65r
Kom för retta Peder ij Brekennetorp fulmyndigh på Håkon Per
szons vägnar ij Tutarydt och tinghskiötte Niels Jönszon och hans hustru
Beritta Andersz dotter een femtingh aff västra gården ij Tutarydh
för 14 rikz daler.
Sammadagh kom för retta Clemet Olszon fordom borgare
ij Jönekiöpingh och klagade sigh icke wara aff edle welb:ne Niels
Siöbladh till Marenszholm skedt fyllest för eet gammalt geldh som
han skulle haffua warit skyldigh een dansk kiöpman ij Åsz Blanting
Bengtzon b:d för een hop kramgodz alt sedan åhr 1619. Och är sam
ma kiöpman så well som hustrun strax effter geldet giordes aff
peste vtan barn döde bleffne och Clemet Olszons är Blantingz rette
arffuinge. Hans berettan och klagan är at han strax effter Blan
tingz dödh effter hans bok kreffde gället och icke kunne vinna
med gode antingen betalningh eller quittens, ther med förlopo mång
åhr och han anuende många resor fåfengdt. Och sidan gaff han sigh
supplicando an före den höglofflige konungzlige hoffret ij Stock
holm den 28 Maij åhr 1638. När han kom till welb:ne Niels
Siöbladh med samme promotoriall, tå fick han copia aff et
vttågh på vttagne godz som Blantingh Bengtzon hade sagdt godhe före
hoosz sin medborgare Hans Swenszon och ther sammestädz boandes
dat: den 3 Julij 1619 lydandes på 49 dr danska och 9 [..] huilc
ket vttogh welb:ne Anders Siöbladh, Niels Siöbladz son sielff
schriffuit haffuer, sedan haffuer Clemet fåt een zedell som och welb.
Anders Siöbladh med egen handh schriffuit haffuer, dat: på Ma
renszholm den 24 Julij 1619 ther vthi han bekienner sig haf
wa på sin faders vägnar leffuererat Blantingh Bengtzon vtj
Åsz marknat den 22 julij 1619 danske penningar 42 marker
ther på han inthet quittensz haffuer aff Blanting Bengtzon eij
finnes heller penningerna wara förde till bok ther godzet
schriffuit står, dherföre protesterade Clemet emot denne thuen
ne zedler på thet högsta och förer welb:ne Nils Siöbladz ful
mechtige wälachtat Lasz Bengtzon till sinnes at med betalningen
icke kunne så hastigt procederas nembligen at godzet skulle
wara vttaget den 3 Julij ij Åsz stadh och genast ij Åsz marknadt
den 22 Julij samma åhr bliffua betalt såsom at sedelen
2 dagar dher effter schriffuen på Marenszholm och menar
szons vägnar ij Tutarydt och tinghskiötte Niels Jönszon och hans hustru
Beritta Andersz dotter een femtingh aff västra gården ij Tutarydh
för 14 rikz daler.
Sammadagh kom för retta Clemet Olszon fordom borgare
ij Jönekiöpingh och klagade sigh icke wara aff edle welb:ne Niels
Siöbladh till Marenszholm skedt fyllest för eet gammalt geldh som
han skulle haffua warit skyldigh een dansk kiöpman ij Åsz Blanting
Bengtzon b:d för een hop kramgodz alt sedan åhr 1619. Och är sam
ma kiöpman så well som hustrun strax effter geldet giordes aff
peste vtan barn döde bleffne och Clemet Olszons är Blantingz rette
arffuinge. Hans berettan och klagan är at han strax effter Blan
tingz dödh effter hans bok kreffde gället och icke kunne vinna
med gode antingen betalningh eller quittens, ther med förlopo mång
åhr och han anuende många resor fåfengdt. Och sidan gaff han sigh
supplicando an före den höglofflige konungzlige hoffret ij Stock
holm den 28 Maij åhr 1638. När han kom till welb:ne Niels
Siöbladh med samme promotoriall, tå fick han copia aff et
vttågh på vttagne godz som Blantingh Bengtzon hade sagdt godhe före
hoosz sin medborgare Hans Swenszon och ther sammestädz boandes
dat: den 3 Julij 1619 lydandes på 49 dr danska och 9 [..] huilc
ket vttogh welb:ne Anders Siöbladh, Niels Siöbladz son sielff
schriffuit haffuer, sedan haffuer Clemet fåt een zedell som och welb.
Anders Siöbladh med egen handh schriffuit haffuer, dat: på Ma
renszholm den 24 Julij 1619 ther vthi han bekienner sig haf
wa på sin faders vägnar leffuererat Blantingh Bengtzon vtj
Åsz marknat den 22 julij 1619 danske penningar 42 marker
ther på han inthet quittensz haffuer aff Blanting Bengtzon eij
finnes heller penningerna wara förde till bok ther godzet
schriffuit står, dherföre protesterade Clemet emot denne thuen
ne zedler på thet högsta och förer welb:ne Nils Siöbladz ful
mechtige wälachtat Lasz Bengtzon till sinnes at med betalningen
icke kunne så hastigt procederas nembligen at godzet skulle
wara vttaget den 3 Julij ij Åsz stadh och genast ij Åsz marknadt
den 22 Julij samma åhr bliffua betalt såsom at sedelen
2 dagar dher effter schriffuen på Marenszholm och menar
65v
thet icke kunna så hastigt skee, för det andra berettar Clemet at Blan
tingh bleff dödh aff peste wid pasz fiorton dagar effter godzet war vt
taget och hans hustru åtta dagar före honom och protesterar at
Blantingh icke leffde på någon marknat sedan godzet vttaget war
möcket mindre vpbar någon betalningh. Nu står Lasz Bengtzon
för retten och bekienner han war hosz och vttogh godzet till husz
bonden såsom och effter breffuit kläde ådt sigh till en klädningh
men om betalningen är han icke fuluisz denna gången at göra be
skedh före vtan begärade dilation till han hade talat med sin junn
ker welb. Niels Siöbladh, dherföre så frampt at welb:ne Nils
Siöbladh icke will sigh till betalningh begynna medh godhe, eller
göra med Clemet Olszon förlichningh och honom ställa klagelösz
och detta ährandet skall offtare för retta komma och dom ågå,
tå pålägger retten Lasz Bengtzon at framlegga effter schriffne skell
1. Blantiingh Bengtzons eget vttågh på godzet in originalj. 2. Quit
tens på dhe 42 dr eller trowerdigh vitne som ähre betrodda
göra edh och lagh at thet är sanferdigdt at geldet är effter som
Anders Siöbladh sig beropar oppå ij sin zedell, så skall och Clemet
Olszon på sin sida framlegga Blantingh Bengtzons orig: handels
bok der vthi godzet schriffuit står effter han berettar, mehra
godz skall wara vttaget än som finnes ij welb:ne Anders Siöbladz
vttagz copia, när så är skeedt skall fellas domb dhem emellan
så wäll om sielffua gellet såsom all beuiszligh omkostnadt.
Sammadagh kom för retta Måns Perszon ij Torkeszhult
och presenterade et gammalt laga fångz breff på tuedelen den
sönnersta gården ij Höreda och et törp Torkeszhult b:dh öd
miukeligen begärandes at effter samma pergamentz breff är
något illa medfaret den tijd det stodh förgömdt ij it skrin ij sko
gen ij danske feigden, huar egönom det är nästan oläszligit
wardt det honom aff retten [..] vidimerat copia måt
te [..] effter [..] till rettelsze huilken hans
ödmiuka begäran rätten ansågh som billigh och skeligh och der
före icke kunde honom den förwägra vtan honom meddela
vnder häredz insegell vereficerat.
tingh bleff dödh aff peste wid pasz fiorton dagar effter godzet war vt
taget och hans hustru åtta dagar före honom och protesterar at
Blantingh icke leffde på någon marknat sedan godzet vttaget war
möcket mindre vpbar någon betalningh. Nu står Lasz Bengtzon
för retten och bekienner han war hosz och vttogh godzet till husz
bonden såsom och effter breffuit kläde ådt sigh till en klädningh
men om betalningen är han icke fuluisz denna gången at göra be
skedh före vtan begärade dilation till han hade talat med sin junn
ker welb. Niels Siöbladh, dherföre så frampt at welb:ne Nils
Siöbladh icke will sigh till betalningh begynna medh godhe, eller
göra med Clemet Olszon förlichningh och honom ställa klagelösz
och detta ährandet skall offtare för retta komma och dom ågå,
tå pålägger retten Lasz Bengtzon at framlegga effter schriffne skell
1. Blantiingh Bengtzons eget vttågh på godzet in originalj. 2. Quit
tens på dhe 42 dr eller trowerdigh vitne som ähre betrodda
göra edh och lagh at thet är sanferdigdt at geldet är effter som
Anders Siöbladh sig beropar oppå ij sin zedell, så skall och Clemet
Olszon på sin sida framlegga Blantingh Bengtzons orig: handels
bok der vthi godzet schriffuit står effter han berettar, mehra
godz skall wara vttaget än som finnes ij welb:ne Anders Siöbladz
vttagz copia, när så är skeedt skall fellas domb dhem emellan
så wäll om sielffua gellet såsom all beuiszligh omkostnadt.
Sammadagh kom för retta Måns Perszon ij Torkeszhult
och presenterade et gammalt laga fångz breff på tuedelen den
sönnersta gården ij Höreda och et törp Torkeszhult b:dh öd
miukeligen begärandes at effter samma pergamentz breff är
något illa medfaret den tijd det stodh förgömdt ij it skrin ij sko
gen ij danske feigden, huar egönom det är nästan oläszligit
wardt det honom aff retten [..] vidimerat copia måt
te [..] effter [..] till rettelsze huilken hans
ödmiuka begäran rätten ansågh som billigh och skeligh och der
före icke kunde honom den förwägra vtan honom meddela
vnder häredz insegell vereficerat.
66r
Anno 1639 then 16, 17 och 18 octobris stodh laga tingh ij Sön-
nerbo härredt, widh rettan tingstadh Hamneda öffueruarandeß
Landzhöffdingen på Cronobergh, och öffuer deß Lhän, Edle welb.
Bengt Bagge till Berga och langnö, Item Ehrboren och försichtig
Zacharias Root, uthi dhen höglofflige Konungzlige Hoffrett ij Jöne-
Kiöpingh advocat fisscall, Item Häradzfogten dher sammastädes
Welförståndigh Larß Anderßon, sampt häredz Nembdemen.
Executiones
Oluff ij Grythult för enfalt hoor medh Märit Jeppa dotter
som är förrymdh, för enfalt hoor, är frelsze.
f. huszbondhen 53 dr 10 öre 16
häredt 13 dr 21 1/3 öre
häredzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Truffuidt ij Holmborna för enfalt hor, med Kirstin Pedersd.
hon är förrymdh, vtfeste
f. huszbond: 53 dr 10 16
häredet 13 dr 21 /13
häredzhöffd 13 dr 21 1/3
Ingelöff Åches dottter som är belägrat aff en dansk man Trulz
vtfeste för enfalt hoor 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3
häredet 6 dr 21 1/3
häredzhöffd 6 dr 21 1/3
Pedher Pedherszon ij Foglasångh för enfalt hoor medh Botel Jöns
dotter, för enfalt hoor 80 dr.
f. huszbond: 53 dr 10 16
häredet 13 dr 21 1/3
häredzhöffd 13 dr 21 1/3
| Nembden | |
| Måns Båtelszon ij Horn | Niels Ehrichzon ij Alenskiöp |
| Pedher Bengtzon ij Trotteszlöff | Anders ij Berghem |
| Oluff ij Skekarp | Pedher ij Syndrewrå |
| Per Johanszon ij Juddult | Jon Jönszon ij Rydh |
| Giszell ij Tranhult | Niels Bengtzon ij Horn |
| Mattis ij Lunden | Jon ij Snelsböke |
Executiones
Oluff ij Grythult för enfalt hoor medh Märit Jeppa dotter
som är förrymdh, för enfalt hoor, är frelsze.
f. huszbondhen 53 dr 10 öre 16
häredt 13 dr 21 1/3 öre
häredzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Truffuidt ij Holmborna för enfalt hor, med Kirstin Pedersd.
hon är förrymdh, vtfeste
f. huszbond: 53 dr 10 16
häredet 13 dr 21 /13
häredzhöffd 13 dr 21 1/3
Ingelöff Åches dottter som är belägrat aff en dansk man Trulz
vtfeste för enfalt hoor 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3
häredet 6 dr 21 1/3
häredzhöffd 6 dr 21 1/3
Pedher Pedherszon ij Foglasångh för enfalt hoor medh Botel Jöns
dotter, för enfalt hoor 80 dr.
f. huszbond: 53 dr 10 16
häredet 13 dr 21 1/3
häredzhöffd 13 dr 21 1/3
66v
Sammadagh kom för retta her Johan ij Ryszby och sigh be
suärede emot dhen förlichningh som skedde emellan honum
och enkian ij Skogzgårdh om Tutarydz kiörle penningar at ef
ter her Johan war interesserat ij rekningen och tå goduilli
gen vtloffuadhe hielpa enkian till betalningh 30 dr och effter
ij dommen eller förlichningz breffuit infördt et latinisk
ordh at her Johan finnes in culpa, willia någre det ordh
vttydha annorlunda än rettens meningh haffuer warit, nemlig
at det skulle förstådz tiuffachtigh wijs wara skedt och lenda
her Johans nampn till förkleningh, huilket aldrigh sålundha
af rettens war ment och effter några vtan tuiffuell förbrå
her Johan sådant och menar det är honum ij sit ämbete till för
kleningh, derföre hans godha nampn till defention vthfeste
han een 12 manna edh at han icke någon penningh snikan
desz visz eller tiuffachteligen haffuer Tutarydz kiörke penningar
afhendt.
Sammadagh tingfördes een fånge Oluff Perszon på
Truffuidztörpet ij Albo häredt ij Herlundha sochn, Item
thuenne andra som ähre på leigde fram komne som är till
at see aff landzhöffdingens leigde breff dat: dhen 29 Augustj
1639 nemligen Ehrich Götaszon ij Geddehult och Ehrich Olszon
dansk driffuare [..], dhenne för:de tre sampt flere som nu iche
ähre tilstädes Gudmundh Gertornszon ij Bielrehult ij
Kinnevals häredt, Måns Isakzon ibm, Jöns Jonszon ij Bo
hult, Item en dansk Vlffua Nielszen b:d Item een dansk
driffuare Anders b:d denne alle för:de hade warit ij flok
och föllie och gådt ifrån Albo häredt hijt till Sönnerbo ij Agu
narydz sochn till Rydh och ihielskotet een tiuff och mordare
Truffuidt Suenszon huilcken tilförenne ij Danmark hade ihiel
skotet een dansk bondhe och dherföre rymdt hijt öffuer grentzen.
suärede emot dhen förlichningh som skedde emellan honum
och enkian ij Skogzgårdh om Tutarydz kiörle penningar at ef
ter her Johan war interesserat ij rekningen och tå goduilli
gen vtloffuadhe hielpa enkian till betalningh 30 dr och effter
ij dommen eller förlichningz breffuit infördt et latinisk
ordh at her Johan finnes in culpa, willia någre det ordh
vttydha annorlunda än rettens meningh haffuer warit, nemlig
at det skulle förstådz tiuffachtigh wijs wara skedt och lenda
her Johans nampn till förkleningh, huilket aldrigh sålundha
af rettens war ment och effter några vtan tuiffuell förbrå
her Johan sådant och menar det är honum ij sit ämbete till för
kleningh, derföre hans godha nampn till defention vthfeste
han een 12 manna edh at han icke någon penningh snikan
desz visz eller tiuffachteligen haffuer Tutarydz kiörke penningar
afhendt.
Sammadagh tingfördes een fånge Oluff Perszon på
Truffuidztörpet ij Albo häredt ij Herlundha sochn, Item
thuenne andra som ähre på leigde fram komne som är till
at see aff landzhöffdingens leigde breff dat: dhen 29 Augustj
1639 nemligen Ehrich Götaszon ij Geddehult och Ehrich Olszon
dansk driffuare [..], dhenne för:de tre sampt flere som nu iche
ähre tilstädes Gudmundh Gertornszon ij Bielrehult ij
Kinnevals häredt, Måns Isakzon ibm, Jöns Jonszon ij Bo
hult, Item en dansk Vlffua Nielszen b:d Item een dansk
driffuare Anders b:d denne alle för:de hade warit ij flok
och föllie och gådt ifrån Albo häredt hijt till Sönnerbo ij Agu
narydz sochn till Rydh och ihielskotet een tiuff och mordare
Truffuidt Suenszon huilcken tilförenne ij Danmark hade ihiel
skotet een dansk bondhe och dherföre rymdt hijt öffuer grentzen.
67r
Sedhan här ij Suerige besoffuet try quinfolck suekligen egönom
ächtenskaps löffte, dher näst haffuer han ihielskotet ij skogen
och lagdt på mordh Götapellen effter som tilförenne är ran
sakat på tinget dhen 29 Junij, dher hele ransakningen fin
nes författat och Truffuidt och Götapellen ogille och icke må
graffuas ij suenske kiörke gårdh. Nu bleff frågat om her war
någor dansk eller suensk som kierede effter Truffuidz dödh
eller wille klaga dhem an som honum ihielskote, ther till ne
kas, så all den stundh man, nu på tingh tilförenne, och nu
tridie resan her om haffua ransakat och ingen ytermera
skiell funnet än vthi protocollet fattat är, dherföre bleff det
ta ährandet stellt till rettens betänkiandhe och dom, så all
den stundh denne för:de Truffuit som ladhe Götapellen mordh
her ij Suerige, reknas honum för een groff miszhandell men
effter den ene skielmen togh den andra aff dager bliffuer
det ij sit werdhe, dy dhe ligga bådhe vnder Gudz domb. Men
effter Truffuidt så grofft ij Danmark miszhandlet hadhe at
han dher sin fridh mist hade och kom hijt in öffuer grentzen
ij behåldh och man icke finner medh honum någon så stor
skuld och gerningh her i Suerige giordh wara, för huilcken
han werdh war mista liffuet, dy han borte icke mista sin fridh ij
flerum landom, men ij ty han gerningen giordhe Edzöre Balck:
Capitel 31 vtan bort nutat fridh till desz någon hade giffuit
honum skuld och för dhen suenske öffuerheet beklagat, der
före och effter dhenne 8 companer haffua sellat sig samman,
giordt flok och farnöte och icke söcht laglige medell, eij heller
fångat Truffuit och tingfördh, vtan med berådde modh gådt hem
ij gårdhen Rydh, der han hade sin hemuist och honum så obarm
herteligen ihielskotet emot hemfridhen, then han her ij Suerige
hade bort niuta och icke togo till fånga som dhe well hade
gitet, dy dhe hade honum inne ij husz, dher han inthet kunne
vndan komma och stodhe vtan fhöre och skotte in ij huszet,
bleffuo för dhen skuldh effter det 1 Cap. ij Edzöres Balcken
felte till fult edzöre brådt och kunne honum icke dher
före veria Edzö: Balck: 23 och för dråpet effter det 1
och 12 Cap. ij Dråp Balcken med villia dömdhe ifrån lifuet.
ächtenskaps löffte, dher näst haffuer han ihielskotet ij skogen
och lagdt på mordh Götapellen effter som tilförenne är ran
sakat på tinget dhen 29 Junij, dher hele ransakningen fin
nes författat och Truffuidt och Götapellen ogille och icke må
graffuas ij suenske kiörke gårdh. Nu bleff frågat om her war
någor dansk eller suensk som kierede effter Truffuidz dödh
eller wille klaga dhem an som honum ihielskote, ther till ne
kas, så all den stundh man, nu på tingh tilförenne, och nu
tridie resan her om haffua ransakat och ingen ytermera
skiell funnet än vthi protocollet fattat är, dherföre bleff det
ta ährandet stellt till rettens betänkiandhe och dom, så all
den stundh denne för:de Truffuit som ladhe Götapellen mordh
her ij Suerige, reknas honum för een groff miszhandell men
effter den ene skielmen togh den andra aff dager bliffuer
det ij sit werdhe, dy dhe ligga bådhe vnder Gudz domb. Men
effter Truffuidt så grofft ij Danmark miszhandlet hadhe at
han dher sin fridh mist hade och kom hijt in öffuer grentzen
ij behåldh och man icke finner medh honum någon så stor
skuld och gerningh her i Suerige giordh wara, för huilcken
han werdh war mista liffuet, dy han borte icke mista sin fridh ij
flerum landom, men ij ty han gerningen giordhe Edzöre Balck:
Capitel 31 vtan bort nutat fridh till desz någon hade giffuit
honum skuld och för dhen suenske öffuerheet beklagat, der
före och effter dhenne 8 companer haffua sellat sig samman,
giordt flok och farnöte och icke söcht laglige medell, eij heller
fångat Truffuit och tingfördh, vtan med berådde modh gådt hem
ij gårdhen Rydh, der han hade sin hemuist och honum så obarm
herteligen ihielskotet emot hemfridhen, then han her ij Suerige
hade bort niuta och icke togo till fånga som dhe well hade
gitet, dy dhe hade honum inne ij husz, dher han inthet kunne
vndan komma och stodhe vtan fhöre och skotte in ij huszet,
bleffuo för dhen skuldh effter det 1 Cap. ij Edzöres Balcken
felte till fult edzöre brådt och kunne honum icke dher
före veria Edzö: Balck: 23 och för dråpet effter det 1
och 12 Cap. ij Dråp Balcken med villia dömdhe ifrån lifuet.
67v
huadh belongande Oluff Perszon på Truffuidztörpet som skiött
Truffuit gönom huffuudet han är rette baneman, det han be
kienner, han är och en förrymdh knicht och oppenbara tiuff och
möcket stulet ij Albo h:tt som vtan tuiffuell dher fördt, at achta
och är icke werdh at leffua. Men Ehrich Götaszon och hans bro
der, dhe hadhe harm at hempna, dher dhe hade söcht laglige medell
men ingen haffuer lagt sår på dhen dråpne vtan Ehrich Götaszon
et kiötsår och Oluff Perszon sielffua banesåret, om det måtte
skee för ondh exempell skuldh at denne bleffuo benådde, wå
ro well giordt, eliest dher dhe bliffua alla fridlösza haffuer
almogen aff dhem stor fhara och redhogga.
Sammadagh tingfördes een vngh karll Jon Larszon
edle welb:ne Oluff Lilliesparres tienare och bleff anklagat at
haffua skotet Ehrich Kiöpere ij Tutarydt medhan han sat påå
hesten, ij försåt gönum låret. så at han nu ligger vndher bådz
kereres handh och icke är tingfördh, dherföre är detta vpsat till
nästa tingh.
Kom för retta Jon ij Toresholma ij Hallarydz sochn och sigh
sorgeligen beklagade at hans hustru war fallen i brunnen
och fans dher dödh b:d Gunnill Jönsz dotter, orsaken her
till berettas at hon ij fåkunnigheet hade gådt ij sin gårdmans
Nielszes fårahusz och slachtat et lamb, der floget och i hastig
heet sat kniffuen effter sigh ij huszet, när detta bleff speiat
effter det skedde ij hennes mans frånuaro, och när mannen
hemkom fruchtade hon han skulle det få weta, dher aff togh
hon redhoga till sig och aff häpenheet och suormodighet på det
hon icke skulle bliffua vtskemdh för sin man och slecht
togh hon sigh det orådet före, dy hon förtröt möcket det hon
giordt hadhe, om dagen war hon widh kiörko och hade achtat
tala widh sin modher och fant henne dher inthet, när hon hemkom
dukade hon bordet, bar fram mat, och som mannen begynte
fåå mat gick hon vth och sedan sågh henne ingen för än om
torsdagen der efter hon fans ij brunnen, och dhe sochte henne
Truffuit gönom huffuudet han är rette baneman, det han be
kienner, han är och en förrymdh knicht och oppenbara tiuff och
möcket stulet ij Albo h:tt som vtan tuiffuell dher fördt, at achta
och är icke werdh at leffua. Men Ehrich Götaszon och hans bro
der, dhe hadhe harm at hempna, dher dhe hade söcht laglige medell
men ingen haffuer lagt sår på dhen dråpne vtan Ehrich Götaszon
et kiötsår och Oluff Perszon sielffua banesåret, om det måtte
skee för ondh exempell skuldh at denne bleffuo benådde, wå
ro well giordt, eliest dher dhe bliffua alla fridlösza haffuer
almogen aff dhem stor fhara och redhogga.
Sammadagh tingfördes een vngh karll Jon Larszon
edle welb:ne Oluff Lilliesparres tienare och bleff anklagat at
haffua skotet Ehrich Kiöpere ij Tutarydt medhan han sat påå
hesten, ij försåt gönum låret. så at han nu ligger vndher bådz
kereres handh och icke är tingfördh, dherföre är detta vpsat till
nästa tingh.
Kom för retta Jon ij Toresholma ij Hallarydz sochn och sigh
sorgeligen beklagade at hans hustru war fallen i brunnen
och fans dher dödh b:d Gunnill Jönsz dotter, orsaken her
till berettas at hon ij fåkunnigheet hade gådt ij sin gårdmans
Nielszes fårahusz och slachtat et lamb, der floget och i hastig
heet sat kniffuen effter sigh ij huszet, när detta bleff speiat
effter det skedde ij hennes mans frånuaro, och när mannen
hemkom fruchtade hon han skulle det få weta, dher aff togh
hon redhoga till sig och aff häpenheet och suormodighet på det
hon icke skulle bliffua vtskemdh för sin man och slecht
togh hon sigh det orådet före, dy hon förtröt möcket det hon
giordt hadhe, om dagen war hon widh kiörko och hade achtat
tala widh sin modher och fant henne dher inthet, när hon hemkom
dukade hon bordet, bar fram mat, och som mannen begynte
fåå mat gick hon vth och sedan sågh henne ingen för än om
torsdagen der efter hon fans ij brunnen, och dhe sochte henne
68r
hoosz vhäner och frender sedan letadhe effter henne ij skogh och an
dra vinklar och ingen hade henne sedt för än hon hittes. Nw
bleff ransakat effter det 4 Cap. ij Högmåle Balcken om hon hade
warit affueta eller elliest blyg och klenmodigh, dher till nekas.
2. om bondhen och hon hade osemia sin emellan eller om hennes
slecht mistencka honum, dher till nekas och. Dherföre slutas at
hon aff ondht vpsåt med berådde modh hade stöt sig ij brunnen.
dy hon hade knippet serken vp emellan låren vndher belteht och
lintiortelen hade hon suept om huffuudet, när hon fans, der
före bleff hennes lik dömdt effter det 4 Cap. ij Hög: at föras till
skogh och vpbrennas om icke nådher wanka och den konunga
hoffret nådeligen betänkandesz wardher, quinnans hastige sinne
suormodighet och suaghet, emot mans modh och betänkiandhe och
måtte greffuas ij kiörkegårdh på den pladz till sådane kroppar
ordnat är, doch alt till dhen höglofflige k. hoffretz nådelige be
tenkiandhe och resolution effter hon haffuer warit een ehrligh
oberöchtat menniska ij hela sin liffztijdh, detta fallet vn
dantagandesz.
Kom för retta Pedher ij Brekennetörp ländzman och tingh
förde en vng drängh, Pedher Anderszon på crone och gaff
honum skuld haffua besoffuit en piga Karin Jonszdotter
b:d och afflat barn medh henne, thet hon födt haffuer och dhe be
kienna, sachfeltes till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 16
målzäganden 13 marker 5 16
häredet 6 marker 2 8
häredzhöffd 6 marker 2 8
Sammadagh kom andre gångh goduilligen för
retta Matz Perszon på Vglansrydztörp huilcken näst för
ledne tingh förrymde retten och bleff frågat hui han thet gior
de? han suarar aff redhuga? effter han icke hade sådane skell
eller vitne hosz sig med huilcka han sig försuara kundhe
at han icke hade stulet eller dolt det tiuffuegodz Götapellen
och Truffuidt hade stulet ifrån en dansk bondhe Lasse ij
dra vinklar och ingen hade henne sedt för än hon hittes. Nw
bleff ransakat effter det 4 Cap. ij Högmåle Balcken om hon hade
warit affueta eller elliest blyg och klenmodigh, dher till nekas.
2. om bondhen och hon hade osemia sin emellan eller om hennes
slecht mistencka honum, dher till nekas och. Dherföre slutas at
hon aff ondht vpsåt med berådde modh hade stöt sig ij brunnen.
dy hon hade knippet serken vp emellan låren vndher belteht och
lintiortelen hade hon suept om huffuudet, när hon fans, der
före bleff hennes lik dömdt effter det 4 Cap. ij Hög: at föras till
skogh och vpbrennas om icke nådher wanka och den konunga
hoffret nådeligen betänkandesz wardher, quinnans hastige sinne
suormodighet och suaghet, emot mans modh och betänkiandhe och
måtte greffuas ij kiörkegårdh på den pladz till sådane kroppar
ordnat är, doch alt till dhen höglofflige k. hoffretz nådelige be
tenkiandhe och resolution effter hon haffuer warit een ehrligh
oberöchtat menniska ij hela sin liffztijdh, detta fallet vn
dantagandesz.
Kom för retta Pedher ij Brekennetörp ländzman och tingh
förde en vng drängh, Pedher Anderszon på crone och gaff
honum skuld haffua besoffuit en piga Karin Jonszdotter
b:d och afflat barn medh henne, thet hon födt haffuer och dhe be
kienna, sachfeltes till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 16
målzäganden 13 marker 5 16
häredet 6 marker 2 8
häredzhöffd 6 marker 2 8
Sammadagh kom andre gångh goduilligen för
retta Matz Perszon på Vglansrydztörp huilcken näst för
ledne tingh förrymde retten och bleff frågat hui han thet gior
de? han suarar aff redhuga? effter han icke hade sådane skell
eller vitne hosz sig med huilcka han sig försuara kundhe
at han icke hade stulet eller dolt det tiuffuegodz Götapellen
och Truffuidt hade stulet ifrån en dansk bondhe Lasse ij
68v
Lindhult och Giötapellen buret ij hans husz. Den danske bondhen
bekiende när han togh her för retten sit godz igen at han icke mis
tenchte Matz Perszon haffuer warit ij gerningh medh at stiäla godz
vtan war derföre frij, men huadh det widkommer han ha
de thet gömt ij sin husz, det steller han tilll retten. Nu proteste
rade Matz Perszon at han inthet doldhe godzet, men strax dhe
danske läte spana effter godzet giordhe han [..] at det
war kommit hijt till Suerige och sade dhem hemligen huilcka tiu
warne woro, och giorde compacht medh dhe danske at han
skulle skaffa dhem et vist tecken dhe skulle retta sig effter om det
war samma godz som de mist hade och så kiöpte han en vllen
skiorta aff Götapellen och hade på sigh när han drogh till Chri
stianstadh till marknadhen och lät dhe danske see och dhe kien
des widh godzet och försäkradhe honum at dhe skulle antasta
tiuffuerna, dy han stodh ij fhara på liffuet at om Giötapellen
hade fåt weta hans anslagh hade han genas skotet honum
ihiell. Men dhen danske tordhe icke heller fråga effter sit
godz, dy han reddes om sit liff, dher medh bleff inthet omtalet
för än tiuffuerna woro förmördha. Nu stodh den danske
bondhen Lasze ij Linhult med sina grannar Pedher Ehrichzon ij
Höghult och Pedher Lille ij Konungzbacken och giorde Matz
Perzon frij at dhe inthet haffua honum mistenktan för tiuf
we godzet, eij heller för dolszmåll, vtan bekienner at det war
deras begäran at Matz Perszon skulle vinlegga sigh om at
föruara godzet och legga honum inthet tiuffuerij till, derfö
re haffua häredz nembdhen effter det 7 Cap. ij Tiuffua Balk.
honum för tiuffuerij och dolszmåll lagligen vardt, dy han
haffuer godt nampn och röchte at han ehrligen sig förhållet
haffuer både aff grannar och någrannar sampt och af sin kiörke
herdhe.
Sammadagh tingfördes een vngh drängh Ehrich Bör
geszon ij Bråna ij Traherydz sochn och bleff anklagat haffua
besoffuet een piga Elin Peders dotter och afflat barn med
henne thet hon födt haffuer och bådhen kienna, han will
bekiende när han togh her för retten sit godz igen at han icke mis
tenchte Matz Perszon haffuer warit ij gerningh medh at stiäla godz
vtan war derföre frij, men huadh det widkommer han ha
de thet gömt ij sin husz, det steller han tilll retten. Nu proteste
rade Matz Perszon at han inthet doldhe godzet, men strax dhe
danske läte spana effter godzet giordhe han [..] at det
war kommit hijt till Suerige och sade dhem hemligen huilcka tiu
warne woro, och giorde compacht medh dhe danske at han
skulle skaffa dhem et vist tecken dhe skulle retta sig effter om det
war samma godz som de mist hade och så kiöpte han en vllen
skiorta aff Götapellen och hade på sigh när han drogh till Chri
stianstadh till marknadhen och lät dhe danske see och dhe kien
des widh godzet och försäkradhe honum at dhe skulle antasta
tiuffuerna, dy han stodh ij fhara på liffuet at om Giötapellen
hade fåt weta hans anslagh hade han genas skotet honum
ihiell. Men dhen danske tordhe icke heller fråga effter sit
godz, dy han reddes om sit liff, dher medh bleff inthet omtalet
för än tiuffuerna woro förmördha. Nu stodh den danske
bondhen Lasze ij Linhult med sina grannar Pedher Ehrichzon ij
Höghult och Pedher Lille ij Konungzbacken och giorde Matz
Perzon frij at dhe inthet haffua honum mistenktan för tiuf
we godzet, eij heller för dolszmåll, vtan bekienner at det war
deras begäran at Matz Perszon skulle vinlegga sigh om at
föruara godzet och legga honum inthet tiuffuerij till, derfö
re haffua häredz nembdhen effter det 7 Cap. ij Tiuffua Balk.
honum för tiuffuerij och dolszmåll lagligen vardt, dy han
haffuer godt nampn och röchte at han ehrligen sig förhållet
haffuer både aff grannar och någrannar sampt och af sin kiörke
herdhe.
Sammadagh tingfördes een vngh drängh Ehrich Bör
geszon ij Bråna ij Traherydz sochn och bleff anklagat haffua
besoffuet een piga Elin Peders dotter och afflat barn med
henne thet hon födt haffuer och bådhen kienna, han will
69r
inthet echta henne, haffuer och för giordt mökrenkan, derföre
fördobblades straffet, vthfeste tuå gånger 40marker.
cronan 11 marker 2
målzäganden 13 marker 5 8
häredet 11 marker 8 [..]
häredzhöffd 11 marker 8 [..]
Sammadagh kom för retta Larsz Gulsmedh ij Jeszebo
da ij Agunnarydz sochn och klagade at han vti Christianstadh
miste vthur sin byxeseck ellofue rikzdr om en nat och
desze woro hans stalbrödher, Ehrich Jönszon ij Holkhult och
Oluff ij Grythult och om morgonen han saknadhe penningarna
fant han sit armakläde med någre krydder han kiöpt hade
ij Ehrichz byxeseck, ij Holkhult, men Ehrich nekar och säger
sig icke veta huru thet kom ij hans byxer, haffuer aldrigh
warit ij röchte för tiuffuerij, derföre bleff detta vpsatt
till annor ransakningh.
Sammadagh bleff afsagdt, at dhe som ij glamßhult
fördobblades straffet, vthfeste tuå gånger 40marker.
cronan 11 marker 2
målzäganden 13 marker 5 8
häredet 11 marker 8 [..]
häredzhöffd 11 marker 8 [..]
Sammadagh kom för retta Larsz Gulsmedh ij Jeszebo
da ij Agunnarydz sochn och klagade at han vti Christianstadh
miste vthur sin byxeseck ellofue rikzdr om en nat och
desze woro hans stalbrödher, Ehrich Jönszon ij Holkhult och
Oluff ij Grythult och om morgonen han saknadhe penningarna
fant han sit armakläde med någre krydder han kiöpt hade
ij Ehrichz byxeseck, ij Holkhult, men Ehrich nekar och säger
sig icke veta huru thet kom ij hans byxer, haffuer aldrigh
warit ij röchte för tiuffuerij, derföre bleff detta vpsatt
till annor ransakningh.
Sammadagh bleff afsagdt, at dhe som ij glamßhult
boandeß äro skola behålla dheras gamble heffd till skoga
fångh in öffuer dhen gerdheßgårdhen, som dhe ij Hiorserydh up-
sat haffua, intill theß dhe uthi Hiorserydht kunna medh
Syn och dom Winna them dher ifrån.
Item uthfeste Gudmundh ij hiorseryt een 6 Manna edh
Item uthfeste Gudmundh ij hiorseryt een 6 Manna edh
at han eller hans folck icke slogo een hest förderffuat för
them ij glamshult till Nästa tingh.
Sammadagh framlades ij retten et pantabreff
giffuit aff Gudmundh Anderszpn fordom befalningzman
här ij häredet dat: dhen 29 Julij 1639 förmälandesz at
han haffuer förpantat till öffuersten welborne Adolp
Hårdh till Segerstadh Skens gårdb medh höö sädh bodskap effter
Sammadagh framlades ij retten et pantabreff
giffuit aff Gudmundh Anderszpn fordom befalningzman
här ij häredet dat: dhen 29 Julij 1639 förmälandesz at
han haffuer förpantat till öffuersten welborne Adolp
Hårdh till Segerstadh Skens gårdb medh höö sädh bodskap effter
69v
som finnes på een zedell förtecknat på förslagh af för:de Gud
mundh Anderszon dat: dhen 2 Augustj 1639 och effter
handskrifften är vpläsen her på tinget förbiudesz allom som
nogot tiltall haffua till Gudmund Anderszon at något åwer
ka eller taga förgeldh ij Skens gårdh.
Sammadagh kom för retta salig Jönsz Anderszons
arffuinger huilcken dräpen bleff aff sin egen morbrodher
Bengt Suenszon ij Guddarp, nemligen hans äldste son Anders
Jönszon, 20 åhr gamall på sina och sine söskonnes väg
nar, barn somlige voxen pigebarn, och somlige öffuermaga
sampt och barnsens farbrödher, Oluff Anderszon ij Geszhult, Per
Anderszon ij Quenarp, sampt och barnsens morbrödher, Per
Olszon ij Guddarp och Jöns Olszon ibm, denne alle stodho
här för retten och onödde friuilligen bekiende at de så widt
deras målzägande rett till seger, haffua hosz sig beslutat och
samsat at fella för dråparen in för den höglofflige konung
slige hoffret een vnderdånigh och ödmiuk förbön at dråpa
ren måtte få nåder effter han ij fhem åhr haffuer warit bil
togh och gådt widh skogen och ledet ondt, och all den stundh
dråparen ähr födh aff godha föräldrar och ij den tijdh han haffuer
warit biltogh ingen menniska giordt mhen eller förtret li
tet eller stort, derföre haffua och häredz nembdh och hele hä
radet felt för honum in för dhen höglofflige k. hoffret
en vnderdånigh och ödmiuk förbön at han måtte få nå
dher och niuta liffuet effter han fins botferdigh och målz
äganderna som han haffuer emot brutet bedia för honum
och gerna willia hendha böter sig till hielp effter dhe ähre fat
tighe barn och modhren dödh för än fadhren bleff slagen
och storligen behöffua hielp.
mundh Anderszon dat: dhen 2 Augustj 1639 och effter
handskrifften är vpläsen her på tinget förbiudesz allom som
nogot tiltall haffua till Gudmund Anderszon at något åwer
ka eller taga förgeldh ij Skens gårdh.
Sammadagh kom för retta salig Jönsz Anderszons
arffuinger huilcken dräpen bleff aff sin egen morbrodher
Bengt Suenszon ij Guddarp, nemligen hans äldste son Anders
Jönszon, 20 åhr gamall på sina och sine söskonnes väg
nar, barn somlige voxen pigebarn, och somlige öffuermaga
sampt och barnsens farbrödher, Oluff Anderszon ij Geszhult, Per
Anderszon ij Quenarp, sampt och barnsens morbrödher, Per
Olszon ij Guddarp och Jöns Olszon ibm, denne alle stodho
här för retten och onödde friuilligen bekiende at de så widt
deras målzägande rett till seger, haffua hosz sig beslutat och
samsat at fella för dråparen in för den höglofflige konung
slige hoffret een vnderdånigh och ödmiuk förbön at dråpa
ren måtte få nåder effter han ij fhem åhr haffuer warit bil
togh och gådt widh skogen och ledet ondt, och all den stundh
dråparen ähr födh aff godha föräldrar och ij den tijdh han haffuer
warit biltogh ingen menniska giordt mhen eller förtret li
tet eller stort, derföre haffua och häredz nembdh och hele hä
radet felt för honum in för dhen höglofflige k. hoffret
en vnderdånigh och ödmiuk förbön at han måtte få nå
dher och niuta liffuet effter han fins botferdigh och målz
äganderna som han haffuer emot brutet bedia för honum
och gerna willia hendha böter sig till hielp effter dhe ähre fat
tighe barn och modhren dödh för än fadhren bleff slagen
och storligen behöffua hielp.
70r
Sammadagh kom för retta Niels Asserszon ij Domaryt
och lade et vitneszbördh vndher Anders Larszons bomercke ij Doma
rydt, Bengt Soneszons ibm, Jöns Perszons ibn bomercke dher vtj
dhe vitna effter een gammall man Håkon Suenszon ij Domaryt
at han på sin sotasengh skall haffua bekiendt at een b:dh Niels
Ottaszon ij Segneszhult skall för 13 åhr sedan slaget honum ij
Signeszhulta gerdhe medh een staka om en logerdagh och om sön
dagen kom han heem ladesz siucker och om torsdagen ij sam
ma weka dödh och effter dråpet är gammalt och ingen vitne
tilstädes bleff detta vpsatt och vitnen stämbde till nästa tingh.
Sammadagh inladesz ij retten een supplication som
Jon Nilszon ij Håå på sina granners vägnar ij Hå och Biör
störp ij dhen höglofflige k. hoffret inlagdt haffua, och förwer
ffuat desz promotoriall supplicat dat: dhen 16 Septemb.
1639. Och promotorialet til landzhöffdingen welb:ne Bengt
Bagge dat: dhen 18 Septemb. 1639. Nw haffuer welb.
landzhöffdingen medh rettens biståndh her om ransakat och
häredzdomen giffuen aff welb. Niels Siöbladh dat: 1627
dhen 14 Julij her för retten vpläsen och finnas vttryckeligen
at bondhen ij Biörstörp inthet haffuer öffuertredt domen ij
någor måtto thet några aff nembdhen som thet sedt haffua
vitnadhe, derföre befans Jon Nilszons supplication ondt
fattat och aff affuundh angiffuen. Löfftesman att dombref
uet skall i alla sina punchter hållas och gropen hållas ren
emellan bådha korszmesso dagar, Niels Ehrichzon ij Alen
skiöp och Jönsz Anderszon ij Hampnedha.
Sammadagh kom för retta Torkell Torkelszon
een dansk bondhe och talade om något arff som fallet war
effter en quinna Kirstin ij Halleböke, barnlösz, och hade alle
och lade et vitneszbördh vndher Anders Larszons bomercke ij Doma
rydt, Bengt Soneszons ibm, Jöns Perszons ibn bomercke dher vtj
dhe vitna effter een gammall man Håkon Suenszon ij Domaryt
at han på sin sotasengh skall haffua bekiendt at een b:dh Niels
Ottaszon ij Segneszhult skall för 13 åhr sedan slaget honum ij
Signeszhulta gerdhe medh een staka om en logerdagh och om sön
dagen kom han heem ladesz siucker och om torsdagen ij sam
ma weka dödh och effter dråpet är gammalt och ingen vitne
tilstädes bleff detta vpsatt och vitnen stämbde till nästa tingh.
Sammadagh inladesz ij retten een supplication som
Jon Nilszon ij Håå på sina granners vägnar ij Hå och Biör
störp ij dhen höglofflige k. hoffret inlagdt haffua, och förwer
ffuat desz promotoriall supplicat dat: dhen 16 Septemb.
1639. Och promotorialet til landzhöffdingen welb:ne Bengt
Bagge dat: dhen 18 Septemb. 1639. Nw haffuer welb.
landzhöffdingen medh rettens biståndh her om ransakat och
häredzdomen giffuen aff welb. Niels Siöbladh dat: 1627
dhen 14 Julij her för retten vpläsen och finnas vttryckeligen
at bondhen ij Biörstörp inthet haffuer öffuertredt domen ij
någor måtto thet några aff nembdhen som thet sedt haffua
vitnadhe, derföre befans Jon Nilszons supplication ondt
fattat och aff affuundh angiffuen. Löfftesman att dombref
uet skall i alla sina punchter hållas och gropen hållas ren
emellan bådha korszmesso dagar, Niels Ehrichzon ij Alen
skiöp och Jönsz Anderszon ij Hampnedha.
Sammadagh kom för retta Torkell Torkelszon
een dansk bondhe och talade om något arff som fallet war
effter en quinna Kirstin ij Halleböke, barnlösz, och hade alle
70v
allena effter sigh brodherbarn och sösterbarn som ähra samma arfua,
dherföre domdesz den danske mannen ifrån effter han talar effter
broders barnabarn och dhe som närmer äre behålla arfuidt.
Sammadagh kom för retta Påffuell ij Bieszhult
och effter lagmans affsagde dom ij Ryaholm den 12 Augustj
vtfeste een 6 manna edh på nästa häredztingh at fulbor
dha sålunda at han war fulmechtigh aff rettom ägande
Niels och all hans söskonnes vägnar at bortskiöta 1/3 aff
Bierszhult.
Desze ähre hans edemen.
Och effter Jönsz ij Bieszhult och Jöns ij Hynnerydt wåro
vnga knichtar och icke bolfaste bleffuo dhe aff Påffuelsz
wederpart vrekna och icke kunne approberas ij eden
dy lagh förmår at ij all vitne och edhenum skola bolfaste
men wara, detta skedde första tingzdagen, andra dagen
kallades Påffuell fram och frågades effter hans edemen,
tredie dagen lika så och Påffuell blef icke lagförer vtan
klagade at lagkynnet icke kunne så lenge töffua till han
hade rum för rätten, dy monge graffue högmåle saker
skulle först förhöras och affdömas, detta hemstelles till
den höglofflige lagmans domb.
Sammadagh kommo för rätta Simon ij Nedelöff
Jöns ij Buggatorpet, Ehrich ij Staffhult, Anders ij Breken
netörp, Pedher Nielszon ij Hyltebodha, Johans ij Ramskogh
och talade till welb:ne Anders Grijps fogde Håkon Månszon
om een skatta vtiordh ij Tranhult rentar een halff öre
dher till dhe mena sig wara rette bördemen och giordhe
dherföre domdesz den danske mannen ifrån effter han talar effter
broders barnabarn och dhe som närmer äre behålla arfuidt.
Sammadagh kom för retta Påffuell ij Bieszhult
och effter lagmans affsagde dom ij Ryaholm den 12 Augustj
vtfeste een 6 manna edh på nästa häredztingh at fulbor
dha sålunda at han war fulmechtigh aff rettom ägande
Niels och all hans söskonnes vägnar at bortskiöta 1/3 aff
Bierszhult.
Desze ähre hans edemen.
| Påffuel sielff ij föredenum | Niels ij Vestrult |
| Hans ij Grythult | Lasz Bengtzon ij Tansziö |
vnga knichtar och icke bolfaste bleffuo dhe aff Påffuelsz
wederpart vrekna och icke kunne approberas ij eden
dy lagh förmår at ij all vitne och edhenum skola bolfaste
men wara, detta skedde första tingzdagen, andra dagen
kallades Påffuell fram och frågades effter hans edemen,
tredie dagen lika så och Påffuell blef icke lagförer vtan
klagade at lagkynnet icke kunne så lenge töffua till han
hade rum för rätten, dy monge graffue högmåle saker
skulle först förhöras och affdömas, detta hemstelles till
den höglofflige lagmans domb.
Sammadagh kommo för rätta Simon ij Nedelöff
Jöns ij Buggatorpet, Ehrich ij Staffhult, Anders ij Breken
netörp, Pedher Nielszon ij Hyltebodha, Johans ij Ramskogh
och talade till welb:ne Anders Grijps fogde Håkon Månszon
om een skatta vtiordh ij Tranhult rentar een halff öre
dher till dhe mena sig wara rette bördemen och giordhe
71r
köp her för retten om 60 dr kåper penningar för deras bödz
ret och welb:ne Anders Grijph haffuer sielff kiöpt den på frälsze.
Kom för retta Jon Bengtzon ij Buskhult ij Hynnerydz sochn
och giorde edh och lagh som han tilförenne fest hade för diureskiut
ningh.
Dhenne edh bleff lagligen giordh och gången och Jon Bengtzon fri
kiendh för diureskiutningh.
Pedher Jönszon ij Skimmelszböke giordhe en 6 manna edh at han
icke hade skutet förbuden diur eller folgt danske skytter.
Dhenne edh bleff gången och Per Jönszon frikiendh.
Sammadagh kom för retta hederligh wellerdh man
mester Christiern ij Andersta och på minte retten om det löffte
Måns ij Hallarp giorde på sidst håldna tingh här ij Sönnerbo
häredt, nemligen at huar han icke till detta tinget betalade Bengtz
mågor ij Romborna ij Norra gårdhen det gamble gellet 77 dr
godt mynt och en fyra lodh skedh, tå wille han haffua för
tappat all sin hustrus löszeret oh bördh till 1/8 dell ij Hallarps
gårdh och trädde goduilligen fram för retten, rechte handh at han
aldrigh ytermera samma jordh quellia wille och gaff retten
fulla macht honum samma jordh affhendha och effter han haffuer
ret och welb:ne Anders Grijph haffuer sielff kiöpt den på frälsze.
Kom för retta Jon Bengtzon ij Buskhult ij Hynnerydz sochn
och giorde edh och lagh som han tilförenne fest hade för diureskiut
ningh.
| Edhemen | ||
| Jon Bengtzon | Eskell ij Fiäralt | Lasze ij Hynnerydt |
| Lasze ibm | Niels ij Venneböke | Mattis ibm |
| Jöns ij Hult | Gunne ij Ekerydt | Mattis ibm |
| Suenij Hyltena | Pedher ij Vpsala | Niels ij Notalt |
Dhenne edh bleff lagligen giordh och gången och Jon Bengtzon fri
kiendh för diureskiutningh.
Pedher Jönszon ij Skimmelszböke giordhe en 6 manna edh at han
icke hade skutet förbuden diur eller folgt danske skytter.
| Edhemen | |
| Per Jönszon ij Skimmelsböke | Lasz Suenzon ij Fendala |
| Niels Perszon ij Språkzhult | Suem Liungh ij Vifualt |
| Tormar ij Hampalt | Måns ij Gunghult |
Dhenne edh bleff gången och Per Jönszon frikiendh.
Sammadagh kom för retta hederligh wellerdh man
mester Christiern ij Andersta och på minte retten om det löffte
Måns ij Hallarp giorde på sidst håldna tingh här ij Sönnerbo
häredt, nemligen at huar han icke till detta tinget betalade Bengtz
mågor ij Romborna ij Norra gårdhen det gamble gellet 77 dr
godt mynt och en fyra lodh skedh, tå wille han haffua för
tappat all sin hustrus löszeret oh bördh till 1/8 dell ij Hallarps
gårdh och trädde goduilligen fram för retten, rechte handh at han
aldrigh ytermera samma jordh quellia wille och gaff retten
fulla macht honum samma jordh affhendha och effter han haffuer
71v
hafft så rundh tijdh at lösza nemligen ij 12 eller 14 åhr och nu
sidst sedan jordhen bleff vpbudhen 3 åhr och retten tingskiötte
Jochum Snickere ij Sken som på sin hustrus vegnar dher till är
rette bördaman till ewerdeligh ägor.
Kom för retta Suen ij Klöxhult och inlade sit lagafångzbref
giffuit aff welb:ne Niels Siöbladh 1604 den 10 Maij der med
han beuiste hans fadher war lagligen kommen till halffue
Klöxhulta gårdh. Och effter det bleff på lagmans tinget befal
let at Jon ij Bohult skulle stemmas hijt och vpuisa sit laga
fångz breff och huadh skell han hade till dhen halffue gårdhen ij
Klöxhult som han ij oskyldh hop bortskiöt haffuer, thå ha
de han inthet lagafångh för sigh, eij heller kunne hemula, vtan
hade een lösz skrifft på det han vtgiffuit hadhe vndher ådtskillige
bomerken huilkit icke kunne reknas lagligit eller för nå
got lagafångh och effter Jon icke kunne hemula sachfeltes han
effter det 12 Cap. ij Jordabalcken till penningar 3 marker och huad
belongande bördamennernes ret at lösa jorden igen henstelles
vndher den höglofflige lagmans dom och rett och är så widt
ransakat at medh samme ährandhe är hastigt procederat.
Sammadagh kom för retta her Pedher ij Buskhult
sidst sedan jordhen bleff vpbudhen 3 åhr och retten tingskiötte
Jochum Snickere ij Sken som på sin hustrus vegnar dher till är
rette bördaman till ewerdeligh ägor.
Kom för retta Suen ij Klöxhult och inlade sit lagafångzbref
giffuit aff welb:ne Niels Siöbladh 1604 den 10 Maij der med
han beuiste hans fadher war lagligen kommen till halffue
Klöxhulta gårdh. Och effter det bleff på lagmans tinget befal
let at Jon ij Bohult skulle stemmas hijt och vpuisa sit laga
fångz breff och huadh skell han hade till dhen halffue gårdhen ij
Klöxhult som han ij oskyldh hop bortskiöt haffuer, thå ha
de han inthet lagafångh för sigh, eij heller kunne hemula, vtan
hade een lösz skrifft på det han vtgiffuit hadhe vndher ådtskillige
bomerken huilkit icke kunne reknas lagligit eller för nå
got lagafångh och effter Jon icke kunne hemula sachfeltes han
effter det 12 Cap. ij Jordabalcken till penningar 3 marker och huad
belongande bördamennernes ret at lösa jorden igen henstelles
vndher den höglofflige lagmans dom och rett och är så widt
ransakat at medh samme ährandhe är hastigt procederat.
Sammadagh kom för retta her Pedher ij Buskhult
och Jon ij Snelsböke, fulmyndighe, på alle denne efterschriff-
nes vägnar, och bekiendhe dhe hade såldt wellerdh man Mester
Niels ij Hiutarydt och hans hustru, h. Gunnill Påffuelsd.
tuå hela gardhar Gunghult bd ij Hynnerydz Sochn, och der
förr upbtt som föllier, Hans Kremmare för een fierding
ij lilla gårdhen, sölffiermynt 76 dlr een koo, tuå quarn
stenar för 3 Rikz dlr. Ehrlandh Suenßon för een fier-
dingh ij samma gårdh, Rdr 40 st Sölffuermynt 6 dr
och een tynna Sp.ll, Estridt ij gunghult, och hennes barn,
Jöns och hans söster för ¼ ij samma gårdh 42 Rikz dlr, Suen
72r
Uddeßon för een fierdingh ij samma gårdh, och 1/8 ij stora gården
på et skeppelandh när, för 200 dlr Sölfuermynt, och een Rijkz
dlr. Cicila och hennes son Ehrlandh för ¼ ij stora gårdhen upb
170 dlr Sölffuermynt, Påffuell Hanßon för 3/8 ij stora går-
dhen upbtt 280 dlr Sölffuermynt, Jon Jonßon sielf, och hans
Målzman, Hans Kremmare och Ehrlandh Suenßon för een ¼
både aff stora och lilla gårdhen, och dher till ett skeppelandh som
undantagh ij Suen Uddaßons andell, upbtt 120 dlr sölffuer
mynt, och är hustru gunnill her till bördeman.
Sammadagh kom för retta Jon ij Buskhult och kla
gade at een hop lätferdigt partij haffua fördt honum et squal
ler tall oppå för een matseck han togh ij betet på Laholms
marknat ij hastighet och icke wiste annat änn thet war hans
dy den som hade taget hans matseck hade låtet denne ligga
effter sigh, tå frågade han sit hele föllie, huadh han skulle gö
ra medh matsecken effter han war borte, tå tyckte alle
som medh ij föllie woro han skulle taga dhen samma med sig
till annat betamåll och vpliusa, thet han giordhe och inthet
dolde, dherföre är han her aff retten frikiendh at han icke
suikandesz visz eller tiuffachtigt togh matsecken, vtan
vppenbarligen. Och är för den sak slet fridömdh, kastar
honum någon her effter sådant squaller tall före skall
han eller hon böta dheras penningar.
Kom för retta Niels Jacobszon ij Markarydt ful
myndigh på alle denne effter schriffnes vägnar och bekien
dhe de hade sålt Anders Pedherszon ij Kornbergha och hans
hustru Sissa Lasses dotter alle dheras arffualoter ij Korn
berga vthi een siettingh och dherföre vpb:tt som föllier
Jon Perszon för 5 skeppelandh godt mynt 35 dr, Jon
Pedherszon för 2 ½ skeppelandh han aff sin söster Lusse
ij Kringelholm kiöpt hadhe och dherföre vpb:tt 17 ½ dr
Botill Pedhers dotter för 2 ½ skepplandh 19 dr 4 öre
och haffuer Anders Pedherszon arfft een broderlot ij samma
Sammadagh kom för retta Jon ij Buskhult och kla
gade at een hop lätferdigt partij haffua fördt honum et squal
ler tall oppå för een matseck han togh ij betet på Laholms
marknat ij hastighet och icke wiste annat änn thet war hans
dy den som hade taget hans matseck hade låtet denne ligga
effter sigh, tå frågade han sit hele föllie, huadh han skulle gö
ra medh matsecken effter han war borte, tå tyckte alle
som medh ij föllie woro han skulle taga dhen samma med sig
till annat betamåll och vpliusa, thet han giordhe och inthet
dolde, dherföre är han her aff retten frikiendh at han icke
suikandesz visz eller tiuffachtigt togh matsecken, vtan
vppenbarligen. Och är för den sak slet fridömdh, kastar
honum någon her effter sådant squaller tall före skall
han eller hon böta dheras penningar.
Kom för retta Niels Jacobszon ij Markarydt ful
myndigh på alle denne effter schriffnes vägnar och bekien
dhe de hade sålt Anders Pedherszon ij Kornbergha och hans
hustru Sissa Lasses dotter alle dheras arffualoter ij Korn
berga vthi een siettingh och dherföre vpb:tt som föllier
Jon Perszon för 5 skeppelandh godt mynt 35 dr, Jon
Pedherszon för 2 ½ skeppelandh han aff sin söster Lusse
ij Kringelholm kiöpt hadhe och dherföre vpb:tt 17 ½ dr
Botill Pedhers dotter för 2 ½ skepplandh 19 dr 4 öre
och haffuer Anders Pedherszon arfft een broderlot ij samma
72v
siettingh och haffuer Anders Pedherszon såldt sin hustrus
fasta jordh ij Stenszhult nemligen 6 ½ skeppelandh och
bekommet för huart skeppelandh 6 dr och inlagdt ij
Kornberga.
Kom för retta Niels ij Markarydt huilcken war beden
aff Niels Person ij Vlberga at på een danske hustrus Märitta Lars
dotters vägnar at tingskiöta Niels Knutzson ij Foglult
och hans hustru Kirstin en hell fierdingh af Foglulta gårdh ij Halle
rydz sochn och derföre vpb:tt danskt mynt ethundrade och
sextijo dr för jordh och etlöffuet, halffparten aff för:de
penningar haffuer hon förnöt medh sin förra man Larsz
b:d den andra halffparten och 80 dr inlagdt ij en skat
tegårdh Toffta b:d ij Farstörpa sochnn ij Danmark.
Kom för retta Nils Jacobszon ij Markarydt fulmyndig
på Knutz vägnar ij Göshult och tingskiötte hans son Nils
Knutzon een hell fierdingh af Göszhult som han haffuer in
löst af Brådde ij Markarydt then han ij pant hade och giff
uit för samma fierdingh 70 dr. Item haffuer Nils
Knutzon kiöpt een tolfftingh aff sin fadher Knur ij Göszhult
för penningar 35 dr. Item kiöpt en tolffting af sin bro
der Suen Knutzon för 35 dr är tilhopa een 1/6 för 70
dr. En haffuer Nils Knutzon kiöpt aff sin fadher 1/12 aff
samma gårdh för 35 dr och belöper detta een fierdingh
och är ret halffue gårdhen och summan vpb:tt it hun
drade och fhem dr.
Kom för retta Niels ij Alenskiöp fulmyndigh på
Giszell Jönszons vägnar fordom ij Snöresziö boandesz
och tingskiötte hans retta fädernes jordh ij Snöresziöa och
hans förra hustru Suenborgh och för:de tridingh är vt
giffuit för dödher man och dräpenn, nemligen
fasta jordh ij Stenszhult nemligen 6 ½ skeppelandh och
bekommet för huart skeppelandh 6 dr och inlagdt ij
Kornberga.
Kom för retta Niels ij Markarydt huilcken war beden
aff Niels Person ij Vlberga at på een danske hustrus Märitta Lars
dotters vägnar at tingskiöta Niels Knutzson ij Foglult
och hans hustru Kirstin en hell fierdingh af Foglulta gårdh ij Halle
rydz sochn och derföre vpb:tt danskt mynt ethundrade och
sextijo dr för jordh och etlöffuet, halffparten aff för:de
penningar haffuer hon förnöt medh sin förra man Larsz
b:d den andra halffparten och 80 dr inlagdt ij en skat
tegårdh Toffta b:d ij Farstörpa sochnn ij Danmark.
Kom för retta Nils Jacobszon ij Markarydt fulmyndig
på Knutz vägnar ij Göshult och tingskiötte hans son Nils
Knutzon een hell fierdingh af Göszhult som han haffuer in
löst af Brådde ij Markarydt then han ij pant hade och giff
uit för samma fierdingh 70 dr. Item haffuer Nils
Knutzon kiöpt een tolfftingh aff sin fadher Knur ij Göszhult
för penningar 35 dr. Item kiöpt en tolffting af sin bro
der Suen Knutzon för 35 dr är tilhopa een 1/6 för 70
dr. En haffuer Nils Knutzon kiöpt aff sin fadher 1/12 aff
samma gårdh för 35 dr och belöper detta een fierdingh
och är ret halffue gårdhen och summan vpb:tt it hun
drade och fhem dr.
Kom för retta Niels ij Alenskiöp fulmyndigh på
Giszell Jönszons vägnar fordom ij Snöresziö boandesz
och tingskiötte hans retta fädernes jordh ij Snöresziöa och
hans förra hustru Suenborgh och för:de tridingh är vt
giffuit för dödher man och dräpenn, nemligen
73r
Arffuidh som Giszell aff dager togh och skola Suenborgh och In
gridt haffua denne tridinghen och deras arffuinger effter them
till ewerdeligh ägendom.
Kom för retten Thoor Jonszon ij Vestrult på sina egne vägnar
och bekiendhe han hade giordt jordabyte medh Jöns Perszon ij Bol
marydt och giffuit Jöns Perszon en halff gårdh ij Bolmarydt och
igen bekommet Jönszes fasta jordh, nemligen een half fierdingh
af Vestrult och haffuer Jönsz giffuit Thor til bytes 62 ½ dr godt
sölffuermynt, dherföre tinghskiöttes halffuan Bolmarydz gårdh
ifrån Thor Jonszon och tilegnas in vndher Jöns Perszon och hans
hustru Bengta till ewerdeligh ägendom.
Item tingskiöttes een halff fierdingh vthi Vestrult ifrån Jöns
ij Bolmarydt och tilegnas in vndher Thor ij Vestrult hans hustru Sissela
och dheras arffuinger till ewerdeligh ägendom.
1/4 aff Longhult ij Hynnerydz sochn 1
1/4 aff Hyltena ij samma sochn 1
Alt Högaholm ij Markarydz sochn 1
1/8 aff Ekhult ij Markarydz sochn 1
½ Norre gården ij Vännarydt ij Berga S. 1
1/7 aff Wekabodha ij Markarydz sochn 2
1/8 aff Tutult ij samma sochn 23
3/4 aff Sken ij Andersta sochn 1
1/9 aff Engabeck ij Markarydz sochn 1
1/4 af Notalt ij Hynnerydz sochn 1
Kom för retta Måns på Thorkeshult fulmyndigh på
Suens hustrus vägnar ij Klöffuerydt, Gunner Jöns dotter
och tingskiötte Pelle Perszon och hans hustru Karin Jönszes d.
halffuan skattagårdhen ij Klöffuarydt och första gångh vpb:tt
43 rdr och Gunnor et trögekläde för een rdr. När
gridt haffua denne tridinghen och deras arffuinger effter them
till ewerdeligh ägendom.
Kom för retten Thoor Jonszon ij Vestrult på sina egne vägnar
och bekiendhe han hade giordt jordabyte medh Jöns Perszon ij Bol
marydt och giffuit Jöns Perszon en halff gårdh ij Bolmarydt och
igen bekommet Jönszes fasta jordh, nemligen een half fierdingh
af Vestrult och haffuer Jönsz giffuit Thor til bytes 62 ½ dr godt
sölffuermynt, dherföre tinghskiöttes halffuan Bolmarydz gårdh
ifrån Thor Jonszon och tilegnas in vndher Jöns Perszon och hans
hustru Bengta till ewerdeligh ägendom.
Item tingskiöttes een halff fierdingh vthi Vestrult ifrån Jöns
ij Bolmarydt och tilegnas in vndher Thor ij Vestrult hans hustru Sissela
och dheras arffuinger till ewerdeligh ägendom.
1/4 aff Longhult ij Hynnerydz sochn 1
1/4 aff Hyltena ij samma sochn 1
Alt Högaholm ij Markarydz sochn 1
1/8 aff Ekhult ij Markarydz sochn 1
½ Norre gården ij Vännarydt ij Berga S. 1
1/7 aff Wekabodha ij Markarydz sochn 2
1/8 aff Tutult ij samma sochn 23
3/4 aff Sken ij Andersta sochn 1
1/9 aff Engabeck ij Markarydz sochn 1
1/4 af Notalt ij Hynnerydz sochn 1
Kom för retta Måns på Thorkeshult fulmyndigh på
Suens hustrus vägnar ij Klöffuerydt, Gunner Jöns dotter
och tingskiötte Pelle Perszon och hans hustru Karin Jönszes d.
halffuan skattagårdhen ij Klöffuarydt och första gångh vpb:tt
43 rdr och Gunnor et trögekläde för een rdr. När
73v
detta kiöp war giordt protesterade hustru Gunnor at effter
thet war hennes jordh war hon för ringa werderat, derföre
giordhe the på nyt een annor förlichningh vthi Borstna ij gode
mens näruaro och Pedher ökte på kiöpet och gaff Gunner
Jöns dotter till en vännegoffua rdr 4 st. och tå samtychte
hon tingskiötningen.
Kom för retta Niels ij Quinnalt fulmyndigh på Gunnill
Vdda dotters och Ingerdh Vddas d. vägnar, Item Niels ij A
lenskiöp fulmyndigh på Kirstin Vddas d. vegnar och tingskiöt
te dheras brodher Sten Vddaszon och hans hustru Karin Ehrichz
d. alt det arff och etlöffue de åtte vthi halffue Östre gårdhen
ij Klint och dherföre vpb:tt huar sösteren ij godt werdh och
penningar 40 dr löper på alla tre 120 dr och haffuer
Steen sin arffuelot ij samma gårdh så at han äger halffue
gårdhen.
Kom för retta Jon ij Snelszböke fulmyndigh på Tykes
vägnar ij Tomarydt och tingskiötte Larsz ij Tommarydt
och hans hustru Gunnill een halff fierdingh och try skep
pelandh dher till medh ij samma gårdh och dherföre giffuit
godt mynt 133 ½ dr.
Kom för retta Anders ij Berghem nembdaman fulmyn
digh på Sone Ehrichzons broders vägnar, Sten Ehrichzon
boandesz nidh widh salte siösidan och tingskiötte Sone
Ehrichszon ij Dragarydt een broderlot ij Dragerydz ½ gård
och dherföre vpb:tt 30 rijkzdr så at han medh arff och
kiöp äger fem ottinger ij halffuer gårdhen.
Kom för retta Anders ij Berghem fulmyndigh på Jo
hans vägnar ij Hånges och tinghskiötte hans broder Kan
na ij Dragerydt och Elin Andersza dotter een brodherlot
ij halffua gårdhen och dherföre vpb:tt 39 rikzdr
thet war hennes jordh war hon för ringa werderat, derföre
giordhe the på nyt een annor förlichningh vthi Borstna ij gode
mens näruaro och Pedher ökte på kiöpet och gaff Gunner
Jöns dotter till en vännegoffua rdr 4 st. och tå samtychte
hon tingskiötningen.
Kom för retta Niels ij Quinnalt fulmyndigh på Gunnill
Vdda dotters och Ingerdh Vddas d. vägnar, Item Niels ij A
lenskiöp fulmyndigh på Kirstin Vddas d. vegnar och tingskiöt
te dheras brodher Sten Vddaszon och hans hustru Karin Ehrichz
d. alt det arff och etlöffue de åtte vthi halffue Östre gårdhen
ij Klint och dherföre vpb:tt huar sösteren ij godt werdh och
penningar 40 dr löper på alla tre 120 dr och haffuer
Steen sin arffuelot ij samma gårdh så at han äger halffue
gårdhen.
Kom för retta Jon ij Snelszböke fulmyndigh på Tykes
vägnar ij Tomarydt och tingskiötte Larsz ij Tommarydt
och hans hustru Gunnill een halff fierdingh och try skep
pelandh dher till medh ij samma gårdh och dherföre giffuit
godt mynt 133 ½ dr.
Kom för retta Anders ij Berghem nembdaman fulmyn
digh på Sone Ehrichzons broders vägnar, Sten Ehrichzon
boandesz nidh widh salte siösidan och tingskiötte Sone
Ehrichszon ij Dragarydt een broderlot ij Dragerydz ½ gård
och dherföre vpb:tt 30 rijkzdr så at han medh arff och
kiöp äger fem ottinger ij halffuer gårdhen.
Kom för retta Anders ij Berghem fulmyndigh på Jo
hans vägnar ij Hånges och tinghskiötte hans broder Kan
na ij Dragerydt och Elin Andersza dotter een brodherlot
ij halffua gårdhen och dherföre vpb:tt 39 rikzdr
74r
så at Kanne medh sin arffuelot och det han kiöpt haffuer
äger tre ottonde delar aff halffue gårdhen medh det han kiöpt haffuer
af Lilla Kanne och hans söskone Johanna sampt aff sin broder her Jöns
Ehrichzon.
Kom för retta Per Jönszon ij Näsz een frelszes drängh och
vtfeste för enkekrenkningh med Botill ij Strömmakiöp
penningar 40 marker.
f. huszbonden 13 marker 5 16
målzäganden 13 marker 5 16
häredet 6 marker 2 8
heredzhöffd 6 marker2 8
Sammadagh kom för retta Sone ij Longhult
på sina hustrus vägnar och fulmyndigh på Märit Pedhers d.
vägnar och hennes söstrer Kirstin ij Linnerydt och Ingerdh
Oluff Torszons vägnar och deras söster barn Elin och
tingskiötte edle welb. man Anders Grijph till Stensnäs
och Huemboö tre fierdingher aff skattagårdehn ij Longhult
ij Ryszby sochn och dherföre bekiende sig effter egen villia
och begäran vpb:tt kåperpenningar tuhundrade nijttijo dr
och denne för:de 4 söstrar ij etlöffue huar een rikzdr. Item
framkom Niels Månszon ij Östraby huilcken war ret
te bördheman till een fierdingh af samma gårdh ij Long
hult och den goduilligen bortsålt till Pedher Månszon ij Tu
na samma fierdingh och effter han icke hade lust eller macht
samma gårdefierdingh behålla eller besittia haffuer han godh
uilligen vplåtet och sålt samma gårdefierdingh ij Longhult
dhen edle welb:ne man Anders Grijph till Stensznäs och
Huemboö och derföre vpb:tt kåpermynt sextijo sex
dr för det han för samma gårdefierdingh vthlagdt hade
och Niels Månszon ij Östraby som bördeman war och
goduilligen framträdde för retten och tingskiötte fierdin
gen ij Longhult ifrån sig och sine arffuinger födda och ofödda
och tilegnadhe in vndher welb:ne man Anders Grijph och
hans effter kommandom till ewerdeligh lagfången ägen
dom och haffuer för:de Niels Månszon vpburet till en
äger tre ottonde delar aff halffue gårdhen medh det han kiöpt haffuer
af Lilla Kanne och hans söskone Johanna sampt aff sin broder her Jöns
Ehrichzon.
Kom för retta Per Jönszon ij Näsz een frelszes drängh och
vtfeste för enkekrenkningh med Botill ij Strömmakiöp
penningar 40 marker.
f. huszbonden 13 marker 5 16
målzäganden 13 marker 5 16
häredet 6 marker 2 8
heredzhöffd 6 marker2 8
Sammadagh kom för retta Sone ij Longhult
på sina hustrus vägnar och fulmyndigh på Märit Pedhers d.
vägnar och hennes söstrer Kirstin ij Linnerydt och Ingerdh
Oluff Torszons vägnar och deras söster barn Elin och
tingskiötte edle welb. man Anders Grijph till Stensnäs
och Huemboö tre fierdingher aff skattagårdehn ij Longhult
ij Ryszby sochn och dherföre bekiende sig effter egen villia
och begäran vpb:tt kåperpenningar tuhundrade nijttijo dr
och denne för:de 4 söstrar ij etlöffue huar een rikzdr. Item
framkom Niels Månszon ij Östraby huilcken war ret
te bördheman till een fierdingh af samma gårdh ij Long
hult och den goduilligen bortsålt till Pedher Månszon ij Tu
na samma fierdingh och effter han icke hade lust eller macht
samma gårdefierdingh behålla eller besittia haffuer han godh
uilligen vplåtet och sålt samma gårdefierdingh ij Longhult
dhen edle welb:ne man Anders Grijph till Stensznäs och
Huemboö och derföre vpb:tt kåpermynt sextijo sex
dr för det han för samma gårdefierdingh vthlagdt hade
och Niels Månszon ij Östraby som bördeman war och
goduilligen framträdde för retten och tingskiötte fierdin
gen ij Longhult ifrån sig och sine arffuinger födda och ofödda
och tilegnadhe in vndher welb:ne man Anders Grijph och
hans effter kommandom till ewerdeligh lagfången ägen
dom och haffuer för:de Niels Månszon vpburet till en
74v
vänneskenk och etlöffues gåffuo godha oförfal
skadha rikzdaler 5 stycken och sielffuer hölt å skafte.
Sammadagh kom för retta Jönsz Jonszon fogde
på Tofftaholm och ij retten presenterade sin nådige frusz
den edle welb:ne Sophia Stenbokz till Tofftaholm Sä
by och Haga fulmakt dat: aff Seby.
Förmälandes at hon nu på sin salige faders her Carll Gö
stafsons vägnar fordom till Tofftaholm och sin kiere bro
ders vägnar s. her Clasz Stenbokz vägnar at henne och
hennes arffuinger afhenda och ifrån skiöta 4 gårdar ij
Ryszby ij Agunnarydz sochn medh een tollquarn Rydz quarn
och it törpastelle Vestenstörp ränta tilhopa smör 18 lb
spannemåll 8 tynnor, förvtan andre seduanlige ren
tor som är städie, fodernöt, dagzwerke och små persegler som der
aff åhrligen vthgå bhör, och haffuer welb:ne Anders Grijps fa
dher saligh Christopher Anderszon fåt een gårdh ij pant ij Högnalöf
ij Konga häredt renthar smör 8 lb förvtan gengerdh städie och
andra persegler för it hundrade rikzdr konungh Gustaffz mynt
handskrifften dat: ij Calmar den 8 Maij 1597. Item samma åhr
nemligen 1597 haffuer her Carll Gustaffson fordom friher
re till Tofftaholm taget tillåns aff s. Christopher Anderszon en
gulkiedia om it hundrade femtijo 8 cronor för vtan wedher
uikt och arbetes lön huilcket ij rekningen infördh är och är sum
man som saligh fru Brijta Flemmingh ij sin skriffuelsze dat:
Tofta den 12 Januarij 1611 medh denne för:de penningar och
flere som her Carll Gustafszon länt haffuer it hundrade och nijt
tijo och halfffemte rikzdr och halffsiette dr kongh Gostaffz mynt.
Item framladesz her Carll Göstaffzons förseglade bly som giff
uit war till wedher vist emot cronan huilcket ij Wexiö
aff Lennart Gulsmedh ij thuenne godhe mäns näruaro proberat ähr
nemligen Ehrlandh Nilszons och Pedher Nielszons och befinnes at
gulkiedian väger 21 ½ crono mher än hon ij förra hand
skrifften teknat är. När alt är reknat thet welb:ne Anders
Grijph och hans söskonne af vthsat ränta ij mångh åhr mist
skadha rikzdaler 5 stycken och sielffuer hölt å skafte.
Sammadagh kom för retta Jönsz Jonszon fogde
på Tofftaholm och ij retten presenterade sin nådige frusz
den edle welb:ne Sophia Stenbokz till Tofftaholm Sä
by och Haga fulmakt dat: aff Seby.
Förmälandes at hon nu på sin salige faders her Carll Gö
stafsons vägnar fordom till Tofftaholm och sin kiere bro
ders vägnar s. her Clasz Stenbokz vägnar at henne och
hennes arffuinger afhenda och ifrån skiöta 4 gårdar ij
Ryszby ij Agunnarydz sochn medh een tollquarn Rydz quarn
och it törpastelle Vestenstörp ränta tilhopa smör 18 lb
spannemåll 8 tynnor, förvtan andre seduanlige ren
tor som är städie, fodernöt, dagzwerke och små persegler som der
aff åhrligen vthgå bhör, och haffuer welb:ne Anders Grijps fa
dher saligh Christopher Anderszon fåt een gårdh ij pant ij Högnalöf
ij Konga häredt renthar smör 8 lb förvtan gengerdh städie och
andra persegler för it hundrade rikzdr konungh Gustaffz mynt
handskrifften dat: ij Calmar den 8 Maij 1597. Item samma åhr
nemligen 1597 haffuer her Carll Gustaffson fordom friher
re till Tofftaholm taget tillåns aff s. Christopher Anderszon en
gulkiedia om it hundrade femtijo 8 cronor för vtan wedher
uikt och arbetes lön huilcket ij rekningen infördh är och är sum
man som saligh fru Brijta Flemmingh ij sin skriffuelsze dat:
Tofta den 12 Januarij 1611 medh denne för:de penningar och
flere som her Carll Gustafszon länt haffuer it hundrade och nijt
tijo och halfffemte rikzdr och halffsiette dr kongh Gostaffz mynt.
Item framladesz her Carll Göstaffzons förseglade bly som giff
uit war till wedher vist emot cronan huilcket ij Wexiö
aff Lennart Gulsmedh ij thuenne godhe mäns näruaro proberat ähr
nemligen Ehrlandh Nilszons och Pedher Nielszons och befinnes at
gulkiedian väger 21 ½ crono mher än hon ij förra hand
skrifften teknat är. När alt är reknat thet welb:ne Anders
Grijph och hans söskonne af vthsat ränta ij mångh åhr mist
75r
haffuer är giordh een rekningh på all den afsaknat dhe ij mångh åhr
taget haffua, huilcken rekning her på tinget vpläsen är och aff
Sophia Stenbokz fulmechtighe welförståndigh Jönsz Jonszon godh kiendh
och belöper summan ij godt söllfuermynt 2140 dr 22 öra
och effter nu är på welb:ne fru Sophia Stenbokz sidha trångh
lägenhet medh redhe penningar samma summa betala haffuer hon
låtet aff godh affection tilbiuda welb:ne Anders Grijph till ful
komligh betalningh Ryszby 4 gårdher medh quarnen och törpe
stellet medh all desz renta och rettighet till ewerdeliga ägo för et
fult och fast jordakiöp at niuta och behålla för sig och sina arffuin
ger aff henne och hennes arffuinger aldeles oklandrat och för en
stadigh poszeszion ewerdeligen och hennes fulmechtigh bestodh och bekien
de han war fulmechtigh henne samme godz afhendha, thet han och effter
sin fulmacht her på tinget fulbordade medh begäran at oansedt
penninge summan stor ähr och godzet then summan icke vpfyl
ler at tå welb Anders Grijph för hennes lägenheet skuld wille
dher medh wara förnögder det han och vthloffuade medh sådan
kondition at dher någor af slechten framdeles klandra samma
godz skola dhe samma summa betala och för öfrige som han
ingen renta haffuer hafft föregiffua för huart hundrade dr
vthi interesse 10 dr.
Anno 1639 dhen 21 Octobris stodh en häradz
syn på Skaarpa, Malmarydz och Tommarydz sampt desz adheren
ter alle samptligen som tílhopa wåro markamen och vndher et
råmerke inslutna. Tuisten och orsaken till synen war deras
inbördes klagan at somlige hugga mehr än them bordhe till koluedh
och annor nytto, de som inthet bruk hade hugga allena till eldbrånd
doch icke allo lika, dy på somlige gårdar wåro många åboar
och stugor som dagligen behöffde warma och togo flux till skogen
elliest när stor storm warit hade och nedherslogh vindfelle lop
huar öffuer annor och den som först hijtte wille behålla oansedt
huru litet bruk han hade, dherföre haffua frelszes bönderna
ij Skaarp 3 gårdher renta 21 lb klagat och på deras husz
bondesz den edle welb:ne frw Ebba Oxenstiernes vägnar
taget haffua, huilcken rekning her på tinget vpläsen är och aff
Sophia Stenbokz fulmechtighe welförståndigh Jönsz Jonszon godh kiendh
och belöper summan ij godt söllfuermynt 2140 dr 22 öra
och effter nu är på welb:ne fru Sophia Stenbokz sidha trångh
lägenhet medh redhe penningar samma summa betala haffuer hon
låtet aff godh affection tilbiuda welb:ne Anders Grijph till ful
komligh betalningh Ryszby 4 gårdher medh quarnen och törpe
stellet medh all desz renta och rettighet till ewerdeliga ägo för et
fult och fast jordakiöp at niuta och behålla för sig och sina arffuin
ger aff henne och hennes arffuinger aldeles oklandrat och för en
stadigh poszeszion ewerdeligen och hennes fulmechtigh bestodh och bekien
de han war fulmechtigh henne samme godz afhendha, thet han och effter
sin fulmacht her på tinget fulbordade medh begäran at oansedt
penninge summan stor ähr och godzet then summan icke vpfyl
ler at tå welb Anders Grijph för hennes lägenheet skuld wille
dher medh wara förnögder det han och vthloffuade medh sådan
kondition at dher någor af slechten framdeles klandra samma
godz skola dhe samma summa betala och för öfrige som han
ingen renta haffuer hafft föregiffua för huart hundrade dr
vthi interesse 10 dr.
Anno 1639 dhen 21 Octobris stodh en häradz
syn på Skaarpa, Malmarydz och Tommarydz sampt desz adheren
ter alle samptligen som tílhopa wåro markamen och vndher et
råmerke inslutna. Tuisten och orsaken till synen war deras
inbördes klagan at somlige hugga mehr än them bordhe till koluedh
och annor nytto, de som inthet bruk hade hugga allena till eldbrånd
doch icke allo lika, dy på somlige gårdar wåro många åboar
och stugor som dagligen behöffde warma och togo flux till skogen
elliest när stor storm warit hade och nedherslogh vindfelle lop
huar öffuer annor och den som först hijtte wille behålla oansedt
huru litet bruk han hade, dherföre haffua frelszes bönderna
ij Skaarp 3 gårdher renta 21 lb klagat och på deras husz
bondesz den edle welb:ne frw Ebba Oxenstiernes vägnar
75v
friherrinna till Bolmarydt war fulmechtigh advocat fis
salen vthi den höglofflige konungzlige hoffret ij Giötariken
ehrboren och försichtigh Zacharias Root till Boo medh fulmacht
af den högwelborne herre Suerigis drotz och föreståndare her
Gabriel Oxenstierna friherre till Kimitto etc. dat: Vester
åsz den 26 Julij 1639 och af H.N.de vnderschriffuen och förseg
lat. Item Malmarydt på samma byamåll, tree frelszes går
dar renta 15 lb Tommarydt een skattagårdh, Hökalt een
skattegårdh, Fägrult ½ crono, Ökarszhult frelsze, alle inslutade
vndher it rå och rör och huar för sigh fulmechtigh som skatteret
tigheten hade och H.K.M.tz fogde ehrboren och förståndigh Lars
Anderszon fulmechtigh på cronegårdenes vägnar. När synen
nembdesz aff tinget skedde thet effter lagh så at huar nembdhe
halffue nembdh, desze 6 nembde Skaarpa boar, Niels Ehrichzon
ij Alenskiöp, Per Bengtzon ij Trotteszlöff, Anders ij Berghem,
Pedher Månszon ij Synderwrå, Per Johanszon ij Juddult, Måns
Båtelszon. På andres sidha nembdesz Jon ij Snelszböke
Oluff ij Skeckarp, Jon ij Rydh, Niels Bengtzon ij Horn, Giszel
ij Tranhult, Mattis ij Lundhen. Och effter denne stridige parter
är inga andra ägor kiffuadhe om vtan begärade byte på skogen
allena för yxehygge, skuldh till eldbråndh och gårdefångh af
vinfelle. Och effter lagh förmår at then giffz viszord som skifta
vill bleff parterna samma medell föreslagen at de sin emel
lan med nembdennes tilhielp skulle förlikas. Detta rådet to
go dhe för gådt, trädde aff och delte sigh i thuenne hopar och så lenge
gingo huar andra emellan at skogen bleff sålunda skiffter som
föllier. At Skaarp och Malmarydt skola haffua Näszet laga
skogh vndantagandesz Biörnehult, Runehult, Lilla Spakzhult
och sedan vtan medh Hultet ådt Hökulta brennepladz thet
skola Tommarydt, Hökhult, Fägrult och Ökarszhult behål
la på deras tridingh och skall detta förstås allena på yxe
hygge, wedefångh och elbråndh aff vindfelle men fersk bok
war förbudhen effter gamblea stadga. Men klöffuetrå och
mulebete obyt så at klöff går emot klöff så well soo så som
salen vthi den höglofflige konungzlige hoffret ij Giötariken
ehrboren och försichtigh Zacharias Root till Boo medh fulmacht
af den högwelborne herre Suerigis drotz och föreståndare her
Gabriel Oxenstierna friherre till Kimitto etc. dat: Vester
åsz den 26 Julij 1639 och af H.N.de vnderschriffuen och förseg
lat. Item Malmarydt på samma byamåll, tree frelszes går
dar renta 15 lb Tommarydt een skattagårdh, Hökalt een
skattegårdh, Fägrult ½ crono, Ökarszhult frelsze, alle inslutade
vndher it rå och rör och huar för sigh fulmechtigh som skatteret
tigheten hade och H.K.M.tz fogde ehrboren och förståndigh Lars
Anderszon fulmechtigh på cronegårdenes vägnar. När synen
nembdesz aff tinget skedde thet effter lagh så at huar nembdhe
halffue nembdh, desze 6 nembde Skaarpa boar, Niels Ehrichzon
ij Alenskiöp, Per Bengtzon ij Trotteszlöff, Anders ij Berghem,
Pedher Månszon ij Synderwrå, Per Johanszon ij Juddult, Måns
Båtelszon. På andres sidha nembdesz Jon ij Snelszböke
Oluff ij Skeckarp, Jon ij Rydh, Niels Bengtzon ij Horn, Giszel
ij Tranhult, Mattis ij Lundhen. Och effter denne stridige parter
är inga andra ägor kiffuadhe om vtan begärade byte på skogen
allena för yxehygge, skuldh till eldbråndh och gårdefångh af
vinfelle. Och effter lagh förmår at then giffz viszord som skifta
vill bleff parterna samma medell föreslagen at de sin emel
lan med nembdennes tilhielp skulle förlikas. Detta rådet to
go dhe för gådt, trädde aff och delte sigh i thuenne hopar och så lenge
gingo huar andra emellan at skogen bleff sålunda skiffter som
föllier. At Skaarp och Malmarydt skola haffua Näszet laga
skogh vndantagandesz Biörnehult, Runehult, Lilla Spakzhult
och sedan vtan medh Hultet ådt Hökulta brennepladz thet
skola Tommarydt, Hökhult, Fägrult och Ökarszhult behål
la på deras tridingh och skall detta förstås allena på yxe
hygge, wedefångh och elbråndh aff vindfelle men fersk bok
war förbudhen effter gamblea stadga. Men klöffuetrå och
mulebete obyt så at klöff går emot klöff så well soo så som
76r
koo, gammalt och fornt warit haffuer. Men om lialop eller
slögor på måszar och moras der the om sidhösten kunna berga
tågh och rama bleffuo dhe sålunda öffuerensz och förlichte at
Skaarps by och Malmarydt skola haffua deras lot nordan vidh
Tommarydt och Hökalt. Tommaryd Hökalt, Fägrult och Ökarsz
hult så möcket som är sonnan för deras gårdhar så longt deras
ägor gå och streckia sig. Her om bleffuo stridige parterna af egen
frij villia och godt betänckande ij nembdennes näruaro och
flere godhe mens presentia vänligen och well förlichte och afdömdt
at ingen må fik eller fhara dens andres lot oloffuandes eller
vtan loff och lego widh det straff som lagboken vhtrycker ij Ko
nungzbalcken Cap 28 och förlist arbetet. Item sattes dhem
emellan ij wijte tijo rdr huilcken denne förlichningz dom af
bryter och bliffuer lagligen tilwunen skall vhtlegga wijtet
och sedan böta för dombrått.
Oppå et möte ij Skarp ij Hynnerydz sochn den 21 Octobris
eblandh annor ährandher kom för nembden Per ij Malmaryt
och sig beklagade at een dansk bondhe Jönsz ij Bökhult haffuer
vndanstadt honum ouetandes sin gårdh ij Malmarydt och icke desz
mindre haffuer han tilbudet sin städie oxe. Till det andra beuiste
at han samme gårdh aff öde vptaget haffuer och ther på stor bekost
nat anwendt och bygdt så mångh husz dher står på gårdhen, haf
wer och godt vitneszbördh aff sina grannar at han håller gården
well widh macht och desz ägor innan och vtan staka welförsua
rer och förer medh grannarna et roligit leffuerne så at grannar
na honum nödigt mista willia och fruchta för jutan at han
icke skall medg grannarna kunna förlikas. Begära för
den skuld ödmiukeligen på hans vägnar at huszbondhen till
Malmaridt wille vnna Pedher städia gårdhen effter han der
till dogligh och tienligh är och juten förseer sig på annat stelle
detta är grannarnas tiensteliga begäran.
slögor på måszar och moras der the om sidhösten kunna berga
tågh och rama bleffuo dhe sålunda öffuerensz och förlichte at
Skaarps by och Malmarydt skola haffua deras lot nordan vidh
Tommarydt och Hökalt. Tommaryd Hökalt, Fägrult och Ökarsz
hult så möcket som är sonnan för deras gårdhar så longt deras
ägor gå och streckia sig. Her om bleffuo stridige parterna af egen
frij villia och godt betänckande ij nembdennes näruaro och
flere godhe mens presentia vänligen och well förlichte och afdömdt
at ingen må fik eller fhara dens andres lot oloffuandes eller
vtan loff och lego widh det straff som lagboken vhtrycker ij Ko
nungzbalcken Cap 28 och förlist arbetet. Item sattes dhem
emellan ij wijte tijo rdr huilcken denne förlichningz dom af
bryter och bliffuer lagligen tilwunen skall vhtlegga wijtet
och sedan böta för dombrått.
Oppå et möte ij Skarp ij Hynnerydz sochn den 21 Octobris
eblandh annor ährandher kom för nembden Per ij Malmaryt
och sig beklagade at een dansk bondhe Jönsz ij Bökhult haffuer
vndanstadt honum ouetandes sin gårdh ij Malmarydt och icke desz
mindre haffuer han tilbudet sin städie oxe. Till det andra beuiste
at han samme gårdh aff öde vptaget haffuer och ther på stor bekost
nat anwendt och bygdt så mångh husz dher står på gårdhen, haf
wer och godt vitneszbördh aff sina grannar at han håller gården
well widh macht och desz ägor innan och vtan staka welförsua
rer och förer medh grannarna et roligit leffuerne så at grannar
na honum nödigt mista willia och fruchta för jutan at han
icke skall medg grannarna kunna förlikas. Begära för
den skuld ödmiukeligen på hans vägnar at huszbondhen till
Malmaridt wille vnna Pedher städia gårdhen effter han der
till dogligh och tienligh är och juten förseer sig på annat stelle
detta är grannarnas tiensteliga begäran.
76v
Anno 1639 torsdagen then 24 Octobris stodh een häredz
syn emellan thuenne skattheman Skedha på een sida klagandhe
och Boarydt på andra sidan suarandhe, jordäganderna sielffue til
städes. Item effter welborne Anders Grijph till Stensznäs haff
uer kiöpt för:de thuenne skattheman vndher frelszet war och
hans fogde welförståndigh Håkon Månszon tilstädes och synen
war å tinge lagligen kallat och beuilliat. När synen kom på
pladzen ther trettan war klagade Måns ij Skedha huilcken haf
wer sin gambla odell engh sidelångz widh siön som börias
widh Ryszby och strecker sigh suder till Agunnarydz sochn ve
dertager. Män Boarydt haffuer inga enodels ägor till siön
vtan är beleget vppe ij skogen longt ifrån siön och haffuer
allena een liten gata och fåuätne emellan Werebodha hegnat
och Skeda engh till siön och elliest synnan Skeda engh vth
för een stor måsza haffua dhe och almenningh then the inthet vil
lia bruka. Nw bekiendhe dhe ij Boarydt at dhe vthi någor åhr
haffua leigdt fisket aff Måns ij Skeda och loffuat honum der
före ij lego humble 1 ½ lb och så lenge dhe wåro richtige med
betalninghen behöllo dhe fisket, men när dhe funnes ij betal
ninghen orichtige togh Måns ij Skeda sit fiske igen och brukade
thet sielffuer. Nu klagar Måns ij Skedha at dhe vthi Bo
arydt haffua medh wåldh och weldhe draget in på hans fiske
och vtan hans loff satt katissor her och ther vthe vidh hans
egne holmaar och öijar och willia det haffua för almen
ningz fiske oppå huilcka öijar och holmar för:de Måns
ij Skea war een häredz syn begärandesz. När jagh vnder
schreffuen sampt medh nembden hade rodt wasserna emel
lan och noga skerskodhat lägenheten befans at Månszes kla
gan ij Skedha war sanferdigh och dhe vthi Boarydt emot lagh
hade trengt sigh in vthi hans retta odels fiske och icke haffua
dher någor egendom till huarken landh eller vatn, dy öijar
na och holmarna ligga mitt ij Månszes engh ij Skea och intet
landh närmare så at vesserna ifrån fasta landet vth
syn emellan thuenne skattheman Skedha på een sida klagandhe
och Boarydt på andra sidan suarandhe, jordäganderna sielffue til
städes. Item effter welborne Anders Grijph till Stensznäs haff
uer kiöpt för:de thuenne skattheman vndher frelszet war och
hans fogde welförståndigh Håkon Månszon tilstädes och synen
war å tinge lagligen kallat och beuilliat. När synen kom på
pladzen ther trettan war klagade Måns ij Skedha huilcken haf
wer sin gambla odell engh sidelångz widh siön som börias
widh Ryszby och strecker sigh suder till Agunnarydz sochn ve
dertager. Män Boarydt haffuer inga enodels ägor till siön
vtan är beleget vppe ij skogen longt ifrån siön och haffuer
allena een liten gata och fåuätne emellan Werebodha hegnat
och Skeda engh till siön och elliest synnan Skeda engh vth
för een stor måsza haffua dhe och almenningh then the inthet vil
lia bruka. Nw bekiendhe dhe ij Boarydt at dhe vthi någor åhr
haffua leigdt fisket aff Måns ij Skeda och loffuat honum der
före ij lego humble 1 ½ lb och så lenge dhe wåro richtige med
betalninghen behöllo dhe fisket, men när dhe funnes ij betal
ninghen orichtige togh Måns ij Skeda sit fiske igen och brukade
thet sielffuer. Nu klagar Måns ij Skedha at dhe vthi Bo
arydt haffua medh wåldh och weldhe draget in på hans fiske
och vtan hans loff satt katissor her och ther vthe vidh hans
egne holmaar och öijar och willia det haffua för almen
ningz fiske oppå huilcka öijar och holmar för:de Måns
ij Skea war een häredz syn begärandesz. När jagh vnder
schreffuen sampt medh nembden hade rodt wasserna emel
lan och noga skerskodhat lägenheten befans at Månszes kla
gan ij Skedha war sanferdigh och dhe vthi Boarydt emot lagh
hade trengt sigh in vthi hans retta odels fiske och icke haffua
dher någor egendom till huarken landh eller vatn, dy öijar
na och holmarna ligga mitt ij Månszes engh ij Skea och intet
landh närmare så at vesserna ifrån fasta landet vth
77r
emot öijarna och vaszen ifrån öijarna gent emot streckia
sigh ij det nämbste ihop och inga andra mans ägor huarken
enodell eller almenningh kunna medh någon ret streckia
sigh dher emellan. Men effter dhe ij Boarydt beropade sigh
på någor vitne som de till nästa tingh sade sigh willia
framföra derföre bleff medh domen vpskoff till nästa häredz
tingh. Och till ytermera saningh at sålundha ransakat
och afdömdt är som före skriffuit står vitnar lagläsaren
Niels Eskelszon medh sin egen vndherskriffuen handh och sig
net, deszlikest dhe 12 medh sit sedhvanlige häredz insegell
Nils Ekelszon
sigh ij det nämbste ihop och inga andra mans ägor huarken
enodell eller almenningh kunna medh någon ret streckia
sigh dher emellan. Men effter dhe ij Boarydt beropade sigh
på någor vitne som de till nästa tingh sade sigh willia
framföra derföre bleff medh domen vpskoff till nästa häredz
tingh. Och till ytermera saningh at sålundha ransakat
och afdömdt är som före skriffuit står vitnar lagläsaren
Niels Eskelszon medh sin egen vndherskriffuen handh och sig
net, deszlikest dhe 12 medh sit sedhvanlige häredz insegell
Nils Ekelszon
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 304 (AID: v49320.b304, NAD: SE/VALA/0382503) |