| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 312 / sid 52 (AID: v49320.b312.s52, NAD: SE/VALA/0382503) |
51v
rätt göra om dett kunde honom öffuertygas och bewijszas at han
sig försedt eller förgrijpett hade. Strax detta war vthalat och vth
sagdt aff wördige prosten w:tt her Måns föll her Peder till fögo
förödmiukandes sigh så wäl för denne ringa rätt som för we
derparten bediandes at han wille honom tillgiffua hwadh han
honom med dett hastiga förflugna ordet förtörnatt hade, han
wijste sig intet med samma ordh honom något kunna bewijsza
dett wördige her Månszes ähra, lärdom, reputation och wärdig
heett till nachdeell lände vthan war allenast it hastigt wredes
ordh dett han om nu högeligen ångrar. Huar före och effter
her Peder Carolj nu offentligen på häredz tinget sin ordh som
han tillförenne på vppenbara häredz tingh haffuer vthsagdt
rätter, dy gaff wördige her Måns effter och lätt sigh beweka
igönom hans och andras förbön till seijandes honom godh
wänskap at han honom denne sack eij här effter skall wrä
ka vthan skall här med wara afftalat och bijlagdt ewerdeli
gen. Doch skall her Peder sig eij med sådane eller slijcke andre
ordh höra låta och der han oförmodeligen det görandes war
der tå skall han sådant antingen beuisa eller effter lagh v
than lindringh plichta, här på dhe rächte hwar andra händer
in för rätten. När detta så affhandlat war dem emellan vpstod
wördige her Måns ij Agunnarytt, vpbödh sig för hele häredz
gemenheten andelighe son werdlzlige aff hwad condition
deh wara kunde, tillfrågandes dhem huru han sigh ij leff
uerne och lärdom förhållet hade, den tijdh han här ij häre
det bodt haffuer, som först den tijdh han kom ij häredet och
medarbetare ij Christi ordh ij Hwijterydt och Vlffzbeck
och sedan han bleff kiörkoherde ij Agunnarydh och nu på
sistonne prowest ij samma häredt, dhe wille då dher öffuer giff
ua honom itt sanferdigt vitnesbördh och skåtzmåll på det
at om någon misztancka hoosz gemenheten kunde sigh haff
ua inrijtet om hans perszon aff samma hastige ordh at dett
då igönom sådant skåtzmåll kunde antingen hoosz menig
heten bijläggas eller dher han funnes ij någon måtto brodzligh
yppas tå till bödh sigh willia stå hwariom och enom till swars
dher så fodrades, tå swarades honom aff almogen så wäll ij
sig försedt eller förgrijpett hade. Strax detta war vthalat och vth
sagdt aff wördige prosten w:tt her Måns föll her Peder till fögo
förödmiukandes sigh så wäl för denne ringa rätt som för we
derparten bediandes at han wille honom tillgiffua hwadh han
honom med dett hastiga förflugna ordet förtörnatt hade, han
wijste sig intet med samma ordh honom något kunna bewijsza
dett wördige her Månszes ähra, lärdom, reputation och wärdig
heett till nachdeell lände vthan war allenast it hastigt wredes
ordh dett han om nu högeligen ångrar. Huar före och effter
her Peder Carolj nu offentligen på häredz tinget sin ordh som
han tillförenne på vppenbara häredz tingh haffuer vthsagdt
rätter, dy gaff wördige her Måns effter och lätt sigh beweka
igönom hans och andras förbön till seijandes honom godh
wänskap at han honom denne sack eij här effter skall wrä
ka vthan skall här med wara afftalat och bijlagdt ewerdeli
gen. Doch skall her Peder sig eij med sådane eller slijcke andre
ordh höra låta och der han oförmodeligen det görandes war
der tå skall han sådant antingen beuisa eller effter lagh v
than lindringh plichta, här på dhe rächte hwar andra händer
in för rätten. När detta så affhandlat war dem emellan vpstod
wördige her Måns ij Agunnarytt, vpbödh sig för hele häredz
gemenheten andelighe son werdlzlige aff hwad condition
deh wara kunde, tillfrågandes dhem huru han sigh ij leff
uerne och lärdom förhållet hade, den tijdh han här ij häre
det bodt haffuer, som först den tijdh han kom ij häredet och
medarbetare ij Christi ordh ij Hwijterydt och Vlffzbeck
och sedan han bleff kiörkoherde ij Agunnarydh och nu på
sistonne prowest ij samma häredt, dhe wille då dher öffuer giff
ua honom itt sanferdigt vitnesbördh och skåtzmåll på det
at om någon misztancka hoosz gemenheten kunde sigh haff
ua inrijtet om hans perszon aff samma hastige ordh at dett
då igönom sådant skåtzmåll kunde antingen hoosz menig
heten bijläggas eller dher han funnes ij någon måtto brodzligh
yppas tå till bödh sigh willia stå hwariom och enom till swars
dher så fodrades, tå swarades honom aff almogen så wäll ij
52r
gemen som aff hwar och een ij synnerheeten att han wellerde
her Måns haffuer sig både ij omgenge som christeligh lärdom
förhållet som een skijckeligh gudfruchtigh stadigh man
och christeligh lärare ägnar bör, och ingen befans som honom
hade något at beskylla ij een eller annor måtto och wijste intet
annat medh honom än ehrligit och godt och dett som een tro
gen predikantt wäll anstår, detta häradet honom itt san
ferdigjt skåtzmåll eij haffuer kunnat förwägra.
Dhen 21 Martij 1639 wardt iagh sampt häredz
nämbdh effter edle och welb:ne landzhöffdingens Bengt
Bagges medtliga befallningh komna till Liungby att aff
wittra Ehrichz gårdhmän ij Liungby /som bruka halffue
skattgårdhen med honom/ een ny tompt och tomptastäl
le dijtt dhe lämpeligast kunde flötia dheras huusz effter dett
at samme gård är tagin vnder krögerijtt och Ehrich ij Liung
by som det haffuer antagit at bygga och wijdh macht hålla
icke kan så bygga dett effter H.K.M:tz ordningh med mindre
hans gårdhmäns huusz vndan flöttas som welb:ne landzhöffdin
gen sielff haffuer skerskodat och effter H.K.M:tz nådige willie
är at krögere huusz endtligen skole vprättas effter den form
som dher om serdeles fattat ähr, så på dett at be:te bönder Ehrich
och Jon som flyttia schole icke schole dher igönom lijda alt för
stor skada är dhem loff giffuit at taga sig tomptastelle igen
doch vthan sine grannars skada och hinder. När wij nu hade
gådt een stund kom hela gärdet befansz igen bequemligare
ordt till tompt än nider wijdh åån, öster ifrån gamble bol
byn dher dhe haffua sin gambla skatte quarnn hwilcken platz
bönderna som flöttia schule behagade och woro dher medh ådtnögde
doch schole dhe wända sin fäägata norr vthådt rytt och Ehrich
som krögerijtt antagit haffuer loffuade sig willia hielpa dem
at flöttia huszen på dhett nya tomptaställe. Her om alla gran
narna bleffuo samps och enhsze, eij kunde heller nämbden
bättre eller lideligare medell ij denne sak vptänkia eller
finna.
her Måns haffuer sig både ij omgenge som christeligh lärdom
förhållet som een skijckeligh gudfruchtigh stadigh man
och christeligh lärare ägnar bör, och ingen befans som honom
hade något at beskylla ij een eller annor måtto och wijste intet
annat medh honom än ehrligit och godt och dett som een tro
gen predikantt wäll anstår, detta häradet honom itt san
ferdigjt skåtzmåll eij haffuer kunnat förwägra.
Dhen 21 Martij 1639 wardt iagh sampt häredz
nämbdh effter edle och welb:ne landzhöffdingens Bengt
Bagges medtliga befallningh komna till Liungby att aff
wittra Ehrichz gårdhmän ij Liungby /som bruka halffue
skattgårdhen med honom/ een ny tompt och tomptastäl
le dijtt dhe lämpeligast kunde flötia dheras huusz effter dett
at samme gård är tagin vnder krögerijtt och Ehrich ij Liung
by som det haffuer antagit at bygga och wijdh macht hålla
icke kan så bygga dett effter H.K.M:tz ordningh med mindre
hans gårdhmäns huusz vndan flöttas som welb:ne landzhöffdin
gen sielff haffuer skerskodat och effter H.K.M:tz nådige willie
är at krögere huusz endtligen skole vprättas effter den form
som dher om serdeles fattat ähr, så på dett at be:te bönder Ehrich
och Jon som flyttia schole icke schole dher igönom lijda alt för
stor skada är dhem loff giffuit at taga sig tomptastelle igen
doch vthan sine grannars skada och hinder. När wij nu hade
gådt een stund kom hela gärdet befansz igen bequemligare
ordt till tompt än nider wijdh åån, öster ifrån gamble bol
byn dher dhe haffua sin gambla skatte quarnn hwilcken platz
bönderna som flöttia schule behagade och woro dher medh ådtnögde
doch schole dhe wända sin fäägata norr vthådt rytt och Ehrich
som krögerijtt antagit haffuer loffuade sig willia hielpa dem
at flöttia huszen på dhett nya tomptaställe. Her om alla gran
narna bleffuo samps och enhsze, eij kunde heller nämbden
bättre eller lideligare medell ij denne sak vptänkia eller
finna.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 312 / sid 52 (AID: v49320.b312.s52, NAD: SE/VALA/0382503) |