| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 318 / sid 58 (AID: v49320.b318.s58, NAD: SE/VALA/0382503) |
57v
Sammadagh kom för retta tullmästern widh Sön
nerbo grenszer och klagade at Oluff ij Ekerydt ij Hynnerydz sochn
och Börge ij Ramshult ij samme sochn haffua brutet sönder lå
szer, ledh och hasper widh tulporten och drogo vth otollat och
wåro lagligen stämbde och inthet wille komma, derföre
sachfeltes dhe till penningar huar 3 marker.
Bengt ij Groarydt war och stämbder at suara till tullen
och treskas dher före sachfeltes till penningar 3 marker.
Sammadagh kom för retta Peder Knutzon ij Torsa
berga rikz cantzelerens her Axell Oxenstiernes landbo
och klagade at it åhr sedan fem vger för midsommer ij hans
frånwarelsze kom Påffuell Grön eller Påffuell Stönia ij hans
gårdh och hustru Hilla Nills dotter och hennes dotter Elin
Bengtz dotter wåro hemma och Hilla satt ij fähuszet och mol
kade sina koor, dijt gick Påffuell Grön och frågade om Pe
der war hemma och sade iagh haffuer warit ij Kolalt och
talade med then mannen, han wille inthet wara i thet minne
ij fioll för thet han lät sin piga speia migh och jagh bleff
fångat, sedan sade till Hilla iagh skall ligga hoosz tigh, och togh
miölkeböttan kastade på gålffuet, slogh hennee med böszan och
kastade omkull hotandes henne med sielffua döden och der
våldtogh henne och hon hade en liten dotter som war ther hosz
hon ropade och skrijade så well som modern men ingen
hielp finge, När Hilla slap vp kom Påffuell Grönsz
hustru, slogh henne förderfffuat med een yxehammer, seijan
des tu skulte migh i fioll för Påffuell Gröns hora, nu äst
tu hans hora, och rånte från henne huffuudh klädit och een
kniff, widh hon lågh så blodigh kom hennes dotter Elin
Bengtz dotter hem och hade warit borto medh styfffaderen
henne wille dhe genast taga fatt vppå och hon lop medh
flijt, icke desz mindre fulfolgde dhe henne så fort effter och
hinte henne för än hon kom ij skogen, togo henne fatt ledde
henne med sigh till skogen, henne våldtogo, brukade och heffdade
så at hon om morgonen hem kom halff dödh och lenge låg på
nerbo grenszer och klagade at Oluff ij Ekerydt ij Hynnerydz sochn
och Börge ij Ramshult ij samme sochn haffua brutet sönder lå
szer, ledh och hasper widh tulporten och drogo vth otollat och
wåro lagligen stämbde och inthet wille komma, derföre
sachfeltes dhe till penningar huar 3 marker.
Bengt ij Groarydt war och stämbder at suara till tullen
och treskas dher före sachfeltes till penningar 3 marker.
Sammadagh kom för retta Peder Knutzon ij Torsa
berga rikz cantzelerens her Axell Oxenstiernes landbo
och klagade at it åhr sedan fem vger för midsommer ij hans
frånwarelsze kom Påffuell Grön eller Påffuell Stönia ij hans
gårdh och hustru Hilla Nills dotter och hennes dotter Elin
Bengtz dotter wåro hemma och Hilla satt ij fähuszet och mol
kade sina koor, dijt gick Påffuell Grön och frågade om Pe
der war hemma och sade iagh haffuer warit ij Kolalt och
talade med then mannen, han wille inthet wara i thet minne
ij fioll för thet han lät sin piga speia migh och jagh bleff
fångat, sedan sade till Hilla iagh skall ligga hoosz tigh, och togh
miölkeböttan kastade på gålffuet, slogh hennee med böszan och
kastade omkull hotandes henne med sielffua döden och der
våldtogh henne och hon hade en liten dotter som war ther hosz
hon ropade och skrijade så well som modern men ingen
hielp finge, När Hilla slap vp kom Påffuell Grönsz
hustru, slogh henne förderfffuat med een yxehammer, seijan
des tu skulte migh i fioll för Påffuell Gröns hora, nu äst
tu hans hora, och rånte från henne huffuudh klädit och een
kniff, widh hon lågh så blodigh kom hennes dotter Elin
Bengtz dotter hem och hade warit borto medh styfffaderen
henne wille dhe genast taga fatt vppå och hon lop medh
flijt, icke desz mindre fulfolgde dhe henne så fort effter och
hinte henne för än hon kom ij skogen, togo henne fatt ledde
henne med sigh till skogen, henne våldtogo, brukade och heffdade
så at hon om morgonen hem kom halff dödh och lenge låg på
58r
sin sengh, skiemdh slagen och ynkeligh medfaren, detta
war een farligh blodskam, när pigan lop till skogen mött
te henne Per Perszon och hans hustru och Påffuell Gröns hustru
pigan badh Per Perszon för Gudz skull hielpa sigh och han
wille inthet, när Per Perszon gick hem medh sin hustru och Påff
uell Gröns hustru, sade Per Perszons hustru till pigan, gack
inthet från them för än the willia släppa tigh, så frampt the icke gå
effter och skiuter tigh ij stycke sönder och för än dhe skildes ådt togh
Påffuell Gröns hustru en tröga och gaff Per Perszon och sade till pi
gan, om tu säger thet för någon skall tu aldrigh slippa well
och Peder togh Påffuell Gröns hustru medh sigh hem, der lågh hon
om natten och Påffuell Grön med sitt föllie togo pigan och gin
go till skogz. Om morgonen togh Per Perszon kiött brödh
och een miölkeskåll och bar till skogen och gaff then matt, Item
klagar och Peder Knutzon at han tuå gånger haffuer most lösza
sitt liff aff Påffuell Grön och att haffuer Per Perszon gådt in ij
hans stuga och dhe andra stodo för dören och han icke kom vth
för än han hade fått Per Perszon huadh dhe woro begerandes
Item tuingat honom giffua sigh 40 dr danske penningar för går
den och gården hörer rikz cantzeleren till, Item är wetan
des att för:de Peder Pederszon bleff här ij Synnerbo häredt fången
och fördh till Jönekiöpingh och lagder in till andre tre skelmar
ij tornett så at dhe wåro tilhopa fyra fångar, dher fingo dhe hielp och
styrko aff huar andre, fingo [..] aff sigh, och begynte stöta och
bryta på muren, tå bleff vaktmestaren varnat at fångarna
wåro lösza ij tornet, tå togh vaktmestaren tuå knichtar med sigh
och vpläste dören, fångarna hade vplagdt rådh at öffuerfalla them
när de kommo in om dören hade Per Perszon it jernstycke han
hade hafft om benet, slogh genast vaktmestaren ij huffuudet at han
nidh föll och besuimmade, the andre slogo nidh knichtarna och
alle fyra kommo vt till rymningh. Alt Peer Perszons godz blef
af stådthållaren satt ij arrest och quarstadh, detta oachtat togh
Per Perszons styffadher Jeppe ij Fagrult ij Brearydz sochn sam
ma godz och emot förbuden om nattetidh flotte öffuer grentzen
det retten wänligen begärer måtte komma tillbakers igen.
Nu haffuer stådthållaren welb:ne Peder Månszon Lod sendt Per
Perszon leigdebreff, det Lasze ij Stönia ij sin egen gård haffuer
war een farligh blodskam, när pigan lop till skogen mött
te henne Per Perszon och hans hustru och Påffuell Gröns hustru
pigan badh Per Perszon för Gudz skull hielpa sigh och han
wille inthet, när Per Perszon gick hem medh sin hustru och Påff
uell Gröns hustru, sade Per Perszons hustru till pigan, gack
inthet från them för än the willia släppa tigh, så frampt the icke gå
effter och skiuter tigh ij stycke sönder och för än dhe skildes ådt togh
Påffuell Gröns hustru en tröga och gaff Per Perszon och sade till pi
gan, om tu säger thet för någon skall tu aldrigh slippa well
och Peder togh Påffuell Gröns hustru medh sigh hem, der lågh hon
om natten och Påffuell Grön med sitt föllie togo pigan och gin
go till skogz. Om morgonen togh Per Perszon kiött brödh
och een miölkeskåll och bar till skogen och gaff then matt, Item
klagar och Peder Knutzon at han tuå gånger haffuer most lösza
sitt liff aff Påffuell Grön och att haffuer Per Perszon gådt in ij
hans stuga och dhe andra stodo för dören och han icke kom vth
för än han hade fått Per Perszon huadh dhe woro begerandes
Item tuingat honom giffua sigh 40 dr danske penningar för går
den och gården hörer rikz cantzeleren till, Item är wetan
des att för:de Peder Pederszon bleff här ij Synnerbo häredt fången
och fördh till Jönekiöpingh och lagder in till andre tre skelmar
ij tornett så at dhe wåro tilhopa fyra fångar, dher fingo dhe hielp och
styrko aff huar andre, fingo [..] aff sigh, och begynte stöta och
bryta på muren, tå bleff vaktmestaren varnat at fångarna
wåro lösza ij tornet, tå togh vaktmestaren tuå knichtar med sigh
och vpläste dören, fångarna hade vplagdt rådh at öffuerfalla them
när de kommo in om dören hade Per Perszon it jernstycke han
hade hafft om benet, slogh genast vaktmestaren ij huffuudet at han
nidh föll och besuimmade, the andre slogo nidh knichtarna och
alle fyra kommo vt till rymningh. Alt Peer Perszons godz blef
af stådthållaren satt ij arrest och quarstadh, detta oachtat togh
Per Perszons styffadher Jeppe ij Fagrult ij Brearydz sochn sam
ma godz och emot förbuden om nattetidh flotte öffuer grentzen
det retten wänligen begärer måtte komma tillbakers igen.
Nu haffuer stådthållaren welb:ne Peder Månszon Lod sendt Per
Perszon leigdebreff, det Lasze ij Stönia ij sin egen gård haffuer
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 318 / sid 58 (AID: v49320.b318.s58, NAD: SE/VALA/0382503) |