Sunnerbo dombok 1644

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 341 / sid 8 (AID: v49322.b341.s8, NAD: SE/VALA/0382503)
7v
hustru och ådt Danmark, ther han wistades Jbland fienderna een tidh bort
ådt, och ther bleff han fånget aff de Suenske Bönderna, efter han
war mistänktt för stort tiuffuerij, medh [..] hijt förder, och nu her
för rätten står, och bekenner både horet och rymbningen. Dherföre
bleff han effter det 17 Cap: i konungzbalken, och den 29 Punchten
Kongl: Carllz Krigz artiklar dömdh ifrån liffuet. Såßom och för ho
ret medan han war een gifft man afsagder ifrån liffuet effter
gudz lagh:     Then som hoor bedrifuer medh någon mans hustru, han
skall döden döö, både horkarlen och horkånan, therföre att han medh sin
nestas hustru hoor bedriffuit hafuer.

Sammadagh fördes för rätta een löszkåna ogifft Ingeborg Niels
dotter i Harpholmen å skatta huilken hafuer bedrifuit hoor
medh een gifft bonde Truit i Harpholma som tillförenne är tingfördh,
vndergått domb och resolveret till 80 dr, them han vtlagdt hafuer
och på then tiden war kånan förrymdh ådt Danmark och nu är igen kom
men, fångat och tingfördh och bekenner gerningen goduilligen, der
före bleff hon effter Gudz lagh sagd ifrån liffueet. Then som hor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö etc.

Kom för retta Gumund i Bokzhult i Hynnerydt S. medh sin hustru
Ingredh Jons dotter och klagade att itt löst taal är vtkommeet om
hans hustru att hon icke skulle warit möö den tidh hon kom till sin
man. Men till samma squalpetaal fans ingen skääl. Dherföre
bleff hon her för rätten frikiendh och afsagdt att om någon sådant taal
vidare vtsprider och icke kan thet bewijsa skall den derföre blifua efter
lagh straffat.

Sammadagh steltes för rätta Åke i Fläszerit och bleff beskyllat
hafua haft mascopi medh the dansche och den tidh de tuenne halfue
carthouer skulle gå öffuer gräntzen och de sende budkafler effter
skiutzhäster, tå skall han hafua gånget vtöffuer gräntzen.
Thetta war allenast een tanke och ingen sanningh. Dherföre bleff
han frikiendh.

Framkom för rätten wellförståndigh Jacob Brådzszon i Markarydt
och klagade denne effter:ne Åke i Fläszerit, Johan i Röszhult,
Lasze ibidem, Jöns i S. g: Lasze i Rydh, Carll i samme gårdh, Ofue
i Hyltan, Suen i s. g: Niels i Bierzhult, Gumme i Räfualt,
Peer i Fieralt, Lasze i s: g: Eskell i s: g: och Matthis i samme gårdh


8r hade vtan lagh och domb och all ordenteligh öffuerheet i häradet oådt
spordt niderhugget een gierdesgårdh som S. Brådde i Markarit hade
medh deras tillståndh vpsatt medh ijdell ekestakar till 375 stafrar.
Her på bleff beuilliat syn så frampt parterna icke willia förlikas
och de som skadan giordt hafua vpgärda gerdesgården, her om vidare
skall förfaras och lagligen vtföras.

Sammadagh anklagade inspectoren ehrlig och wellachtat Lars
Nielszon, Lasze i Rydh i Markarit S. och beskyllade honom hafua
fält någre fåfänge ordh den tidh de fodrade fetallier af honom till
krigzfolket och suarade, om han hade ladan full medh fetallier
skulle han icke giöra tijt det ringaste, sådant vittnade Jöns i Mar
karidt och foute karlen Anders Michelszon men han war nu icke
tillstädes, ty bleff medh domen vpsatt till een annor gångh.
Hade och inspectoren mera besuär emot honom nembl: om een
gierdesgårdh i Markarit, så och den tiuffue skogen i Danmark han icke
hade welit warit medh att niderhugga. Her om skall bätter ran
sakas förän domb ågår.

Effter den edle welborne herren landzhöffdingens Bengt Bagges be
fallningz breff till inspectoren ehrborne Larsz Nielszon der vtinnan han
befaller honom föra capellanen i Markarydh her Peder Pauli i Buske
hult
för rätta och examinera det vpstutzige taal han på Hynneridtz
kiörkegård haft hafuer, är sådant effterkommet. Mester Måns
Paulinus hafuer welborne landzhöfdingen befalt dirigera wachten vidh
gräntzen, så hende sigh den 11 Aprilis 1644 vidh Hynneritz kiörkio
ner m: Magnus hade tillsagt bönderna i Groarydt och Skarpa fierdinger
om vachten och tillsade vachten skulle stå vidh Vpsala, tå vplade sigh capella
nen ther emot och giorde almogen tuiflachtige om vachtställen och sade
vachten skulle stå widh Rydh, der om feltes någre ordh efter som ran
sakat är. Först sade her Peder, iagh gifuer den fhanen i samme
fierdinger som der håller wacht, de skolla hålla wacht i Rydh.
Ner de kommo af kiörkiogården och vth på hästegatun sade her Pe
der till m: Måns, sättien i icke wachten till Rydh, tå skolle i taga
wara på edert liff? Ner sådane ord föllo sade m: Måns till
her Peder, om detta blifuer klagat, huru wele i her till suara?
Ner allt blef ransakat fans ingen skuld hoosz her Peder vtan
huad han sade war allt i godh meningh, ty fienden hade på then
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 341 / sid 8 (AID: v49322.b341.s8, NAD: SE/VALA/0382503)