Sunnerbo dombok 1644

13v Sammadagh fördes för rätta een vngh dräng Christier Jönszon i
Skriperidt ifrån Ösbo häredt och Rydaholms sochn barnfödh af godhe
föräldrar huilken war reester ocommenderet öffuer gräntzen och ther fått
itt stodh till kiöpz medh huilket han reste tilbakers hijt i Synnerbo h:^tt
till tulleneren Peder Nielszon ther han togh herberge. Så hende sigh
att een captein leutinant j Östre h:^tt Anders Månszon be:^d hade försendt
till tulleneren att förwara till hans budh kom een häst, een fole och itt
stodh. Dijt wåro och komne tuenne bönder ifrån Östre häredt och Fröa
rydz sochn, Måns Smedh i Holmeszhult och hans stalbroder een gammall
ryttare Jacob i Ingeboda, the sammme begynte handla medh drängen för
be:^de Christier Jönszon i Skriperedt att han skulle sellia them hästen och sto
det och ehuru han nekade att the inthet hörde honom till, blef han aff
them öffuertalat och trögder att thet inthet hade möckit på sigh huem
creaturen tillhörde, de wille wäll föra them så aff wägen att the inthet
skulle spörias. Altså bleff drängen aff them listeligen öffuertalat
och sålde them hästen och stodet för ringa tingh men folan sålde han
inthet. Ner de rede aff medh hästen och stodet lop folen efter,
then stengde the inthet ifrån sigh vtan behöllo alltsammans.
Om morgonen tulleneren saknade hästen och stodet talade han till
drängen, genast bekiende han att hade them sålt, derföre han är
fången och tingfördh och bekenner han sålde hästen och stodet men icke
fålan, vtan lop effter stodet sin koosz osålder, doch bör Christier
Jönszon ther till suara. Nu bleff frågat huad hästen, stodet
och fålen kunne kosta? Her till suarades att sådane creatur litit
gälla her vidh gräntzen och om de skulle dyrt miätas skulle stycket
nepligen gälla 6 dr godt mynt men ingen törs aflegga eed att the
så månge penningar wärde wåro, dherföre hafuer man på een gisz
ningh satt dem vp för godt mynt 12 dr in till man får better beskedh
ifrån målzäganden som creaturen åtte och dem hijt försendt hadhe
huad the honom rätteligen kosta. Det ene stodet war tiuffuens
egit och hade thet fått af Hemmingh i Hiortasziö sin granne till resan.
Nu war fouten på tiufuen domb begärandes thet doch rätten för
detta icke fulkomligen eller vtan dom willa giöra kunne, för thesze
skiäll skuld: först att huarken målzäganden eller tiufnaden wåro
tillstädes som lagh seija. Andra att rätten ingen pålitandes werderingh
på tiuffnaden nå kunne. Och för det tridie att så wäll selliaren som
kiöparen wiste att godtzet icke war rätt fångat, ty the som kiöpte
giorde thet om natten vtan win och vittne och inthet helsade