| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 37 / sid 1 (AID: v49320.b37.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
[tom sida]
1r
Her Begynnas Domboken aff Synnerbo Htt
pro Anno 1635
Anno 1635 den 10 Januarij, Stodh Laga Tingh i
Synnerbo ht. Uthi Ångelstadh, Öffwerwarandeß Ståthålla-
ren Öffuer Cronobärgz och Jöncköpingz Lhän, Edle welbordig
Per Månßon Lodh till Hielmßenga och Jtem häradz skrifua-
ren och Underfougden Ehrlige och wälförståndige Harall Trolle och
Per Carllßon i Trotteslöff, Jtem hederligh och wellerd her Månß
i Agunnaritt, Sampt häradz Nembdh.
| Nembden |
| Jönß Jeppeßon i Rydh, | Ebbe i Hiulßnäß |
| Månß Botilßon i Horn, | Oluff i Sckeckarp |
| Per Johanßon i Judhullt, | Anderß i Bergheem |
| Per Nilßon i Ößiö, | Per Bengtßon i trotteslöff |
| Gisle i Tranhullt, | Per i Sönnerwrå |
| Jon i Snelzböcke, | Nilß i Alanßkiöp |
Sammadagh bleff affsagdt att Lenzmannen Jon i Nygårdh
schulle betala welachtat Brodde i Marckaritt, eller heradzrett-
ten pro Anno 1633 och Resten pro Anno 1632, til nästkommande
UthskriffningzMöthe, huarest dett icke skier, skall Brodde bliffua
Jnwist i Lenzmannens bohagh, till theß han honom Complet betalt hafuer.
Gårdar Upbiudas,
| Trenhult i Hynnerydz Soch frelße | 1. |
| 1/8 aff Bösaltt i Marckaridz Sochn | 2. |
| 1/8 aff Örnafälla i Marckaridz Sochn | 1. |
| 1/2 Tångaritt i s. sochn | 1. |
| 1/11 aff Siögården | 1. |
| 1/4 aff nordeste gården i Elinge | 1. |
1v
| 1/3 aff gambla Hallaritt | 2. |
| 1/4 aff Storegården i gräßholmma | 1. |
| 1/4 i Alanßkiöp | 1. |
| alt Ickernarp | 1. |
| 1/2 Tranalt | 1. |
| 1/2 Estörp | 1. |
| 1/2 Mellomgården i Ramßåß | 1. |
| 1/5 aff Fägrultt i Liunga Sochn | 1. |
| 4 Skeppelandh aff Söndregården i Iffla | 1. |
Sammadagh inladeß på deraß side i Beckaritt Ståthållarens
welbne Otto von Schedingz frijkallelßeß Zedell, Sub dato 29 De-
cembris 1634. På deraß sida skogh, i dett Ryttemestaren welb:dig
Swickert Nirott haffuer tagit sigh tilfälle med wåldsdraga in i
deraß skog, som aff uhrminneß tidh haffuer lefat till Beckaritt, at uthugga
skogen, förderffua och fornila, at han strax uthödder är, Men efter Ryt-
temestaren beropar sig på witne, att beuißa, det Brusarp haffuer hafft
Almenninghz Skogzhögge med dem i Beckaritt dett doch nepligen beui-
ßas kan derföre bleff Ståthållarens Zedel krafftigh dömdh, at Rytteme-
staren inthet skall åuercka i schogen, för än dhe Lagligen åtskilde äre medh Syn
Skall och granneligen Pröffuas om man må fhöra Syn på sådan uhrminneß
heffdh.
Sammadagh bleff Ransakat, efter welb:ne Cammarådz befalningh,
om dhe godz som ofrelßes män brucka, huilcka godz doch i sigh sielffue
äre frelße, och derföre görß ingen Rust tienst. först bleff beuißat att
Capiteinen Manhafftigh Johan Laurj, besitter och bruckar efter.ne frelßes godz
Queningarp i Kånna Sochn för säteßgårdh, helt hemman, Preßbo i Liunga S.
½ hemman, Ryninge i samma S. ½ hemman huilka Capitenien bruckar
til Ladegårdzgårdar och uptager alle uthlagor både wist och owist, undan-
tagandeß Quarnetullen, Boschapßkatten, och andre uthlagor som Lade-
gårdz bönder Chronan uthgöra.
2r
Nu bleff Capitein Laurj, tilfrågat, på huad wilckor han samma godz be-
kommit haffuer. då framlade han högloffligh Saligh konungh Gostaffz
Adolphß donations breff Sub dato, den 14 octob 1626. giffuit Edle welbordig
Jöran Polman under adelige Privilegier, hanß barn och barnabarn efter
Manß linien til euerdeligh ägendom, doch förbehållet Norkopingzbeslutt
som slutat bleff anno 1604.
Nu haffuer för.be Jöran Polman sålt Capiteinen Manhafftigh Johan Laurj
samme godz för 413 Rdlr och leffuererat honom sielffua originalzbre-
ffuet, och Renta samme godz 12 lb Smör, föruthan andre sedewanlige pertzeler.
Nu haffuer Jöran Polman giordt sigh affsyndrigh och werket aff Rickett
och tagit samme Peningar sigh till hielp till täringz, och på huadh satt wett
man inthet, ty denne Retten weet icke honom nogen kiendh sack haffua på ba-
cken, ey heller oppenbar, Ey heller weet man under huad potentat eller herre
han haffuer tagit sigh tienst.
Item haffuer och Capiteinen man hafftigh Jöran Nilßon, medh sitt bro-
derbarn och söschonne, Kirstin Nilßdotter, huilcken haffuer een Prestman
till ächta, Anna Nilßdötter som äger factoren Jöran Sölffwester, arff efter
frelßesgodz. Nemligen Siöabro helt heman, Klöckzhultt helt, Grimß-
bögd helt heman, doch fordom förmedlat huilcka godz dhe efter deraß Moder Mä-
rita Pederßdotter till ÿalt, arfft haffua, huilcken sielff een ofrelßesman Nilß
Booßon bd til ächta, medh huilcken hon förbde barn aflat haffuer. Och huadh
så är att förbe hustru Märitaß barn icke kunna förswara frelßet; så till
biuda sigh S. Peder Arfuidßons arffuingar, som rette frelßesman äre, åtter
legga barnen Penningar derföre, och aff samma godz hålla frelßes Rusttienst
efter det bleff aff forbe Märit Upundt på första byte aff sin söskonne, i sin
liffztidh, doch med dhen beskiedh, om henneß barn kunna bliffua frelß, skulle
dhe samma godz behålla. Bruckaß för Ladegårdz godz under Siöabro, och ha-
ffua brede Vijdh andra ouißa Pertzeler tagit Kiörckotienden.
Item Torckill Perßon med sine Medarffuingar, huilcke äre ofrelße
och een långh tidh bruckat efter:ne godz för frelße, och nu på nyt pantsatt
bort, N. wedåßa, Gamblekyrke, till S. Christiern Lillia till Elmtaryd
allenast dheraß ährlige Renta och Rettigheet, Men efter godzen ligga så till
lägenhet under Elmtarydh, haffuer han och bruckat dhem för Ladegårdz godz, och
2v
Kom för Retta Per Nilßon i Ößiö Gisle i tranhult, Nilß i Alanßkiöp,
wp.t alt owist effter Ladegårdzfrijheett och syneß som Chronan sker
förnär i dett fallet, efter han inga Peninger på Chronenß wegnar uthfåt
haffuer
Item welbordigh S. Arffuid Perßons frw, som haffuer sigh gifft medh
en ofrelß man, och nu bruckar effter.ne godz, först ößhult 2 gårdar för
Säteßgårdh. Sedan Jffla och Holeßåckra der under till Ladegårdz godz, henneß
Man Jönß Suenßon skall sigh der om för Landzhoffdingen förklara.
Jtem haffuer Nilß Nilßon ofrelßman bortsålt å hwhultt till Welb.dig
Nilß Siöbladh till Marenßholm, huilket han nu bruckar för Ladegårdz
godz under Marßholm.
fulmyndige aff Anderß Perßon i Elmtåßa, och tingskiötte hanß broder
Per Perßon ½ garden i Norra Elmtåßa, och derföre haffuer han i weder-
lagh up.t ¼ aff Jonßboda i Ryholmß Sochn, och till byteß een koo.
Sammadagh klandrade Per Perßon i Elmtåßa itt Jordakiöp som
Oluff i Nockarp haffuer giordt medh hög och wellerdh her Månß
i Agunnarit, anlångande ½ gårdh i Elmtåßa, till huilcken förde Per
hade retta bördh. Derföre bleff affdömdt, att Per i Elmtåßa skulle igen-
löße Jorden innan Natt och åhr efter Lagen, och giffua honom 9 dlr godt mynt
till interesse. Och Oluff i Nockarp behåller Jorden till wnderpant, till deß han
fulkomligen betalter är. Och huad Per fallierer med betalningen, Skall
Oluff haffua macht at skiöta gården till huem honom täckeß.
Sammadagh framlade i Retten beskedeligh danneman Ebbe Knutßon
i Hiulßnäß itt skriftteligit bewiß, skriffuit aff hederligh och wellerd
her Bengt i Liunga, den 27 Aprilis 1634 och med efter.ne Mens bomercke
beekrefftat wp. Suen Perßons i Beckarit, Jönß Jeppaßons i Rydh, Jonß i
Horn, Nilß Suenßons i Beckaritt. der uthi förmäleß at be:te Ebbe i
Hiulßneß haffuer giordt byte med Jon Perßon i Trulstörp, anlångande
hanß hustru Sißela, Och haffuer Ebbe giffuit henne Jordh i Elinge
och Gröne, för nogon Jordh i Hiulßnäß. Nemligen 1/6 aff hele gården.
Jtem framladeß och een Skrifft, giffuin aff her Bengt i Liunga den 10
Junj 1631 under be:te pastoris Signete, och effter.ne dannemens bomercke
| Nemligen |
3r
Sammadagh framladeß i retten Domini Suenonis Magni i Beckaritt Skriftt
Simon Poffuelßons i Jsiö, Larß Olßs ibm. Månß Suenßons i Elinge,
Månß Månßons i Håå, Jönß Jonßons i Rydh, Månß Botilßons i horn,
Jon Knutßons ibm. Nilß Olßons i Elinge, Nilß Suenßons ibm, Månß Mån-
ßons i Horßabergh, der uthi förmäles, at Ebbe i Hiulßnnäs haffuer
giordt fulkomligit Jordabyte medh sin sonna hustrus arffuingar, Elßa b.d
och giffuit hennes Sonebarn, Larß Olßon i Jßiö, Gunnill Laßesdötter
i Hyltåckra, och Jngerdh i Elinge alle tilhopa, twedelen aff halffua gården
i Elinge för all den Jordh dee arfft haffua efter deraß farmoder Elßa i Hiulß-
näß. Jtem haffua dhe och bekommit twedelen aff halffua gården i Gröne
aff Ebbe, och till byteß 80 dlr koppar peningar. Her med är klart alt löst
och fast, och alt tilltall till hiulßnäßa gårdh, Så at dhe haffua aldrigh ingen
macht det ytermera klandra. Jtem beuistes och att Ebbe i Hiulßnäs
haffuer giordt fast Jordabyte med Knut i Stighultt, Belangande hanß
hustru Elin Erlandzdötter, och henneß Syster Kristion b.d deh giffuit dem
1/3 aff aller Stighulta gårdh för deraß arffzrett i Hiulßnäßa gårdh, och till
byteß 20 dlr godt mynt, Medh den Condition, om Kristion eller henneß arfuin-
ger nogon tidh komma igen, skola the haffua sitt tilträdh och arffz rett i Stig-
hult, och icke i Hiulßnäß. Jtem huad Belångande Erick Jönßon som
fordom bodde i Hiulßnäs, han haffuer länge sedan sålt sin arffzrett i Hiulß-
näs, och wp.t med sin söster Brijta Jönßdotter båden tilhopa 105 dlr
uthi godt mynt, och giffuit ifrån sigh fulkommeligh tingskiöttningh.
Jtem är och Nilß Bengtßon på sin hustrus wegnar Gunnill Suenßdotter ful-
komligen uthlöst, och wp.t för hennes arffzrett 123 dlr godt mynt. der med
äger Ebbe twedelen aff aller gården i hiulßnäs; Och nu tingskiötteß in
wnder Ebbe Knutzon i Hiulßnäß, hanß hustru Jngerdh Jönßd. Till euerdelig ägendom.
med egen handh och Signet, der uthi han bekienner sigh haffua sålt sin
syster Gunnill Månßdotter allan sin arffzrett aff 1/3 i Mellomgården
i Beckaritt som han efter sin fader arfft haffuer, och derföre Upt. 22 Rdlr
Item framkom Per Nilßon i Ößiö fulmechtigh på Nilß Månßons Vegnar i
Beckaritt, och tingskiötte Bengt Håckonßon hanß hustru Märit Månßdötter
een Broderpart aff samme tredingh i Beckaritt, och derföre Upt 22 Rdlr
och een waldh koo för 4 r dlr. Item Jeppe i Kuggeboda fulmechtigh på Per
Månßons Wegnar i Beckarit, och tingskiötte förbe Bengt Håckonßon een bro
derpart aff samme 1/3 och Uptt derföre 22 r dlr och 1 Suensk dlr. Item
haffuer Bengtz hustru Märit Lagligen arfft een sösterlot i förbde 1/3 i Becka
rit, så at han med arff och kiöp äger 5 sösterloter i Beckaritt aff tridingen
i Mellomgården uthi detta kiöp haffuer Märit uthlagdt 8 r dlr aff sit egit, det hon äger
serskölt; der till ligger quarn och quarnastrom.
| Kom |
3v
Kom för Retta Nilß i Quinalt och Nilß i Alanßkiöp, fulmechtige på Elin
Oluffz dötterß Vegnar. Item på Nilß Nilßons Vegnar, och Nilla [..]
Wegnar, och tingskiötte Simon Olßon i Gräßholma hans hustru Kirstin Si-
monßdötter, all den Jordh de arftt haffua i gräßholma gårdh, och derföre Upt
Elin Olufzd. för 3 skeppelandh 21 dlr godt mynt Nilß Nilßon för 3 skeppe-
landh 22 dlr godt mynt, Nilla Hackonßd. för itt skeppeland 8 dlr godt myntt,
Item haffuer Simon Olßon sielff arfft 6 skeppelandh i gräßholma så at han
med arff och kiöp äger 1/8 aff aller gården i gräßholmen.
Bleff ännu affsagdt att Kelle i Aggalt skall Uthlößa sin broderß oächta
son Nilß Gudmundßon ifrån Traheridz gårdh, Effter han äger Retta Lösza
retten i samma gårdh.
Sammadagh framlades i retten Jon Anderßons breff och segell i börke i
Dannäß sochn, daterat den 12 Maij 1632. Der uthi han bekienner sigh medh
sin hustrus Märiteß samtycke haffua sålt sin hustrus broder, Månß Olßon
i Yxnalt, hans hustru Karin, all den Jordh hon efter Fader och Moder, så och
sin Broder Jönß Olßon arfft haffuer, och Upburit för fäderne och möderne
46 dlr godt mynt, och för sin broder 14 dlr godt mynt, och haffuer Jon Anderß
samma Penningar inlagdt i börkes gårdh Item framledeβ itt Kiöpebreff gifuit
aff Suän Bengtßon i draffue Anno 1627 den 2 Maij, den uthi han bekienner
sigh med sin hustrus Botilaß Samtycke haffua giordt Jordabyte med sin Mågh
Månß Oluffßon, och giffuit honom sin hustrus Botilsß arffuelot i Yxnalt,
för den Jordh Månßas hustru Karin haffuer arfft i draffue. Item haffuer
och Suen Bengtßon i draffue sålt med sin hustrus Botilaß willia sin Mågh
Månß Oluffßon sin lott som han arfft hafuer efter sin Broder Jönß Olßson i
Yxnalt, och derföre upbt 12 dlr godt mynt. Item haffuer Per Gunnarß
medh sigh och sin söskonne upt för itt gammalt etlöffue i samma gårdh
Peningar 12 r dr och itt siorte lårufft, och Anno 1632. På Iffla tingh, tingskiött
honom sin lott, Så at Månß olßon äger 3/5 aff Norra yxnalt, Undantagandes
een sösterlott, som Elin olßdötter äger. Item den dell hon effter sin broder Jönß
Olßon arfft haffuer.
Sammadagh bleffuo gamble Larßas arffuingar Jönß Jonson på sin hustrus
Wegnar Karin Larßdotter, och Suen Larßon Wenligen och well förlichte. Såledeß
at dhe skola behålla huar sin halffparten aff Kierragården; orsaken att
när deraß fäderne och möderne bliffuer dem emellom Lagdt och iemckatt
så löper licka mycket på huar kullen. Derföre bleff affdömdt at huar kullen
skulle behålla halffparten. Der med dhe gingo aff och rechte huar andra handh.
4r
Kom för retta Nilsz Knutzon i Quenarp klagade at Bengt Olszon ibm haffuer
honom oförmodeligen öfuerfallit och mycket illa slagit. Och haffuer orsaken
och tillfällit sigh sålunda tildragit, det Anna Bengt Olszons hustru haffuer
skelt Nilsz Knutzons hustru, det hon skulle haffua förgiordt een koo för henne som
bleff dödh. Der nest hende sigh på store bönedagen när folket kom ifrån kyrckan
gingo folcken uth at vpstäcka hödet, ty det reste sigh itt stort moln på himme
len, at man fruchtade det skulle komma regn och förderffia hödet Anna
Bengt Olszons gick och uth, och hade ingen annor wägh än egenom Nilsz Knutzons
bool, ty det war hennesz rette wägh, der gick Nilsz Knutzons hustru at inhempta
hödet. Tå sade Giuret till Bengtz hustru Anna, tu finge well gå een annor
wägh uthir ögnesynen på migh i dagh, ty tu haffuer skelt migh at iagh hafuer
förgiordt din koo. Anna tigde stilla, ty öffuergaff Giuret hödet, togh reff
san medh sigh. Anna stodh stilla, och hade och sin reffsa hoosz sigh, tå slogo the till
huar andra till [..] med reffserna, strax slepte the them, och föllo huar an
dra i håret, och plustrade huar andra noger mundslagh, sedan kraffsade huar
andra i ansichtet medh neglerna, det vitnar Jöns Jeppaszon som stodh och
sågh det slagzmåll. Tå lop Giuretz man Nilsz till och skilde dem ådt,
badh dem wenda igen, säijandesz i ähren granquinnr, det är skam i skole så
skiemma huar andra. Der medh gick Anna heem, och sadhe för mannen sin
Bengt Olszon, Giuret och hennesz man haffua slagit migh som i seen, och rette
fast mannen at reparera. Dagen der efter fhoro både bönderna i gärdet
at inkiöra hödet, och war itt sådant tilfälle, at Bengt skulle tiöra långz
ådt wägen, och Nilsz tuert om långwägen. Nilsz mente sigh inthet ondt
haffua till Bengt Olszon. Tå kom Bengt med een stor yxa, och sadhe till
honom huru haffuer tu stellt tigh i afftons, Nilsz suarade, det hade well wa
rit werre hadhe icke iagh warit, slogh genast till honom öffuer axlen, och
brechte axlabenet, sedan slogh han honom armen af, och kråszade armen
annorstädesz, deszföruthan slogh honom mångh slagh, som huarcken thera veett
at reckna, och så illa at han haffuer fåt een oboteligh skade. Målzäganden
bleff wedergullit för sin schade till 22 r dr antingen han bliffuer dödh,
vhanfhör eller elliest får nogot euerdeligit lyte, tå skall han Bengt Olszon
i ingen måtto haffua tiltalat. Item sackfältesz för såramåket efter
det 6 Cap. i 1 Såre. B. i ll.
chronan 13 marker5 öre 8 [..]
häradet 3 marker 2 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 3 marker 2 öre 16 [..]
Kom för retta Jönsz Olszon i Näglinge, på sine egne wegnar och tingskiötte
honom oförmodeligen öfuerfallit och mycket illa slagit. Och haffuer orsaken
och tillfällit sigh sålunda tildragit, det Anna Bengt Olszons hustru haffuer
skelt Nilsz Knutzons hustru, det hon skulle haffua förgiordt een koo för henne som
bleff dödh. Der nest hende sigh på store bönedagen när folket kom ifrån kyrckan
gingo folcken uth at vpstäcka hödet, ty det reste sigh itt stort moln på himme
len, at man fruchtade det skulle komma regn och förderffia hödet Anna
Bengt Olszons gick och uth, och hade ingen annor wägh än egenom Nilsz Knutzons
bool, ty det war hennesz rette wägh, der gick Nilsz Knutzons hustru at inhempta
hödet. Tå sade Giuret till Bengtz hustru Anna, tu finge well gå een annor
wägh uthir ögnesynen på migh i dagh, ty tu haffuer skelt migh at iagh hafuer
förgiordt din koo. Anna tigde stilla, ty öffuergaff Giuret hödet, togh reff
san medh sigh. Anna stodh stilla, och hade och sin reffsa hoosz sigh, tå slogo the till
huar andra till [..] med reffserna, strax slepte the them, och föllo huar an
dra i håret, och plustrade huar andra noger mundslagh, sedan kraffsade huar
andra i ansichtet medh neglerna, det vitnar Jöns Jeppaszon som stodh och
sågh det slagzmåll. Tå lop Giuretz man Nilsz till och skilde dem ådt,
badh dem wenda igen, säijandesz i ähren granquinnr, det är skam i skole så
skiemma huar andra. Der medh gick Anna heem, och sadhe för mannen sin
Bengt Olszon, Giuret och hennesz man haffua slagit migh som i seen, och rette
fast mannen at reparera. Dagen der efter fhoro både bönderna i gärdet
at inkiöra hödet, och war itt sådant tilfälle, at Bengt skulle tiöra långz
ådt wägen, och Nilsz tuert om långwägen. Nilsz mente sigh inthet ondt
haffua till Bengt Olszon. Tå kom Bengt med een stor yxa, och sadhe till
honom huru haffuer tu stellt tigh i afftons, Nilsz suarade, det hade well wa
rit werre hadhe icke iagh warit, slogh genast till honom öffuer axlen, och
brechte axlabenet, sedan slogh han honom armen af, och kråszade armen
annorstädesz, deszföruthan slogh honom mångh slagh, som huarcken thera veett
at reckna, och så illa at han haffuer fåt een oboteligh skade. Målzäganden
bleff wedergullit för sin schade till 22 r dr antingen han bliffuer dödh,
vhanfhör eller elliest får nogot euerdeligit lyte, tå skall han Bengt Olszon
i ingen måtto haffua tiltalat. Item sackfältesz för såramåket efter
det 6 Cap. i 1 Såre. B. i ll.
chronan 13 marker5 öre 8 [..]
häradet 3 marker 2 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 3 marker 2 öre 16 [..]
Kom för retta Jönsz Olszon i Näglinge, på sine egne wegnar och tingskiötte
4v
Jacob i Näglinge hansz hustru Ingerdh Perszdotter halffuan gården i Näglinge
huilcken ½ gårdh Jönsz Olszon delsz arfft haffuer delsz aff sine medarffuinger
kiöpt, så at han åtte ½ gården, der på han godt lagafångzbreff haffuer.
Nu haffuer Jönsz Olszon aff frij willia sålt be:te Jacob samme ½ gårdh och
derföre vpt 210 rdr och een 4 lodh skiedh, Ebbe i Hiulsznäsz een 4 lodh
skedh, Nilsz i Quinnalt een 4 lodh skedh, Item haffuer och Jacob godt la
gafångzbreff på den andra halffparten aff Näglinge. Her med ager han
aller Näglingesz gårdh.
Kom för retta Andersz i Biernarit på skatte och klagade at Jönsz Gum
meszon i Biernarit på chrono haffuer uthan laga dom och nogon tilfrågan
bygdt itt törp på Biernaridz almenningh och såledesz förhindrar fädrif
tan för skattegården, derföre bleff affsagdt at han skulle dett affhysza på
det gårderna icke förderffuas.
Sammadagh bleff Andersz Swenszon i Åby giffuin målzman för Per
Santeszons barn i Hollie, Ingerdh Perszd. be.d at han skall desz godz förestå
som han will för Gudh och huar christen man trögeligen answara.
Sannadagh kommo för retta Oluff Jöranszon i Salewara och Ander Jöran
szon i Biernarit huilcka sigh emellan haffua giordt itt fast jordabyte
såledesz at Andersz giffuer sin broder Oluff ½ gården i Salewara och
igen bekommer Andersz aff Oluff 1/4 aff Biernaritz skattegårdh och
1/6 aff Westra gården i Anderstadh, derföre tingskiöttesz Salewara in
vnder Oluff Jöranszon hansz hustru Märit Knutzdötter och 1/4 aff Bierna
rit och 1/6 aff Anderstadh in vnder Andersz Jöranszon hansz hustru Dordigh
Nilszes dotter till euerdeligh ägendom.
Kom för retta Larsz Bengtszon i Werszit och talade till sin fader på sin
och sin söskonnes wegnar om sitt möderne i Wersitt huilcket derasz fa
der i derasz modersz liffztidh haffuer bortpantat, då beuiste derasz
fader at han och i sin hustrusz tidh haffuer bortsålt sin arffueiordh i Balc
karp för 24 dr godt mynt, deszföruthan hulpet halffparten sin barn at
igenlösza derasz mödernesz jordh medh, derföre bleff affsagdt at barnen skul
le giffua honom så monge peningar som han för sin fädernesz jordh
i Balckarp bekommit haffuer.
huilcken ½ gårdh Jönsz Olszon delsz arfft haffuer delsz aff sine medarffuinger
kiöpt, så at han åtte ½ gården, der på han godt lagafångzbreff haffuer.
Nu haffuer Jönsz Olszon aff frij willia sålt be:te Jacob samme ½ gårdh och
derföre vpt 210 rdr och een 4 lodh skiedh, Ebbe i Hiulsznäsz een 4 lodh
skedh, Nilsz i Quinnalt een 4 lodh skedh, Item haffuer och Jacob godt la
gafångzbreff på den andra halffparten aff Näglinge. Her med ager han
aller Näglingesz gårdh.
Kom för retta Andersz i Biernarit på skatte och klagade at Jönsz Gum
meszon i Biernarit på chrono haffuer uthan laga dom och nogon tilfrågan
bygdt itt törp på Biernaridz almenningh och såledesz förhindrar fädrif
tan för skattegården, derföre bleff affsagdt at han skulle dett affhysza på
det gårderna icke förderffuas.
Sammadagh bleff Andersz Swenszon i Åby giffuin målzman för Per
Santeszons barn i Hollie, Ingerdh Perszd. be.d at han skall desz godz förestå
som han will för Gudh och huar christen man trögeligen answara.
Sannadagh kommo för retta Oluff Jöranszon i Salewara och Ander Jöran
szon i Biernarit huilcka sigh emellan haffua giordt itt fast jordabyte
såledesz at Andersz giffuer sin broder Oluff ½ gården i Salewara och
igen bekommer Andersz aff Oluff 1/4 aff Biernaritz skattegårdh och
1/6 aff Westra gården i Anderstadh, derföre tingskiöttesz Salewara in
vnder Oluff Jöranszon hansz hustru Märit Knutzdötter och 1/4 aff Bierna
rit och 1/6 aff Anderstadh in vnder Andersz Jöranszon hansz hustru Dordigh
Nilszes dotter till euerdeligh ägendom.
Kom för retta Larsz Bengtszon i Werszit och talade till sin fader på sin
och sin söskonnes wegnar om sitt möderne i Wersitt huilcket derasz fa
der i derasz modersz liffztidh haffuer bortpantat, då beuiste derasz
fader at han och i sin hustrusz tidh haffuer bortsålt sin arffueiordh i Balc
karp för 24 dr godt mynt, deszföruthan hulpet halffparten sin barn at
igenlösza derasz mödernesz jordh medh, derföre bleff affsagdt at barnen skul
le giffua honom så monge peningar som han för sin fädernesz jordh
i Balckarp bekommit haffuer.
5r
Anno 1635 den 7 Aprilis stodh laga tingh i Synnerbo h.t
vthi Boarp öffueruarandesz ståthållaren öffuer Jöneköpingz
och Chronobärgz lhän edle welbördigh Per Månszon Lodh till Hielmszenga,
Item häredzskriffuaren och vnderfogten, ehrlige och förståndige Harall
Trolle och Per Carllszon i Trotteslöff sampt nembden.
Sammadagh tingfördesz een piga Elin Larszdötter bed och bleff an
klagat haffua låtet sigh besoffua aff een vng drängh Larsz Tu
ffuaszon i Köphult, huilcket dhe båden bekienna och hon bär
barnet vnder belthet ähre och begge personnerna skylle huar andre till
tridie å fädernit, och efter man finner icke sådane leder wara specifi
erade med nogon serdelesz lagh, derföre sackfälltesz han för möckrenckningh
till peningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16 [..]
målzäganden 13 marker5 öre 16 [..]
häradett 6 marker 2 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 2 öre 8 [..]
Kom för retta een fånge Simon Jönszon i Höreda, huilcken haffuer
halfftannat åhr sedan öffuergiffuit scholen och sedan gåt omkringh
bögden, föregiffuandesz sigh wara een köpsuen, och i så fall monge bedragit
med köpslagan att han haffuer borgat dyrt och aldrigh hafft een fyrck beta
la medh, omsider bleff han aff welb.digh Knut Drakesz selschap på Jöneköpingh
fångat och haffuer onödder, otuingen, bekiendt för ståthållarens handskri
ffuare Oluff Anderszon det han haffuer förmördat 4 karlar och tagitt
ifrån dem 14 rdr och graffuit dem neder i marken, Item wåldtagitt
een enckia och sedan henne förmordat, och lagdt henne i een rijszhögh, Item be
kiendt sigh haffua giordt tidelagh med Sonas deet bruna stodet i Höreda, Item
hafft tidelagh med een rödh koo, som hörer Lasz Algutszon i Höreda till, denne
bekiennelsze haffuer han giordt för Oluff Anderszon emellom Krengszbärga och
Byarum och sedan emellom Byarum och Gärdet, men efter Oluff Anderszon
hadhe ingen vitne som hörde detta tall, derföre redh han in i Byarum, men der
vthi Boarp öffueruarandesz ståthållaren öffuer Jöneköpingz
och Chronobärgz lhän edle welbördigh Per Månszon Lodh till Hielmszenga,
Item häredzskriffuaren och vnderfogten, ehrlige och förståndige Harall
Trolle och Per Carllszon i Trotteslöff sampt nembden.
| Nembden | |
| Jöns Jeppaszon i Rydh | Ebbe i Hiulsznäsz |
| Månsz Botilszon i Horn | Oluff i Skeckarp |
| Per Johanszon i Judhultt | Andersz i Bergheem |
| Per Nilszon i Ösziö | Per Bengtszon i Trotteslöff |
| Giszle i Tranhultt | Per Månszon i Sönnanwrå |
| Jon i Snelzböcke | Nilsz Erickszon i Alenszkiöp |
Sammadagh tingfördesz een piga Elin Larszdötter bed och bleff an
klagat haffua låtet sigh besoffua aff een vng drängh Larsz Tu
ffuaszon i Köphult, huilcket dhe båden bekienna och hon bär
barnet vnder belthet ähre och begge personnerna skylle huar andre till
tridie å fädernit, och efter man finner icke sådane leder wara specifi
erade med nogon serdelesz lagh, derföre sackfälltesz han för möckrenckningh
till peningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16 [..]
målzäganden 13 marker5 öre 16 [..]
häradett 6 marker 2 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 2 öre 8 [..]
Kom för retta een fånge Simon Jönszon i Höreda, huilcken haffuer
halfftannat åhr sedan öffuergiffuit scholen och sedan gåt omkringh
bögden, föregiffuandesz sigh wara een köpsuen, och i så fall monge bedragit
med köpslagan att han haffuer borgat dyrt och aldrigh hafft een fyrck beta
la medh, omsider bleff han aff welb.digh Knut Drakesz selschap på Jöneköpingh
fångat och haffuer onödder, otuingen, bekiendt för ståthållarens handskri
ffuare Oluff Anderszon det han haffuer förmördat 4 karlar och tagitt
ifrån dem 14 rdr och graffuit dem neder i marken, Item wåldtagitt
een enckia och sedan henne förmordat, och lagdt henne i een rijszhögh, Item be
kiendt sigh haffua giordt tidelagh med Sonas deet bruna stodet i Höreda, Item
hafft tidelagh med een rödh koo, som hörer Lasz Algutszon i Höreda till, denne
bekiennelsze haffuer han giordt för Oluff Anderszon emellom Krengszbärga och
Byarum och sedan emellom Byarum och Gärdet, men efter Oluff Anderszon
hadhe ingen vitne som hörde detta tall, derföre redh han in i Byarum, men der
5v
war ingen annan hemma än quinfolken och bekiende för dem dettsamma han för
Oluff i wägen berettat hadhe. Der ifrån redh Oluff Anderszon till Gärdet
at taga vitne aff nogot manfolck på hans tall, der han ledigh och lösz i monge
mansz närwaro godwilligen bekiende dett samma och widh pasz een tim
ma der efter sade han alt wara osandt, då spente Oluff Anderszon jernen
nogot hårdare ådt honom, tå sadhe han at sathan hadhe honom ingiffuit
at han skulle rögga sin ordh, då strax der efter bekiende han at den för
ra bekiennnelszen war sanfärdigh. Men nu för retten bekienner han sigh
alt haffua luget. Haffuer och ryttaren Johan i Wesit som honom fengzligh
förde till ståthållaren sagdt, at han haffuer nampngiffuit dee carler
han haffuer mordatt, först Månsz på Torpet och tagit ifrån honom 14 rdr
Per i Quenarp och twå bönder i Borszna, huilcka karler ännu i lifuet
äre, och stå her för retten, och ingen meniska sacknasz her i häradt, som är
worden mordatt, nu bleff för:be fånge tilfrågat huarföre han sådant på
sigh luget haffuer. Tå bekienner han nu för retten at han i dårschap och
dryckenschap sådant bekiendt haffuer. Item framladesz itt sochnabreff
ifrån Berga daterat den 23 Martij 635 der uthi förmälesz att han vnder
stundom är affweta och weet inthet mycket till huadh han talar eller sua
rar. Dett samma befinner och retten aff hans talande och suarande.
Sammadagh kom för retta hustru Brijta i Ramskogh, Item hennesz fram
ledne mansz bröder, Månsz och Andersz Jönszon, Item den dödesz modher
Gunnill Cristophersz i Ramskogh och anklagade en feltwäbell
vnder ehrligh och manhafftigh Johan Laurisz compagnie Jönsz Trufuidszon
b.d huilcken den 3 Februarij huius haffuer ihielslagit Jon Jönszon i Ram
skogh firdingzman i Tutaridz sochn och haffuer dråpet sigh så tildragit
som föllier. Her om vitnade Simon Månszon i Tutaritt den dödesz stiff
son, efter sin hustrus berettan, och efter afflagdan eedh. Tilfällit till detta
dråpet förorsackadesz at när vthskriffningen skulle gå an i Synnerbo htt
kommo landzhöffdingensz hestar till Tutaridz by dijtt war fierdingzman
nen gången som dräpen bleff att skaffa hestar och folcket fodrenschap
och i byn war een bonde Jon Rundh bed som hadhe ööll och war intet hemma
fierdingzmannen handlade med hustrun at han skulle få ööll till kiöpsz
bleff så sittiandesz hoosz karlarna och drack sigh öffuer drucken, bleff sedan lig
gandesz i högsätet at soffua. Afftonen bonden kom heem bleff han harmste at
öölet war vthdrucket och i dett samma kom dråparen Jönsz Truffuidszon
Oluff i wägen berettat hadhe. Der ifrån redh Oluff Anderszon till Gärdet
at taga vitne aff nogot manfolck på hans tall, der han ledigh och lösz i monge
mansz närwaro godwilligen bekiende dett samma och widh pasz een tim
ma der efter sade han alt wara osandt, då spente Oluff Anderszon jernen
nogot hårdare ådt honom, tå sadhe han at sathan hadhe honom ingiffuit
at han skulle rögga sin ordh, då strax der efter bekiende han at den för
ra bekiennnelszen war sanfärdigh. Men nu för retten bekienner han sigh
alt haffua luget. Haffuer och ryttaren Johan i Wesit som honom fengzligh
förde till ståthållaren sagdt, at han haffuer nampngiffuit dee carler
han haffuer mordatt, först Månsz på Torpet och tagit ifrån honom 14 rdr
Per i Quenarp och twå bönder i Borszna, huilcka karler ännu i lifuet
äre, och stå her för retten, och ingen meniska sacknasz her i häradt, som är
worden mordatt, nu bleff för:be fånge tilfrågat huarföre han sådant på
sigh luget haffuer. Tå bekienner han nu för retten at han i dårschap och
dryckenschap sådant bekiendt haffuer. Item framladesz itt sochnabreff
ifrån Berga daterat den 23 Martij 635 der uthi förmälesz att han vnder
stundom är affweta och weet inthet mycket till huadh han talar eller sua
rar. Dett samma befinner och retten aff hans talande och suarande.
Sammadagh kom för retta hustru Brijta i Ramskogh, Item hennesz fram
ledne mansz bröder, Månsz och Andersz Jönszon, Item den dödesz modher
Gunnill Cristophersz i Ramskogh och anklagade en feltwäbell
vnder ehrligh och manhafftigh Johan Laurisz compagnie Jönsz Trufuidszon
b.d huilcken den 3 Februarij huius haffuer ihielslagit Jon Jönszon i Ram
skogh firdingzman i Tutaridz sochn och haffuer dråpet sigh så tildragit
som föllier. Her om vitnade Simon Månszon i Tutaritt den dödesz stiff
son, efter sin hustrus berettan, och efter afflagdan eedh. Tilfällit till detta
dråpet förorsackadesz at när vthskriffningen skulle gå an i Synnerbo htt
kommo landzhöffdingensz hestar till Tutaridz by dijtt war fierdingzman
nen gången som dräpen bleff att skaffa hestar och folcket fodrenschap
och i byn war een bonde Jon Rundh bed som hadhe ööll och war intet hemma
fierdingzmannen handlade med hustrun at han skulle få ööll till kiöpsz
bleff så sittiandesz hoosz karlarna och drack sigh öffuer drucken, bleff sedan lig
gandesz i högsätet at soffua. Afftonen bonden kom heem bleff han harmste at
öölet war vthdrucket och i dett samma kom dråparen Jönsz Truffuidszon
6r
och länte herbergh, bonden giorde vp een wermesz eldh och dhe bleffuo sit
tiandesz för spiszen och drucko, och när ölet fick macht begynte the tala
huadh dhe kunde, fierdingzmannen lågh i högsätet badh feltwäbelen och
bonden kysza alt det ledt war, det hästen hadhe och annat plumt, som in
thet är hoffueligit at skriffua. Tå sadhe Jöns Trufuidszon till Simon
din stiffader Jon i Ramskogh haffuer giordt migh mycket emot och
bruckatt een slem mundh, hadhe det warit i mine vnga dager tå hade iagh
inthet fördragit dett. Så swarade Simon, min stiffader är mycket oroligh
när han är drucken, låter honom i affton bliffua tilfridz. Widh det tala
desz flotte bonden Jon Rundh sigh bätter fram på försätet, och sadhe till
den dräpne, statt vp och drick medh migh, haffuer tu drucket med min hu
stru idagh men iagh war borte och bortgiffuit mitt ööll, så drick nu medh
migh och ligg innthet länger på lwr och förtreta osz med tin onda mundh, elliest
slår iagh digh i pannan medh skålen, tå framkom Simon den dräpnes
stiffson och lade sigh der emellan och sadhe till bonden i gården, min stiffader
haffuer offta giffuit eder öll och i honom, låter honom wara i affton, i det sam
ma togh wärden Jon Rundh en tallerck och kastade ådt Simon ändoch det
inthet drabbade. Sedan bar ådt honom med een telleknijff. Tå språngh drå
paren emellom och skilde dhem ådt at Simon kom uthur stugan och gick
neder i gården och waar der een timma eller twå och gick sedan heem och la
dhe sigh at soffua på sin sängh. I midler tidh han war uthe såto werden, drå
paren och den dräpne tilhopa och drucko, när han hadhe soffuit een stundh
kom dråparen Jönsz Truffuidszon och wechte honom vp, säijandesz hielp
migh mine stöfflar aff, det han och giorde, sedan gick han i sin sängh och
fältwäbelen dråparen gick och at legga sigh. I midler tidh såto wärden och
den dräpne Jon i Ramskogh och drucko och widh dhe såto tilsammansz begyn
te dhe älta sin emellan, tå sadhe bondensz hustru till den dräpne, käre Jon
effter i inthet kunne semia på med min man, så går antingen i anderstugan
och leggen eder, eller och heem,och the fingo honom sin hatt och vantar och han
bödh godh natt och kom sin wägh och waar uthe een timma och dhe stengde derasz
dörar igen, tå kom Jon den dräpne och badh them läta vp, hustrun och bon
den i gården wille inthet gerna läta vp, ty han var een ölnar, tå begynte
den dräpne ropa och drogh vtj knijffuen, begynte sticka och skära i dörren.
werden i gården sadhe williom wij läta vp, wij williom see till wij få legga honom
tå gick hustrun vth och när hon lätte vp dörren sågh hon at Jon hadhe kniffuen
dragen. Tå stode både på gården och budhe huar andra gå först in, tå skut
werdensz hustru den dräpne först in, fruchtandesz at om hennesz man hadhe gådt
tiandesz för spiszen och drucko, och när ölet fick macht begynte the tala
huadh dhe kunde, fierdingzmannen lågh i högsätet badh feltwäbelen och
bonden kysza alt det ledt war, det hästen hadhe och annat plumt, som in
thet är hoffueligit at skriffua. Tå sadhe Jöns Trufuidszon till Simon
din stiffader Jon i Ramskogh haffuer giordt migh mycket emot och
bruckatt een slem mundh, hadhe det warit i mine vnga dager tå hade iagh
inthet fördragit dett. Så swarade Simon, min stiffader är mycket oroligh
när han är drucken, låter honom i affton bliffua tilfridz. Widh det tala
desz flotte bonden Jon Rundh sigh bätter fram på försätet, och sadhe till
den dräpne, statt vp och drick medh migh, haffuer tu drucket med min hu
stru idagh men iagh war borte och bortgiffuit mitt ööll, så drick nu medh
migh och ligg innthet länger på lwr och förtreta osz med tin onda mundh, elliest
slår iagh digh i pannan medh skålen, tå framkom Simon den dräpnes
stiffson och lade sigh der emellan och sadhe till bonden i gården, min stiffader
haffuer offta giffuit eder öll och i honom, låter honom wara i affton, i det sam
ma togh wärden Jon Rundh en tallerck och kastade ådt Simon ändoch det
inthet drabbade. Sedan bar ådt honom med een telleknijff. Tå språngh drå
paren emellom och skilde dhem ådt at Simon kom uthur stugan och gick
neder i gården och waar der een timma eller twå och gick sedan heem och la
dhe sigh at soffua på sin sängh. I midler tidh han war uthe såto werden, drå
paren och den dräpne tilhopa och drucko, när han hadhe soffuit een stundh
kom dråparen Jönsz Truffuidszon och wechte honom vp, säijandesz hielp
migh mine stöfflar aff, det han och giorde, sedan gick han i sin sängh och
fältwäbelen dråparen gick och at legga sigh. I midler tidh såto wärden och
den dräpne Jon i Ramskogh och drucko och widh dhe såto tilsammansz begyn
te dhe älta sin emellan, tå sadhe bondensz hustru till den dräpne, käre Jon
effter i inthet kunne semia på med min man, så går antingen i anderstugan
och leggen eder, eller och heem,och the fingo honom sin hatt och vantar och han
bödh godh natt och kom sin wägh och waar uthe een timma och dhe stengde derasz
dörar igen, tå kom Jon den dräpne och badh them läta vp, hustrun och bon
den i gården wille inthet gerna läta vp, ty han var een ölnar, tå begynte
den dräpne ropa och drogh vtj knijffuen, begynte sticka och skära i dörren.
werden i gården sadhe williom wij läta vp, wij williom see till wij få legga honom
tå gick hustrun vth och när hon lätte vp dörren sågh hon at Jon hadhe kniffuen
dragen. Tå stode både på gården och budhe huar andra gå först in, tå skut
werdensz hustru den dräpne först in, fruchtandesz at om hennesz man hadhe gådt
6v
fhöre, tå hadhe den andre stucket honom, och i dett samma hustrun förde in
den dräpne stack han henne i handen, der öffuer bonden bleff iffrigh, och
kastade harde ordh sin emellan, en långh stundh, omsider bleff inthet bätter
än dhe båro tillhopa och stötte bordett omkull, och liusett kom på golffuet
huilcket strax bleff vptagit igen så at det inthet slucknade, och på bor
det stodh och een ööllskåll den kom och omkull och kom uth på feltwä
belen som lågh i bäncken och der soff, der aff han bleff för orsackatt
till wrede, och tänchte at den dräpne giorde det i förachtt, och spilte öll på
honom, i sömnen, mente och det skulle gella honom an, efter han tilfö
renne hadhe trett medh honom. Språngh så vp vthur sängen togh sin weria
och stack honom i bröstet, der aff han bleff strax dödh, och taladhe aldrigh
itt ordh. Detta bekienner dråparen, och inthet protesterar emot protocollet.
Nu bleff den dödesz hustru tilfrågat, om hon stodh på sin högsta rett
emot dråparen, och begärade hansz lijff. Tå swarade hon med gråtan
desz tårar, at een öffuerdådigh skalk togh hennesz förre man aff dager.
och sedan rymde ricket och hon sporde honom aldrigh igen, vthan leffde een
tidh i sorgeligit enckeståndh och mest hennesz bohagh betalltesz bort i geldh.
Nu haffuer hon leffuat med denne mannen Jon Jönszon som nu bleff slagen
fiortan eller 16 åhr, och i samma olycke mist honom, och beuiste att hon
efter sin man både till chronan och andra är skyldigh tuedobbelt, emot
dett hennesz bohagh kan förslå, derföre begärade hon i jesu nampn, at drå
paren icke måtte dömmas, vthan tilhållen at betala hennesz och hennesz
mansz geldh, at hon icke skulle alt mista och gå med staffuen at tigga fö
dan, hon wille gerna hennesz barn och slecht förlåta och tilgiffua dråpa
ren all skuldh och hembd. Såsom och samptlige alle tilhopa her inne för
retten på dett vnderdånligesta tigga H.M.tz och den högloflige K. hofretz
nåder, at dhe för målzägandesz vnderdånige förbön och derasz trångh
och nödh wille benåda dråparen liffuet. Men icke des minder bleff
denne dråpsack tagen till skerskodan och domb och satt till dhe 12 att
betäncka om detta dråp war giordt aff retta liffznödh eller wellust.
och när dhe hadhe omröstat gåffuo dhe suar at ändoch dhe finna stor skuld
hosz den dödhe och wiste han war een stor ölgerk och altid hadhe elackt mund
hoff och ohöffuiskt tall, lickuell efter retten finner ingen åuerckan efter
honom på dråparen vthan allena den ölskålen som kom på honom i
sömnen när bordet nedföll och kunde wara emot hansz willie efter han den
icke kastade handlöst ifrån sigh, synesz wara itt ringa brått tilfälle för
den dräpne stack han henne i handen, der öffuer bonden bleff iffrigh, och
kastade harde ordh sin emellan, en långh stundh, omsider bleff inthet bätter
än dhe båro tillhopa och stötte bordett omkull, och liusett kom på golffuet
huilcket strax bleff vptagit igen så at det inthet slucknade, och på bor
det stodh och een ööllskåll den kom och omkull och kom uth på feltwä
belen som lågh i bäncken och der soff, der aff han bleff för orsackatt
till wrede, och tänchte at den dräpne giorde det i förachtt, och spilte öll på
honom, i sömnen, mente och det skulle gella honom an, efter han tilfö
renne hadhe trett medh honom. Språngh så vp vthur sängen togh sin weria
och stack honom i bröstet, der aff han bleff strax dödh, och taladhe aldrigh
itt ordh. Detta bekienner dråparen, och inthet protesterar emot protocollet.
Nu bleff den dödesz hustru tilfrågat, om hon stodh på sin högsta rett
emot dråparen, och begärade hansz lijff. Tå swarade hon med gråtan
desz tårar, at een öffuerdådigh skalk togh hennesz förre man aff dager.
och sedan rymde ricket och hon sporde honom aldrigh igen, vthan leffde een
tidh i sorgeligit enckeståndh och mest hennesz bohagh betalltesz bort i geldh.
Nu haffuer hon leffuat med denne mannen Jon Jönszon som nu bleff slagen
fiortan eller 16 åhr, och i samma olycke mist honom, och beuiste att hon
efter sin man både till chronan och andra är skyldigh tuedobbelt, emot
dett hennesz bohagh kan förslå, derföre begärade hon i jesu nampn, at drå
paren icke måtte dömmas, vthan tilhållen at betala hennesz och hennesz
mansz geldh, at hon icke skulle alt mista och gå med staffuen at tigga fö
dan, hon wille gerna hennesz barn och slecht förlåta och tilgiffua dråpa
ren all skuldh och hembd. Såsom och samptlige alle tilhopa her inne för
retten på dett vnderdånligesta tigga H.M.tz och den högloflige K. hofretz
nåder, at dhe för målzägandesz vnderdånige förbön och derasz trångh
och nödh wille benåda dråparen liffuet. Men icke des minder bleff
denne dråpsack tagen till skerskodan och domb och satt till dhe 12 att
betäncka om detta dråp war giordt aff retta liffznödh eller wellust.
och när dhe hadhe omröstat gåffuo dhe suar at ändoch dhe finna stor skuld
hosz den dödhe och wiste han war een stor ölgerk och altid hadhe elackt mund
hoff och ohöffuiskt tall, lickuell efter retten finner ingen åuerckan efter
honom på dråparen vthan allena den ölskålen som kom på honom i
sömnen när bordet nedföll och kunde wara emot hansz willie efter han den
icke kastade handlöst ifrån sigh, synesz wara itt ringa brått tilfälle för
7r
dråparen för:be JönszTruffuidszon at taga hansz lijff efter det 2 och
12 Capp. i Dråp.b. i L.L. Hvadh belångande Jönsz Truffuidson feltwä
bell, så är han een manhafftigh karll, länge och troligen tient och hafuer
det vitneszbördh aff sine officerere och compagnie at han aldrigh war besla
gen med dett ringaste parlemente, dett samma vitnar och hansz kiörcko
herde, deszlickest hele häradet, at dhe aldrigh förstodo eller spordt honom
förtörna et barn, derföre fäller compagniet, nembden och häradet
för honom, in för den höglofflige konungzlige hofrett vnderdånigh för
bön, at om mögeligen sker vthan Gudz förtörnelsze at han måtte benå
dasz lijffuet, helst mädan målzäganden så hierteligen beder för honom,
och stella Gudj hembden, dråparen är på leide framkommen och är
på frij foot kommen ådt skogen igen.
Sammadagh kom för retta Per Jonszons effterlåtna encka Elin
Sonasdötter i Beckaritt, sampt Per Jonszons bröder Per och Bengt
Månszon, klagade att een vngh drängh Bengt Suenszon, lenzman
nens son i Beckarit, haffuer för een tidh sedan ihielslagit hennesz man
Per Jonszon. Och är så tilgångit som föllier. Den dödhe haffuer leffuat i 8
weckor sedan som slagzmålet stodh, och haffuer berettat sine vhener som föl
ier. Först gick den dräpne om en onszdagh ifrån sin gårdh och wille till
kyrcke och när han kom uth på gärdet, gick dråparen med sin broder och
plögde hårt widh wägen, tå sadhe dråparen till honom, när viltu betaöa
migh dhe peningar tu äst migh skyldigh, den dräpne sadhe, ja när tu villt be
tala migh mine gettter tu haffuer slagit för migh, och min hest, tå gick
dråparen ifrån plogen till honom på vägen, haffuandesz een yxa i handen
och sadhe dett skall tu aldrigh bestå at iagh haffuer slagit nogre geter för
tigh, och Per Jonszon hadhe sin yxa i handen, och den dräpne sadhe iagh weet
tu vilt icke slå migh, jagh beder tu läter bliffua migh, iagh är på min rette
kiörkowägh, war och dem emellom tilförenne liust konungensz fridh, tå
stegh den dräpne tilbackersz igen in på sin åcker, och sade, iagh må stå i frid
på min egen åker, och dråparen wille nalckasz honom nermer, tå togh den
dräpne vp een steen och kastade ådt honom och slogh honom i huffuudett
så at han durade, och folgde så strax efter med yxan och slogh honom 2 slagh att
yxan gick sönder och dråparen kom vp och togh uthi Per Jonszon och Per Jonszon
kom på backen och fattade med båda händerna öffuer dråparen och höllt, tå
kom dråparens broder och togh den dräpne back i ryggen och hölt honom
och widh dhe så stuszade tilhopa, togh dråparen uthi sin knijff och stack
12 Capp. i Dråp.b. i L.L. Hvadh belångande Jönsz Truffuidson feltwä
bell, så är han een manhafftigh karll, länge och troligen tient och hafuer
det vitneszbördh aff sine officerere och compagnie at han aldrigh war besla
gen med dett ringaste parlemente, dett samma vitnar och hansz kiörcko
herde, deszlickest hele häradet, at dhe aldrigh förstodo eller spordt honom
förtörna et barn, derföre fäller compagniet, nembden och häradet
för honom, in för den höglofflige konungzlige hofrett vnderdånigh för
bön, at om mögeligen sker vthan Gudz förtörnelsze at han måtte benå
dasz lijffuet, helst mädan målzäganden så hierteligen beder för honom,
och stella Gudj hembden, dråparen är på leide framkommen och är
på frij foot kommen ådt skogen igen.
Sammadagh kom för retta Per Jonszons effterlåtna encka Elin
Sonasdötter i Beckaritt, sampt Per Jonszons bröder Per och Bengt
Månszon, klagade att een vngh drängh Bengt Suenszon, lenzman
nens son i Beckarit, haffuer för een tidh sedan ihielslagit hennesz man
Per Jonszon. Och är så tilgångit som föllier. Den dödhe haffuer leffuat i 8
weckor sedan som slagzmålet stodh, och haffuer berettat sine vhener som föl
ier. Först gick den dräpne om en onszdagh ifrån sin gårdh och wille till
kyrcke och när han kom uth på gärdet, gick dråparen med sin broder och
plögde hårt widh wägen, tå sadhe dråparen till honom, när viltu betaöa
migh dhe peningar tu äst migh skyldigh, den dräpne sadhe, ja när tu villt be
tala migh mine gettter tu haffuer slagit för migh, och min hest, tå gick
dråparen ifrån plogen till honom på vägen, haffuandesz een yxa i handen
och sadhe dett skall tu aldrigh bestå at iagh haffuer slagit nogre geter för
tigh, och Per Jonszon hadhe sin yxa i handen, och den dräpne sadhe iagh weet
tu vilt icke slå migh, jagh beder tu läter bliffua migh, iagh är på min rette
kiörkowägh, war och dem emellom tilförenne liust konungensz fridh, tå
stegh den dräpne tilbackersz igen in på sin åcker, och sade, iagh må stå i frid
på min egen åker, och dråparen wille nalckasz honom nermer, tå togh den
dräpne vp een steen och kastade ådt honom och slogh honom i huffuudett
så at han durade, och folgde så strax efter med yxan och slogh honom 2 slagh att
yxan gick sönder och dråparen kom vp och togh uthi Per Jonszon och Per Jonszon
kom på backen och fattade med båda händerna öffuer dråparen och höllt, tå
kom dråparens broder och togh den dräpne back i ryggen och hölt honom
och widh dhe så stuszade tilhopa, togh dråparen uthi sin knijff och stack
7v
back om sigh och stack honom 9 styngh i kötet och 2 styngh sin broder som
hölt honom och aff itt styngh som han stack honom i armen och treffade een
förnemligh ådra, bleff han 8 weckor sedan dödh, som för:bet är, detta bekienner
dråparen sant wara. Omsider kom hansz hustru som dräpen bleff och skil
de dem ådt och bekienner och at dråpte så tilgick. Detta ährandet bleff
skutit till dhem 12 i nembdan, at ransacka och pröffua om dråparen
war trengder å retta liffznödh och kunde sigh eij annorledesz weria än at
han måtte honom aff dagar taga. Och när dhe hadhe omrustat tåå gåffuo the
sin [..] sålunda, att dråparen war icke trängder å retta liffznödh
vthan han haffuer det giordt aff harm och onska. Ty mädan dråparens
broder hölt den dräpne back i ryggen, war iu dråparen viszerligen försäkra
der at den dräpne kunde honom eij schada göra. Men dett den dräpne fattadhe
dråparen Bengt Suenszon i ryggen och holt honom tuert om armerna
menar retten at inthet annat der aff kan colligeras än at han dett giorde i
redhoga när dråparens broder kom honom så oförmodeligen på backen, me
nandesz sigh så kunna hålla honom at han framman till eller bröstgengesz
eij schulle kunna honom skada, ty hadhe dråparen varit ledigh och lösz och
Peder dråparensz broder hadhe alt framgent hullit den dräpne, viszerligen
hadhe han tå täncht at det hadhe platt warit giordt med hansz lijff ty drå
paren söchte [..] at betala honom dhe hugg han fick, men tuert om var Per
som dräpen bleff een dåre. at när han förmärchte at dråparen hade uthe
kniffuen och begynte sarga honom, det han honom eij sköt ifrån sigh, vthan
stodh och hölt honom och lät honom sticka sigh 9 styngh, doch alle kötsår och
inga i lijffuet, brede vidh detta finner man och bruth hoosz den dhöde, nem
ligen dett han hade satt sigh i sinnet gå till kyrko höra Gudz ordh, det var
priszligit men när han kom på kiörkowägen i den staden han skulle haffua
täncht på gudeligheet och Gudz fruchtan, haffuer han fört sigh tretta medh
dråparen med otidigt mundbruck, omsider och först giffuit uth hugg och
brutit konungensz fridh som dem emellan lyst, och såledesz samma fridh
föruerckat. Men lickwist kan detta inthet sluta at befrija dråparens
lijff medh, vthan efter dråparen aff berådde modh lop ifrån sine oxar och
emot honom på sin rätta wägh och togh hansz lijff, eij heller achtade konun
gensz fridh dem war emellan satt, dömsz han vara wärdh giffua lijff för lijff
efter dett 2 och 12 Capp i Dråp. i L.L. Anlångandesz målzäganderna så
låta dhe wreden falla och stella hembden Gudj och vnderdånligen supplicera
hölt honom och aff itt styngh som han stack honom i armen och treffade een
förnemligh ådra, bleff han 8 weckor sedan dödh, som för:bet är, detta bekienner
dråparen sant wara. Omsider kom hansz hustru som dräpen bleff och skil
de dem ådt och bekienner och at dråpte så tilgick. Detta ährandet bleff
skutit till dhem 12 i nembdan, at ransacka och pröffua om dråparen
war trengder å retta liffznödh och kunde sigh eij annorledesz weria än at
han måtte honom aff dagar taga. Och när dhe hadhe omrustat tåå gåffuo the
sin [..] sålunda, att dråparen war icke trängder å retta liffznödh
vthan han haffuer det giordt aff harm och onska. Ty mädan dråparens
broder hölt den dräpne back i ryggen, war iu dråparen viszerligen försäkra
der at den dräpne kunde honom eij schada göra. Men dett den dräpne fattadhe
dråparen Bengt Suenszon i ryggen och holt honom tuert om armerna
menar retten at inthet annat der aff kan colligeras än at han dett giorde i
redhoga när dråparens broder kom honom så oförmodeligen på backen, me
nandesz sigh så kunna hålla honom at han framman till eller bröstgengesz
eij schulle kunna honom skada, ty hadhe dråparen varit ledigh och lösz och
Peder dråparensz broder hadhe alt framgent hullit den dräpne, viszerligen
hadhe han tå täncht at det hadhe platt warit giordt med hansz lijff ty drå
paren söchte [..] at betala honom dhe hugg han fick, men tuert om var Per
som dräpen bleff een dåre. at när han förmärchte at dråparen hade uthe
kniffuen och begynte sarga honom, det han honom eij sköt ifrån sigh, vthan
stodh och hölt honom och lät honom sticka sigh 9 styngh, doch alle kötsår och
inga i lijffuet, brede vidh detta finner man och bruth hoosz den dhöde, nem
ligen dett han hade satt sigh i sinnet gå till kyrko höra Gudz ordh, det var
priszligit men när han kom på kiörkowägen i den staden han skulle haffua
täncht på gudeligheet och Gudz fruchtan, haffuer han fört sigh tretta medh
dråparen med otidigt mundbruck, omsider och först giffuit uth hugg och
brutit konungensz fridh som dem emellan lyst, och såledesz samma fridh
föruerckat. Men lickwist kan detta inthet sluta at befrija dråparens
lijff medh, vthan efter dråparen aff berådde modh lop ifrån sine oxar och
emot honom på sin rätta wägh och togh hansz lijff, eij heller achtade konun
gensz fridh dem war emellan satt, dömsz han vara wärdh giffua lijff för lijff
efter dett 2 och 12 Capp i Dråp. i L.L. Anlångandesz målzäganderna så
låta dhe wreden falla och stella hembden Gudj och vnderdånligen supplicera
8r
till den höglofflige k. hoffrett, dett rätten täckesz efter desz högwisza be
tänckande benåda dråparen liffuet och till peninge böther, i licka måtto
beder och häradet för honom efter han altidh haffuer varit een ödmiuck, stilla och
gudfruchtigh drängh, eij heller haffuer varit tilförenne beslagen med nogott
perlemente eller miszgerningh. Så är och her för retten beuist at den som
såren fick bleff dödh aff wanröcht och brist på bådskierere, dy han hadhe
ingen styngh i lijffuet vthan kötszår som well hade kunnat helasz. Drå
paren är fengzligh och tilstädesz.
Kom för retta Trulsz Nilszon i Törp och anklagade sin hustru Lusze So
nes dötter at hon haffuer låtit sigh lägra aff een gifft bonde, Sven
Åckaszon i Siöarit b:d. Men parterna som bliffua beskylte biuda hartt
neij för sigh och Trulsz haffuer sådane skell der till att dhe haffua varit
gestbudne aff welachtat Brådde i Markaritt till kiörkogångzöll
och när dhe haffua sutit een långh stundh på natten bleff Lusze Trulszes
hustru öffuer sigh drucken, gick uth och föll på gården, slogh sigh mycket illa
tå kommo Bråddesz tienstepigor och togo henne vp boro henne i een sängh at
soffua, och i samma stuga war beredt sängh till Suen Åckaszon hansz hustru
och barn. Och hosz Lusze Soneszdotter bleff lagd een annor hustru Lusze i Å
mon be:d. Omsider kom Suen Åckaszon med sin hustru och gingo till sängz, fram
emot hanegellet trängde Suen Åckaszon hielpa naturen och när han kom in
igen kunde han icke råcka sin retta sängh till sin hustru, ty der var mörckt
och karlen drucken, vthan kom till den sängen der dhe twå quinnor låge uthi
och lade sigh tuert i sängen om derasz fötter, tå wacknade Lusze i Åmon som
inthet war så möcket drucken och gick uthur sängen till Suen Åckaszons
hustru i andra sängen, och Lusze i Åmon säger offentligen at han henne
då lägrade. Men Lusze togh sigh ingen vitne aff dem i stugan wore, vthan för
töszade sacken i 2 månader. Lusze i Åmon står på festan foot, är allena och
will öffuertyga dem sådan groff miszgerningh, der emot vthfäste Suen
Åckaszon i Siöarit een 12 manna edh och Trulszes hustru i Törp Lusze
een 12 dannequinne eedh till nästa tingh.
Sammadagh tingfördesz een drängh Gudmund Jönszon i Vttersznäsz på
frelsze och bleff anklagat haffua besoffuit een ryttere hustru Märitt
Oluffzdötter i Vttersznäsz och på frelsze och aflat barn med henne, dett dhe bå
tänckande benåda dråparen liffuet och till peninge böther, i licka måtto
beder och häradet för honom efter han altidh haffuer varit een ödmiuck, stilla och
gudfruchtigh drängh, eij heller haffuer varit tilförenne beslagen med nogott
perlemente eller miszgerningh. Så är och her för retten beuist at den som
såren fick bleff dödh aff wanröcht och brist på bådskierere, dy han hadhe
ingen styngh i lijffuet vthan kötszår som well hade kunnat helasz. Drå
paren är fengzligh och tilstädesz.
Kom för retta Trulsz Nilszon i Törp och anklagade sin hustru Lusze So
nes dötter at hon haffuer låtit sigh lägra aff een gifft bonde, Sven
Åckaszon i Siöarit b:d. Men parterna som bliffua beskylte biuda hartt
neij för sigh och Trulsz haffuer sådane skell der till att dhe haffua varit
gestbudne aff welachtat Brådde i Markaritt till kiörkogångzöll
och när dhe haffua sutit een långh stundh på natten bleff Lusze Trulszes
hustru öffuer sigh drucken, gick uth och föll på gården, slogh sigh mycket illa
tå kommo Bråddesz tienstepigor och togo henne vp boro henne i een sängh at
soffua, och i samma stuga war beredt sängh till Suen Åckaszon hansz hustru
och barn. Och hosz Lusze Soneszdotter bleff lagd een annor hustru Lusze i Å
mon be:d. Omsider kom Suen Åckaszon med sin hustru och gingo till sängz, fram
emot hanegellet trängde Suen Åckaszon hielpa naturen och när han kom in
igen kunde han icke råcka sin retta sängh till sin hustru, ty der var mörckt
och karlen drucken, vthan kom till den sängen der dhe twå quinnor låge uthi
och lade sigh tuert i sängen om derasz fötter, tå wacknade Lusze i Åmon som
inthet war så möcket drucken och gick uthur sängen till Suen Åckaszons
hustru i andra sängen, och Lusze i Åmon säger offentligen at han henne
då lägrade. Men Lusze togh sigh ingen vitne aff dem i stugan wore, vthan för
töszade sacken i 2 månader. Lusze i Åmon står på festan foot, är allena och
will öffuertyga dem sådan groff miszgerningh, der emot vthfäste Suen
Åckaszon i Siöarit een 12 manna edh och Trulszes hustru i Törp Lusze
een 12 dannequinne eedh till nästa tingh.
Sammadagh tingfördesz een drängh Gudmund Jönszon i Vttersznäsz på
frelsze och bleff anklagat haffua besoffuit een ryttere hustru Märitt
Oluffzdötter i Vttersznäsz och på frelsze och aflat barn med henne, dett dhe bå
8v
den godwilligen bekienna, derföre bleffuo dhe efter Gudz lagh sagde
ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer med nogor mansz hustru han
skall döden döö, både horkarlen och horkånan, derföre at han med sin
nästasz hustru hoor bedriffuit haffuer.
Sammadagh tingfördesz een soldat Per i Kornbärga huilcken widh
Calmar är prestwigd med en encka Ingeborgh Anderszdötter
och nu haffuer han belägrat een piga i Hallaridz sochn Lusze På
ffuelz dötter och afflat barn medh henne, det båden godwilligen bekien
na, och medh den prestwigda haffuer Per gådt i sängh och säte lickasom
ächta folck och emädan fästningh är så högt recknat som vigningh, der
före fälltesz han efter Gudz lagh till liffuet. Den som hoor bedriffuer medh
nogor mansz hustru han skall döden döö, både hoorkarlen och hoorkånan
derföre at han med sin nästes hustru hoor bedriffuit haffuer. Soldaten är
een vngh frisk karll och barfattigh, haffuer inthet mehra än dett han står
och går uthi.
Kom för retta een löszkåna Kirstin Jönsz dötter och klagade att een ryt
tare Nilsz Anderszon hadhe gått i löffte at Jon i Ramskogh skulle beta
la henne 8 rdr. Men nu efter Jon i Ramskogh nu är bleffuen dödh och fin
nesz inthet i bohaget at betala medh derföre bleff affsagdt att löffteszman
nen skulle betala kånan Kirstin be:te 8 rdr.
Sammadagh bleff Kirstin Anderszdötter i Sletten frijkiendh för det
squalp och tall hon var kommen uthi at hon skulle haffua födt barn efter
till samma tall finnesz inthet bewisz eller skell.
Sammadagh kom för retta Gunnar Erickson i Fägrult och Nilsz Johanszon i
Bösalt deresz skriffuelsze daterat Marckarit den 27 Januarij 1635 der
uthi dhe bekienna sigh haffua giordt itt fast jordabytee emellan, at Gunne
Erickszon haffuer giffuit Nilsz Johanszon sin hustrus jordh i Örnafälle
nemligen 1/8 aff aller gården och derföre igen bekommit 1/8 i Bösaltt
som han och hansz hustru åtte och Nilsz Johanszon sålt samma
1/8 i Örnafälle till Mattesz Larszon, hansz hustru Elsza Jönsz dötter, Gunne
Larszon hansz hustru Kirstin Larszdötter och Gunne Eskellszon hansz hustru
Kella Månszdotter och derföre vpt 67 dlr godt mynt 1 ½ lb smör,
ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer med nogor mansz hustru han
skall döden döö, både horkarlen och horkånan, derföre at han med sin
nästasz hustru hoor bedriffuit haffuer.
Sammadagh tingfördesz een soldat Per i Kornbärga huilcken widh
Calmar är prestwigd med en encka Ingeborgh Anderszdötter
och nu haffuer han belägrat een piga i Hallaridz sochn Lusze På
ffuelz dötter och afflat barn medh henne, det båden godwilligen bekien
na, och medh den prestwigda haffuer Per gådt i sängh och säte lickasom
ächta folck och emädan fästningh är så högt recknat som vigningh, der
före fälltesz han efter Gudz lagh till liffuet. Den som hoor bedriffuer medh
nogor mansz hustru han skall döden döö, både hoorkarlen och hoorkånan
derföre at han med sin nästes hustru hoor bedriffuit haffuer. Soldaten är
een vngh frisk karll och barfattigh, haffuer inthet mehra än dett han står
och går uthi.
Kom för retta een löszkåna Kirstin Jönsz dötter och klagade att een ryt
tare Nilsz Anderszon hadhe gått i löffte at Jon i Ramskogh skulle beta
la henne 8 rdr. Men nu efter Jon i Ramskogh nu är bleffuen dödh och fin
nesz inthet i bohaget at betala medh derföre bleff affsagdt att löffteszman
nen skulle betala kånan Kirstin be:te 8 rdr.
Sammadagh bleff Kirstin Anderszdötter i Sletten frijkiendh för det
squalp och tall hon var kommen uthi at hon skulle haffua födt barn efter
till samma tall finnesz inthet bewisz eller skell.
Sammadagh kom för retta Gunnar Erickson i Fägrult och Nilsz Johanszon i
Bösalt deresz skriffuelsze daterat Marckarit den 27 Januarij 1635 der
uthi dhe bekienna sigh haffua giordt itt fast jordabytee emellan, at Gunne
Erickszon haffuer giffuit Nilsz Johanszon sin hustrus jordh i Örnafälle
nemligen 1/8 aff aller gården och derföre igen bekommit 1/8 i Bösaltt
som han och hansz hustru åtte och Nilsz Johanszon sålt samma
1/8 i Örnafälle till Mattesz Larszon, hansz hustru Elsza Jönsz dötter, Gunne
Larszon hansz hustru Kirstin Larszdötter och Gunne Eskellszon hansz hustru
Kella Månszdotter och derföre vpt 67 dlr godt mynt 1 ½ lb smör,
9r
humble 3 skepp. och haffua dhe och giffuit i etlöffues gåffuo N.
Gunnar Erickszon 12 dlr godt mynt och 3 rdr och Per Trulszon i Fä
grult vpt 12 rdr summa i godt mynt 101 ½ dr smör 1 ½ lb hum
ble 3 skepp.
Gårdar vpbiudas
1/3 aff söndre gården i Hallarit 2. 1/6 i Göszhultt 2.
1/3 aff Tormanszbögd 1. 1/4 i Mistrultt 2.
1/3 aff Liungzkiöp 1. 1/4 i Siöaritt 3.
½ Tånneritt 2. 1/4 aff Kierragården 3.
1/3 i Åhrhultt 3. 1/4 aff norre gården i Hallarit 1.
Sammadagh bleff affsagdt at Bengta i Rya skall igen bekomma
alt det hennesz son Sven Månszon hade giffuit sin fästemö Ingerd
Nilszdotter, föruthan dett han henne gaff å rette fästninge daghen.
Kom för retta Per Erickszon i Fägrult fulmyndigh på Nilsz Johan
szons vegnar i Bösalt och bekiende at han haffier giordt jordabyte
med Gunnar Erickszon i Fägrultt och giffuit honom 1/8 i Bösalt för 1/8
i Örnafälle och Nilsz Johanszon haffuer giffuit Gunnar till bytesz
10 dr huit mynt och dhe 3 bönder i Örnafälla haffua giffuit Gunnar
Erickszon 15 dr huit mynt nemligen Mattesz, Gunne Larszon och Gun
ne Eskellszon, på dett han skulle giöra det bytet, derföre tingskiöttesz 1/8
aff Bösalt in vnder Gunne Erickszon hansz hustru Bengta Perszdotter
till euerdeligh ägendom.
Andre dagen continuerades tinget.
Sammadagh vpbödh sigh beskedeligh man Ebbe Jonszon i Kylhult och tilfrå
gade almogen i gemen om nogon hadhe honom at beskylla i nogon måt
to sedan han bekom s. hugkommelsze K.M:tz Göstaff Adolpsz försuarel
szes breff och pardon på sin sack, nemligen at han skulle hålla sigh hemma ved
sitt bohagh stilla och roligh. Tå witnade alla enhelleligen at han haffuer stelt
sigh redeligen och vell alt sedan den tiden. etc.
Sammadagh kom för retta Nilsz Gudmunszon i Flåboda och talade
till Simon i Åszana om nogot arff efter Kirstin i Gräszholmen at han
hade vndandolt månge pertzeler till een anseeligh summa som henne
Gunnar Erickszon 12 dlr godt mynt och 3 rdr och Per Trulszon i Fä
grult vpt 12 rdr summa i godt mynt 101 ½ dr smör 1 ½ lb hum
ble 3 skepp.
Gårdar vpbiudas
1/3 aff söndre gården i Hallarit 2. 1/6 i Göszhultt 2.
1/3 aff Tormanszbögd 1. 1/4 i Mistrultt 2.
1/3 aff Liungzkiöp 1. 1/4 i Siöaritt 3.
½ Tånneritt 2. 1/4 aff Kierragården 3.
1/3 i Åhrhultt 3. 1/4 aff norre gården i Hallarit 1.
Sammadagh bleff affsagdt at Bengta i Rya skall igen bekomma
alt det hennesz son Sven Månszon hade giffuit sin fästemö Ingerd
Nilszdotter, föruthan dett han henne gaff å rette fästninge daghen.
Kom för retta Per Erickszon i Fägrult fulmyndigh på Nilsz Johan
szons vegnar i Bösalt och bekiende at han haffier giordt jordabyte
med Gunnar Erickszon i Fägrultt och giffuit honom 1/8 i Bösalt för 1/8
i Örnafälle och Nilsz Johanszon haffuer giffuit Gunnar till bytesz
10 dr huit mynt och dhe 3 bönder i Örnafälla haffua giffuit Gunnar
Erickszon 15 dr huit mynt nemligen Mattesz, Gunne Larszon och Gun
ne Eskellszon, på dett han skulle giöra det bytet, derföre tingskiöttesz 1/8
aff Bösalt in vnder Gunne Erickszon hansz hustru Bengta Perszdotter
till euerdeligh ägendom.
Andre dagen continuerades tinget.
Sammadagh vpbödh sigh beskedeligh man Ebbe Jonszon i Kylhult och tilfrå
gade almogen i gemen om nogon hadhe honom at beskylla i nogon måt
to sedan han bekom s. hugkommelsze K.M:tz Göstaff Adolpsz försuarel
szes breff och pardon på sin sack, nemligen at han skulle hålla sigh hemma ved
sitt bohagh stilla och roligh. Tå witnade alla enhelleligen at han haffuer stelt
sigh redeligen och vell alt sedan den tiden. etc.
Sammadagh kom för retta Nilsz Gudmunszon i Flåboda och talade
till Simon i Åszana om nogot arff efter Kirstin i Gräszholmen at han
hade vndandolt månge pertzeler till een anseeligh summa som henne
9v
Sammadagh kom för retta Per Johanszon i Judhultt och Eskell i Jamhultt
fulmyndige på Månsz Påffuelszons vegnar i Jamhult och tingskiötte
Gudmundh Jonszon i Göszkiöp hansz hustru Ingerdh Ebbesz dötter 1/6
aff aller gården i Göszkiöp för 55 dr 1 marker Item haffuer Gudmund
lagafångzbreff daterat Hamnada den 22 Septemb. 1634 på halffue
Göszkiöpa gårdh så at han äger ½ gården och 1/6 aff andre halffparten.
Kom för retta Jon Jonszon i Ramnäsz fulmyndigh på Simon Ebbeszons
vegnar i Borultt och tingskiötte Eskell Simonszon i Jamhultt
een halff fierdingh aff Jamhultt för 42 dr danska Item fulmyndigh på
Ingerdh Simonsz döttersz vegnar och tingskiötte Eskell 4 skeppelandh för
4 skeppelandh i Giöszkiöp, Item fulmyndigh på Larsz Larszons vegnar i
Näsz och tingskiötte Eskell 1/4 aff Jamhult för 1/3 aff Ramnäsz och gi
åtteß aff ådtskillige Personer, och såledeß begärer dett måtte komma
till skifttes igen. Nemligen hustru kirstin i Gräßholma och Simon ibm
22 dr reda peningar Nilsz ibm ½ rigzdr korn 2 skep. rogh 5 skep.
Mattisz i Gräszholmen 15 marker Noch i Röckla 2 ½ rdr Item i Traheritt ½ rdr
Per i Åszana 1 rdr spenne 8 str Gertrudh i Åsana korn 1 [..] Nilsz i
Börkan malt 1 skep. Elin i Quarnagården korn 1 [..] Per i Råszan 1
skep. rogh Lille Peder i Sånna rogh 1 skep. läruffz lackan 5 str du
ckar 2 str sängakläde 6 str blaggarn eller hampegarn 8 ell ½ lb he
cklader höör Nilsz i Quinalt togh 20 str får som han sadhe at hon honom
skyldigh war för 10 dr Mattisz i Gräszholmen Simonsz kötzlige
broder beretter at han sågh Simon inlegga i een iholl bock 2 st lackan
Nilsz skiuter sigh till vitnesz, derföre bleff vpsatt till nästa tingh.
Kom för retta Sone Boszon i Ijsiöboda fullmechtigh på sin hustrus
vegnar Tyrit Danszdotter och tingskiötte Bengt Perszon i Kimmelz
bögdh hansz hustru Pernilla Perzdotter 1/4 aff Kimmelzbögd och derföre
vpt danskt mynt 126 dr huilcka peningar han haffuer inlagdt i
Ijsiöboda gårdh igen, så hansz hustru skall der igen så mycket bekomma
som han för henne i Kimmelzbögd sålt haffuer.
Kom för retta Suen Hanszon i Suenszhultt fulmyndigh på Suen Nil
szons vegnar i Gräszholmen och tingskiötte Nilsz Nilszon i Gräsz
holmen hansz hustru Gunnill Vdda dötter 1/4 aff Gräszholmen och der
före vp:t 80 dr godt mynt.
22 dr reda peningar Nilsz ibm ½ rigzdr korn 2 skep. rogh 5 skep.
Mattisz i Gräszholmen 15 marker Noch i Röckla 2 ½ rdr Item i Traheritt ½ rdr
Per i Åszana 1 rdr spenne 8 str Gertrudh i Åsana korn 1 [..] Nilsz i
Börkan malt 1 skep. Elin i Quarnagården korn 1 [..] Per i Råszan 1
skep. rogh Lille Peder i Sånna rogh 1 skep. läruffz lackan 5 str du
ckar 2 str sängakläde 6 str blaggarn eller hampegarn 8 ell ½ lb he
cklader höör Nilsz i Quinalt togh 20 str får som han sadhe at hon honom
skyldigh war för 10 dr Mattisz i Gräszholmen Simonsz kötzlige
broder beretter at han sågh Simon inlegga i een iholl bock 2 st lackan
Nilsz skiuter sigh till vitnesz, derföre bleff vpsatt till nästa tingh.
Kom för retta Sone Boszon i Ijsiöboda fullmechtigh på sin hustrus
vegnar Tyrit Danszdotter och tingskiötte Bengt Perszon i Kimmelz
bögdh hansz hustru Pernilla Perzdotter 1/4 aff Kimmelzbögd och derföre
vpt danskt mynt 126 dr huilcka peningar han haffuer inlagdt i
Ijsiöboda gårdh igen, så hansz hustru skall der igen så mycket bekomma
som han för henne i Kimmelzbögd sålt haffuer.
Kom för retta Suen Hanszon i Suenszhultt fulmyndigh på Suen Nil
szons vegnar i Gräszholmen och tingskiötte Nilsz Nilszon i Gräsz
holmen hansz hustru Gunnill Vdda dötter 1/4 aff Gräszholmen och der
före vp:t 80 dr godt mynt.
Sammadagh kom för retta Per Johanszon i Judhultt och Eskell i Jamhultt
fulmyndige på Månsz Påffuelszons vegnar i Jamhult och tingskiötte
Gudmundh Jonszon i Göszkiöp hansz hustru Ingerdh Ebbesz dötter 1/6
aff aller gården i Göszkiöp för 55 dr 1 marker Item haffuer Gudmund
lagafångzbreff daterat Hamnada den 22 Septemb. 1634 på halffue
Göszkiöpa gårdh så at han äger ½ gården och 1/6 aff andre halffparten.
Kom för retta Jon Jonszon i Ramnäsz fulmyndigh på Simon Ebbeszons
vegnar i Borultt och tingskiötte Eskell Simonszon i Jamhultt
een halff fierdingh aff Jamhultt för 42 dr danska Item fulmyndigh på
Ingerdh Simonsz döttersz vegnar och tingskiötte Eskell 4 skeppelandh för
4 skeppelandh i Giöszkiöp, Item fulmyndigh på Larsz Larszons vegnar i
Näsz och tingskiötte Eskell 1/4 aff Jamhult för 1/3 aff Ramnäsz och gi
10r
ffuit skeppelandh mot skeppelandh. Item haffuer Eskell Simonsz
arfft een fierdingh på 4 skeppelandh när, her med äger han ½ går
den och 1/8 aff den andre halffparten.
Kom för retta Eskell Simonszon på sine egne vegnar och tingskiöt
te Larsz i Näsz 1/3 i Ramnäsz för 1/4 i Jamhult och Larsz giffuit
Eskell till bytesz 36 dr danska.
Welbördigh Nilsz Kagg låter vpbiuda efter:ne frelszes gårdar danskt
godz. Klandrasz aff Masz Person Bagge.
Muggeboda 1/4 heman 1
Åstackra helt 1
Kyrcke helt 1
Welbördigh Nilsz Siöbladh låter vpbiuda efter:ne frelszes godz
Denne godz klandrasz aff welb. Trulsz Kå
sze och welb. Per Stråle anlångande
en broderpart.
Siöabro 1
Holeszåckra 1
Grimszbögd 1
Klockzhult 1
Kom för retta Sven Hanszon i Suenszhult fulmyndigh på efter:nes
vegnar, nemligen Påffual i Gunghultt, Hansz i Gryszhultt, Gun
ne i Höghultt, Elin Gudmundz vegnar och Anna Laszesdottersz vegnar
och tingskiötte Lasz Månszon i Gryszhultt, hansz hustru Kirstin Nilszes döt
ter 1/3 aff Gryszhultt och derföre vp:t Påffual i Gunghult 31 dr
godt mynt, Hansz i Gryszhultt 9 ½ dr huit mynt, Gunne i Höghultt 20 dr
Elin Gudmundz dötter 20 dr Anna Laszes dötter för itt etloffue 1 koo
Item haffuer Laszes hustru sin arffuelott i samma gårdh så at han med arff
och kiöp äger 1/3 aff Gryszhult vndantagandesz den gamble gårdzstaden
der till skall han ingen rett haffua.
Kom för retta Jönsz Månszon i Fagrult talade till Morstenn och her Pe
der i Staffzåckra om itt löffte för 19 dr kopperpeningar huilcka
peningar dhe måste honom betala efter löffte, sedan söcke derasz man
det bästa dhe gitta.
Inladesz i retta een skriffuelsze ifrån hederligh wellerdh her Torsten
i Ryholm daterat 1635 den 2 Aprilis der uthi förmälesz at Morstenn
hadhe gådt i löffte för een tiuff Jon i Löckna be:d huilcken hade stullit ifrån
Erick i Sefrarp 3 store fingrene wärderade för 2 marker str löp. 6 marker
itt lithet sölffkårsz för 2 marker itt sölffuerspenne om 1 dr en sölffuernål
arfft een fierdingh på 4 skeppelandh när, her med äger han ½ går
den och 1/8 aff den andre halffparten.
Kom för retta Eskell Simonszon på sine egne vegnar och tingskiöt
te Larsz i Näsz 1/3 i Ramnäsz för 1/4 i Jamhult och Larsz giffuit
Eskell till bytesz 36 dr danska.
Welbördigh Nilsz Kagg låter vpbiuda efter:ne frelszes gårdar danskt
godz. Klandrasz aff Masz Person Bagge.
Muggeboda 1/4 heman 1
Åstackra helt 1
Kyrcke helt 1
Welbördigh Nilsz Siöbladh låter vpbiuda efter:ne frelszes godz
Denne godz klandrasz aff welb. Trulsz Kå
sze och welb. Per Stråle anlångande
en broderpart.
Siöabro 1
Holeszåckra 1
Grimszbögd 1
Klockzhult 1
Kom för retta Sven Hanszon i Suenszhult fulmyndigh på efter:nes
vegnar, nemligen Påffual i Gunghultt, Hansz i Gryszhultt, Gun
ne i Höghultt, Elin Gudmundz vegnar och Anna Laszesdottersz vegnar
och tingskiötte Lasz Månszon i Gryszhultt, hansz hustru Kirstin Nilszes döt
ter 1/3 aff Gryszhultt och derföre vp:t Påffual i Gunghult 31 dr
godt mynt, Hansz i Gryszhultt 9 ½ dr huit mynt, Gunne i Höghultt 20 dr
Elin Gudmundz dötter 20 dr Anna Laszes dötter för itt etloffue 1 koo
Item haffuer Laszes hustru sin arffuelott i samma gårdh så at han med arff
och kiöp äger 1/3 aff Gryszhult vndantagandesz den gamble gårdzstaden
der till skall han ingen rett haffua.
Kom för retta Jönsz Månszon i Fagrult talade till Morstenn och her Pe
der i Staffzåckra om itt löffte för 19 dr kopperpeningar huilcka
peningar dhe måste honom betala efter löffte, sedan söcke derasz man
det bästa dhe gitta.
Inladesz i retta een skriffuelsze ifrån hederligh wellerdh her Torsten
i Ryholm daterat 1635 den 2 Aprilis der uthi förmälesz at Morstenn
hadhe gådt i löffte för een tiuff Jon i Löckna be:d huilcken hade stullit ifrån
Erick i Sefrarp 3 store fingrene wärderade för 2 marker str löp. 6 marker
itt lithet sölffkårsz för 2 marker itt sölffuerspenne om 1 dr en sölffuernål
10v
om 1 marker silckefranzar om 1 marker Item 1 dr huit mynt alt verde
rat för 18 marker Effter det tiuffuem är affallen och arffuingerna haffua
tagit hansz tildelningh bleff affsagdt at Morsteen skulle betala tiuff
naden sedan söcka tiuffuensz arffuingar om betalningh.
Sammadagh kom för retta Lasze i Stönia fulmechtigh på Hilla och Suen
borgh Nilszes dottresz vegnar och tingskiötte Jönsz Nilszon i Saxanäsz
hansz hustru Botill Bengtzdötter derasz arffueloter i Saxanäsza gårdh
och derföre vp:t Hilla 17 dr huit mynt, Suenborgh 17 dr huit mynt
Item haffuer Jönsz Nilszon vthlöst Ingerdh Nilszedotter för den löszöra hon
borde licka haffua mot sine systrar, både i bodzdell, klädekiöp och bröl
lopsz kost 35 dr kopperpeningar Item haffuer och Jönsz Nilszon inne hoosz
sigh i jorden som resterade honom på sin bodzdell 15 dr kopperpeningar
Item haffuer och Jöns Nilszon arfft een broderlott i samma gårdh så att han
äger 2/3 aff halffua gården, vndantagandesz een sösterlott och 1/7 aff
een fierdingh.
Kom för retta Jacob i Neglinge fulmechtigh på Arffuid Larszons och Kir
stin Larszdöttersz vegnar i Kierragården och tingskiötte Suen Larszon
hansz hustru Ingelöff Suenszdötter derasz arffuelotter i Kierragården
och derföre tilhopa med derasz moder vpt 50 rdr Item haffuer Suen
Larszon arfft een broderlot i Kierragården så at han äger 1/4 aff aller
gården.
Sammadagh tingfördes Jönsz i Åhrszhuffuudt een frelszes bonde och
enklingh huilcken haffuer besoffuit een löszkåna ifrån Danne
marck som lättfärdeligen haffuer öffuergifuit sin ächta man och
warit ifrån honom nogre åhr. I midler tidh kom hon strykandesz till
Åhrszhuffudt och der lätt sigh lägra aff be:te Jönsz. derföre bleffuo dhe
efter Gudz lagh sagde ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer med
nogor mansz hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh kom för retta een skattabonde Nilsz i Ramnarit, sol
dat gifft man huilcken bleff anklagat haffua besoffuit een piga
Elin i Ramnaritt be:d och afflat barn tilsammans, det dhe godwilli
gen bekienna, derföre bleffuo the efter Gudz lagh sagde ifrån lifuet
Then som hoor bedriffuer med nogor mansz hustru han skall döden döö
både horkarllen och horkånan etc. derföre at han medh sin nästes
hustru hoor bedriffuit haffuer etc.
rat för 18 marker Effter det tiuffuem är affallen och arffuingerna haffua
tagit hansz tildelningh bleff affsagdt at Morsteen skulle betala tiuff
naden sedan söcka tiuffuensz arffuingar om betalningh.
Sammadagh kom för retta Lasze i Stönia fulmechtigh på Hilla och Suen
borgh Nilszes dottresz vegnar och tingskiötte Jönsz Nilszon i Saxanäsz
hansz hustru Botill Bengtzdötter derasz arffueloter i Saxanäsza gårdh
och derföre vp:t Hilla 17 dr huit mynt, Suenborgh 17 dr huit mynt
Item haffuer Jönsz Nilszon vthlöst Ingerdh Nilszedotter för den löszöra hon
borde licka haffua mot sine systrar, både i bodzdell, klädekiöp och bröl
lopsz kost 35 dr kopperpeningar Item haffuer och Jönsz Nilszon inne hoosz
sigh i jorden som resterade honom på sin bodzdell 15 dr kopperpeningar
Item haffuer och Jöns Nilszon arfft een broderlott i samma gårdh så att han
äger 2/3 aff halffua gården, vndantagandesz een sösterlott och 1/7 aff
een fierdingh.
Kom för retta Jacob i Neglinge fulmechtigh på Arffuid Larszons och Kir
stin Larszdöttersz vegnar i Kierragården och tingskiötte Suen Larszon
hansz hustru Ingelöff Suenszdötter derasz arffuelotter i Kierragården
och derföre tilhopa med derasz moder vpt 50 rdr Item haffuer Suen
Larszon arfft een broderlot i Kierragården så at han äger 1/4 aff aller
gården.
Sammadagh tingfördes Jönsz i Åhrszhuffuudt een frelszes bonde och
enklingh huilcken haffuer besoffuit een löszkåna ifrån Danne
marck som lättfärdeligen haffuer öffuergifuit sin ächta man och
warit ifrån honom nogre åhr. I midler tidh kom hon strykandesz till
Åhrszhuffudt och der lätt sigh lägra aff be:te Jönsz. derföre bleffuo dhe
efter Gudz lagh sagde ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer med
nogor mansz hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh kom för retta een skattabonde Nilsz i Ramnarit, sol
dat gifft man huilcken bleff anklagat haffua besoffuit een piga
Elin i Ramnaritt be:d och afflat barn tilsammans, det dhe godwilli
gen bekienna, derföre bleffuo the efter Gudz lagh sagde ifrån lifuet
Then som hoor bedriffuer med nogor mansz hustru han skall döden döö
både horkarllen och horkånan etc. derföre at han medh sin nästes
hustru hoor bedriffuit haffuer etc.
11r
Gårdar vpbiudas
2/6 aff Steckarp Norregården 2. ½ Skattagården i Torlarp 1.
½ Ickarnarp 2. ½ fierding i Högaholm 1.
½ gården i Åby 2. 1/8 i samma gårdh 1.
½ fierdingh i Gunghult 2. 1/4 aff Fagrultt 1.
½ fierdingh i Flåboda 1.
Sammadagh klagade Suen Åckaszon i Siöarit och Per ibm at wel:dig
Oluff Strålesz fogte haffuer pantatt ifrån Sven een kettell om
5 rdr och Per een kettell om 2 rdr aff den orsack at Oluff Strå
le äger een rumpeiordh eller vrfieldh huilcken haffuer legat ödhe
jemvell och ½ chronogården, der aff togh han tilfälle at panta, för
vthlagorna. Men dett är beuiszligit at samma jordh länge haffuer legat
ödhe, och ingen gärdt eller wårdt om henne, eij heller finnasz i åhrlige
jordebocken, fogten haffuer dem pantat owitterligen mädan dhe voro
widh kyrckan och fördt panten aff häradet, huilcket är olagli
git at han honom icke nedsatte till retta. Derföre begäresz att
welb. Oluff Stråle wille hålla fougden der till at han steller
panten till retta, dy bönderna bekienna at dhe aldrigh stadde sam
ma jordh eller henne bruckat haffua. Begäresz fördenschuldh at
welb. Oluff Stråle låter affwitra sin lott som han formener sigh
der haffua och sedan hålle hegn och wårdh med gärdeszgårder och annat
ty dhe begära intet vthiorden, och föruthan detta som fougden togh
måste bönderna betala cronan fulckomligh skatt.
Kom för retta Mattesz i Lunden och beuiste med itt pantabreff vn
der 6 mansz bomercke at han haffuer sigh tilpantat 1/3 aff Er
land Perszonsz gårdh i Höreda för 60 dr huit mynt. Nu kommer Månsz
Perszon och säger sigh tilförenne haffua begynt at tilpanta för:be 1/3
doch haffuer han inthet pantabreff derföre kunde retten eij ogilla pan
tabreffuet vthan Månsz sööker sin man som han haffuer uthlänt pe
ningerna och Mattesz behåller panten.
Kom för retta Oluff i Boarit huilkens dötter Märita Oluffzdotter
gaff ryttare hustru, haffuer sigh låtet lägra, aff een vngh drängh
Andersz Jönszon bd. och på det ryttaren skulle taga hansz dotter till nå
der igen och behålla henne itt ehrligt echtenskap så haffuer Oluff aff itt
welment vpsåt skenckt sin mågh och dötter 1/3 aff Boaridz gårdh i Ryszbyz
2/6 aff Steckarp Norregården 2. ½ Skattagården i Torlarp 1.
½ Ickarnarp 2. ½ fierding i Högaholm 1.
½ gården i Åby 2. 1/8 i samma gårdh 1.
½ fierdingh i Gunghult 2. 1/4 aff Fagrultt 1.
½ fierdingh i Flåboda 1.
Sammadagh klagade Suen Åckaszon i Siöarit och Per ibm at wel:dig
Oluff Strålesz fogte haffuer pantatt ifrån Sven een kettell om
5 rdr och Per een kettell om 2 rdr aff den orsack at Oluff Strå
le äger een rumpeiordh eller vrfieldh huilcken haffuer legat ödhe
jemvell och ½ chronogården, der aff togh han tilfälle at panta, för
vthlagorna. Men dett är beuiszligit at samma jordh länge haffuer legat
ödhe, och ingen gärdt eller wårdt om henne, eij heller finnasz i åhrlige
jordebocken, fogten haffuer dem pantat owitterligen mädan dhe voro
widh kyrckan och fördt panten aff häradet, huilcket är olagli
git at han honom icke nedsatte till retta. Derföre begäresz att
welb. Oluff Stråle wille hålla fougden der till at han steller
panten till retta, dy bönderna bekienna at dhe aldrigh stadde sam
ma jordh eller henne bruckat haffua. Begäresz fördenschuldh at
welb. Oluff Stråle låter affwitra sin lott som han formener sigh
der haffua och sedan hålle hegn och wårdh med gärdeszgårder och annat
ty dhe begära intet vthiorden, och föruthan detta som fougden togh
måste bönderna betala cronan fulckomligh skatt.
Kom för retta Mattesz i Lunden och beuiste med itt pantabreff vn
der 6 mansz bomercke at han haffuer sigh tilpantat 1/3 aff Er
land Perszonsz gårdh i Höreda för 60 dr huit mynt. Nu kommer Månsz
Perszon och säger sigh tilförenne haffua begynt at tilpanta för:be 1/3
doch haffuer han inthet pantabreff derföre kunde retten eij ogilla pan
tabreffuet vthan Månsz sööker sin man som han haffuer uthlänt pe
ningerna och Mattesz behåller panten.
Kom för retta Oluff i Boarit huilkens dötter Märita Oluffzdotter
gaff ryttare hustru, haffuer sigh låtet lägra, aff een vngh drängh
Andersz Jönszon bd. och på det ryttaren skulle taga hansz dotter till nå
der igen och behålla henne itt ehrligt echtenskap så haffuer Oluff aff itt
welment vpsåt skenckt sin mågh och dötter 1/3 aff Boaridz gårdh i Ryszbyz
11v
och nu genast på tinget tingskiötte Adersz Jönszon hansz hustru Märit
Oluffzd. för:be 1/3 i samma gårdh Boaritt.
Sammadagh bleffuo Månsz i Skeda och Ingemar i Tranhultt wenlig
in för retten förlichte om alt dett krackell dhe sin emellan hafft
haffua een långh tidh och Månsz skulle giffue Ingemar 2 rdr der
medh är alt klart dem emellan.
Kom för retta Larsz Trulszon i Fägrultt och lätt vpteckna
sitt lagfolck der med han wille göra sigh frij för dett röchte han var
kommen vthi at han hadhe stulit een geet ifrån Jösze i Finhultt.
Effter dett war een ringa sack giorde Larsz Trulszon sielff sin edh å
bock och sedan för det hummemålet frij sagdh.
Germundh Räff i Elinge vthfäste een 6 manna edh at hansz dötter
Elin b:d icke haffuer varit haffuandesz efter som röchtet går.
Aszer i Hamnada sackfältesz för stemningh till peningar 3 marker.
cronan 2 marker
häradet 4 öre
häradzhöffdingen 4 öre
Kom för retta Månsz i Ryninge fulmechtigh på sin hustrus Bengta
Suenszdottersz och hustrus söster Karin Suenszdottersz vegnar och
tingskiötte Jönsz Olszon i Teszåsz 1/3 aff skattegården i Teszås
och derföre vp:t båden tilhopa 25 rdr Item hustru Bengta een 4
lodh skedh och huar thera itt trögekläde.
Sammadagh kom för retta welb. Andersz Olszons fougde Trulsz Perszon
och tingförde sin huszbondesz frelszes landbo Jon Jönszon i Stahultt
och bleff anklagat haffua med berådt modh och vrede öffuerfallit
een drängh Pär Jönszon i Stahultt på derasz almenningh som obytt
war der han gick at hösta höö, kom löpandesz slogh honom itt slagh medh
een stångh, 2 slagh slogh han ådt honom och inthet råckte, ty drängen
försatte med lidan och begynte hugga igen med lidan ådt för:be Jon
Oluffzd. för:be 1/3 i samma gårdh Boaritt.
Sammadagh bleffuo Månsz i Skeda och Ingemar i Tranhultt wenlig
in för retten förlichte om alt dett krackell dhe sin emellan hafft
haffua een långh tidh och Månsz skulle giffue Ingemar 2 rdr der
medh är alt klart dem emellan.
Kom för retta Larsz Trulszon i Fägrultt och lätt vpteckna
sitt lagfolck der med han wille göra sigh frij för dett röchte han var
kommen vthi at han hadhe stulit een geet ifrån Jösze i Finhultt.
| Edemen | |
| Larsz Trulszon i Fägrultt | Per Gammalszon ibm |
| Suen Jonszon ibm | Linnorm i Holzåckra |
| Eskell Murare i Iffla | Nilsz Håckonszon i Ösziö |
Effter dett war een ringa sack giorde Larsz Trulszon sielff sin edh å
bock och sedan för det hummemålet frij sagdh.
Germundh Räff i Elinge vthfäste een 6 manna edh at hansz dötter
Elin b:d icke haffuer varit haffuandesz efter som röchtet går.
Aszer i Hamnada sackfältesz för stemningh till peningar 3 marker.
cronan 2 marker
häradet 4 öre
häradzhöffdingen 4 öre
Kom för retta Månsz i Ryninge fulmechtigh på sin hustrus Bengta
Suenszdottersz och hustrus söster Karin Suenszdottersz vegnar och
tingskiötte Jönsz Olszon i Teszåsz 1/3 aff skattegården i Teszås
och derföre vp:t båden tilhopa 25 rdr Item hustru Bengta een 4
lodh skedh och huar thera itt trögekläde.
Sammadagh kom för retta welb. Andersz Olszons fougde Trulsz Perszon
och tingförde sin huszbondesz frelszes landbo Jon Jönszon i Stahultt
och bleff anklagat haffua med berådt modh och vrede öffuerfallit
een drängh Pär Jönszon i Stahultt på derasz almenningh som obytt
war der han gick at hösta höö, kom löpandesz slogh honom itt slagh medh
een stångh, 2 slagh slogh han ådt honom och inthet råckte, ty drängen
försatte med lidan och begynte hugga igen med lidan ådt för:be Jon
12r
i dett samma föll Jon omkull i een grop, tå högg Per honom i armen
itt fult köttsår och efter Jon i Stahultt och dhe andre som för honom der
bodt haffua haffuer altidh bruckat den kiersicken till den gården och
dhe andre gårdar hafffua och derasz kiersicker eenskijlte at brucka och
slå, derföre sackfältesz Pär Jönszon i Stahult för wåldzuerckan till
40 marker.
frelszes huszbonden 26 marker 10 öre 16 [..]
häradet 6 marker 2 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 2 öre 8 [..][..]
Jon i Stahultt för han lop med wredesz modh på engan och slogh ho
nom, sackfältesz till peningar 40 marker.
frelszes huszbonden 26 marker 10 öre 16 [..]
häradet 6 marker 2 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 2 öre 8 [..][..]
Item vtfäste Per Jönszon en 6 manna eedh at han icke war ivållan
desz dett Jon Jönszons oxe i Stafhult skadader ell skamfärdader bleff.
Än ytermera klagade samma fougte Trulsz at Jon i Nockarp hafuer
hugget neder 6 ecker på sin huszbondesz ägor honom owetandesz
bleff vpsatt till nembden haffuer synt.
Kom för retta Peder i Sönnanwrå fulmyndigh på Andersz Tuffua
szons vegnar i Kierr och tingskiötte Per Nilszon i Liungby hansz hustru Elin
Perszdotter 1/6 aff Ösziehultt för 65 dr godt mynt och 11 rdr för
etlöffuet.
Sammadagh kom för retta Clemet Suenszon i Skellesznäsz ful
myndigh på Anderszas och Påffuelsz vegnar i Rommerszkiöp och
Johans i Skersitt och tingskiötte Bengt Gunnarszon i Läszaritt
hansz hustru Ingeborgh Nilszes dötter ½ Balckagården i Läszaritt
och derföre vpb:t Andersz i Rommerszkiöp för 2 [..]land 96 dr kopper
mynt Påffuel för 1 [..]land 48 dr koppermynt Johansz i Skersitt
för 3 [..]landh 144 dr koppermynt Item Johansz 1 [..] haffre för et
löffuet.
Emellom Förarp och Vestraby skall hållasz syn den 8 Junj 1635
Erlandh i Elinge vthfäste een 6 manna edh at han icke haffuer
stulit får som han är kommen i röchte fhöre.
itt fult köttsår och efter Jon i Stahultt och dhe andre som för honom der
bodt haffua haffuer altidh bruckat den kiersicken till den gården och
dhe andre gårdar hafffua och derasz kiersicker eenskijlte at brucka och
slå, derföre sackfältesz Pär Jönszon i Stahult för wåldzuerckan till
40 marker.
frelszes huszbonden 26 marker 10 öre 16 [..]
häradet 6 marker 2 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 2 öre 8 [..][..]
Jon i Stahultt för han lop med wredesz modh på engan och slogh ho
nom, sackfältesz till peningar 40 marker.
frelszes huszbonden 26 marker 10 öre 16 [..]
häradet 6 marker 2 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 2 öre 8 [..][..]
Item vtfäste Per Jönszon en 6 manna eedh at han icke war ivållan
desz dett Jon Jönszons oxe i Stafhult skadader ell skamfärdader bleff.
Än ytermera klagade samma fougte Trulsz at Jon i Nockarp hafuer
hugget neder 6 ecker på sin huszbondesz ägor honom owetandesz
bleff vpsatt till nembden haffuer synt.
Kom för retta Peder i Sönnanwrå fulmyndigh på Andersz Tuffua
szons vegnar i Kierr och tingskiötte Per Nilszon i Liungby hansz hustru Elin
Perszdotter 1/6 aff Ösziehultt för 65 dr godt mynt och 11 rdr för
etlöffuet.
Sammadagh kom för retta Clemet Suenszon i Skellesznäsz ful
myndigh på Anderszas och Påffuelsz vegnar i Rommerszkiöp och
Johans i Skersitt och tingskiötte Bengt Gunnarszon i Läszaritt
hansz hustru Ingeborgh Nilszes dötter ½ Balckagården i Läszaritt
och derföre vpb:t Andersz i Rommerszkiöp för 2 [..]land 96 dr kopper
mynt Påffuel för 1 [..]land 48 dr koppermynt Johansz i Skersitt
för 3 [..]landh 144 dr koppermynt Item Johansz 1 [..] haffre för et
löffuet.
Emellom Förarp och Vestraby skall hållasz syn den 8 Junj 1635
Erlandh i Elinge vthfäste een 6 manna edh at han icke haffuer
stulit får som han är kommen i röchte fhöre.
12v
Anno 1635 den 9 Junj hölz laga tingh i Synnerbo uthi
Thuna, öfueruarandesz edle welbördige godhe men, Andersz Grijp
till Stensznäsz och Arffuidh Lilliesparre till Simmersznäs Item
welb:ne her Carll Carlszons fougde welförståndigh Johan Mickellszon
Item hederligh och wellerdh her Carll i Ryszby, her Johan Colliander
sampt häredz nembdh.
Sammadagh kommo fram för retten bönderna i Vestraby, Liunga
och Thuna och wille beuisza sigh vara vnder itt råå och röör
af fhöra synen emott dem på Förarp. När alt bleff ransackat
befans at emellan Vestraby och Thunaby äre rå och rör effter
som her Carll i Ryszby dem vprecknar, först Runesten, sedan
Chronehall eller Luszehall, så i alterestenen, så i märcket på
Simmenetörp, her emot war inga insagor denne gången
vthan somblige i Thuna, der om dhe framdelesz måga sigh om förlicka
altså kommer dem i Thunaby denne synen inthet wedh.
Om skogen emellan Förarp och Vestraby inladesz Lasze Nil
szons vitneszbördh i Läszarit, huilcken i Förarp barnfödd är
och hansz fader för honom, han förmäler at Förarp hadhe på den
tiden frijt skoghygge i skogen. Till dett andra vitnar at
der aldrigh war råmercke på Förarpa näsz och at welb. Wilham
Nederwott aldrigh bortflotte eller bortbar nogot råmercke.
Item framladesz Nilsz Jonszons vitneszbördh i Breckenetörp huilcken
haffuer berettat efter en gammall man Nilsz Ploo i Vttersznäsz at
Förarpsz ägor skulle gåå till Simmenatörp och dhe i Förarp hadhe sin
rätt in i skogen, vitneszmanner är dödh.
Thuna, öfueruarandesz edle welbördige godhe men, Andersz Grijp
till Stensznäsz och Arffuidh Lilliesparre till Simmersznäs Item
welb:ne her Carll Carlszons fougde welförståndigh Johan Mickellszon
Item hederligh och wellerdh her Carll i Ryszby, her Johan Colliander
sampt häredz nembdh.
| Nembden | |
| Jönsz Jeppaszon i Rydh | Ebbe i Hiulsznäsz |
| Månsz Botilszon i Horn | Oluff i Sckeckarp |
| Andersz i Bergheem | Per Nilszon i Ösziö |
| Per Bengtszon i Trotteslöff | Per Månszon i Sönnanwrå |
| Jon i Snelzböcke | Nilsz i Alenszkiöp |
| Johansz i Hestbergh | Per i Breckenetörp |
Sammadagh kommo fram för retten bönderna i Vestraby, Liunga
och Thuna och wille beuisza sigh vara vnder itt råå och röör
af fhöra synen emott dem på Förarp. När alt bleff ransackat
befans at emellan Vestraby och Thunaby äre rå och rör effter
som her Carll i Ryszby dem vprecknar, först Runesten, sedan
Chronehall eller Luszehall, så i alterestenen, så i märcket på
Simmenetörp, her emot war inga insagor denne gången
vthan somblige i Thuna, der om dhe framdelesz måga sigh om förlicka
altså kommer dem i Thunaby denne synen inthet wedh.
Om skogen emellan Förarp och Vestraby inladesz Lasze Nil
szons vitneszbördh i Läszarit, huilcken i Förarp barnfödd är
och hansz fader för honom, han förmäler at Förarp hadhe på den
tiden frijt skoghygge i skogen. Till dett andra vitnar at
der aldrigh war råmercke på Förarpa näsz och at welb. Wilham
Nederwott aldrigh bortflotte eller bortbar nogot råmercke.
Item framladesz Nilsz Jonszons vitneszbördh i Breckenetörp huilcken
haffuer berettat efter en gammall man Nilsz Ploo i Vttersznäsz at
Förarpsz ägor skulle gåå till Simmenatörp och dhe i Förarp hadhe sin
rätt in i skogen, vitneszmanner är dödh.
13r
Item vitnar Nilsz Olszon i Quenszle at hansz fader och farfader
hadhe bodt i Förarp all sin lijffztidh och hadhe bruckat i skogen
all sin nödtorfftigheet som aff honom komma kan, alt ifrån Hor
szakull intill Simmenatörp och så nor upådt skogen, eij heller vitnar
han at nogot märcke haffuer warit i Förarpa näsz. Item vitnar
at hansz fader bruckade halffua Storön och prestegården den andre halff
parten, men nu haffuer prestagården bruckat Storön mher än i 40
åhr och framdelesz will haffua laga fångh efter vhrminnesz häffd.
Item framladesz Jönsz Håkonszons een staffuakarlz och bittlaresz
vitneszkrifft som är barnföd i Thuna by der vthi han vitnar at han och
hansz fader aldrigh annat förnummo än at Förarpsz ägor haffua varit
i Galtahultt och oklandrat både för Vestraby, Liunga och Thuna by.
Item at een engh i Storön haffuer varit bruckat till Förarp. Denne
berettan bliffuer erkiendh för een relation och icke bolfast vitne.
Item framladesz een vitneszkrifft vnder kiörkones 6 mans
bomercke i Tutarit och pastoris signet der uthi bekienna
dhe at Förarp hadhe bruckat skogen aff vhrminnesz häffdh
och heden höösz till all sin nödtorfft i skogefångh. Kiörko
nes 6 mans nampn, Jon Nilszon i Skogzgårdh, Peder i Bre
ckenetörp, Bo Sewidszon i Gnustörp, Oluff Jonszon i Eskelsz
törp, Nilsz Knutzon i Tutarit, Suen Anderszon i Prestabo.
Welachtat Johan Mickelszon lät vpläsza sin fulmacht giffuin aff
welb:ne herre her Carll Gyldenhielm till Berquara daterat
Liungarum den 6 Aprilis 1635 huaruthinnan han skall söcka
och swara för för:be godz på welb:te herrensz vegnar, honom befales.
Sammadagh vthfäste bönderna i Vestraby een 12 manna edh
at dhe eij haffua slagit ihiel een stwt för welb:dig frw Ka
rin till Förarp, eij heller honom illa hamblat huarcken dhe eller
derasz selskap, pigor eller drängar. Jon Suenszon och Erick i Lunda
gården voro i skogen samma dagh.
Item framlade welb:digh frw till till Förarp H.M.tz wår
allernådigste vthkårade drottningz försuarelszes breff daterat den
5 Februarij 1634 att bönderna i Vestraby skole icke incommodera
hadhe bodt i Förarp all sin lijffztidh och hadhe bruckat i skogen
all sin nödtorfftigheet som aff honom komma kan, alt ifrån Hor
szakull intill Simmenatörp och så nor upådt skogen, eij heller vitnar
han at nogot märcke haffuer warit i Förarpa näsz. Item vitnar
at hansz fader bruckade halffua Storön och prestegården den andre halff
parten, men nu haffuer prestagården bruckat Storön mher än i 40
åhr och framdelesz will haffua laga fångh efter vhrminnesz häffd.
Item framladesz Jönsz Håkonszons een staffuakarlz och bittlaresz
vitneszkrifft som är barnföd i Thuna by der vthi han vitnar at han och
hansz fader aldrigh annat förnummo än at Förarpsz ägor haffua varit
i Galtahultt och oklandrat både för Vestraby, Liunga och Thuna by.
Item at een engh i Storön haffuer varit bruckat till Förarp. Denne
berettan bliffuer erkiendh för een relation och icke bolfast vitne.
Item framladesz een vitneszkrifft vnder kiörkones 6 mans
bomercke i Tutarit och pastoris signet der uthi bekienna
dhe at Förarp hadhe bruckat skogen aff vhrminnesz häffdh
och heden höösz till all sin nödtorfft i skogefångh. Kiörko
nes 6 mans nampn, Jon Nilszon i Skogzgårdh, Peder i Bre
ckenetörp, Bo Sewidszon i Gnustörp, Oluff Jonszon i Eskelsz
törp, Nilsz Knutzon i Tutarit, Suen Anderszon i Prestabo.
Welachtat Johan Mickelszon lät vpläsza sin fulmacht giffuin aff
welb:ne herre her Carll Gyldenhielm till Berquara daterat
Liungarum den 6 Aprilis 1635 huaruthinnan han skall söcka
och swara för för:be godz på welb:te herrensz vegnar, honom befales.
Sammadagh vthfäste bönderna i Vestraby een 12 manna edh
at dhe eij haffua slagit ihiel een stwt för welb:dig frw Ka
rin till Förarp, eij heller honom illa hamblat huarcken dhe eller
derasz selskap, pigor eller drängar. Jon Suenszon och Erick i Lunda
gården voro i skogen samma dagh.
Item framlade welb:digh frw till till Förarp H.M.tz wår
allernådigste vthkårade drottningz försuarelszes breff daterat den
5 Februarij 1634 att bönderna i Vestraby skole icke incommodera
13v
henne uthj hennesz skogh eller taga ifrån henne nogot för än dhe äre
medh syn lagligen åtskilde, deszlikest haffuer ståthållaren wel
bördigh Otto von Schedingh förbudit dhem at dhe eij helle skole åuer
cka på hennesz skogh. Her emot haffua dhe tagit 3 yxer sedan dett var
förbudit. Item haffuer welb:ne herren her Carll Gyldenhielm
med sin skriffuelsze daterat Berquara den 2 Martij 1635 att för:be
bönder skole vppehålla med den wålzuerckan dhe giordt haffua i sko
gen, dett dhe doch haffua öffuerträdt, och Jon i Vestraby, Arffuid
Klockare, Suen Jonszon ibm, haffua tagit förste gången huar sin yxa, af
frunesz drängar till Förarp, för än försuarelszesbreffuet bleff giffuit
men nu i vinter 1635 togh welb. Andersz Grijp een yxa, Jon i Vestra
by een, och Per Månszon i Thuna een yxa.
Item bleff welb. Willhem Nederwodh frij giordh aff alt tingzfol
cket at han är aldelesz frij för den groffue mistancken at han hade
nederreffuet och bortkastat itt råmercke i Förarpa näsz efter
der til fans ingen skäll och beskied, och Ingemar i Tranhult som i ha
stige modhe skelte honom derföre och rettade sin ord för än han aff tinge
gick, sackfältesz till peningar 3 marker efter det sidsta Cap. i Ting. B.
frelszes husxbonden 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffding 4 öre
Kom för retta Jöns Jeppaszon i Tutarit huilcken besitter och bru
ckar Prångaregården i Tutarit och besuärade sigh at för:be gårdh
är ganska ringa till ägor at han inthet kan bliffua behållen med min
dre höga öffuerheten täckesz aff gunst förmedlan i ½ owist. Aldrigh
bliffuer han elliest besitten och haffuer nu een tidh lång legat ödhe, der
egenom chronan haffuer förlorat sin rett och rettighett, huarföre är
nembdenesz enhellelige conclusion at dett är rettwist.
Anno 1635 den 8 Junj hölsz een laga häredz syn emellan högh
och welb:ne herresz Swerigesz regerande rådz och förmyndares
her Carll Gyldenhielmsz frijherresz till Berquara etc frelszes
godz Förarp bd. som tillförenne haffua warit 3 gårdar, rentar smör
18 lb belegne i Tutaridz sochn, på den ene sidan kärande huilcka
medh syn lagligen åtskilde, deszlikest haffuer ståthållaren wel
bördigh Otto von Schedingh förbudit dhem at dhe eij helle skole åuer
cka på hennesz skogh. Her emot haffua dhe tagit 3 yxer sedan dett var
förbudit. Item haffuer welb:ne herren her Carll Gyldenhielm
med sin skriffuelsze daterat Berquara den 2 Martij 1635 att för:be
bönder skole vppehålla med den wålzuerckan dhe giordt haffua i sko
gen, dett dhe doch haffua öffuerträdt, och Jon i Vestraby, Arffuid
Klockare, Suen Jonszon ibm, haffua tagit förste gången huar sin yxa, af
frunesz drängar till Förarp, för än försuarelszesbreffuet bleff giffuit
men nu i vinter 1635 togh welb. Andersz Grijp een yxa, Jon i Vestra
by een, och Per Månszon i Thuna een yxa.
Item bleff welb. Willhem Nederwodh frij giordh aff alt tingzfol
cket at han är aldelesz frij för den groffue mistancken at han hade
nederreffuet och bortkastat itt råmercke i Förarpa näsz efter
der til fans ingen skäll och beskied, och Ingemar i Tranhult som i ha
stige modhe skelte honom derföre och rettade sin ord för än han aff tinge
gick, sackfältesz till peningar 3 marker efter det sidsta Cap. i Ting. B.
frelszes husxbonden 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffding 4 öre
Kom för retta Jöns Jeppaszon i Tutarit huilcken besitter och bru
ckar Prångaregården i Tutarit och besuärade sigh at för:be gårdh
är ganska ringa till ägor at han inthet kan bliffua behållen med min
dre höga öffuerheten täckesz aff gunst förmedlan i ½ owist. Aldrigh
bliffuer han elliest besitten och haffuer nu een tidh lång legat ödhe, der
egenom chronan haffuer förlorat sin rett och rettighett, huarföre är
nembdenesz enhellelige conclusion at dett är rettwist.
Anno 1635 den 8 Junj hölsz een laga häredz syn emellan högh
och welb:ne herresz Swerigesz regerande rådz och förmyndares
her Carll Gyldenhielmsz frijherresz till Berquara etc frelszes
godz Förarp bd. som tillförenne haffua warit 3 gårdar, rentar smör
18 lb belegne i Tutaridz sochn, på den ene sidan kärande huilcka
14r
gårdar H.N:de haffuer skiencht och giffuit een sin gamble och tro
gne tienare welbördigh Willhem Nederuodh och hansz manlige arff
uinger till ewerdeligh ägendom och possession och ännu som een rett
förmyndare samme godz förswarar och hadhe giffuit i fulmacht sin
fougde ehrligh och försichtigh Johan Mickellszon för samme godz söcka
och swara, effter som fulmachten daterat Liungarum den 6 Aprilis
1635 i bockstaffuen uthuiszar. Item waar och s. Willhen Nideruodz
enckefruesz edle welbördigh fru Karin Lilliesparres eldste bro
der och rette målzman edle welb. Arffuid Lilliesparre till Simmers
nesz på hennesz sida tilstädesz. Item på andra sidan een stor bolby
Westraby be:d i Ryszby sochn belegen suarande, der uthi tuenne frel
szes hemman, på huilckens sida jordäganden sielff edle welb:ne An
ders Grijp till Stensznäs uthi egen person var tilstädesz. Item preste
gården med Stommen, sampt andre chronobönder och skattebönder
på huilckasz vegnar war hederligh wellerdh her Carll i Ryszby, vnder
fougden Per Carllszon och jordägeanderna sielffue tilstädesz och
rentar samme bolby uthi een summa 23 lb 15 marker. När syne
mennerne kommo på platzen och stridige parterne bleffuo sams at
synen skulle gå fort, fördesz synen först på derasz vegnar i För
arp till Simmenatörp, der ligger itt lagligit hörnemercke med
3 stenar vnder och een mit uthi, huilcket är itt namkunnogt mär
cke och Johan Mickellszon och welb:digh Arffuid Lilliesparre be
uiste med trouerdige mens vitneszbördh och mundtligh berettan
på platzen at Förarp haffuer altidh hafft sin häffd in till samma
mercke på den sidan. 2. Dädan ifrån norr uth synrett till
Brohalla vidh wägen emellan Tutarit och Ryszby, der möthesz bäg
ge stridige byernesz laglige vhrminnesz häffd. Så at Förarp
håller sin brolott in till mercket på denne sidan och desz we
derpart på andre sidan, der om både byerna voro sams och aff
ålder varit haffua. Der ifrån norr uth mitt i een mosze, på een li
then ödh Liungön b:d huilcket mercke i sigh sielff är godt och giltt
så at ingen kunde der emot streffua. Her med endadesz synen på
derasz sida i Förarp, men huad belångande dhe mercken som edle
welb:ne Andersz Grijp till Stensznäsz med sine adherenter uthuiste
så viste dhe sitt förste mercke i Eckön, dädan ifrån till Brudhall
gne tienare welbördigh Willhem Nederuodh och hansz manlige arff
uinger till ewerdeligh ägendom och possession och ännu som een rett
förmyndare samme godz förswarar och hadhe giffuit i fulmacht sin
fougde ehrligh och försichtigh Johan Mickellszon för samme godz söcka
och swara, effter som fulmachten daterat Liungarum den 6 Aprilis
1635 i bockstaffuen uthuiszar. Item waar och s. Willhen Nideruodz
enckefruesz edle welbördigh fru Karin Lilliesparres eldste bro
der och rette målzman edle welb. Arffuid Lilliesparre till Simmers
nesz på hennesz sida tilstädesz. Item på andra sidan een stor bolby
Westraby be:d i Ryszby sochn belegen suarande, der uthi tuenne frel
szes hemman, på huilckens sida jordäganden sielff edle welb:ne An
ders Grijp till Stensznäs uthi egen person var tilstädesz. Item preste
gården med Stommen, sampt andre chronobönder och skattebönder
på huilckasz vegnar war hederligh wellerdh her Carll i Ryszby, vnder
fougden Per Carllszon och jordägeanderna sielffue tilstädesz och
rentar samme bolby uthi een summa 23 lb 15 marker. När syne
mennerne kommo på platzen och stridige parterne bleffuo sams at
synen skulle gå fort, fördesz synen först på derasz vegnar i För
arp till Simmenatörp, der ligger itt lagligit hörnemercke med
3 stenar vnder och een mit uthi, huilcket är itt namkunnogt mär
cke och Johan Mickellszon och welb:digh Arffuid Lilliesparre be
uiste med trouerdige mens vitneszbördh och mundtligh berettan
på platzen at Förarp haffuer altidh hafft sin häffd in till samma
mercke på den sidan. 2. Dädan ifrån norr uth synrett till
Brohalla vidh wägen emellan Tutarit och Ryszby, der möthesz bäg
ge stridige byernesz laglige vhrminnesz häffd. Så at Förarp
håller sin brolott in till mercket på denne sidan och desz we
derpart på andre sidan, der om både byerna voro sams och aff
ålder varit haffua. Der ifrån norr uth mitt i een mosze, på een li
then ödh Liungön b:d huilcket mercke i sigh sielff är godt och giltt
så at ingen kunde der emot streffua. Her med endadesz synen på
derasz sida i Förarp, men huad belångande dhe mercken som edle
welb:ne Andersz Grijp till Stensznäsz med sine adherenter uthuiste
så viste dhe sitt förste mercke i Eckön, dädan ifrån till Brudhall
14v
eller Brudegiöll, sedan der ifrån till itt mercke i Förarpa näsz
som dhe mena skulle vara nedkastat, ändoch der till fans ingen skä
ligh beskiedh, eij heller syntes nogon licknelsze der till at der nogon
tidh hade varit mercke, huilcka mercken dhe föregåffuo skulle vara
sochna märcke emellom Tutarit och Ryszby, huilcket retten låter bli
ffua i sitt wärde, effter dhe äre så belegne at dhe eij kunna achtasz
för rette ägomercke, emellan för:be stridige parter. Men till denne
sackz vthförande och laglige ådtskilnat, dömdesz mercket på Simme
natöp giltt och krafftigt at Förarpsz byamåll skall sigh dijtt strecka
doch med condition och detta förbehåll att för:be Simmenatörp aldrigh
skall byggasz, dädan ifrån till Broohall, och sedan i Liungön. Men
huad belångande den engh Storön b:d som uthi 40 åhr hafuer le
gat till Prestegården, sampt nogre andre engar, som een tid långh
haffua legat till Vestraby, dhe bliffua i denne syn behåldne och o
klandrade at ligga dijtt som dhe tilförenne legat haffua. Item
huadh belångande nogre åuerckan som dhe i Vestraby haffua giordt
in på Förarpa byamåll och affhendt der ifrån een hoop huggen
wedh, och 6 str yxer, effter dett war skedt aff orsack at ingen mär
cken i långligh tidh hadhe varit granskat, eij heller viste huar by
huru wijdt deresz rett sigh strechte efter märcken, befans och
at edle welb:dig fru Karin Lilliesparresz selskap hadhe och öfuer
trädt mercken aff samma orsack som för:bet är. Her om bleffuo
parterna så öffuerens och förlichte at dhe i Westraby skulle restitu
era welb:digh fru Karin till Förarp sine yxer igen. Sedan schulle
all dhen andre tuist och oenigheet wara afftalat och dödat, her på
dhe giorde handstreckningh sin emellan inför retten.
som dhe mena skulle vara nedkastat, ändoch der till fans ingen skä
ligh beskiedh, eij heller syntes nogon licknelsze der till at der nogon
tidh hade varit mercke, huilcka mercken dhe föregåffuo skulle vara
sochna märcke emellom Tutarit och Ryszby, huilcket retten låter bli
ffua i sitt wärde, effter dhe äre så belegne at dhe eij kunna achtasz
för rette ägomercke, emellan för:be stridige parter. Men till denne
sackz vthförande och laglige ådtskilnat, dömdesz mercket på Simme
natöp giltt och krafftigt at Förarpsz byamåll skall sigh dijtt strecka
doch med condition och detta förbehåll att för:be Simmenatörp aldrigh
skall byggasz, dädan ifrån till Broohall, och sedan i Liungön. Men
huad belångande den engh Storön b:d som uthi 40 åhr hafuer le
gat till Prestegården, sampt nogre andre engar, som een tid långh
haffua legat till Vestraby, dhe bliffua i denne syn behåldne och o
klandrade at ligga dijtt som dhe tilförenne legat haffua. Item
huadh belångande nogre åuerckan som dhe i Vestraby haffua giordt
in på Förarpa byamåll och affhendt der ifrån een hoop huggen
wedh, och 6 str yxer, effter dett war skedt aff orsack at ingen mär
cken i långligh tidh hadhe varit granskat, eij heller viste huar by
huru wijdt deresz rett sigh strechte efter märcken, befans och
at edle welb:dig fru Karin Lilliesparresz selskap hadhe och öfuer
trädt mercken aff samma orsack som för:bet är. Her om bleffuo
parterna så öffuerens och förlichte at dhe i Westraby skulle restitu
era welb:digh fru Karin till Förarp sine yxer igen. Sedan schulle
all dhen andre tuist och oenigheet wara afftalat och dödat, her på
dhe giorde handstreckningh sin emellan inför retten.
15r
Anno 1635 den 11 och 12 Junj stodh laga tingh i Syn
nerbo h:tt wid rettan tingstadh Hamnada, öffueruaran
desz arendatoren ehrligh och velförståndigh Månsz Jonszon i
Jönekiöpingh, Item häredzskriffuaren och vnderfougden ehr
ligh och förståndigh Harall Trolle och Per Carllszon i Trotteslöff
sampt nembden.
Executiones
Gudmund Jönszon i Vttersznäs på frelsze för eenfalt hoor med een ryt
tare hustru Märit Olszdotter i Vttersznäs 40 marker.
f. huszbonden 26 marker 21 1/3 öre
häradet 6 marker 21 1/3 öre
häredzhöff 6 marker 21 1/3 öre
Märit Olszdötter för samme sack peningar 80 marker.
f. huszbonden 53 marker 10 öre 16 [..]
häradet 13 marker 10 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 13 marker10 öre 16 [..]
Per i Kornbärga een soldat på skatta för enfalt hoor med
Lusze Påffuelzdotter 80 marker.
k. hoffrett 53 marker 10 öre 16 [..]
häradet 13 marker 10 öre 16 [..]
häredzhöffd 13 marker10 öre 16 [..]
Lusze Påffuelzdötter för samma sack 40 marker.
k. hoffrett 26 marker 21 1/3 öre
häradet 6 marker 21 1/3 öre
häredzhöffd 6 marker 21 1/3 öre
Nilsz i Ramnarit på skatta för enfalt hoor med een ogifft kåna
Elin Perszdotter 80marker.
k. hoffrett 53 marker 10 öre 16 [..]
häradet 13 marker 10 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 13 marker10 öre 16 [..]
nerbo h:tt wid rettan tingstadh Hamnada, öffueruaran
desz arendatoren ehrligh och velförståndigh Månsz Jonszon i
Jönekiöpingh, Item häredzskriffuaren och vnderfougden ehr
ligh och förståndigh Harall Trolle och Per Carllszon i Trotteslöff
sampt nembden.
| Nembden | |
| Jönsz Jeppaszon i Rydh | Ebbe i Hiulsznäsz |
| Månsz Botilszon i Horn | Oluff i Skeckarp |
| Andersz i Bergheem | Per Nilszon i Ösziö |
| Per Bengtszon i Trotteslöff | Per Månszon i Sönnanwrå |
| Jon i Snelzböcke | Giszle i Tranhultt |
| Nilsz i Alenszkiöp | Johans i Hestbergh |
Executiones
Gudmund Jönszon i Vttersznäs på frelsze för eenfalt hoor med een ryt
tare hustru Märit Olszdotter i Vttersznäs 40 marker.
f. huszbonden 26 marker 21 1/3 öre
häradet 6 marker 21 1/3 öre
häredzhöff 6 marker 21 1/3 öre
Märit Olszdötter för samme sack peningar 80 marker.
f. huszbonden 53 marker 10 öre 16 [..]
häradet 13 marker 10 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 13 marker10 öre 16 [..]
Per i Kornbärga een soldat på skatta för enfalt hoor med
Lusze Påffuelzdotter 80 marker.
k. hoffrett 53 marker 10 öre 16 [..]
häradet 13 marker 10 öre 16 [..]
häredzhöffd 13 marker10 öre 16 [..]
Lusze Påffuelzdötter för samma sack 40 marker.
k. hoffrett 26 marker 21 1/3 öre
häradet 6 marker 21 1/3 öre
häredzhöffd 6 marker 21 1/3 öre
Nilsz i Ramnarit på skatta för enfalt hoor med een ogifft kåna
Elin Perszdotter 80marker.
k. hoffrett 53 marker 10 öre 16 [..]
häradet 13 marker 10 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 13 marker10 öre 16 [..]
15v
Kånan Elin för samma sack 40 marker.
k. hoffrett 26 marker 21 1/3 öre
häradet 6 marker 21 1/3 öre
häredzhöffd 6 marker 21 1/3 öre
Sammadagh inladesz i retten welb:dig Arffuid Lilliesparresz
skriftelige arfflinea, der uthi han klandrar een gård Quenin
garp b:d för welbördigh Nilsz Siöbladh, till huilcken han menar
sigh på sin hustrus vegnar vara neste bördaman, först Christiern
Dracke, sedan Borge Dracke, och hansz syster Karin Dracka till Be
nstörp, huilcken lagligen arfft hafuer Queningarp, denne för:be
Christiern Dracke och Margreta Dracke till Bornarp, voro sam
söskonne, effter Margreta Dracke var Kirstin Bramsdötter till
Bornarp och efter Kirstin Bramszdötter Agneta Gyllenmersz
och hennesz söskonne, huilcka nu klandra för:be Queningarp.
Nu var welb:dig Nilsz Siöbladz fulmechtige Larsz Bengtszon till
suarsz kommen ned efterfölliande skäll och beuisz N. framladesz itt
förseglat contractz breff daterat Anno 1614 den 12 Septemb. och aff
s. Jöns Jöranszon hans son Arffuid Lilliesparre förseglade och vnder
skreffne, Item Andersz Siöbladh och Nilsz Boszon, der uthi förmälesz
att oansedt Jönsz Jöranszon på lagmanztinget hade beuist sigh på sin
hustrus vegnar wara nermer at igenlösza Queningarp än welb.
Nilsz Siöbladhm lickwell haffuer Jönsz Jöranszon vpundt Nilsz
Siöbladh halffue gården at inlösza och in patronera och derföre
annammat aff Nilsz Siöbladh 116 rdr 11 marker suenska och efter för:be
contractzbreff haffuer Nilsz Siöbladh fulfolgt kiöpet och tagit laga
fångz breff. Effter som är till att see aff sielffua lagafångz bree
ffuet giffuit aff Nilsz Eskellszon vid rettan tingstadh Hamnada
Anno 1615 den 18 Septemb. och på den andre halffparten haffuer vel
bördigh Jöns Jöranszon tagit lagafångh på samma dagh och stadh som
den andre, derföre bliffuer denne ringa retten vid dett som
giordt är. Will welb. Arffuid Lilliesparre icke ådtnöija
tå må han söcka högre rett der om.
k. hoffrett 26 marker 21 1/3 öre
häradet 6 marker 21 1/3 öre
häredzhöffd 6 marker 21 1/3 öre
Sammadagh inladesz i retten welb:dig Arffuid Lilliesparresz
skriftelige arfflinea, der uthi han klandrar een gård Quenin
garp b:d för welbördigh Nilsz Siöbladh, till huilcken han menar
sigh på sin hustrus vegnar vara neste bördaman, först Christiern
Dracke, sedan Borge Dracke, och hansz syster Karin Dracka till Be
nstörp, huilcken lagligen arfft hafuer Queningarp, denne för:be
Christiern Dracke och Margreta Dracke till Bornarp, voro sam
söskonne, effter Margreta Dracke var Kirstin Bramsdötter till
Bornarp och efter Kirstin Bramszdötter Agneta Gyllenmersz
och hennesz söskonne, huilcka nu klandra för:be Queningarp.
Nu var welb:dig Nilsz Siöbladz fulmechtige Larsz Bengtszon till
suarsz kommen ned efterfölliande skäll och beuisz N. framladesz itt
förseglat contractz breff daterat Anno 1614 den 12 Septemb. och aff
s. Jöns Jöranszon hans son Arffuid Lilliesparre förseglade och vnder
skreffne, Item Andersz Siöbladh och Nilsz Boszon, der uthi förmälesz
att oansedt Jönsz Jöranszon på lagmanztinget hade beuist sigh på sin
hustrus vegnar wara nermer at igenlösza Queningarp än welb.
Nilsz Siöbladhm lickwell haffuer Jönsz Jöranszon vpundt Nilsz
Siöbladh halffue gården at inlösza och in patronera och derföre
annammat aff Nilsz Siöbladh 116 rdr 11 marker suenska och efter för:be
contractzbreff haffuer Nilsz Siöbladh fulfolgt kiöpet och tagit laga
fångz breff. Effter som är till att see aff sielffua lagafångz bree
ffuet giffuit aff Nilsz Eskellszon vid rettan tingstadh Hamnada
Anno 1615 den 18 Septemb. och på den andre halffparten haffuer vel
bördigh Jöns Jöranszon tagit lagafångh på samma dagh och stadh som
den andre, derföre bliffuer denne ringa retten vid dett som
giordt är. Will welb. Arffuid Lilliesparre icke ådtnöija
tå må han söcka högre rett der om.
16r
Framladesz i retten edle welbördigh Erick Anderszons Rosen
stråles kiöpebreff till Skattna vnder hans eget nampn och si
gnet daterat Stockholm den 5 Aprilis 1631 vnder Isack Axellszons
till Broo och Andersz Bergz regij fiscalis nampn och signeter der uthi
Axell Turszon till Mölneby bekienner sigh sålt haffua welbe:te Erick
Anderszon 3 sine faste arffuegodz der aff tuå aff dem äre belegne i
Synnerbo h:tt i Smålandh, Lönszhultt i Pietterydz sochn, rentar åhr
ligen smör 4 lb gengärdzmaltt 1 [..] medh andre åhrlige vthla
gor, en annor gårdh i Traheridz sochn Prestabögd b:d renter åhrligen
smör 4 lb gengärdz maltt 1 [..] och andra uthlagor. Item een gård
i Östergötlandh och Brobo h:tt i Hellesta sochn Skredderetörpet
b:d renter åhrligen affradh 5 [..] derföre haffuer han vp:t till fult
wederlagh igen en gårdh sin faste jordhi Östuna sochn i Långhundretz
häradt b:d Östhammer vthi Vplandh, så och 1 [..] renta i Öresta
i Stenquista sochn på Reckerna, huilcka gårdar renta tilhopa 15 [..]
affradh föruthan andra vthlagor, derföre tingzskiöttes för:bee Lönsz
hultt och Prestabögd ifrån Axell Turszon hansz arffuinger och tilegna
desz vnder Erick Anderszon till Skattna hansz arffuinger till euer
deligh ägendomb.
Sammadagh fördesz för retta Johansz i Strömmakiöp huilcken var
kommen i röchte för een encka Karin i Forrit b:d at dhe skulle ha
ffua hafft olagligit omgenge tilsammans, tilfälle der till, at dhe
haffua folgt huar andra till marcknatz och Johan haffuer hulpet hen
ne huadh han haffuer förmått i meszan, der aff Johansz hustru haffuer
mistänckt sin man och förmanat honom fly sådant omgenge, sedan
haffuer för:be Johanszes hustru skelt Karin för een löszachtigh quinna
för detta tall fäste Johansz een 6 manna edh och Karin i Forrit een
6 quinne edh. Finnesz infra wara affdömdt.
Gårdar vpbiudas
1/4 i Vigåsza 1.
1/4 af Lasz Lundzgårdh i Elinge 2. 1/4 i Iffla 1.
½ fierdingh aff Böskhultt 1. 2/3 aff Nöttia 1.
1/16 aff Gunghult Storegården 1. Aller Backagården i Nöttia 1.
1/4 aff Fägrultt 2. ½ Ågården ibm 1.
1/4 aff Storegården i Skeen 1. ½ Örnafälla i Pietridz sochn 1.
1/5 aff Fägrult i Liunge sochn 1. 1/4 i Staffrultt 1.
½ Vennarit 1.
stråles kiöpebreff till Skattna vnder hans eget nampn och si
gnet daterat Stockholm den 5 Aprilis 1631 vnder Isack Axellszons
till Broo och Andersz Bergz regij fiscalis nampn och signeter der uthi
Axell Turszon till Mölneby bekienner sigh sålt haffua welbe:te Erick
Anderszon 3 sine faste arffuegodz der aff tuå aff dem äre belegne i
Synnerbo h:tt i Smålandh, Lönszhultt i Pietterydz sochn, rentar åhr
ligen smör 4 lb gengärdzmaltt 1 [..] medh andre åhrlige vthla
gor, en annor gårdh i Traheridz sochn Prestabögd b:d renter åhrligen
smör 4 lb gengärdz maltt 1 [..] och andra uthlagor. Item een gård
i Östergötlandh och Brobo h:tt i Hellesta sochn Skredderetörpet
b:d renter åhrligen affradh 5 [..] derföre haffuer han vp:t till fult
wederlagh igen en gårdh sin faste jordhi Östuna sochn i Långhundretz
häradt b:d Östhammer vthi Vplandh, så och 1 [..] renta i Öresta
i Stenquista sochn på Reckerna, huilcka gårdar renta tilhopa 15 [..]
affradh föruthan andra vthlagor, derföre tingzskiöttes för:bee Lönsz
hultt och Prestabögd ifrån Axell Turszon hansz arffuinger och tilegna
desz vnder Erick Anderszon till Skattna hansz arffuinger till euer
deligh ägendomb.
Sammadagh fördesz för retta Johansz i Strömmakiöp huilcken var
kommen i röchte för een encka Karin i Forrit b:d at dhe skulle ha
ffua hafft olagligit omgenge tilsammans, tilfälle der till, at dhe
haffua folgt huar andra till marcknatz och Johan haffuer hulpet hen
ne huadh han haffuer förmått i meszan, der aff Johansz hustru haffuer
mistänckt sin man och förmanat honom fly sådant omgenge, sedan
haffuer för:be Johanszes hustru skelt Karin för een löszachtigh quinna
för detta tall fäste Johansz een 6 manna edh och Karin i Forrit een
6 quinne edh. Finnesz infra wara affdömdt.
Gårdar vpbiudas
1/4 i Vigåsza 1.
1/4 af Lasz Lundzgårdh i Elinge 2. 1/4 i Iffla 1.
½ fierdingh aff Böskhultt 1. 2/3 aff Nöttia 1.
1/16 aff Gunghult Storegården 1. Aller Backagården i Nöttia 1.
1/4 aff Fägrultt 2. ½ Ågården ibm 1.
1/4 aff Storegården i Skeen 1. ½ Örnafälla i Pietridz sochn 1.
1/5 aff Fägrult i Liunge sochn 1. 1/4 i Staffrultt 1.
½ Vennarit 1.
16v
Item effter den höglofflige regeringens fulmachtzbreff
vpbiudesz alle chronogårdar och cronotörp till kiöps.
Kom för retta Suen Nilszon i Romborna och talade till sin suerfader
Gudmundh Anderszon i Kieringe om 20 skeppeland jordh i Romborna
som war Gudmundz hustrus retta arff, huilcken jordh Gudmundh ha
ffuer pantsatt och sedan inlagt så mycken jordh i Kieringes gårdh, nu
haffuer Suen Gudmundz mågh löst för:be jordh igen för 22 dr huit mynt
och 6 rdr, nu begiärer mågen at han måtte få sine peningar igen aff
sin suerfader eller och giffua honom frijtt tilstånd at wara der uthan
lego, derföre bleff affsagdt at Gudmund skulle innan Michaelis
näst kommandesz betala sin mågh för:be peningar.
Kom för retta Månsz Botilszon i Horn fulmyndigh på Månsz Suen
szons hustrus vegnar i Horn Karin Ingemarsz dötter och tingskiöt
te Per Ingemarszon i Horn, hansz hustru Ingerdh Perszdötter een elffte
deell aff Siöagården i Horn för 24 dr huit mynt för arff och etlöfue.
Sammadagh kom för retta Gunnill i Lönszhultt klagade att
Jönsz Froaszon ibm haffuer hugget suedie in på hennesz kierhygge som
henne aff ålder haffuer varit tildeltt, derföre bleff affdömdt at Jönsz
Froaszon skulle hålla vp med sådan groff åuerckan och lenzmannen
skall settia hygget i quarstadh, sedan lysze konungensz frid dem emel
lan ty Jönsz haffuer vndsagd Gunnill at göra henne skade.
Sammadagh framlade i retta Sten Jönszon i Iffla vnderlagmannens
zedell edle welbördigh Christopher Ribbingz der uthi befales vn
derfougden Per Carlszon han skulle ransacka om een frelszes quarn
i Iffla som her Bengt i Liunga med sine någrannar haffua nedreffuet
om hon haffuer warit bygt dhem till mens eller skade. Tå framträdde
alle grannerna i Läszarit, Liunga och Iffla och bekiende att dett är
itt nybygge och haffuer tilförenne varit vpbögt och aff grannerna
nedreffuet för 40 åhr sedan, deszlickest haffuer hon ingen skatt, det
Torckell Brandh vitnar. Ithem vill her Bengt i Liunga med sin fadh
er hålla at hon haffuer giordt honom skade, somblige åhr till 60 lasz höödh.
vpbiudesz alle chronogårdar och cronotörp till kiöps.
Kom för retta Suen Nilszon i Romborna och talade till sin suerfader
Gudmundh Anderszon i Kieringe om 20 skeppeland jordh i Romborna
som war Gudmundz hustrus retta arff, huilcken jordh Gudmundh ha
ffuer pantsatt och sedan inlagt så mycken jordh i Kieringes gårdh, nu
haffuer Suen Gudmundz mågh löst för:be jordh igen för 22 dr huit mynt
och 6 rdr, nu begiärer mågen at han måtte få sine peningar igen aff
sin suerfader eller och giffua honom frijtt tilstånd at wara der uthan
lego, derföre bleff affsagdt at Gudmund skulle innan Michaelis
näst kommandesz betala sin mågh för:be peningar.
Kom för retta Månsz Botilszon i Horn fulmyndigh på Månsz Suen
szons hustrus vegnar i Horn Karin Ingemarsz dötter och tingskiöt
te Per Ingemarszon i Horn, hansz hustru Ingerdh Perszdötter een elffte
deell aff Siöagården i Horn för 24 dr huit mynt för arff och etlöfue.
Sammadagh kom för retta Gunnill i Lönszhultt klagade att
Jönsz Froaszon ibm haffuer hugget suedie in på hennesz kierhygge som
henne aff ålder haffuer varit tildeltt, derföre bleff affdömdt at Jönsz
Froaszon skulle hålla vp med sådan groff åuerckan och lenzmannen
skall settia hygget i quarstadh, sedan lysze konungensz frid dem emel
lan ty Jönsz haffuer vndsagd Gunnill at göra henne skade.
Sammadagh framlade i retta Sten Jönszon i Iffla vnderlagmannens
zedell edle welbördigh Christopher Ribbingz der uthi befales vn
derfougden Per Carlszon han skulle ransacka om een frelszes quarn
i Iffla som her Bengt i Liunga med sine någrannar haffua nedreffuet
om hon haffuer warit bygt dhem till mens eller skade. Tå framträdde
alle grannerna i Läszarit, Liunga och Iffla och bekiende att dett är
itt nybygge och haffuer tilförenne varit vpbögt och aff grannerna
nedreffuet för 40 åhr sedan, deszlickest haffuer hon ingen skatt, det
Torckell Brandh vitnar. Ithem vill her Bengt i Liunga med sin fadh
er hålla at hon haffuer giordt honom skade, somblige åhr till 60 lasz höödh.
17r
och quarnen är nepligen så mycket wärdh som hon gör skada till om
åhret. Item haffuer her Jacob i Liunga andre gången för den märcke
lige skade schuldh som hon giorde nedreffuet henne. Nu haffua dhe
3 gången med vilckor vpbögt quarnen at så frampt quarnen giorde
den nogon skada och grannarna der öffuer klagade skulle dhe sielffue
som quarnen tilhörde vara öffuerbödige samma bygge nedriffua och huad
dhe det icke effterkomma tå gåffuo the grannerna frijt tilståndh med ge
walt nederriffua quarnen, det dhe och giort haffua. Och nu quar
nen så länge hon stådt haffuer, haffuer vatnet bort kuffuat grönsuären
at på engerna är inthet på een långh tidh till at förmoda, vthan synes
nu bara effian, men huadh belångar Stensz klagan at dhe haffua förder
ffuat stenarna, tå beuiste Månsz Sonaszon i Iffla efter afflagdan
eedh at den tidh han bleff ombeden aff Sten at göra een jernringh till
boszen tå var quarnstenen sprocken, derföre är hansz klagan i detta fallet
om inthet.
Den 16 Junj waar iagh medh nembdamennerna aff samma häradt
i Iffla att syna den quarnen sm grannerna i Iffla, Läszaritt och
pastor i Liunga klagade at hon förderffuar derasz madengh. Först woro i
strömmen 3 quarner som bygde voro engarna till prångh och meen
dhe 2 quarner som voro bygde öffuerst i ån äre och vpkastade, der öfuer
grannerna sigh inthet besuära, ty the låta den store skaden på enger
na gåå sigh till sinnesz. Men Sten som haffuer bygdt nederst i åån me
nar at hansz quarn inthet skulle hindra engerna. Så är beuisligit at
åån faller så iempt vth at omögeligit är haffua nogot quarnafall i sam
ma åå med mindre man måst göra höga dammar, huilcka strax
äre engarna till skada, för vatnzens snäffuande schuldh, detta bleff
vpsatt till nästa tingh at der om endtligh dömmasz.
Kom för retta Bengt i Exhultt talade till Ingeborgh i Exhult sin gård
quinna om itt stoodh som Bengz hustru hade länt henne till quarn och
nu säger at hon förgickz i samma resza och vill fodra vedergeldningh igen,
och skyller henne hon haffuer lagdt öffuerbyrda på stodet, nemligen 6 skepp rogh
och 2 skep korn och det uthi diupan snö och keleglop. Så beuistes och at stodet
war mycket odugsze och siuckligt. Her om förlichtes dhe at Ingeborgh gaff Bengt
een ½ rdr.
åhret. Item haffuer her Jacob i Liunga andre gången för den märcke
lige skade schuldh som hon giorde nedreffuet henne. Nu haffua dhe
3 gången med vilckor vpbögt quarnen at så frampt quarnen giorde
den nogon skada och grannarna der öffuer klagade skulle dhe sielffue
som quarnen tilhörde vara öffuerbödige samma bygge nedriffua och huad
dhe det icke effterkomma tå gåffuo the grannerna frijt tilståndh med ge
walt nederriffua quarnen, det dhe och giort haffua. Och nu quar
nen så länge hon stådt haffuer, haffuer vatnet bort kuffuat grönsuären
at på engerna är inthet på een långh tidh till at förmoda, vthan synes
nu bara effian, men huadh belångar Stensz klagan at dhe haffua förder
ffuat stenarna, tå beuiste Månsz Sonaszon i Iffla efter afflagdan
eedh at den tidh han bleff ombeden aff Sten at göra een jernringh till
boszen tå var quarnstenen sprocken, derföre är hansz klagan i detta fallet
om inthet.
Den 16 Junj waar iagh medh nembdamennerna aff samma häradt
i Iffla att syna den quarnen sm grannerna i Iffla, Läszaritt och
pastor i Liunga klagade at hon förderffuar derasz madengh. Först woro i
strömmen 3 quarner som bygde voro engarna till prångh och meen
dhe 2 quarner som voro bygde öffuerst i ån äre och vpkastade, der öfuer
grannerna sigh inthet besuära, ty the låta den store skaden på enger
na gåå sigh till sinnesz. Men Sten som haffuer bygdt nederst i åån me
nar at hansz quarn inthet skulle hindra engerna. Så är beuisligit at
åån faller så iempt vth at omögeligit är haffua nogot quarnafall i sam
ma åå med mindre man måst göra höga dammar, huilcka strax
äre engarna till skada, för vatnzens snäffuande schuldh, detta bleff
vpsatt till nästa tingh at der om endtligh dömmasz.
Kom för retta Bengt i Exhultt talade till Ingeborgh i Exhult sin gård
quinna om itt stoodh som Bengz hustru hade länt henne till quarn och
nu säger at hon förgickz i samma resza och vill fodra vedergeldningh igen,
och skyller henne hon haffuer lagdt öffuerbyrda på stodet, nemligen 6 skepp rogh
och 2 skep korn och det uthi diupan snö och keleglop. Så beuistes och at stodet
war mycket odugsze och siuckligt. Her om förlichtes dhe at Ingeborgh gaff Bengt
een ½ rdr.
17v
Kom för retta Germund Räff i Elinge och lätt vpskriffua sitt laggersz
folck huar medh han wille göra sin dötter Elin frij för det squalp och
tall hon var kommen uthi at hon skulle haffua varit haffuandesz.
Effter till detta tall fans ingen beskied, eij heller var nogon man vist för
den sack angiffuen, derföre bleff eden vpgiffuen och Elin frijkiendh
till desz nogor kommer som bättre beskied der till haffuer.
Kom för retta Elin Gammalszdötter i Hultt, klagade att hennesz gård
man Jönsz Suenszon hade nedkastat een hoop steenar aff sin engh
in på hennesz engh och giordt der 2 steenrör och såledesz förderffuat itt en
gastycke. Effter Jöns icke var tilstädesz på tinget, derföre bleff han tilsagd
at han skulle göra hennesz engh reen igen och stella henne klagelösz och
haffua otack för omacket.
Thermer Jönszon och Jönsz i Hampalt feste en 6 manna edh at den bol
steren dhe länte aff Lusze i Öszhultt till deresz gästebudh kom oskadder hem
igen och så färdiger son han var när dhe honom togo och at huarcken dhe eller
deresz folck vpsprette bolsteren och vthstulo fiädrar efter som Lusze dem
beskyllar.
Kom för retta Erland Nilszon i Elinge och klageligen gaff tilkienna
at han var kommen i röchte det han haffuer molckatt her Jonsz getter
i Runckarp, dem han hadhe intaget efter dhe gingo vilsze, der aff mistancken
är vthsprungen och efter der till var ingen skäl, eij heller beskyller her
Jon honom derföre, ty bleff han för detta tall frijkiendh.
Kom för retta Erland Jönszon i Elinge och lät vpskriffua sitt lagersz
folck der med han ville göra sigh frij at han icke haffuer stulit eet får eff
ter som talet är vthkommet.
Denne edh bleff lagligen gången och Erlandh frijkiendh.
folck huar medh han wille göra sin dötter Elin frij för det squalp och
tall hon var kommen uthi at hon skulle haffua varit haffuandesz.
| Laggerszfolck | |
| Germund Räff i Elinge | Tijia Bengtzdötter |
| Elin Germundz dötter | Johanna Boszdötter |
| Kirstin Gammalszdötter | Giuret Perszdötter |
Effter till detta tall fans ingen beskied, eij heller var nogon man vist för
den sack angiffuen, derföre bleff eden vpgiffuen och Elin frijkiendh
till desz nogor kommer som bättre beskied der till haffuer.
Kom för retta Elin Gammalszdötter i Hultt, klagade att hennesz gård
man Jönsz Suenszon hade nedkastat een hoop steenar aff sin engh
in på hennesz engh och giordt der 2 steenrör och såledesz förderffuat itt en
gastycke. Effter Jöns icke var tilstädesz på tinget, derföre bleff han tilsagd
at han skulle göra hennesz engh reen igen och stella henne klagelösz och
haffua otack för omacket.
Thermer Jönszon och Jönsz i Hampalt feste en 6 manna edh at den bol
steren dhe länte aff Lusze i Öszhultt till deresz gästebudh kom oskadder hem
igen och så färdiger son han var när dhe honom togo och at huarcken dhe eller
deresz folck vpsprette bolsteren och vthstulo fiädrar efter som Lusze dem
beskyllar.
Kom för retta Erland Nilszon i Elinge och klageligen gaff tilkienna
at han var kommen i röchte det han haffuer molckatt her Jonsz getter
i Runckarp, dem han hadhe intaget efter dhe gingo vilsze, der aff mistancken
är vthsprungen och efter der till var ingen skäl, eij heller beskyller her
Jon honom derföre, ty bleff han för detta tall frijkiendh.
Kom för retta Erland Jönszon i Elinge och lät vpskriffua sitt lagersz
folck der med han ville göra sigh frij at han icke haffuer stulit eet får eff
ter som talet är vthkommet.
| Lagfolck | |
| Erland Jönszon i Elinge | Jon Jönszon i Beckaritt |
| Steen i Hamnada | Nilsz i Hamnada |
| Jönsz i Rydh | Boo i Elinge |
Denne edh bleff lagligen gången och Erlandh frijkiendh.
18r
Sammadagh Kom för Retta Suen Larßon i Gräßholmen, och inlade
nogre Klagepunchter emott Nilß Erickßon i Alanßkiöp, och emott
hanß söner Erick och Påffual Nilßon. 1. Beskyller han dem at dhe ha
ffua skeltt honom för een tiuff och skielm och at dhe villia söcka honom
huar dhe honom hinna eller mötha. 2. Legat i morstijgh för folck på
kiörkowägen, icke på deresz vthan på annorsz. 3. Nilsz Erickszon sla
git Simon i Gräszholmen på kiörkogården och Simon lop in till pre
sten på predickestolen och lätt honom see skadan. 4 Haffuer han och sla
git annat folck på kiörkogården och hansz söner Erick och Påffuall
Nilszon slogo Gunne Perszon med een stock. 5. Hafuer han legat i
morstijgh på kiörkouägen för Per Eskellszon i Sånna på den store böne
dagen, så at Per nödgadesz draga een annor vägh heem och icke sin rätte
vägh. 6. Röffuat een danszk man Gudmund Jonszon och tagit häst och
ffua skeltt honom för een tiuff och skielm och at dhe villia söcka honom
huar dhe honom hinna eller mötha. 2. Legat i morstijgh för folck på
kiörkowägen, icke på deresz vthan på annorsz. 3. Nilsz Erickszon sla
git Simon i Gräszholmen på kiörkogården och Simon lop in till pre
sten på predickestolen och lätt honom see skadan. 4 Haffuer han och sla
git annat folck på kiörkogården och hansz söner Erick och Påffuall
Nilszon slogo Gunne Perszon med een stock. 5. Hafuer han legat i
morstijgh på kiörkouägen för Per Eskellszon i Sånna på den store böne
dagen, så at Per nödgadesz draga een annor vägh heem och icke sin rätte
vägh. 6. Röffuat een danszk man Gudmund Jonszon och tagit häst och
klöff ifrån honom, och nödgat honom förlickeß med sigh. 7. Aßar Eskellßon
i Klint klagar, at hanß Söner haffua igen gärdt Kiörckowägen och
efter parterne som namngiffuas icke äre tilstädes eller stembde denne
gången till tingz bleff vpskoff till annat tingh.
efter parterne som namngiffuas icke äre tilstädes eller stembde denne
gången till tingz bleff vpskoff till annat tingh.
Kom för Retta w. Brådde i Marckaritt fulmechtigh på Nilßas
Wegnar i Tormanßbögd, och tingskiötte Gunne Nilßon, hans hustru
Kirstin Suenßdötter 1/3 aff tormanßbögd; och derföre Upt 131 dlr
danskt mynt, Item itt par oxar, werderade för 16 dlr danska. detta
bleff alt betalt med Spe Rdlr haur recknat för 6. marker 2 ör, både för
arff och etlöffue.
Sammadagh Kom för Retta Månß Botilßon i Horn, fulmechtigh på
Perß Wegnar i Beckarit, och hans söskones Nemligen herr Suenonis
Magni, Nilß Månßons i Balcköö, anlångande deraß arffueloter i Flå-
boda, och tingskiötte Månß Olßon i Flåboda; och haffua huar Upt 40
dlr huit mynt. Item Nilß i Alanßkiöp, fulmechtigh på Jonß hustrus
wegnar i Hyltåckra, Botil Germundzdötter. Item Knutz hu-
strus Wegnar i Hyltåckra Ingeborgh Jonßdötter, Item på Karin Jonß
wegnar i Kiußhultt. anlangande deraß arffueloter i Flåboda. Och
derföre Upt Jon i Hyltåckra 14 Runda Suenska dlr. 6 Rdlr noch 10 dlr
Item 12 Rdlr för 6½ marker. Item 4 Rdlr för 6 marker. En quige om 4 dlr
danska, Item 1 marker danska. Knut i Hyltåckra upt 9 Rdlr. 1 lb flesk
Item 2½ Rdlr. Item skal Jon i Hyltåckra betala Karin Jonßdotter 20 dlr
danska, som han aff Månß annammat haffuer, her med äger Månß
18v
¼ aff Flåboda. Item haffuer Månßes hustru Lagligen arfft een half
fierdingh i samma gårdh.
Sammadagh kom för Retta Johanna i Hannaba, med sin söster, och
klagade at deraß broder hustru Ingredh i Hannaba, besitter een
halff fierdingh som dem samptligen tilkommer. Her om bleff
sålunda Ransakat. När Johannaß Moder blef dödh, Voro efter 4.
söskonne, huilcka arffde i Möderne tilhopa ¼. Sedan när deraß
fader Nilß Perßon bleff dödh Voro efter honom 6. söskonne i fädernet,
på dett detta tuistige ährendet måtte grijpa een ända. derföre bleff
affsagdt att 6. owälde men skola miäta gården i Hannaba, Sedan
skall affrecknasß dett ena med det andra. Upsatt till itt annat tingh.
den andre dagen continuerades medh Lagtinget.
Kommo för Retta Zedellwißare Per och Jönß Jonßon i Långhult kötz
lige bröder, huilcke widh paß 14 åhr sedan, tå Uthskriffningen
hölß, Bleff deraß äldre Broder Lagligen skreffuen. Icke deß mindre
bleffuo deße för:be bröder af Krigzofficererne och gemene Undsagde
att dhe lopo öffuer gretzen, oansedt dhe inthet Woro skreffne, och nu
begärade frijtt komma till Suarß i Suerige, detta dem bleff efter
låtet.
Kom för Retta Aßer Christiernßon i Kieringelida, på skatteiord
Ungh drängh, och bleff anklagat haffua besoffuit een Piga, Sißa
Suenßdötter, och afflat barn med henne, dett hon födt haffuer, och
bär på armerna. derföre Sackfälteß efter dett 3. Cap. i Gifft. B.
till Peningar 40 marker.
Cronan .................. 13 marker 5 öre 16 [..]
Målzäganden........... 13 marker 5 öre 16 [..]
häradet................... 6marker 5 öre 16 [..]
Häredzhöffdingen..... 6 marker 5 öre 16 [..]
Cronan .................. 13 marker 5 öre 16 [..]
Målzäganden........... 13 marker 5 öre 16 [..]
häradet................... 6marker 5 öre 16 [..]
Häredzhöffdingen..... 6 marker 5 öre 16 [..]
Kom för Retta Per Jönßon i Skepalt, fulmyndigh på s. Tuffuas
och hans s. hustrus Bengta Perßdotters arffuingarß Wegnar Nem-
ligen, Suen Ostraßon och hans söskonne, och Jöns i Köphultt med sin
söskonne, Jtem på s. Måns Trulßons barns Wegnar, Karin i Tonne-
ritt, och Gudmund Simonßons Wegnar, och tingskiötte welachtat
Brådde i Markaritt, hans hustru dygderijcka Ingerdh Torstens-
dotter 1/4 aff Tonneritt och derföre Vp:t Tuffue 20 Rdr. noch
19r
10. dr huit Mynt för 2 skeplandh som woro giffne till kyrkan
och Brådde igenlöste i samma fierdingh. Gudmund Simonß
8 1/2 Dr danska karin i Tonneritt 8 1/2 dr huit mynt. Jtem Jönß
i Köphult, Suen Ostraßon, med all deraß söskonne, och Månß Trul-
ßons barn, Vp:tt tillhopa 3. Dr huit mynt. Löper alt tilhopa
40 Rdr både för arff och etlöffuet. Jtem war Per Jönßon i
Skepalt, och Per Månßon i tonnerit fulmechtige på Karin Tufuas-
dotter Wegnar i Tonneritt, och tingskötte welb:te Brådde i
Markaritt 1/4 aff Tonneritz gård. Och derföre Vp:t 50 Dr
huit mynt och een koo, och etloffuet rogh 11 skep korn 3 skepp
Jtem en koohudh.
Kommo för retta grannarna i Halsziös by och bekiende att
dhe haffua sin emellan giort itt contract at ingen skulle
nogot arbeta om logerdagen. der emot haffuer Måns Jonszon
vthsådt nogot lithet korn om freddagen som han inthet orckade ned
mölla, tå gick han om logerdagzmorgonen det nedmölla. Tå kom
mo grannarna på hansz åcker frågade huarföre han gor emott derasz
contract. Tå sadhe een ebland dhem b:d Zanthe i Halsiö, dett voro al
mosze at hugga sönder ocket för tigh. Tå sade Månsz haffuer tu rett
der till, så gör dett, i dett samma högg een knecht ockett sönder och
oxarna språngo tilbackersz. Tå lop strax Zanthe till och slogh Månsz i
bröstet med yxhammaren at han föll om kull, Månsz kom vp och
togh i yxan medh, Zanthe togh uth sin knijff, villiandesz honom sticka
doch bleff han förhindrat aff grannarna, att der inthet bleff
mhera aff, derföre sackfältesz han för blånaden till 3 marker och
grannarna för fridzbruth 40 marker.
cronan 26 marker 10 öre 16 [..]
häradet 6 marker 2 öre 16 [..]
häredzhöfdingen 6 marker 2 öre 16 [..]
Kom för retta Lusze Soneszdotter i Törp och lät vpskriffua sitt
lagfolck der med hon ville göra sigh frij för dett röchtet som Lusze
i Åmon haffuer henne på förtt, nemligen at hon skulle vara lägrat aff
Suen Åckaszon gifft man.
Kommo för retta grannarna i Halsziös by och bekiende att
dhe haffua sin emellan giort itt contract at ingen skulle
nogot arbeta om logerdagen. der emot haffuer Måns Jonszon
vthsådt nogot lithet korn om freddagen som han inthet orckade ned
mölla, tå gick han om logerdagzmorgonen det nedmölla. Tå kom
mo grannarna på hansz åcker frågade huarföre han gor emott derasz
contract. Tå sadhe een ebland dhem b:d Zanthe i Halsiö, dett voro al
mosze at hugga sönder ocket för tigh. Tå sade Månsz haffuer tu rett
der till, så gör dett, i dett samma högg een knecht ockett sönder och
oxarna språngo tilbackersz. Tå lop strax Zanthe till och slogh Månsz i
bröstet med yxhammaren at han föll om kull, Månsz kom vp och
togh i yxan medh, Zanthe togh uth sin knijff, villiandesz honom sticka
doch bleff han förhindrat aff grannarna, att der inthet bleff
mhera aff, derföre sackfältesz han för blånaden till 3 marker och
grannarna för fridzbruth 40 marker.
cronan 26 marker 10 öre 16 [..]
häradet 6 marker 2 öre 16 [..]
häredzhöfdingen 6 marker 2 öre 16 [..]
Kom för retta Lusze Soneszdotter i Törp och lät vpskriffua sitt
lagfolck der med hon ville göra sigh frij för dett röchtet som Lusze
i Åmon haffuer henne på förtt, nemligen at hon skulle vara lägrat aff
Suen Åckaszon gifft man.
| Lagfolck | |
| Lusze Soneszdötter | Kirstin i Alenszkiöp |
| Estridt i Heszhult | Estridt i Kellareböcke |
| Mätta i Gräszholmen | Kirstin i Sånna |
19v
Eden bleff lagligen gången och Lusze Sonesz frijkiendh.
Sammaledesz lätt Suen Åckaszon vpteckna sitt laggersz
folck der med han ville göra sigh frij för Lusze Soneszdotter olofflige
omgenge efter som Lusze Pedersz i Åmon haffuer honom beskyllat och
påförtt.
Denne edh bleff lagligen gången och Suen Åckaszon frijkiendh.
Item bleff och Lusze Pedersz i Åmon till sin ähra behållen
effter hon retter sin ordh och sågh itt sådant tilfälle som fore:uit är och
ingen skall henne det förekasta, huarcken nu eller i framtiden.
Thermer Jönszon och Jönsz i Stamphultt låte vpskriffua sitt
lagfolck der med dhe ville göra sigh frij för Luszes beskyllan i Öszhult
och at dhe skulle haffua sprett sönder een bolster och taget uth fiä
drarna.
Denne edh bleff lagligen gången och dhe frijkiende.
Sammadagh kommo för retten häredzskriffuaren och vnderfougden
Harall Trolle och Per Carllszon, Item effter:ne nembdamen Oluff i
Holegården, Jon i Snelszböcke, Per Månszon i Sönnanwrå, huilcka
haffua synt itt chronoheman innan Lijhult b:d Klockeregården huilcket en
långh tidh haffuer legat ödhe och finnesz eij mhera vthsädh än 15 skepp
eij kan han heller der föda mher än 8 nött, derföre kan det eij bliffua
| Elin i Fiäraltt | Ingridt ibm |
| Ingeborgh ibm | Kirstin ibm |
| Kirstin Lille Persz i Gräsholmen | Kirstin Laszes i Sånna |
Eden bleff lagligen gången och Lusze Sonesz frijkiendh.
Sammaledesz lätt Suen Åckaszon vpteckna sitt laggersz
folck der med han ville göra sigh frij för Lusze Soneszdotter olofflige
omgenge efter som Lusze Pedersz i Åmon haffuer honom beskyllat och
påförtt.
| Lagmänn | |
| Suen Åckaszon i Siöarit | Åcke Suenszon i Vlffuaritt |
| Lasz Tyckaszon | Nilsz i Broddaltt |
| Harall i Brotalt | Larsz ibm |
| Mattisz i Kiöpet | Per i Grettarp |
| Jon i Pegaboda | Per Jonszon i Markaritt |
| Jönsz i Ripe | Trotte i Fläszeritt |
Denne edh bleff lagligen gången och Suen Åckaszon frijkiendh.
Item bleff och Lusze Pedersz i Åmon till sin ähra behållen
effter hon retter sin ordh och sågh itt sådant tilfälle som fore:uit är och
ingen skall henne det förekasta, huarcken nu eller i framtiden.
Thermer Jönszon och Jönsz i Stamphultt låte vpskriffua sitt
lagfolck der med dhe ville göra sigh frij för Luszes beskyllan i Öszhult
och at dhe skulle haffua sprett sönder een bolster och taget uth fiä
drarna.
| Lagfolck | |
| Termer Jönszon | Suen Hanszon i Suenszhultt |
| Lasz Bengtszon i Tansziö | Jönsz Hampaltt |
| Nilsz Bagge i Göszhultt | Jönsz i Göszhultt |
Denne edh bleff lagligen gången och dhe frijkiende.
Sammadagh kommo för retten häredzskriffuaren och vnderfougden
Harall Trolle och Per Carllszon, Item effter:ne nembdamen Oluff i
Holegården, Jon i Snelszböcke, Per Månszon i Sönnanwrå, huilcka
haffua synt itt chronoheman innan Lijhult b:d Klockeregården huilcket en
långh tidh haffuer legat ödhe och finnesz eij mhera vthsädh än 15 skepp
eij kan han heller der föda mher än 8 nött, derföre kan det eij bliffua
20r
besittit med mindre det bliffuer förmedlat till 1/4 i hemman, både
i wisza och owisza pertzeler, eij står det heller till at förbättra.
Kom för retta Månsz Månszon i Siöstabögd, klagade at Peder
i Linderåsz, Månsz Eszbiörnszon och Jönsz Gudmundszon ibm
hade nu denne store förledne bönedagh tagit ifrån honom 7 klöff
kierewedh som han hade huggit på sin egen marck, noch ändå itt klöff
derföre sackfälltesz dhe efter det 28 Cap. i Konungzb. till 40 marker.
cronan 26 marker 10 öre 16 [..]
häradet 6 marker 2 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 2 öre 16 [..]
Och efter dhe giorde denne åuerckan på store böndeagen sack
fältesz the efter mandatet till 40 marker till treskifftes.
kyrckan 13 marker 2 öre 16 [..]
Nästa hospitall 13 marker 2 öre 16 [..]
fattige i sochnen 13 marker 2 öre 16 [..]
Item klagar och Månsz i Siöestabögd at Per i Linderåsz skelt
honom för een tiuff at han hadhe stulit ½ [..] korn aff sin fadersz
ladhe mädan han var till kiöpstadz. Vpsatt till nästa tingh.
Per i Linderåsz och Månsz Esbiörnszon ibm för stemningh 6 marker.
chronan 4 marker
häradet 1 marker
häredzhöffdingen 1 marker
Kom för retta welachtat Bråddde Jacobszon i Markaritt och
tingförde een skattabonde Carll Perszon i Rydh, huilcken är
kommen i röchte at han skulle haffua ombracht sin son. Och
efter Carll skiuter sigh till vitnesz der hansz son haffuer gäst.
bleff Carll förelagdt till nästa tingh at söcka och låta liusza efter
honom, ty han säger at han var med ominne lupen ifrån honom. Vpsat.
Kom för retta Jönsz Suenszon i Vestraby och lätt vp
skriffua sitt lagfolck der medh han wille göra sigh frij at han
icke haffuer slagit een stwt för welb:dig frw Karin till Förarp
eij heller lamlastat.
i wisza och owisza pertzeler, eij står det heller till at förbättra.
Kom för retta Månsz Månszon i Siöstabögd, klagade at Peder
i Linderåsz, Månsz Eszbiörnszon och Jönsz Gudmundszon ibm
hade nu denne store förledne bönedagh tagit ifrån honom 7 klöff
kierewedh som han hade huggit på sin egen marck, noch ändå itt klöff
derföre sackfälltesz dhe efter det 28 Cap. i Konungzb. till 40 marker.
cronan 26 marker 10 öre 16 [..]
häradet 6 marker 2 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 2 öre 16 [..]
Och efter dhe giorde denne åuerckan på store böndeagen sack
fältesz the efter mandatet till 40 marker till treskifftes.
kyrckan 13 marker 2 öre 16 [..]
Nästa hospitall 13 marker 2 öre 16 [..]
fattige i sochnen 13 marker 2 öre 16 [..]
Item klagar och Månsz i Siöestabögd at Per i Linderåsz skelt
honom för een tiuff at han hadhe stulit ½ [..] korn aff sin fadersz
ladhe mädan han var till kiöpstadz. Vpsatt till nästa tingh.
Per i Linderåsz och Månsz Esbiörnszon ibm för stemningh 6 marker.
chronan 4 marker
häradet 1 marker
häredzhöffdingen 1 marker
Kom för retta welachtat Bråddde Jacobszon i Markaritt och
tingförde een skattabonde Carll Perszon i Rydh, huilcken är
kommen i röchte at han skulle haffua ombracht sin son. Och
efter Carll skiuter sigh till vitnesz der hansz son haffuer gäst.
bleff Carll förelagdt till nästa tingh at söcka och låta liusza efter
honom, ty han säger at han var med ominne lupen ifrån honom. Vpsat.
Kom för retta Jönsz Suenszon i Vestraby och lätt vp
skriffua sitt lagfolck der medh han wille göra sigh frij at han
icke haffuer slagit een stwt för welb:dig frw Karin till Förarp
eij heller lamlastat.
20v
Denne edh bleff lagligen gången och Jönsz derföre frijkiendh.
Sammadagh kom för retten Brijta Germundzdötter i Horn på sine egne
vegnar och tingskiött Jon Anderszon i Stighultt, hansz hustru Gun
nil Germundzdötter een halff systerpart i Flåboda och derföre
vp:t 40 marker. Item Månsz Olszon fulmechtigh på sin hustrus Ingerdh
Germundzdotter anlångande een halff systerpart i Flåbo och derfö
re vp:t 40 marker. Item haffuer Gunnill sielff arfft een systerlott
i samma gårdh så at han med arff och kiöp äger 1/4 aff Flåboda.
Sammadagh inladesz Jönsz Jonszons skrifftelige fulmacht i Elinge
vnder hans nampn och bomercke der uthi han bekienner sigh såltt hafua
Per Gammalszon i Biörnstörp itt tunneland med gambla målett
och der till engh, huilcket Per haffuer kiöpt till sin barn, Jonsz halff
söskonne och derföre vp:t 16 rdr och giffuit Jöns Jeppaszon i Rydh
fulmacht at skiöta det bort och löper 1/3 aff 1/4 som han löst hafuer
Item Per Gammalszons barn arfft 2/3 aff samma 1/4 efter derasz
modher så at dhe äga 1/4 aff Biörnstörp.
Gårdar vpbiudas
2/3 aff Rydh 1/4 aff Hockenhultt. ½ Brodaltt.
Sammadagh kom för retta Nilsz Erickszon i Alenszkiöp fulmyn
digh på Steens hustrus vegnar i Boarp Kella Suenszdötter
Item Laszes hustru i Tormanszbögd Kirstin Suenszdottersz vegnar, Item
på Nilsz Krockzons hustrus vegnar Nilla Suneszdötter anlångande
derasz arffueloter i Alenszkiöp huilcka han tingsskiötte Gunne
Torszon hansz hustru Botill Nilszdötter och derföre vp:t Steen i Boarp
63 dr huit mynt, hansz hustru itt hufuudklädz lärufft, Larsz i Tormansz
bögd 60 dr huit mynt och 4 rdr i etlöffuet. Nilsz Krockszon 60 dr
och i etlöffuet 6 dr danska.
Kom för retta Oluff i Skeckarp fulmechtigh på Ingemar Jonszons
vegnar i Viggåsza och tingskiötte Andersz Olszon i Viggåsza hansz hustru
| Lagfolck | |
| Jönsz Suenszon i Westraby | Jon Jönszon ibm |
| Påffuel Perszon ibm | Jöns Jonszon i Liunga |
| Andersz Perszon i Liunga | Suen Olszon i Rydh |
Denne edh bleff lagligen gången och Jönsz derföre frijkiendh.
Sammadagh kom för retten Brijta Germundzdötter i Horn på sine egne
vegnar och tingskiött Jon Anderszon i Stighultt, hansz hustru Gun
nil Germundzdötter een halff systerpart i Flåboda och derföre
vp:t 40 marker. Item Månsz Olszon fulmechtigh på sin hustrus Ingerdh
Germundzdotter anlångande een halff systerpart i Flåbo och derfö
re vp:t 40 marker. Item haffuer Gunnill sielff arfft een systerlott
i samma gårdh så at han med arff och kiöp äger 1/4 aff Flåboda.
Sammadagh inladesz Jönsz Jonszons skrifftelige fulmacht i Elinge
vnder hans nampn och bomercke der uthi han bekienner sigh såltt hafua
Per Gammalszon i Biörnstörp itt tunneland med gambla målett
och der till engh, huilcket Per haffuer kiöpt till sin barn, Jonsz halff
söskonne och derföre vp:t 16 rdr och giffuit Jöns Jeppaszon i Rydh
fulmacht at skiöta det bort och löper 1/3 aff 1/4 som han löst hafuer
Item Per Gammalszons barn arfft 2/3 aff samma 1/4 efter derasz
modher så at dhe äga 1/4 aff Biörnstörp.
Gårdar vpbiudas
2/3 aff Rydh 1/4 aff Hockenhultt. ½ Brodaltt.
Sammadagh kom för retta Nilsz Erickszon i Alenszkiöp fulmyn
digh på Steens hustrus vegnar i Boarp Kella Suenszdötter
Item Laszes hustru i Tormanszbögd Kirstin Suenszdottersz vegnar, Item
på Nilsz Krockzons hustrus vegnar Nilla Suneszdötter anlångande
derasz arffueloter i Alenszkiöp huilcka han tingsskiötte Gunne
Torszon hansz hustru Botill Nilszdötter och derföre vp:t Steen i Boarp
63 dr huit mynt, hansz hustru itt hufuudklädz lärufft, Larsz i Tormansz
bögd 60 dr huit mynt och 4 rdr i etlöffuet. Nilsz Krockszon 60 dr
och i etlöffuet 6 dr danska.
Kom för retta Oluff i Skeckarp fulmechtigh på Ingemar Jonszons
vegnar i Viggåsza och tingskiötte Andersz Olszon i Viggåsza hansz hustru
21r
Ingerd Jonß dotter 1/8 aff aller gården den Söndra i Wiggåßa, och
derföre Upt 22 Rdlr, för arff och etlöffue. Item haffuer han godt
Lagafångz breff aff Nilß Eskellßon tilforenne, daterat Hellerna
den 16 Maj 1631. på ¼. her med äger han 1/3 aff aller gården.
Kom för Retta Jönß Erickßon i Wiwalt fulmechtigh på efternes
wegnar. Nemligen Per Bengtßon i Långhultt anlångand 1/12 aff altt
Långhultt för 30 dlr. Item på Nilß Bengtßons Vegnar i Långhullt
Anlångande 1/6 aff alt Långhult och derföre Upt 60 dlr. Item på
Bengt Perßons Vegnar i Långhultt, anlångande een ¼ aff Långhult
och derföre Upt 52 dlr: her med äger Larß Påffuelßon i Långhultt
hanß hustru Botill Perßdotter ½ gården, och loper som uthgiffuit
är 142 dlr huit mynt.
Kom för retta Per Nilszon i Röplösze klagade at Jönsz i Röplösze
haffuer flott itt engamercke in på hansz woll, her till Jönsz
aldeles neckar och fäste der emot een 12 manna eedh. Tuert
om klagar Jönsz at Per Nilszon haffuer tiört tuert om hansz å
cker som var sådder, dett han bekienner, bleff vpsat till Jönsz hafuer
gådt lagh.
Kom för retta Andersz Larszon i Dommarit fulmechtigh på Jonsz
Laszeszons vegnar, Item Berita, Siszela, Kirstin och Ingeborgh Larsz
dottrersz vegnar och vp:t för deresz loter i Ickarnarp Jönsz Lasze
szon 80 dr at lösza sitt lijff medh för lägerszmåll och dhe andre hans
söstrar huar dera 4 dr. Item fulmechtigh på Håckons vegnar i
Flattinge anlångande hansz lott i samma gårdh och derföre vp:t 2
par walda oxar. Item på Larsz Månszons vegnar i Dommarit och
för sin lott vp:t 1 par oxar om 8 dr och een hatt om 1 rdr. Item
haffuer Månsz i Hultt vp:t för itt etlöffue 16 dr och tingsskiöt
te Suen Larszon i Ickarnarp hansz hustru Ingeborgh Perszdötter
1/4 aff alt Ickarnarp.
Kom för retta Suen Larszon i Ickarnarp på sine egne vegnar och
tingskiötte Andersz Larszon i Dommarit, hansz hustru Kirstin
Anderszdötter 1/4 aff allan Skattagården i Dommarit och derföre
vp:t 120 dr koppermynt och i etlöffuet 16 dr huit mynt.
Kom för retta Per Nilszon i Röplösze klagade at Jönsz i Röplösze
haffuer flott itt engamercke in på hansz woll, her till Jönsz
aldeles neckar och fäste der emot een 12 manna eedh. Tuert
om klagar Jönsz at Per Nilszon haffuer tiört tuert om hansz å
cker som var sådder, dett han bekienner, bleff vpsat till Jönsz hafuer
gådt lagh.
Kom för retta Andersz Larszon i Dommarit fulmechtigh på Jonsz
Laszeszons vegnar, Item Berita, Siszela, Kirstin och Ingeborgh Larsz
dottrersz vegnar och vp:t för deresz loter i Ickarnarp Jönsz Lasze
szon 80 dr at lösza sitt lijff medh för lägerszmåll och dhe andre hans
söstrar huar dera 4 dr. Item fulmechtigh på Håckons vegnar i
Flattinge anlångande hansz lott i samma gårdh och derföre vp:t 2
par walda oxar. Item på Larsz Månszons vegnar i Dommarit och
för sin lott vp:t 1 par oxar om 8 dr och een hatt om 1 rdr. Item
haffuer Månsz i Hultt vp:t för itt etlöffue 16 dr och tingsskiöt
te Suen Larszon i Ickarnarp hansz hustru Ingeborgh Perszdötter
1/4 aff alt Ickarnarp.
Kom för retta Suen Larszon i Ickarnarp på sine egne vegnar och
tingskiötte Andersz Larszon i Dommarit, hansz hustru Kirstin
Anderszdötter 1/4 aff allan Skattagården i Dommarit och derföre
vp:t 120 dr koppermynt och i etlöffuet 16 dr huit mynt.
21v
Kom för Retta Jönß Jeppaßon i Rydh, fulmechtigh På Helins Vegnar
i Rydh, anlångande henneß sösterlott i Ößhultt, och derförr Upt
40 rdr och i etlöffue een 4 lodh skedh. Item på Sißelas Vegnar i dy-
rebergh i kneritz sochn i dannemarck, anlångande henneß sösterlot
i samma gårdh, och derföre Up.t 40 rdr och 4 Lodh skedh; Item på kir-
stineß Vegnar i Kieringelidh, anlångande henneß sosterlott i samma gård
och derföre Upt 40 rdr 4 lodh Skedh. Item på Thoreß Vegnar i Far-
dala, anlångande hennes sösterlott i samma gårdh, och derföre Upt 40
Rigzdlr 4 lodh Skedh. Och tingskiötte Arffuidz barn i ößhultt, Nemli-
gen Jeppe Nilß, Anderß Arfuidßons söner, Ingerdh Berita och Ingerdh
Arffuidzdöttrar forbede arffueloter i ößhultt. Item haffua Arfuidz
barn lagligen arfft efter deraß föraldrar i Ößhullt 2/3. Så att dhe
rätt äga twå trediedelar aff ößhultt.
Anno 1635 den 15 Junj voro efter:ne nembdamen med arendatoren
ehrligh och welachtat Månsz Jonszon i Jönekiöpingh och vnderfoug
den Per Carlszon i Trotteslöff, Jönsz Jeppaszon i Rydh, Ebbe i Hiulsznäs
Månsz Botilszon i Horn, Per Johanszon i Judhult, Per Nilszon i Ösziö, Per
Bengtszon i Trotteslöff, Giszle i Tranhult, Jon i Snelzböcke, Per i
Sönnanwrå. Nilsz i Alenszkiöp, Andersz i Berghem, på een syn
emellan Hestbergh och Strömmakiöp. Tå funnesz der efter:ne mer
cke, 1. Hestbergahage, 2. i Ön, 3. i Ormakull. Lickwist haffua dhe i
Strömmakiöp hafft derasz engh langt uthöffuer i een beck, som dhe
mena och protestera skulle wara een vhrminnes häffd. Då beuistes
det at dhet hadhe offta varit i klander. Her om vitnade Erland i Tiäsk
hultt gammal man, effter een annor gammall man Johans i Judhultt b:d
at för:be Johan skulle haffua sagdt, bodde iagh i Hestbergh, tå skulle iagh
göra dem i Strömmakiöp trångh gångh, ty iagh weet godh mercke.
Huad belångande stenmercken de uthi Hestberga uthuiste, så ähre dhe
så krafftige at ingen kan dem ogilla och både parterne kienna dhem
goda. Men de i Strömmakiöp beropa sigh på vhrminnesz häffdh öffuer
mercken, in på Hestberga byamåll, huilcken häffd på deresz sida, med
tidszens framhärdande är mechta kraftigh, doch besinner retten
Anno 1635 den 15 Junj voro efter:ne nembdamen med arendatoren
ehrligh och welachtat Månsz Jonszon i Jönekiöpingh och vnderfoug
den Per Carlszon i Trotteslöff, Jönsz Jeppaszon i Rydh, Ebbe i Hiulsznäs
Månsz Botilszon i Horn, Per Johanszon i Judhult, Per Nilszon i Ösziö, Per
Bengtszon i Trotteslöff, Giszle i Tranhult, Jon i Snelzböcke, Per i
Sönnanwrå. Nilsz i Alenszkiöp, Andersz i Berghem, på een syn
emellan Hestbergh och Strömmakiöp. Tå funnesz der efter:ne mer
cke, 1. Hestbergahage, 2. i Ön, 3. i Ormakull. Lickwist haffua dhe i
Strömmakiöp hafft derasz engh langt uthöffuer i een beck, som dhe
mena och protestera skulle wara een vhrminnes häffd. Då beuistes
det at dhet hadhe offta varit i klander. Her om vitnade Erland i Tiäsk
hultt gammal man, effter een annor gammall man Johans i Judhultt b:d
at för:be Johan skulle haffua sagdt, bodde iagh i Hestbergh, tå skulle iagh
göra dem i Strömmakiöp trångh gångh, ty iagh weet godh mercke.
Huad belångande stenmercken de uthi Hestberga uthuiste, så ähre dhe
så krafftige at ingen kan dem ogilla och både parterne kienna dhem
goda. Men de i Strömmakiöp beropa sigh på vhrminnesz häffdh öffuer
mercken, in på Hestberga byamåll, huilcken häffd på deresz sida, med
tidszens framhärdande är mechta kraftigh, doch besinner retten
22r
att häffden är tuert emot mercken och praesummeras at märcken
äre äldre. När alt war skerskodat bleff parterne tilbudit för
lichningh och dela den trettebalcken sin emellan, huilcket dhe och god
willigen vndertogo och dhe i Strömmakiöp gåffuo ifrån sigh ifrån
Hestbärga hage, der märcket lågh, och i Öna der det andra märcket
ligger, der ifrån öster söder i becken, efter the stackar som tå vp
sattesz och dhe i Hestbärga skulle hålla gerdeszgården ifrån hagan till
Öna och Strömmakiöp taga gerdeszgården ifrån Öna i becken och sedan
rundt om kringh i söder och behålla sedan derasz lott oklandrat.
Kommo fär retta Harall Skriffuare, Jönsz Vddaszon i Traheridt
Item Andersz Kellaszon i Aggalt. Item lenzmannen Nilsz i Quinalt
och nogre flere, huilcka uthi befalningzmannens welförståndigh
Månsz Jonszons närwaro voro tilstädesz i Thohultt at förlicka Jönsz
i Tohult och hansz gårdman Nilsz Knutzon om itt stycke i hagan, der
uthi Nilsz hadhe sin tridingh och efter Jöns ville haffua hagan allena
gaff han honom 3 lasza engh för hagan, ther om dhe bleffuo venligen och
well i denne gode mens närwaro förlichte, och satte itt par oxar i
wijte at ingen skulle klandra den andre. Nu kommer Jönsz till tin
get och klandrar samma förlichningh. Beuistes och at tilförenne är
dem wijte emellan satt nemligen 2 par oxar och inthet hållesz. Nu
bleffuo the än ytterligare her för retten förlichte at bytet skall stå
och bliffua fast och stadigt widh thet som giordt är och huar behålla thet
honom egenom denne förlichningh tildömdt är. Bryter her nogor
emot skall han vthlegga wijtet.
Kom för retta Johansz i Strömmakiöp och lät vpskriffua sitt
lagfolck der med han ville göra sigh frij för dett talll som hans hustru
hadhe fördt honom uthi, nemligen at han skulle haffua besoffuit een
encka Karin i Forrit b:d effter som för:be Johansz hustru haffuer skelt
henne för een löszachtigh quinna. Her till suarar Johansz hustru at hon
aldrigh haffuer hafft nogon mistancke till sin man för för:be Karin.
äre äldre. När alt war skerskodat bleff parterne tilbudit för
lichningh och dela den trettebalcken sin emellan, huilcket dhe och god
willigen vndertogo och dhe i Strömmakiöp gåffuo ifrån sigh ifrån
Hestbärga hage, der märcket lågh, och i Öna der det andra märcket
ligger, der ifrån öster söder i becken, efter the stackar som tå vp
sattesz och dhe i Hestbärga skulle hålla gerdeszgården ifrån hagan till
Öna och Strömmakiöp taga gerdeszgården ifrån Öna i becken och sedan
rundt om kringh i söder och behålla sedan derasz lott oklandrat.
Kommo fär retta Harall Skriffuare, Jönsz Vddaszon i Traheridt
Item Andersz Kellaszon i Aggalt. Item lenzmannen Nilsz i Quinalt
och nogre flere, huilcka uthi befalningzmannens welförståndigh
Månsz Jonszons närwaro voro tilstädesz i Thohultt at förlicka Jönsz
i Tohult och hansz gårdman Nilsz Knutzon om itt stycke i hagan, der
uthi Nilsz hadhe sin tridingh och efter Jöns ville haffua hagan allena
gaff han honom 3 lasza engh för hagan, ther om dhe bleffuo venligen och
well i denne gode mens närwaro förlichte, och satte itt par oxar i
wijte at ingen skulle klandra den andre. Nu kommer Jönsz till tin
get och klandrar samma förlichningh. Beuistes och at tilförenne är
dem wijte emellan satt nemligen 2 par oxar och inthet hållesz. Nu
bleffuo the än ytterligare her för retten förlichte at bytet skall stå
och bliffua fast och stadigt widh thet som giordt är och huar behålla thet
honom egenom denne förlichningh tildömdt är. Bryter her nogor
emot skall han vthlegga wijtet.
Kom för retta Johansz i Strömmakiöp och lät vpskriffua sitt
lagfolck der med han ville göra sigh frij för dett talll som hans hustru
hadhe fördt honom uthi, nemligen at han skulle haffua besoffuit een
encka Karin i Forrit b:d effter som för:be Johansz hustru haffuer skelt
henne för een löszachtigh quinna. Her till suarar Johansz hustru at hon
aldrigh haffuer hafft nogon mistancke till sin man för för:be Karin.
| Edemen | |
| Johansz i Strömmakiöp | Bengt ibm |
| Gudmund i Giöszkiöp | Per i Judhultt |
| Jönsz i Lunden | Johansz i Siuhultt |
22v
Eden bleff lagligen gången och Johansz derföre frijkiend, helst mä
Johansz hustru hafuer det vthwrecht i ölzmåll.
Item lätt Karin i Forit sitt lagfolck upteckna, der medh hon ville
sigh befrija för samma squalp och tall.
Denne edh bleff lagligen gången och Karin derföre frijkiendh.
Sammadagh kom för retta Per Höck i Linnefalla fulmyndigh på
Ingerd Bengtzdottersz vegnar i Brenhult och bekiende at hon med sine
sönersz Nilsz och Jönsz Jonszons samtycke haffuer sålt sin son Bengt Jonszon
1/4 aff Brenhulta gårdh och derföre vp:t 80 dr danska. Item 6 dr
danska 1 marker ringare. Item haffuer för:be Bengt Jonszon betalat all
sin fadersz skuldh och geldh nemligen Per Nilszon i Bextörp 34 dr dan
ska och legan 10 marker Per Nilszon i Jonstörp peningar 16 dr och legan
5 marker Vdder i Kladdekulla 10 marker Item 2 åhrsz lega 6 marker Jacob i Koppe
rebögd 15 ½ dr Suen Perszon i Råndstadh 9 dr och 2 åhrsz lega 5 marker 3 öre
Thor i Skoperydh 10 marker Per Jonsz i Kimmelzbögd 7 marker Erick i Linne
fälla 3 marker Item var Bengt Jonszons fader honom skyldigh 15 dr
derföre skall Bengt Jonszon haffua den andre 1/4 aff Brenhultt
Her med äger Bengt ½ Brenhulta gårdh vndantagandesz 3 skepplandh.
Johansz hustru hafuer det vthwrecht i ölzmåll.
Item lätt Karin i Forit sitt lagfolck upteckna, der medh hon ville
sigh befrija för samma squalp och tall.
| Lagfolck | |
| Karin i Forit | Botill i Judhult |
| Ingerdh ibm | Elsza ibm |
| Segridt ibm | Ingerdh i Giöszköp |
Denne edh bleff lagligen gången och Karin derföre frijkiendh.
Sammadagh kom för retta Per Höck i Linnefalla fulmyndigh på
Ingerd Bengtzdottersz vegnar i Brenhult och bekiende at hon med sine
sönersz Nilsz och Jönsz Jonszons samtycke haffuer sålt sin son Bengt Jonszon
1/4 aff Brenhulta gårdh och derföre vp:t 80 dr danska. Item 6 dr
danska 1 marker ringare. Item haffuer för:be Bengt Jonszon betalat all
sin fadersz skuldh och geldh nemligen Per Nilszon i Bextörp 34 dr dan
ska och legan 10 marker Per Nilszon i Jonstörp peningar 16 dr och legan
5 marker Vdder i Kladdekulla 10 marker Item 2 åhrsz lega 6 marker Jacob i Koppe
rebögd 15 ½ dr Suen Perszon i Råndstadh 9 dr och 2 åhrsz lega 5 marker 3 öre
Thor i Skoperydh 10 marker Per Jonsz i Kimmelzbögd 7 marker Erick i Linne
fälla 3 marker Item var Bengt Jonszons fader honom skyldigh 15 dr
derföre skall Bengt Jonszon haffua den andre 1/4 aff Brenhultt
Her med äger Bengt ½ Brenhulta gårdh vndantagandesz 3 skepplandh.
23r
Anno 1635 den 27 Julij stodh laga tingh i Synnerbo
häradh vidh rettan tingstadh Hamnada öffueruaran
desz ståthållaren öffuer Jönekiöpingz och Chronobärghz
lhän edle welborne Per Månszon Lodh till Hielmszenga, häredz
skriffuaren och vnderfougden ehrlige och velförståndige Harall
Trolle och Per Carllszon i Trotteslöff sampt nembden.
Sammadagh fördesz för retta twenne fångar Månsz Jönszon
i Buskahultt i Vhrszhult sochn een leider knecht huilcken
i Pryszen bleff skuten whanför i handen at han der aff är ble
ffuen lam. Och effter han medh godo eller gunst eij kunde slip
pa knechte tiensten eller compagniet togh han flychten vpådt
Östergötlandh i Hammerskins häradt i Ringarum sochn, der
han haffuer trädt i echtenschap med een ryttare dotter och hafuer
der bodt i 4 åhr. Denne samme drogh till Norrköpingh der
kom han till ölz med een snickare Oluff Hemmingszon b:d
och samsatte sigh dhe skulle fölgas ådt Dannemarck, menan
desz der skulle wancka bätter förtienst. Der om dhe bleffuo sams
och kommo på een annor gångh tilsammans i Beteby i Daszbergh
sochn. För:be Oluff Hemmingszon öffuergaff sin ächta hustru
och togh een löszkåna Ingeborgh b:d och folge henne 8 dagarsz tidh
och bleff igen i Ringarumsz sochn, then han bekiend sigh besoffuit
haffua. Men både manfolcken folgdesz ådt från Östergötlandh till
Smålandh i Vrhrszhultz sochn och Kinnawalz h:t. Der voro dhe i 8 dagars
tidh hardt wid grentzen. Der ifrån begåffuo dhe sigh vpådt
Vexiö till Öhr. Der begynte dhe liuga sigh till skiutzhestar. Angå
ffuo sigh wara dragoner som nyesz voro heemkomne ifrån Tyszlandh
häradh vidh rettan tingstadh Hamnada öffueruaran
desz ståthållaren öffuer Jönekiöpingz och Chronobärghz
lhän edle welborne Per Månszon Lodh till Hielmszenga, häredz
skriffuaren och vnderfougden ehrlige och velförståndige Harall
Trolle och Per Carllszon i Trotteslöff sampt nembden.
| Nembden | |
| Jönsz Jeppaszon i Rydh | Ebbe i Hiulsznäs |
| Månsz Botilszon i Horn | Oluff i Skeckarp |
| Per Nilszon i Ösziö | Andersz i Bergheem |
| Per Bengtszon i Trotteslöff | Per Månszon i Sönnanwrå |
| Giszle i Tranhultt | Jon i Snelzböcke |
| Nilsz Erickszon i Alenszkiöp | Johansz i Hestbergh |
Sammadagh fördesz för retta twenne fångar Månsz Jönszon
i Buskahultt i Vhrszhult sochn een leider knecht huilcken
i Pryszen bleff skuten whanför i handen at han der aff är ble
ffuen lam. Och effter han medh godo eller gunst eij kunde slip
pa knechte tiensten eller compagniet togh han flychten vpådt
Östergötlandh i Hammerskins häradt i Ringarum sochn, der
han haffuer trädt i echtenschap med een ryttare dotter och hafuer
der bodt i 4 åhr. Denne samme drogh till Norrköpingh der
kom han till ölz med een snickare Oluff Hemmingszon b:d
och samsatte sigh dhe skulle fölgas ådt Dannemarck, menan
desz der skulle wancka bätter förtienst. Der om dhe bleffuo sams
och kommo på een annor gångh tilsammans i Beteby i Daszbergh
sochn. För:be Oluff Hemmingszon öffuergaff sin ächta hustru
och togh een löszkåna Ingeborgh b:d och folge henne 8 dagarsz tidh
och bleff igen i Ringarumsz sochn, then han bekiend sigh besoffuit
haffua. Men både manfolcken folgdesz ådt från Östergötlandh till
Smålandh i Vrhrszhultz sochn och Kinnawalz h:t. Der voro dhe i 8 dagars
tidh hardt wid grentzen. Der ifrån begåffuo dhe sigh vpådt
Vexiö till Öhr. Der begynte dhe liuga sigh till skiutzhestar. Angå
ffuo sigh wara dragoner som nyesz voro heemkomne ifrån Tyszlandh
23v
och låte sigh legga om hoosz skiutzrettaren, der ifrån till Slettö
Ryholm, Åby, Liungby, Hamnada, Traherit etc till twå hestar och
frij fodrenschap och löper 11 mijll som dhe så wandrat haffua emot
skiutzfärdz ordinanzien. När desze kommo till Vlffzbeckz presta
gårdh och bodo at presten ville giffua sigh matt. Presten frågade huadh
dhe voro för slagz folck eller huad pasz dhe hadhe. Tå sade Månsz Jönszon läsz tu
i din bibell och achta intet efter mit pasz, iagh är sendh aff min öffuerst
at hempta nogon trådz ifrån Dannemarck. I medler tidh sende presten
budh till skiutzrettaren och badh honom han skulle grant pröffua de
rasz beskiedh för än han ladhe dem till häst. När dhe hadhe fått matt
frågade dhe om der war nogor smedh. Tå bleff dhem suarat at i samma
gårdh som skiutzrettaren bodde war och een smedh. När dhe kom
mo till skiutzrettaren begärade dhe omlägningh. tå suarade skiutz
rettaren haffuer her Erlandh läszit edertt pasz. Så suarade Månsz
Jönszon, jagh tror vist, iagh badh presten göra annat än läsza mitt
pasz, iagh måste fort uth at hempta godzet ådt min öffuerst. Men
han ville icke namgiffua öffuersten. Der med rede dhe sin koosz med sam
me hestar, När skiutzrettaren förnam dhe voro icke rätte i sitt ä
rande, tå begåffuo sigh tilsammans nogre bönder och kom så widt att
dhe voro i färde medh dem i Läszaritz gärde, nemligen skiutzretta
ren i Skepalt, Suen Åckaszon i Siöarit, Åcke Suenszon i Prestöp
Jönsz Perszon i Tonneritt Nilsz Gudmundszon ibm, Lasze i Rydh och
Trotte Suenszon i Fläszeritt. Och när dhe kommo tilsammans och
fångarna det förstodo öffuergåffuo dhe skiutzhestarna. Tå begynte
bönderna nalckasz dem nermer. Tå gåffuo dhe sigh till foten och öffuer
gåffuo sin trådz. Bönderna kommo flux i hälarna efter. Tå afflade
fångarna sin sido gewer på det dhe skulle vara desz färdigare att
fly. Men bönderna gåffuo sigh på ådtskillige orter och kringhuerf
uade fångarna, ropandesz dhe skulle giffua sigh ehrligen till fångna.
Tå suarade Månsz Jönszon tager migh inthet, jagh skall visserligen leg
ga een aff eder, det han bekienner. Suen Åckaszon i Siöarit och Trotte
i Fläszerit voro flux modige och begåffuo sigh in på fången Månsz Jönszon
Tå skulle fången sij sigh om, huru när bönderna voro efter dem, i det sam
Ryholm, Åby, Liungby, Hamnada, Traherit etc till twå hestar och
frij fodrenschap och löper 11 mijll som dhe så wandrat haffua emot
skiutzfärdz ordinanzien. När desze kommo till Vlffzbeckz presta
gårdh och bodo at presten ville giffua sigh matt. Presten frågade huadh
dhe voro för slagz folck eller huad pasz dhe hadhe. Tå sade Månsz Jönszon läsz tu
i din bibell och achta intet efter mit pasz, iagh är sendh aff min öffuerst
at hempta nogon trådz ifrån Dannemarck. I medler tidh sende presten
budh till skiutzrettaren och badh honom han skulle grant pröffua de
rasz beskiedh för än han ladhe dem till häst. När dhe hadhe fått matt
frågade dhe om der war nogor smedh. Tå bleff dhem suarat at i samma
gårdh som skiutzrettaren bodde war och een smedh. När dhe kom
mo till skiutzrettaren begärade dhe omlägningh. tå suarade skiutz
rettaren haffuer her Erlandh läszit edertt pasz. Så suarade Månsz
Jönszon, jagh tror vist, iagh badh presten göra annat än läsza mitt
pasz, iagh måste fort uth at hempta godzet ådt min öffuerst. Men
han ville icke namgiffua öffuersten. Der med rede dhe sin koosz med sam
me hestar, När skiutzrettaren förnam dhe voro icke rätte i sitt ä
rande, tå begåffuo sigh tilsammans nogre bönder och kom så widt att
dhe voro i färde medh dem i Läszaritz gärde, nemligen skiutzretta
ren i Skepalt, Suen Åckaszon i Siöarit, Åcke Suenszon i Prestöp
Jönsz Perszon i Tonneritt Nilsz Gudmundszon ibm, Lasze i Rydh och
Trotte Suenszon i Fläszeritt. Och när dhe kommo tilsammans och
fångarna det förstodo öffuergåffuo dhe skiutzhestarna. Tå begynte
bönderna nalckasz dem nermer. Tå gåffuo dhe sigh till foten och öffuer
gåffuo sin trådz. Bönderna kommo flux i hälarna efter. Tå afflade
fångarna sin sido gewer på det dhe skulle vara desz färdigare att
fly. Men bönderna gåffuo sigh på ådtskillige orter och kringhuerf
uade fångarna, ropandesz dhe skulle giffua sigh ehrligen till fångna.
Tå suarade Månsz Jönszon tager migh inthet, jagh skall visserligen leg
ga een aff eder, det han bekienner. Suen Åckaszon i Siöarit och Trotte
i Fläszerit voro flux modige och begåffuo sigh in på fången Månsz Jönszon
Tå skulle fången sij sigh om, huru när bönderna voro efter dem, i det sam
24r
ma han vende sigh språngh Suen Åckaszon till och fick i böszan med
fången Månsz Jönszon ty han hade böszan spent och war beredh at skiu
ta fruchtandesz för böszan. Tå slepte Suen Åckaszon böszan med dhen ene
handen och stötte fången Månsz för munnen med yxan sedan togh honom
i halszen, i det samma dhe voro så tilhopa hölt Månsz Jönszon med både
händerna om böszelåszen och som han sågh at bönderna föllo honom an
skött han ådt hopen vnder armen på Suen Åckaszon och var licka
tilfridz huem dett råcker och treffade Trotte i Fläszerit vnder ar
men vpådt skuldrarna at han aldrigh itt ordh talade vthan bleff
strax dödh och dråparen bleff fången strax vidh licket och Oluff
Hemmingszon kom den dagen till skogen och dagen efter bleff fången
och både nu stå för retta och bekienna som föreskriffuit står.
Item beretter fången Oluff Hemmingszon at när dhe hadhe kom
mit uthur ögnesynen förste gången för bönderna och dhe kommo se
dan tilhopa tå sadhe fången Månsz Jönszon till den andra sin stal
broder Oluff, jagh hadhe så när skutit een bonde ihiell, men iagh an
grar iagh giorde det icke. Oluff suarade, der giorde tu rett
uthi, at tu inthet skött. Item hade bönderna tagit på dem 3 pasz
der med dhe mente sigh koma fort, der aff itt kan nogorledesz gillas
men dhe andre tw äre falske och lögnachtige, thet Månsz Jönszon bekien
ner. Item berättasz at bonden som skuten bleff sadhe till dråpa
ren, ästu een erhligh karll så legg bort din hacke, och giff tigh
ehrligen till fången, det skall ingen slå tigh, ästu rätter i ditt ähran
de så skall tu slippa, huar icke så williom wij ehrligen fånga tigh.
men han suarade går inthet efer migh, iagh skall wist taga een för migh
det i måge wist lita på, detta bekienner Månsz Jönszon at det war
hansz fulla vpsåt. Och efter protocollet är bekiendt och san
färdigt befunnet och inthet mer är i denne sack inwenda, bleff
han tagen till skerskodan och domb. Huadh belångande Månsz Jönszon
så bekienner han godwilligen at han är een förrymdh knecht, och hafuer
låtet sigh vtleija aff een i Viersta sochn i Albo h:tt Till det andra
bekienner han offentligen at han på sin orette pasz hafuer luget
sigh frij fodrenskap ifrån Öhr i Albo h:tt och till Vlffzbeck är 11 mijll
fången Månsz Jönszon ty han hade böszan spent och war beredh at skiu
ta fruchtandesz för böszan. Tå slepte Suen Åckaszon böszan med dhen ene
handen och stötte fången Månsz för munnen med yxan sedan togh honom
i halszen, i det samma dhe voro så tilhopa hölt Månsz Jönszon med både
händerna om böszelåszen och som han sågh at bönderna föllo honom an
skött han ådt hopen vnder armen på Suen Åckaszon och var licka
tilfridz huem dett råcker och treffade Trotte i Fläszerit vnder ar
men vpådt skuldrarna at han aldrigh itt ordh talade vthan bleff
strax dödh och dråparen bleff fången strax vidh licket och Oluff
Hemmingszon kom den dagen till skogen och dagen efter bleff fången
och både nu stå för retta och bekienna som föreskriffuit står.
Item beretter fången Oluff Hemmingszon at när dhe hadhe kom
mit uthur ögnesynen förste gången för bönderna och dhe kommo se
dan tilhopa tå sadhe fången Månsz Jönszon till den andra sin stal
broder Oluff, jagh hadhe så när skutit een bonde ihiell, men iagh an
grar iagh giorde det icke. Oluff suarade, der giorde tu rett
uthi, at tu inthet skött. Item hade bönderna tagit på dem 3 pasz
der med dhe mente sigh koma fort, der aff itt kan nogorledesz gillas
men dhe andre tw äre falske och lögnachtige, thet Månsz Jönszon bekien
ner. Item berättasz at bonden som skuten bleff sadhe till dråpa
ren, ästu een erhligh karll så legg bort din hacke, och giff tigh
ehrligen till fången, det skall ingen slå tigh, ästu rätter i ditt ähran
de så skall tu slippa, huar icke så williom wij ehrligen fånga tigh.
men han suarade går inthet efer migh, iagh skall wist taga een för migh
det i måge wist lita på, detta bekienner Månsz Jönszon at det war
hansz fulla vpsåt. Och efter protocollet är bekiendt och san
färdigt befunnet och inthet mer är i denne sack inwenda, bleff
han tagen till skerskodan och domb. Huadh belångande Månsz Jönszon
så bekienner han godwilligen at han är een förrymdh knecht, och hafuer
låtet sigh vtleija aff een i Viersta sochn i Albo h:tt Till det andra
bekienner han offentligen at han på sin orette pasz hafuer luget
sigh frij fodrenskap ifrån Öhr i Albo h:tt och till Vlffzbeck är 11 mijll
24v
och achtat rymma öffuer grentzen ådt Dannemarck. Tridie
bekienner at han aff öffuermodh och argheet, vpspente sin bösza och i ve
riande handh at försuara sigh uthi sine orätte ährande, ihielskööt
een ehrligh meenlösz danneman Trotte i Fläszeritt at han aldrigh
förmåtte tala itt ordh, derföre bleff Månsz Jönszon för han hadhe rymdt
sitt compagnie och dolt sigh vndan chrononesz tienst efter det 17 Cap.
i Konungzbalcken dömdh ifrån liffuet. Item efter han emot skiutz
färdz ordinanzien haffuer luget sigh frij hester och fordrenskap till blef
han sackfält till liffuet, och för det tridie at efter han så groff
och argsinnat var at han icke ville godwilligen låta sigh fånga vtan
varde sigh med mordueria och skiutande och der egenom togh een man
aff dagar, och bleff genast fången å ferska gerningh vid licket, bleff
han dömdh ifrån liffuet efter det 2 Cap. i Dråp. B. med villia. Nu
står Trottesz hustru i Fläszeridt her för retten och begärer i Jesu nampn
at dråparen måtte genast straffas på sin halsz, dett samma begärer
och hele häradet at sådan ogresz måtte tagas att vägen, androm till
sky och varnagell.
Hvadh belangande Oluff Hemmingszon som barnfödd är i Östergötlandh
och allena bekienner enfalt hoor, såsom och han haffuer luget sigh hestar
och fordrenschap till. Han bleff efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet,
Then som hoor bedriffuer med nogor mansz hustru han skall döden döö
både hoorkarlen och horkånan. Och efter skiutzfärdz ordinanzien dö
masz och ifrån lijffuet. Men han klagar at Månsz Jönszon brachte
honom der till, dy han hade sielff sin egen häst vägen egönom till desz
han bleff fången.
Kom för retta Jeppe i Oszhultt klagade at een fänike predicant
her Per Caroli haffuer köpt itt stodh aff honom om 7 rdr. Nu se
dan haffuer her Peder villiat behålla stodet för dett han skulle hielpa för
be:te Jeppe i Oszhultt uthur knechta rullen ty hansz nampn är icke
vthplanat aff rullerna förty Jeppe håller hest uthe och der her Peder
kunde hielpa honom vthur rullerna skulle her Peder behålla stodet och
Jeppe skulle giffua honom der till 3 rdr.
Item haffuer Jönsz i Hallarp klagat at her Peder hade tagit 4 rdr
bekienner at han aff öffuermodh och argheet, vpspente sin bösza och i ve
riande handh at försuara sigh uthi sine orätte ährande, ihielskööt
een ehrligh meenlösz danneman Trotte i Fläszeritt at han aldrigh
förmåtte tala itt ordh, derföre bleff Månsz Jönszon för han hadhe rymdt
sitt compagnie och dolt sigh vndan chrononesz tienst efter det 17 Cap.
i Konungzbalcken dömdh ifrån liffuet. Item efter han emot skiutz
färdz ordinanzien haffuer luget sigh frij hester och fordrenskap till blef
han sackfält till liffuet, och för det tridie at efter han så groff
och argsinnat var at han icke ville godwilligen låta sigh fånga vtan
varde sigh med mordueria och skiutande och der egenom togh een man
aff dagar, och bleff genast fången å ferska gerningh vid licket, bleff
han dömdh ifrån liffuet efter det 2 Cap. i Dråp. B. med villia. Nu
står Trottesz hustru i Fläszeridt her för retten och begärer i Jesu nampn
at dråparen måtte genast straffas på sin halsz, dett samma begärer
och hele häradet at sådan ogresz måtte tagas att vägen, androm till
sky och varnagell.
Hvadh belangande Oluff Hemmingszon som barnfödd är i Östergötlandh
och allena bekienner enfalt hoor, såsom och han haffuer luget sigh hestar
och fordrenschap till. Han bleff efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet,
Then som hoor bedriffuer med nogor mansz hustru han skall döden döö
både hoorkarlen och horkånan. Och efter skiutzfärdz ordinanzien dö
masz och ifrån lijffuet. Men han klagar at Månsz Jönszon brachte
honom der till, dy han hade sielff sin egen häst vägen egönom till desz
han bleff fången.
Kom för retta Jeppe i Oszhultt klagade at een fänike predicant
her Per Caroli haffuer köpt itt stodh aff honom om 7 rdr. Nu se
dan haffuer her Peder villiat behålla stodet för dett han skulle hielpa för
be:te Jeppe i Oszhultt uthur knechta rullen ty hansz nampn är icke
vthplanat aff rullerna förty Jeppe håller hest uthe och der her Peder
kunde hielpa honom vthur rullerna skulle her Peder behålla stodet och
Jeppe skulle giffua honom der till 3 rdr.
Item haffuer Jönsz i Hallarp klagat at her Peder hade tagit 4 rdr
25r
aff honom på dett han skulle skaffa hansz karll igen som rymder är
compagniet huilcken han leidt haffuer. Nu haffuer her Peder inthet
fulbordat sin loffuen.
Item Nilsz i Söndretörp klagar att een knecht som folgde her
Peder pantadhe een gryta från honom för han icke fick skiutz hest.
Item klagar och Nilsz i Groaridt at den tidh som knechter
na drogo på tågh ådt Pryszen lågh hansz son siuck at han inthet
kunna föllia, nu sedan haffuer her Peder med een annor knecht kom
mit till honom och förfärat honom säijandesz han skulle ådt Pryszen och
begärat han skulle giffua honom 4 rdr för huilcka peningar han ha
ffuer satt löffte.
Item klaga bönderna i Elinge at capiteinen Suen Perszon som skall
vptaga denne förrymde knechtar haffuer sielff siunde varit i Ham
nada och låtet hempta gärdh samman nemligen 8 kackor och 8 str desz
föruthan haffuer dhe varit hoosz Jönsz Anderszon i Hamnada 2 måltider
och drucket uth 27 kannor ööll och myckett brennewijn huilcket
brennewijn capiteinen betalte, her Peder var och medh.
Kom för retta Thor Jönszon i Vestrultt fulmechtigh på Oluffz ve
gnar i Nöttia och tingskiötte her Andersz i Anderstadh hansz hu
stru Kirstin Jöranszdötter 2/3 aff Mellomgården i Nöttia för 80 rdr
och 40 dr kopperpeningar i godh värdh och peningar. Item på Beng
ta Holstens vegnar och tinghskiötte welbe:te her Andersz ½ Ågården
i Nöttia, den hon sålt haffuer i sin stora nödh för 60 rdr och 31 dr
kopperpeningar. Item på Hanszes vegnar i Nöttia och tingskiötte
welbe:te her Andersz aller Balckagården i Nöttia för 95 rdr och
40 dr koppermynt i wärdh och peningar. Item på Bengt och Jönsz
Möllaresz vegnar och skiötte her Andersz strömmen och intächten som
ligger på Brusarpa gärde, alt som hörde till Söndregården i Nöttia
för 20 dr kopperpeningar. Item på Börgesz vegnar i Ågården och skiöt
te her Andersz så mycket i strömmen och intächten som hörer till ½
Ågården och een tridingh i Mellomgården för 15 dr kopperpeningar
och haffuer strömmen vid westra landet legat aff ålder till den syndre och
Mellomgården i Nöttia.
compagniet huilcken han leidt haffuer. Nu haffuer her Peder inthet
fulbordat sin loffuen.
Item Nilsz i Söndretörp klagar att een knecht som folgde her
Peder pantadhe een gryta från honom för han icke fick skiutz hest.
Item klagar och Nilsz i Groaridt at den tidh som knechter
na drogo på tågh ådt Pryszen lågh hansz son siuck at han inthet
kunna föllia, nu sedan haffuer her Peder med een annor knecht kom
mit till honom och förfärat honom säijandesz han skulle ådt Pryszen och
begärat han skulle giffua honom 4 rdr för huilcka peningar han ha
ffuer satt löffte.
Item klaga bönderna i Elinge at capiteinen Suen Perszon som skall
vptaga denne förrymde knechtar haffuer sielff siunde varit i Ham
nada och låtet hempta gärdh samman nemligen 8 kackor och 8 str desz
föruthan haffuer dhe varit hoosz Jönsz Anderszon i Hamnada 2 måltider
och drucket uth 27 kannor ööll och myckett brennewijn huilcket
brennewijn capiteinen betalte, her Peder var och medh.
Kom för retta Thor Jönszon i Vestrultt fulmechtigh på Oluffz ve
gnar i Nöttia och tingskiötte her Andersz i Anderstadh hansz hu
stru Kirstin Jöranszdötter 2/3 aff Mellomgården i Nöttia för 80 rdr
och 40 dr kopperpeningar i godh värdh och peningar. Item på Beng
ta Holstens vegnar och tinghskiötte welbe:te her Andersz ½ Ågården
i Nöttia, den hon sålt haffuer i sin stora nödh för 60 rdr och 31 dr
kopperpeningar. Item på Hanszes vegnar i Nöttia och tingskiötte
welbe:te her Andersz aller Balckagården i Nöttia för 95 rdr och
40 dr koppermynt i wärdh och peningar. Item på Bengt och Jönsz
Möllaresz vegnar och skiötte her Andersz strömmen och intächten som
ligger på Brusarpa gärde, alt som hörde till Söndregården i Nöttia
för 20 dr kopperpeningar. Item på Börgesz vegnar i Ågården och skiöt
te her Andersz så mycket i strömmen och intächten som hörer till ½
Ågården och een tridingh i Mellomgården för 15 dr kopperpeningar
och haffuer strömmen vid westra landet legat aff ålder till den syndre och
Mellomgården i Nöttia.
25v
Kom för retta Ingemar i Balckö lenzman i Nöttia sochn och fog
da karlen Priszbo Jöszen klagandesz at Hansz i Saxarp hadhe sla
git ådt Priszbo Jöszen 3 yxhammarsz hugg den tidh han skul
le vthpanta boschapzpeningarna och talat spotzliga om öfuerheten
säijandesz jagh niuter huarcken lagh eller rett, her är ingen öfuer
heet. För sådan mottwilligheet bleff han lagd i kistan at späckasz.
Per Bengtszon i Boaritt vthfäste een 6 manna eedh
at han hadhe sendt heem ifrån Tyszlandh 10 rdr med her Jönsz i San
siö.
Kom för retta hederligh man her Johan Colliander och på sin suär
faders vegnar anklagade twenne hansz legodränger Jönsz Olszon, Jon
Bengtszon i Tholarp och Suen Jönszon i Thuna, huilcka haffua stu
lit ifrån sin mattfader nogre peningar, och tilfället der till var
at her Carll hadhe varit i sitt lofft der hansz peningeskrin stodh
der hadhe han glömt sin pungh som war nogre peningar uthi och veet
icke huru många, nu haffua drängerna funnet een heemligh gångh
i nedre huszet och brutet up een tillia der dhe haffua upkluffuet
och tagit pungen medh peningerna till 10 rdr med nogre frem
mande peningar till ½ rdr, och efter dhe gerningen godwilligen
bekienna bleffuo dhe dömde till galge och green efter det 6 Cap.
i Tiuffua balcken, men efter dhe haffua stulit ifrån derasz rette
huszbonde efter det 3 Cap. rod. tit. i StadzL.
Item Suen Jönszon i Thuna som haffuer tillickersz med Jönsz Olszon
stulit 2 skepp rogh aff loden och 3 kackor uthur lofftet. Men nu
säger Per Jöranszon att för:be drängh haffuer sålt Hendrick Krud
brennare een halff tunna rogh. Men efter Per Jöranszon skiuter
sigh till vitnesz som inthet tilstädesz äre, nemligen Ingeborgh Jeppa
dötter, Andersz Jönszon i Vttersznäs, derföre vpsattesz till nästa tingh
at vitnen skulle compareras. Item sade och Per Jöranszon at hustru Brij
ta i Ryszby hade taget itt trögeklöde aff Suen i Thuna för tiufuerijt
när alt detta war tillprickesz vthfördt befans ingen skäll till derasz
mundbruck vthan alle rettade sin ordh för än dhe gingo aff tinget, derfö
re bleffuo dhe och alle frijkiende.
da karlen Priszbo Jöszen klagandesz at Hansz i Saxarp hadhe sla
git ådt Priszbo Jöszen 3 yxhammarsz hugg den tidh han skul
le vthpanta boschapzpeningarna och talat spotzliga om öfuerheten
säijandesz jagh niuter huarcken lagh eller rett, her är ingen öfuer
heet. För sådan mottwilligheet bleff han lagd i kistan at späckasz.
Per Bengtszon i Boaritt vthfäste een 6 manna eedh
at han hadhe sendt heem ifrån Tyszlandh 10 rdr med her Jönsz i San
siö.
Kom för retta hederligh man her Johan Colliander och på sin suär
faders vegnar anklagade twenne hansz legodränger Jönsz Olszon, Jon
Bengtszon i Tholarp och Suen Jönszon i Thuna, huilcka haffua stu
lit ifrån sin mattfader nogre peningar, och tilfället der till var
at her Carll hadhe varit i sitt lofft der hansz peningeskrin stodh
der hadhe han glömt sin pungh som war nogre peningar uthi och veet
icke huru många, nu haffua drängerna funnet een heemligh gångh
i nedre huszet och brutet up een tillia der dhe haffua upkluffuet
och tagit pungen medh peningerna till 10 rdr med nogre frem
mande peningar till ½ rdr, och efter dhe gerningen godwilligen
bekienna bleffuo dhe dömde till galge och green efter det 6 Cap.
i Tiuffua balcken, men efter dhe haffua stulit ifrån derasz rette
huszbonde efter det 3 Cap. rod. tit. i StadzL.
Item Suen Jönszon i Thuna som haffuer tillickersz med Jönsz Olszon
stulit 2 skepp rogh aff loden och 3 kackor uthur lofftet. Men nu
säger Per Jöranszon att för:be drängh haffuer sålt Hendrick Krud
brennare een halff tunna rogh. Men efter Per Jöranszon skiuter
sigh till vitnesz som inthet tilstädesz äre, nemligen Ingeborgh Jeppa
dötter, Andersz Jönszon i Vttersznäs, derföre vpsattesz till nästa tingh
at vitnen skulle compareras. Item sade och Per Jöranszon at hustru Brij
ta i Ryszby hade taget itt trögeklöde aff Suen i Thuna för tiufuerijt
när alt detta war tillprickesz vthfördt befans ingen skäll till derasz
mundbruck vthan alle rettade sin ordh för än dhe gingo aff tinget, derfö
re bleffuo dhe och alle frijkiende.
26r
Kom för retta hederligh wellerdh her Johan i Ryszby och giorde
sielff sin lijfflige edh på lagbocken at han eij hadhe uthsku
rit nogot bladh aff Tutaridz kiörckobock som nogon kiörckre
ckningh var uppå effter som ordh var uthkommit.
½ Ramnäsz i Giöteridz sochn, ½ Tansziö i Hynneridz sochn vpbiud
desz förste gångh.
Kom för retta Per Bengtszon i Boarit och lät vpskriffua sitt
lagfolck der med han wille beuisza at han hadhe sendt heem ifrån
Tyszlandh 10 rdr med her Jönsz Larszon.
Kom för retta hustru Anna i Flattinge och fäste een 6 man
na edh at hon med sin förra man Jon Nilszon haffuer löst
1/16 aff Håckon Nilszon i Liungby i Flattinge och derföre betalt
honom itt par oxar och itt lb sijck.
Kom för retta Nilsz Erickszon i Alenszkiöp och talade till Suen
Larszon i Gräszholmen om dhe klagepunchtar han hadhe fördt på
honom och hansz söner nästförledne tingh. 1. Dett dhe beskylla
Nilsz Erickszons son Påffuall at han skielte honom för een tiuff
och skielm, her om vitnade Kelle i Aggalt at dhe trette och skelte
huar andra mycket hårdt. 2. Punchten at han hade legat i morstijgh
för folck på kiörkouägen, det kunde så beuiszas at Sten i Klint och
Nilszes söner i Alenszkiöp haffua slages med huar andra på wägen
men icke på kiörkowägen. 3. Den tridie punchten kunde Suen inthet
beuisza det Simon sielff bekienner och prestens vitneszbördh her Eskelz
der på. Den 4 punchten var inthet om vthan at twå poicker hade
narrasz lithet i klockarestugan. Den 5 punchten är aldeles klar, der
på her Erlandz beuisz i Vlffzbeck daterat den 25 Julij 1635. 6. Att
han haffuer röffuat een dansk man, det war aldeles faut, der på 6
dannemens bomercke i Dannemarck at Nilsz Erickszon hade det i
pant, och efter Suen klagar annorsz klagan som tilförenne förlicht är
och eij hafuer nogot emot honom, derföre bleffuo parterne förlichte.
sielff sin lijfflige edh på lagbocken at han eij hadhe uthsku
rit nogot bladh aff Tutaridz kiörckobock som nogon kiörckre
ckningh var uppå effter som ordh var uthkommit.
½ Ramnäsz i Giöteridz sochn, ½ Tansziö i Hynneridz sochn vpbiud
desz förste gångh.
Kom för retta Per Bengtszon i Boarit och lät vpskriffua sitt
lagfolck der med han wille beuisza at han hadhe sendt heem ifrån
Tyszlandh 10 rdr med her Jönsz Larszon.
| Edemen | |
| Per Bengtszon i Boaritt | Andersz Jönszon |
| Bengt Brorszon | Jon Perszon i Keszlultt |
| Andersz Larszon | Andersz Jönszon |
Kom för retta hustru Anna i Flattinge och fäste een 6 man
na edh at hon med sin förra man Jon Nilszon haffuer löst
1/16 aff Håckon Nilszon i Liungby i Flattinge och derföre betalt
honom itt par oxar och itt lb sijck.
Kom för retta Nilsz Erickszon i Alenszkiöp och talade till Suen
Larszon i Gräszholmen om dhe klagepunchtar han hadhe fördt på
honom och hansz söner nästförledne tingh. 1. Dett dhe beskylla
Nilsz Erickszons son Påffuall at han skielte honom för een tiuff
och skielm, her om vitnade Kelle i Aggalt at dhe trette och skelte
huar andra mycket hårdt. 2. Punchten at han hade legat i morstijgh
för folck på kiörkouägen, det kunde så beuiszas at Sten i Klint och
Nilszes söner i Alenszkiöp haffua slages med huar andra på wägen
men icke på kiörkowägen. 3. Den tridie punchten kunde Suen inthet
beuisza det Simon sielff bekienner och prestens vitneszbördh her Eskelz
der på. Den 4 punchten var inthet om vthan at twå poicker hade
narrasz lithet i klockarestugan. Den 5 punchten är aldeles klar, der
på her Erlandz beuisz i Vlffzbeck daterat den 25 Julij 1635. 6. Att
han haffuer röffuat een dansk man, det war aldeles faut, der på 6
dannemens bomercke i Dannemarck at Nilsz Erickszon hade det i
pant, och efter Suen klagar annorsz klagan som tilförenne förlicht är
och eij hafuer nogot emot honom, derföre bleffuo parterne förlichte.
26v
och dem bleff emellan satt 10 rdr till vitesz huilcken som af
bryter skall uthgiffua wijtet.
Sammadagh inlade i retten hederligh och vellerdh mester Nilsz i
Huiterit pastor ibm, itt skriffteligit supplicath der uthi han be
gärer itt sanfärdigt vitneszbördh om för:be Huitaridz prestagårdz
ägor, huilcka han säger wara ringa både till åcker och engh, der
om bleff häredz nembd med alla sochnemennerne tilfrågat om
de viste sådant sanfärdigt wara. Då vitnade alla samptligen att
der är grusigh åcker som sällan bär frucht. Sedan eij mer engh än
till 20 lasz, så at all den engh han måste hafua, den nödgasz han
leija aff andra och derföre affkorta all sin prestarenta att han
der igönom lider stor skada, och deszföruthan haffuer han een hög taxa
derföre begäresz at welborne herrar cammerådh ville aff gunst an
tingen förmedla den store taxa eller legga dett lilla chrohemma
net Klockaregården till för:be Prestagårdh vnder een taxa, pre
sten vill icke affhysza Klockaregården.
Kom för retta Jon i Nockarp frelszes bonde huilcken är beskyllat
haffua brent nogre eecker. Då bleffuo dijtt nembde tuå nembdamen
Per Nilszon i Ösziö och Gíszle i Tranhult för:be eecker syna. Nu vitna
dhe at elden haffuer ingen skada giordt vthan dhe haffua varit for
na aff långan tidh.
Kom för retta Ingemar i Balckö fulmechtigh på Gudmundz hu
strus vegnar i Saxarp, Ingeborgh Jonszdötter. Item Sisza Jonszd.
i Bolmarstörp, Bengt Jonszon i Nyeköpingh och tingskiötte
Arffuid Jonszon i Stahultt, hansz hustru Ingeborgh Nilszdötter
1/6 och en halff tridingh aff Stafhult och derföre vp:t Gud
mund i Saxarp 20 dr huit mynt och 6 rdr Sisza Jonszdötter
effuen så mycket och Bengt i Nyköpingh 40 dr och 12 rdr.
Kom för retta Per i Skepalt och Per i Mistrult fulmyndige på
Nilszes hustrus vegnar i Göszhult, Ingelöff Tuffuadötter, Item Botill och
Karin Tuffua dottersz vegnar och tingskiötte Trulsz Sonaszon i Göszhult
hansz hustru Lusze 2/3 aff een fierdingh i Giöszhulta gårdh och derföre vp:t
alla tilhopa 36 dr danska för arff och etlöffue.
bryter skall uthgiffua wijtet.
Sammadagh inlade i retten hederligh och vellerdh mester Nilsz i
Huiterit pastor ibm, itt skriffteligit supplicath der uthi han be
gärer itt sanfärdigt vitneszbördh om för:be Huitaridz prestagårdz
ägor, huilcka han säger wara ringa både till åcker och engh, der
om bleff häredz nembd med alla sochnemennerne tilfrågat om
de viste sådant sanfärdigt wara. Då vitnade alla samptligen att
der är grusigh åcker som sällan bär frucht. Sedan eij mer engh än
till 20 lasz, så at all den engh han måste hafua, den nödgasz han
leija aff andra och derföre affkorta all sin prestarenta att han
der igönom lider stor skada, och deszföruthan haffuer han een hög taxa
derföre begäresz at welborne herrar cammerådh ville aff gunst an
tingen förmedla den store taxa eller legga dett lilla chrohemma
net Klockaregården till för:be Prestagårdh vnder een taxa, pre
sten vill icke affhysza Klockaregården.
Kom för retta Jon i Nockarp frelszes bonde huilcken är beskyllat
haffua brent nogre eecker. Då bleffuo dijtt nembde tuå nembdamen
Per Nilszon i Ösziö och Gíszle i Tranhult för:be eecker syna. Nu vitna
dhe at elden haffuer ingen skada giordt vthan dhe haffua varit for
na aff långan tidh.
Kom för retta Ingemar i Balckö fulmechtigh på Gudmundz hu
strus vegnar i Saxarp, Ingeborgh Jonszdötter. Item Sisza Jonszd.
i Bolmarstörp, Bengt Jonszon i Nyeköpingh och tingskiötte
Arffuid Jonszon i Stahultt, hansz hustru Ingeborgh Nilszdötter
1/6 och en halff tridingh aff Stafhult och derföre vp:t Gud
mund i Saxarp 20 dr huit mynt och 6 rdr Sisza Jonszdötter
effuen så mycket och Bengt i Nyköpingh 40 dr och 12 rdr.
Kom för retta Per i Skepalt och Per i Mistrult fulmyndige på
Nilszes hustrus vegnar i Göszhult, Ingelöff Tuffuadötter, Item Botill och
Karin Tuffua dottersz vegnar och tingskiötte Trulsz Sonaszon i Göszhult
hansz hustru Lusze 2/3 aff een fierdingh i Giöszhulta gårdh och derföre vp:t
alla tilhopa 36 dr danska för arff och etlöffue.
27r
Kom för Retta Kelle i Aggalt, fulmyndigh på Nilß Gudmund-
ßons vegnar i Tohult, och tingskiötte Jönß Uddaßon i Traheritt, hans
hustru Anna Jonß dötter, ¼ aff Söndre Skattagården i traheritt, och
derföre vpt – 200 dlr huit mynt, och Kelle i Aggalt 10 Rdlr för itt etlö
ffue.
Fördeß för Retta Swen Anderßon i Hölminge, hwilken i Winter bleff
fången, och i borgen tagen för det dråp han giorde på Peder i Hultt, Nu
haffuer dråparen i Medler tidh han haffuer gådt wijdh Skogen, så
wijdt låtet handla medh den dödaß hustru barn och slecht och förwanter
att dhe för serdeleß effterföliande orsaker, äro sinnade låta wreden och
hembden falla så wijdh deraß målzägande rett kan haffwa Rum, och tig-
ga nåder ådt dråparen. Först kom för Retten Anders i Ubbebo Uth-
sckickat aff hustru Ingeborgh Jönß dötter i Hult, then dräpnes hustru
och bekiende at hon haffwer låtit sin hembd och Wrede falla emot Swen An-
derßon i Hölminge, som togh hennes Man Peder i Hult aff dager, och så widt
som henneß Målzägande Rett sigh strecker, Will hon Unna dråparen lifwet,
så frampt höga öffwerheeten Will honom det benåda. Item Jönß Ander-
ßon i Huiteridt på sin hustrus och hustrus Söskones Wegna, den dödeß
barn Uthskickat, och bekienner at dhe sammaledeß haffua Undt drå-
paren lifwet Swen Andersson b.d så widt deraß Målzegande Rett är,
efter deraß Fader Peder i Hultt, så fierran den Högloflige Konungzlige
Retten, täckeß honom dett Unna och benådas. Item framladeß och Jönß
Jonßons breff i Toffta, der uthi han bekienner sigh med sine bröder, Öfwerst-
Lutenanten Per Jonßon Sölfwerswerdh, och Swen Jonßon, at dhe haffwa
och Undt och effterlåtet dråparen Lijfwet, för det han slogh deraß
Morbroder Peder i Hult ihiell, Så frampt höga öfwerheten täckas af gunst
och nåder honom dett Unna och benåda. Item beder Nembden och Häradet
för honom, efter han haffuer det Witnesbördh, at han aldrig kiffwade eller trette
med nogon Meniska i all sin liffztidh, det hans egne åklagare bekienna.
Item föregifwa och then dräpneß hustru och förwanter orsaken, som them ha-
ffuer beweekt at bedia för dråparen, Wara denna förnemligast, at när
deraß Man Peder i Hultt bleff dräpen, War efter honom 10 Faderlößa barn,
aff hwilka allena twenne äre med gifftermåll försorgde, dhe 8 leffwa hooß
Modern i stoor elendigheet, och dett minsta der eblandh är een dombe, och der till
döff at det intet hörer mher än Stenen; Och hwar nu den Höglofflige K.
27v
Anno 1635 den 13 octobris, Stodh Laga tingh i
Sammadagh inladesz i retta welachtat Hendrick Thomeszons
vthreckningh för een skerseant för åhr 1627 at han skall wara
Jon i Nygårdh affördh för samma åhr, huilcken reckningh han
twå gånger haffuer clarerat och senast daterat 1630, derföre effter
retten ingen bättre beskedh kan vthleta än bockhåkkarens vthreckningh
och beuisz, derföre dömer retten at Jon i Nygårdh skall betala Månsz Jonszon
7 dr och sedan söcka bockhållaren om bättre besked till een annor gångh.
Hoffrett aff Nåder, för denne barnsens Underdånige förbön, Wille
Unna dråparen Liffwet, och dett woro Christeligit at begära, Kun-
de dhe fåå Manßbothen efter deraß Fader at föda sigh Up medh, och der
aff hustrun sitt Underhåldh, att dhe icke skulle förskingras ifrån Mo-
deren, och löpa Manna mellan, detta haffwer bewecht Slechten att bi-
dia i fridh för dråparen, det de sielffwa har för Retten bekiendt hafwa.
Anno 1635 den 13 octobris, Stodh Laga tingh i
Synnerbo h:tt wijdh rettan tingstadh Hamnada
öffueruarandesz ståthållaren edle welb. Per Månszon Lodh
till Hielmszenga. Item befallningzmannen ehrligh, wijsz och för
ståndigh Månsz Jonszon i Jönekiöpingh och Gudmundh Anderszon
fougde der sammastädes, Item bockhållaren velförståndigh
Erick Månszon, sampt häradz nembdh.
öffueruarandesz ståthållaren edle welb. Per Månszon Lodh
till Hielmszenga. Item befallningzmannen ehrligh, wijsz och för
ståndigh Månsz Jonszon i Jönekiöpingh och Gudmundh Anderszon
fougde der sammastädes, Item bockhållaren velförståndigh
Erick Månszon, sampt häradz nembdh.
| Nembden | |
| Jönsz i Rydh | Per Nilszon i Ösziö |
| Per Bengtszon i Trotteslöff | Andersz i Bergheem |
| Ebbe i Hiulsznäs | Giszle i Tranhultt |
| Oluff i Sckeckarp | Nilsz i Alenszkiöp |
| Peder i Sönnanwrå | Månsz Botilszon |
| Per Johanszon i Judhult | Månsz i Horszaberga |
Sammadagh inladesz i retta welachtat Hendrick Thomeszons
vthreckningh för een skerseant för åhr 1627 at han skall wara
Jon i Nygårdh affördh för samma åhr, huilcken reckningh han
twå gånger haffuer clarerat och senast daterat 1630, derföre effter
retten ingen bättre beskedh kan vthleta än bockhåkkarens vthreckningh
och beuisz, derföre dömer retten at Jon i Nygårdh skall betala Månsz Jonszon
7 dr och sedan söcka bockhållaren om bättre besked till een annor gångh.
28r
Gårdar vpbiudas.
Åstackra 3.
Muggeboda 3.
Kiörcköö 3.
Frelsze. Welbördigh Andersz Grijp
ler vpbiuda.
1/6 aff Söndregården i Horn 1.
Executio
Jöns Olszon och Jon Bengtszon i Ryszby drängar, vthfäste efter
den höglofflige konungzlige hoffretz resolution i Jöneköpingh
för 10 ½ rdr dhe stulit haffua tredobbelt til treskifftes 31 ½ rdr.
cronan 21 rdr
häradet 5 rdr 12 öre
häradzhöffdingen 6 rdr 12 öre
Sammadagh kom för retten Oluff Oluffson i Bergheem
skattabonde och gifft man och bleff anklagat haffua beso
ffuit een löszkåna, Johanna Haralzdötter ogifft på skatta
iordh itt fattigdt tienstefolck, huilcken gerningh dhe her för retten
godwilligen bekienna, derföre bleffuo dhe efter Gudz lagh sagde
ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer med nogor mans hu
stru han skall döden döö, både hoorkarlen och hoorkånan, derföre
at han medh sin nästas hustru hoor bedriffuit haffuer.
Kom för retta Jönsz Laszeszon i Rhon een frelszes bonde
vnder Fylleskogh klagandesz at hans granne Jönsz i Hyltebo
bode på samma godz haffuer giordt honom skada med een bolyxa
så at hela hösten war han der aff vanför och hållet wijdh sengen
och är parlementet sålunda förorsackat at Jönsz Larszon i Rhon
hadhe itt owant swijn och gick i Jönszes gärde, tå sende Jönsz i
Hylteboda budh efter Jönsz Lharszon i Rhon at han skulle hempta
swijnet. När Jönsz Larszon kom hade Jönsz i Hylteboda stelt sigh
wägen och som Jönsz Larszon kom och hälszade honom, slogh genast Jöns
i Hylteboda till honom med yxhammaren et slagh, med det samma
språngh Jönsz i Rhon in vnder honom och de kommo samman i halser
na, så kom Arffuid i Staffansboda och skilde dem ådt och badh Jönsz
gå sin vägh, dett han och giorde och som Jönsz i Rhon war på een stetta
och skulle kliffua öffuer, kom Jönsz i Hylteboda efter och hög honom
Åstackra 3.
Muggeboda 3.
Kiörcköö 3.
Frelsze. Welbördigh Andersz Grijp
ler vpbiuda.
1/6 aff Söndregården i Horn 1.
Executio
Jöns Olszon och Jon Bengtszon i Ryszby drängar, vthfäste efter
den höglofflige konungzlige hoffretz resolution i Jöneköpingh
för 10 ½ rdr dhe stulit haffua tredobbelt til treskifftes 31 ½ rdr.
cronan 21 rdr
häradet 5 rdr 12 öre
häradzhöffdingen 6 rdr 12 öre
Sammadagh kom för retten Oluff Oluffson i Bergheem
skattabonde och gifft man och bleff anklagat haffua beso
ffuit een löszkåna, Johanna Haralzdötter ogifft på skatta
iordh itt fattigdt tienstefolck, huilcken gerningh dhe her för retten
godwilligen bekienna, derföre bleffuo dhe efter Gudz lagh sagde
ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer med nogor mans hu
stru han skall döden döö, både hoorkarlen och hoorkånan, derföre
at han medh sin nästas hustru hoor bedriffuit haffuer.
Kom för retta Jönsz Laszeszon i Rhon een frelszes bonde
vnder Fylleskogh klagandesz at hans granne Jönsz i Hyltebo
bode på samma godz haffuer giordt honom skada med een bolyxa
så at hela hösten war han der aff vanför och hållet wijdh sengen
och är parlementet sålunda förorsackat at Jönsz Larszon i Rhon
hadhe itt owant swijn och gick i Jönszes gärde, tå sende Jönsz i
Hylteboda budh efter Jönsz Lharszon i Rhon at han skulle hempta
swijnet. När Jönsz Larszon kom hade Jönsz i Hylteboda stelt sigh
wägen och som Jönsz Larszon kom och hälszade honom, slogh genast Jöns
i Hylteboda till honom med yxhammaren et slagh, med det samma
språngh Jönsz i Rhon in vnder honom och de kommo samman i halser
na, så kom Arffuid i Staffansboda och skilde dem ådt och badh Jönsz
gå sin vägh, dett han och giorde och som Jönsz i Rhon war på een stetta
och skulle kliffua öffuer, kom Jönsz i Hylteboda efter och hög honom
28v
ett gräseligit sår i ryggen så at han i 14 weckor haffuer hållit
på sin sängh. Denne sacken bleff sålunda affskedat at Jönsz i Hylte
boda gaff Jönsz Larszon i Rhon fhör sin skada bekostnadt och läckiare
lhön sampt dagzwercke och annor försummelsze, itt par kefflingz
oxar them han godwilligen vthwiszade, der om dhe förlichtesz. Men för
såramålet sackfältes för kötsår till treskifftes peningar 3 marker.
huszbonden 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffdingen 4 öre
Kom för retta Börge Jonszon i Långaskogh fulmechtigh på Jönsz Fro
aszons vegnar i Lönszhultt och tingskiötte Torckill Håckonszon
i Höckaltt hansz hustru Kirstin Jönszdotter ½ Lönszhulta gårdh i
Pieteridz sochn och derföre vp:t 100 dr huit mynt, en koo, een tiur
för arff och etlöffue.
Kom för retta Hialma i Halsziö och wille gå een 6 manna edh at
hon med sin förra man Jon Nilszon haffuer löst 1/16 aff Flattinge
och derföre betalt itt par oxar och itt lb sick. Men efter detta
war en gammall blindh sack, bleffuo dhe så förlichte at Anna i Hal
sziö gaff Håcken Nilszon 1 dr och Per i Gärdet be:te Håckon 2 dr
der med bleff eden vpgiffuen.
Kom för retta Håckon Nilszon i Liungby på sine egne vegnar
och tingskiötte Per Nilszon i Flattinge 1/16 aff Stora skattagården
i Flattinge och derföre vp:t itt par oxar, 1 lb sick, och för etlöffue
2 rdr. Item Jönsz Börgeszon fulmechtigh på Dordigh och Kirstin Jonsz
dötter vegnar och tingskiötte Per i Gärdett deresz arffueloter i Stora
gården i Flattinge och derföre vp:t både tilhopa 4 rdr och 4 dr
suenska. Item haffuer Per Nilszon sielff een broderlott i samma gård
så at han med arff och kiöp äger 1/8 aff aller gården.
Kom för retta Per Johanszon i Judhultt fulmechtigh på Jon Månszons
vegnar i Fägrultt och hansz barns vegnar, nemligen Månsz, Algutt,
Jönsz, Per Jonszons söner. Item Kirstin och Nills Jonsz döttrarsz vegnar
och tingskiötte Jönsz Månszon i Fägrultt, hansz hustru Kirstin Månszdötter
een heeell fierdingh aff Norre och Söndre gården i Fägrultt och derföre vp:t
på sin sängh. Denne sacken bleff sålunda affskedat at Jönsz i Hylte
boda gaff Jönsz Larszon i Rhon fhör sin skada bekostnadt och läckiare
lhön sampt dagzwercke och annor försummelsze, itt par kefflingz
oxar them han godwilligen vthwiszade, der om dhe förlichtesz. Men för
såramålet sackfältes för kötsår till treskifftes peningar 3 marker.
huszbonden 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffdingen 4 öre
Kom för retta Börge Jonszon i Långaskogh fulmechtigh på Jönsz Fro
aszons vegnar i Lönszhultt och tingskiötte Torckill Håckonszon
i Höckaltt hansz hustru Kirstin Jönszdotter ½ Lönszhulta gårdh i
Pieteridz sochn och derföre vp:t 100 dr huit mynt, en koo, een tiur
för arff och etlöffue.
Kom för retta Hialma i Halsziö och wille gå een 6 manna edh at
hon med sin förra man Jon Nilszon haffuer löst 1/16 aff Flattinge
och derföre betalt itt par oxar och itt lb sick. Men efter detta
war en gammall blindh sack, bleffuo dhe så förlichte at Anna i Hal
sziö gaff Håcken Nilszon 1 dr och Per i Gärdet be:te Håckon 2 dr
der med bleff eden vpgiffuen.
Kom för retta Håckon Nilszon i Liungby på sine egne vegnar
och tingskiötte Per Nilszon i Flattinge 1/16 aff Stora skattagården
i Flattinge och derföre vp:t itt par oxar, 1 lb sick, och för etlöffue
2 rdr. Item Jönsz Börgeszon fulmechtigh på Dordigh och Kirstin Jonsz
dötter vegnar och tingskiötte Per i Gärdett deresz arffueloter i Stora
gården i Flattinge och derföre vp:t både tilhopa 4 rdr och 4 dr
suenska. Item haffuer Per Nilszon sielff een broderlott i samma gård
så at han med arff och kiöp äger 1/8 aff aller gården.
Kom för retta Per Johanszon i Judhultt fulmechtigh på Jon Månszons
vegnar i Fägrultt och hansz barns vegnar, nemligen Månsz, Algutt,
Jönsz, Per Jonszons söner. Item Kirstin och Nills Jonsz döttrarsz vegnar
och tingskiötte Jönsz Månszon i Fägrultt, hansz hustru Kirstin Månszdötter
een heeell fierdingh aff Norre och Söndre gården i Fägrultt och derföre vp:t
29r
Jon Månszon 200 dr huit mynt, sedan huar son ½ dr huit
mynt och Kirstin ½ dr huit mynt och Nilla een bindetröija. bå
de för arff och etlöffue, der till ållenskogh.
Kom för retta Torckill Brandh i Läszarit fulmechtigh på Cle
metz vegnar i Skellesznäs och tingskiötte Jeppe i Kuggeboda, hans
hustru Elin Suenszdötter 1/5 aff aller gården i Fägrit och der
före vp:t 64 rdr och 5 marker kopper för arff och etlöffue.
Kom för retta Jeppe i Kuggeboda, klagade at hans mågh Nilsz
i Iffla huilcken besitter för:be Jeppesz gårdh i Iffla, öffuerfaller
honom medh hårde och otilbörlige vnsäggninger, derföre är Jeppe
förorsackat säga honom aff boole. Nu protesterar Nilsz at han inthet
will flöttia ifrån sitt arbete och stora bekostnat, derföre bleffuo dijtt
nembde twå nembdemen at miäta för:be arbete. Sedan skall Nilsz dra
ga ifrån gården när rätter fardagh kommer, med mindre dem annorle
desz åsember.
Sammadagh besuärade sigh befalningzmannen welachtat Månsz Jon
szon att adelzmennerna så well på deresz säteszgårder som på deresz
affuelzgårder, icke wille betala quarnatullen vthan i koppermyntt
lickwist beuiste han med bockhållarens reckningh at han den i
Stockholm uthi godt mynt betalt haffuer, ty är rettwist at dhe honom
med sådant mynt igen contentera.
Item bleff affdömdt at när stoore gästninger komma för
handen, tå lägga the sigh alla uthi een gårdh och der gästa mycket hårtt
derföre skall hele retterelaget suara till sådane store gästninger, alle
som är skiutzningh vnderkastadhe.
Sammadagh kom för retta efter welb. ståthållarens Per
Månszon Lodz till Hielmszenga giffne leidebreff daterat
den 28 Julij 1635 Nilsz Larszon i Guddarp b:d huilcken
tre weckor för jwll haffuer ihielstucket een vngh drängh
Jon Jönszon i Dommarit och haffuer dråpet sigh sålunda
förorsackat som föllier. Her om berettade hederligh wellerdh her
mynt och Kirstin ½ dr huit mynt och Nilla een bindetröija. bå
de för arff och etlöffue, der till ållenskogh.
Kom för retta Torckill Brandh i Läszarit fulmechtigh på Cle
metz vegnar i Skellesznäs och tingskiötte Jeppe i Kuggeboda, hans
hustru Elin Suenszdötter 1/5 aff aller gården i Fägrit och der
före vp:t 64 rdr och 5 marker kopper för arff och etlöffue.
Kom för retta Jeppe i Kuggeboda, klagade at hans mågh Nilsz
i Iffla huilcken besitter för:be Jeppesz gårdh i Iffla, öffuerfaller
honom medh hårde och otilbörlige vnsäggninger, derföre är Jeppe
förorsackat säga honom aff boole. Nu protesterar Nilsz at han inthet
will flöttia ifrån sitt arbete och stora bekostnat, derföre bleffuo dijtt
nembde twå nembdemen at miäta för:be arbete. Sedan skall Nilsz dra
ga ifrån gården när rätter fardagh kommer, med mindre dem annorle
desz åsember.
Sammadagh besuärade sigh befalningzmannen welachtat Månsz Jon
szon att adelzmennerna så well på deresz säteszgårder som på deresz
affuelzgårder, icke wille betala quarnatullen vthan i koppermyntt
lickwist beuiste han med bockhållarens reckningh at han den i
Stockholm uthi godt mynt betalt haffuer, ty är rettwist at dhe honom
med sådant mynt igen contentera.
Item bleff affdömdt at när stoore gästninger komma för
handen, tå lägga the sigh alla uthi een gårdh och der gästa mycket hårtt
derföre skall hele retterelaget suara till sådane store gästninger, alle
som är skiutzningh vnderkastadhe.
Sammadagh kom för retta efter welb. ståthållarens Per
Månszon Lodz till Hielmszenga giffne leidebreff daterat
den 28 Julij 1635 Nilsz Larszon i Guddarp b:d huilcken
tre weckor för jwll haffuer ihielstucket een vngh drängh
Jon Jönszon i Dommarit och haffuer dråpet sigh sålunda
förorsackat som föllier. Her om berettade hederligh wellerdh her
29v
Bengt feltpredicant vnder rytterna, uthi huilckens stugo dråpet
skedde, sålunda. Thett hende sigh tre veckor för jwl 1634 kom een cor
poral ifrån Tyszlandh Larsz Suenske b:d till her Bengt. Och efter dhe vo
ro kiende vhener, bödh her Bengt honom in och plägade honom vell, så
war och den som döden ledh Jon Jönszon huilcken åhret tilförenne hadhe
tient her Bengt ther och trask, ådt presten, hade och corporalen breff
till dråparens moder och broder ifrån Tyszlandh och efter dhe voro prestens
grannar bödh han dem till sigh at sielffue tala med corporalen. Och när dhe
hade drucket in till afftonen och corporalen war sin koosz redan, kom
drängen in aff lodan, tå sade her Bengt gack in till bordet och drick
medh. När dhe hadhe sittet een stund bödh dråparen drängen handen, säijandes
wij villiom förlichas om dett wij haffue osz emellan, drängen Jon Jönszon
som dräpen bleff suarade wij villiom inthet tala der om denne gången.
Tå suarade her Bengt, haffue i nogot krackell, så håller der med stil
la, och dhe talade inthet mher der om. När dhe hadhe sittit een stundh
wille presten gå i sängh och drängen Jon Jönszon klädde aff honom, och dråparen
medh sin hustru gick emot dörren och wille gå heem, och bleff ståndandesz vid
gruffuan, der stodh och prestens hustru och twå tienstepigor och talades vidh.
När drängen hadhe hulpet presten i sängh, togh han strumporne och ville
henga för vgnen och som han hade hängt strumporna ifrån sigh, antingen han
wille gå uth eller icke, det kan presten icke vitna, dy dhe hörde aldrigh
ett ordh, huarcken aff dråparen eller den dräpna, för än quinfolcken
frågade huar andra huem spiller ööll, och när dhe sågo till war drän
gen stungen i venstra armen offuan armbogan try styngh och der
med skildesz ådt, och dråparen gick hem, och flydde bådskiäraren till
drängen, och såret begynte helasz. Detta begaff sigh emot dett han
töchtesz vara färdigh, dristade han sigh effter tiugonde dagen gå på lo
gan och trask och der språng åhran vp och bloden förlop honom ifrån
den ene onszdagen till den andre onszdagen och tå vpgaff han anden.
ty ingen konst kunde hielpa eller stilla blodett och hadhe tå leffuat
i 9 weckor ifrån den tidhen han bleff stungen i armen. Haffuer och
den som dhöden ledh på sin sängh giffuit dråparen venskap aff altt
hierta, thet för:be her Bengt som honom med sacramenten tiente vitnar
och den dödesz slecht sielffue bekienna. Dråparen bekienner godwil
ligen och inthet protesterar emot protocollet.
skedde, sålunda. Thett hende sigh tre veckor för jwl 1634 kom een cor
poral ifrån Tyszlandh Larsz Suenske b:d till her Bengt. Och efter dhe vo
ro kiende vhener, bödh her Bengt honom in och plägade honom vell, så
war och den som döden ledh Jon Jönszon huilcken åhret tilförenne hadhe
tient her Bengt ther och trask, ådt presten, hade och corporalen breff
till dråparens moder och broder ifrån Tyszlandh och efter dhe voro prestens
grannar bödh han dem till sigh at sielffue tala med corporalen. Och när dhe
hade drucket in till afftonen och corporalen war sin koosz redan, kom
drängen in aff lodan, tå sade her Bengt gack in till bordet och drick
medh. När dhe hadhe sittet een stund bödh dråparen drängen handen, säijandes
wij villiom förlichas om dett wij haffue osz emellan, drängen Jon Jönszon
som dräpen bleff suarade wij villiom inthet tala der om denne gången.
Tå suarade her Bengt, haffue i nogot krackell, så håller der med stil
la, och dhe talade inthet mher der om. När dhe hadhe sittit een stundh
wille presten gå i sängh och drängen Jon Jönszon klädde aff honom, och dråparen
medh sin hustru gick emot dörren och wille gå heem, och bleff ståndandesz vid
gruffuan, der stodh och prestens hustru och twå tienstepigor och talades vidh.
När drängen hadhe hulpet presten i sängh, togh han strumporne och ville
henga för vgnen och som han hade hängt strumporna ifrån sigh, antingen han
wille gå uth eller icke, det kan presten icke vitna, dy dhe hörde aldrigh
ett ordh, huarcken aff dråparen eller den dräpna, för än quinfolcken
frågade huar andra huem spiller ööll, och när dhe sågo till war drän
gen stungen i venstra armen offuan armbogan try styngh och der
med skildesz ådt, och dråparen gick hem, och flydde bådskiäraren till
drängen, och såret begynte helasz. Detta begaff sigh emot dett han
töchtesz vara färdigh, dristade han sigh effter tiugonde dagen gå på lo
gan och trask och der språng åhran vp och bloden förlop honom ifrån
den ene onszdagen till den andre onszdagen och tå vpgaff han anden.
ty ingen konst kunde hielpa eller stilla blodett och hadhe tå leffuat
i 9 weckor ifrån den tidhen han bleff stungen i armen. Haffuer och
den som dhöden ledh på sin sängh giffuit dråparen venskap aff altt
hierta, thet för:be her Bengt som honom med sacramenten tiente vitnar
och den dödesz slecht sielffue bekienna. Dråparen bekienner godwil
ligen och inthet protesterar emot protocollet.
30r
Desze ähre den dödesz åcklagare, hansz moder Anna Larsz dötter,
hansz morbroder Andersz Larszon, och hennes farbroder Inge Suen
hansz morbroder Andersz Larszon, och hennes farbroder Inge Suen
szon i Gafflö och flere aff slechten. Nemligen Suen Jonszon i Dom
marit och den dräpnes syster Ingeborgh Jönszdötter. Nu
bleffuo denne för:be aff retten tilfrågade om dhe ville stå efter
dråparens liff, tå haffua the offentligen suaradt att efter såren
woro ringa och well hade kunnat heelasz ther han hadhe hållt sigh
ifrån grofft arbete, och olyckan slogh der till, såsom och efter the
bleffuo vänligen förlichte för än han dödh bleff, kunna dhe icke
trachta efter dråparens lijff, vthan på det vnderdånligeste remit
tera sacken till den högloffligen konungzlige hoffretz höguisza betän
ckande och fast än then dödesz slecht haffua sigh så widt resol
uerat at dhe icke tracka effter dråparens lijff, lickuell voro dhe
aff retten een rättfärdigh domb begärandesz på för:be dråpare, at
hansz lijff måtte antingen verias eller fällasz, derföre bleff för
nembden vpläset dett 12 Cap. i Dråp. B. och dem pålagdt sin emel
lan ransacka och skerskoda thens dödesz bråt och om dråpa
ren giorde dråpet trängder och aff retta liffznödh. Och när dhe
hadhe omröstat gåffuo dhe ordet fram ifrån sigh, dömmandesz den
dödhe frij at dhe ingen schuldh finna hoosz honom, vthan dråparen
i ondt vpsåt och aff wellust giorde den dräpna såren i armen.
ther aff han sedan ledh döden, derföre kunna dhe icke befrijia drå
parensz liff, efter det 2 och 12 Capp. i Dråp. B. i L.L.
Och oansedt denne dom som för:bet affsagd är lickwell synes den
ne ringa retten at her skulle waara medell och skäll at dråparen
kunde få nåder. 1. Effter den dräpne emot bådskierarens förbudh
i otidh gaff sigh till grofft arbete och tröske, der ådran som
sargat war och lickwell i 8 weckor stådt stilla vpsprångh och
sedan så styfft werckade at ingen kunde then stilla eller bota
vthan blodet gick så länge at han måtte lidha dödhen, synesz retten
at han sielff var orsack till sin dödh. Andra medelet at dråpa
ren giorde medh honom förlickningh för än ådran vpsprangh och
sedan dete samma stadfestade på sin sängh, när han bleff besöcht
och der på ledh döden, thet hansz egen moder och slecht bekienna. Och
för det tridie at målzäganden icke står på sin högsta rett, uthan
låter hembden falla. Och sidst at dråparen haffuer det vitnesz
marit och den dräpnes syster Ingeborgh Jönszdötter. Nu
bleffuo denne för:be aff retten tilfrågade om dhe ville stå efter
dråparens liff, tå haffua the offentligen suaradt att efter såren
woro ringa och well hade kunnat heelasz ther han hadhe hållt sigh
ifrån grofft arbete, och olyckan slogh der till, såsom och efter the
bleffuo vänligen förlichte för än han dödh bleff, kunna dhe icke
trachta efter dråparens lijff, vthan på det vnderdånligeste remit
tera sacken till den högloffligen konungzlige hoffretz höguisza betän
ckande och fast än then dödesz slecht haffua sigh så widt resol
uerat at dhe icke tracka effter dråparens lijff, lickuell voro dhe
aff retten een rättfärdigh domb begärandesz på för:be dråpare, at
hansz lijff måtte antingen verias eller fällasz, derföre bleff för
nembden vpläset dett 12 Cap. i Dråp. B. och dem pålagdt sin emel
lan ransacka och skerskoda thens dödesz bråt och om dråpa
ren giorde dråpet trängder och aff retta liffznödh. Och när dhe
hadhe omröstat gåffuo dhe ordet fram ifrån sigh, dömmandesz den
dödhe frij at dhe ingen schuldh finna hoosz honom, vthan dråparen
i ondt vpsåt och aff wellust giorde den dräpna såren i armen.
ther aff han sedan ledh döden, derföre kunna dhe icke befrijia drå
parensz liff, efter det 2 och 12 Capp. i Dråp. B. i L.L.
Och oansedt denne dom som för:bet affsagd är lickwell synes den
ne ringa retten at her skulle waara medell och skäll at dråparen
kunde få nåder. 1. Effter den dräpne emot bådskierarens förbudh
i otidh gaff sigh till grofft arbete och tröske, der ådran som
sargat war och lickwell i 8 weckor stådt stilla vpsprångh och
sedan så styfft werckade at ingen kunde then stilla eller bota
vthan blodet gick så länge at han måtte lidha dödhen, synesz retten
at han sielff var orsack till sin dödh. Andra medelet at dråpa
ren giorde medh honom förlickningh för än ådran vpsprangh och
sedan dete samma stadfestade på sin sängh, när han bleff besöcht
och der på ledh döden, thet hansz egen moder och slecht bekienna. Och
för det tridie at målzäganden icke står på sin högsta rett, uthan
låter hembden falla. Och sidst at dråparen haffuer det vitnesz
30v
bördh aff sochnen at han aldrigh i sin liffztidh kiffuadhe eller trette medh
nogon menniska. Nu är ingen förlichningh her hema tilbuden
eller nogon penningh vthfäst vthan hele sacken står oförsonat och föruen
tasz i all vnderdåningheet den höglofflige k. hoffretz nådige resolu
tion.
Kom för retta een vngh drängh Per b:d och sigh beklagade att
han war kommen i tall at han hadhe stulit een lista uthi
Båstadh marcknadt i Dannemarck. Tilfälle der till war at för:be
drängh mötte en dansk quinna som hade nogot kramgoz, tå bleffuo
dhe sams om kiöpet och när drängen skulle betala wille han giffua
kopperpeningar, tå sadhe quinnan iagh will inthet haffua koppermynt
drängen sadhe, så tagh din lista igen, tå wille quinnan haffua itt
rundstycke för hon skar aff listan, Per drängen wille det inthet gifua
tå slogh quinnan honom öffuer schuldrarna med alnen, der aff ordh är
vthkommit at quinnan slogh honom för han hade stulit listan. Men
Per drängen haffuer godh vitne at det kiöp afflop som före:uit står.
Nemligen Faije i Hamnada, Gunnar i Hyltåckra, effter sådan
skäll dömdesz Per frij för för:be röchte.
Kom för retta Arffuidh i Extörp fulmechtigh på sine och söschones
vegnar, Jeppe Suenszon och Elin Suenszdötter dotter och tingskiötte
Steen Suenszon i Horszhöga hansz hustru Elin Oluffzdötter ½ gården
i Extörp i Nöttia sochn och derföre vp:t 140 rdr både för arff
och etlöffue.
Sammadagh kom för retta Larsz Nilszon i Tockarp klagandes
at Nilsz i Böcket hadhe skelt honom för een tiuff och var til
fället at Nilszes suijn i Böcket voro i Tockarp och Laszes
grannar sågo swijnen gingo in i Laszes gårdh och voro 3 stycken
men när dhe vthkommo woro dhe icke mer än 2 str. Herföre är Lasze
tilförenne skelter aff Börge i Ramsitt i een offentligh gästebudz
stuga. Nu kommer Larsz fram och will fästa een 6 manna eedh
för:be swijn.
Sammadagh kom för retta welachtat Per Carlszon i Trotteslöff
fulmyndigh på s. her Oluff Suenszons vegnar och bekiende han i
sin welmacht haffuer vndt och sålt sin broder Vdde Suenszon i Öszlöff
nogon menniska. Nu är ingen förlichningh her hema tilbuden
eller nogon penningh vthfäst vthan hele sacken står oförsonat och föruen
tasz i all vnderdåningheet den höglofflige k. hoffretz nådige resolu
tion.
Kom för retta een vngh drängh Per b:d och sigh beklagade att
han war kommen i tall at han hadhe stulit een lista uthi
Båstadh marcknadt i Dannemarck. Tilfälle der till war at för:be
drängh mötte en dansk quinna som hade nogot kramgoz, tå bleffuo
dhe sams om kiöpet och när drängen skulle betala wille han giffua
kopperpeningar, tå sadhe quinnan iagh will inthet haffua koppermynt
drängen sadhe, så tagh din lista igen, tå wille quinnan haffua itt
rundstycke för hon skar aff listan, Per drängen wille det inthet gifua
tå slogh quinnan honom öffuer schuldrarna med alnen, der aff ordh är
vthkommit at quinnan slogh honom för han hade stulit listan. Men
Per drängen haffuer godh vitne at det kiöp afflop som före:uit står.
Nemligen Faije i Hamnada, Gunnar i Hyltåckra, effter sådan
skäll dömdesz Per frij för för:be röchte.
Kom för retta Arffuidh i Extörp fulmechtigh på sine och söschones
vegnar, Jeppe Suenszon och Elin Suenszdötter dotter och tingskiötte
Steen Suenszon i Horszhöga hansz hustru Elin Oluffzdötter ½ gården
i Extörp i Nöttia sochn och derföre vp:t 140 rdr både för arff
och etlöffue.
Sammadagh kom för retta Larsz Nilszon i Tockarp klagandes
at Nilsz i Böcket hadhe skelt honom för een tiuff och var til
fället at Nilszes suijn i Böcket voro i Tockarp och Laszes
grannar sågo swijnen gingo in i Laszes gårdh och voro 3 stycken
men när dhe vthkommo woro dhe icke mer än 2 str. Herföre är Lasze
tilförenne skelter aff Börge i Ramsitt i een offentligh gästebudz
stuga. Nu kommer Larsz fram och will fästa een 6 manna eedh
för:be swijn.
Sammadagh kom för retta welachtat Per Carlszon i Trotteslöff
fulmyndigh på s. her Oluff Suenszons vegnar och bekiende han i
sin welmacht haffuer vndt och sålt sin broder Vdde Suenszon i Öszlöff
31r
och hanß hustru Beritta Suenßdoter, en hell fierdingh aff Mellomgår
den i ößlöff i Berga Sochn, och derföre haffuer S. her Oluffs vp:t godt
mynt Penninger 80 dlr der på han hade her Oluffz skrifftelige bewijß,
dat Ingelstadh den 10 May 1626. haffuer och Udde Suenßon Lagligen arft
een fiierdingh aff samma gårdh, så at han äger halffue gården.
Haffuer och S. Suen Karlßon i ößlöff, och hanß broder Per Karlßon i trot
teslöff uthi deraß welmacht, giort itt broderligit Jordabyte, så at
Suen Karllßon beholt allan ößlöffz gårdh, och Per Karllßon der emot
Halffuan trotteslöffz gårdh och haffuer Per Carllßon bekommit till
Jordebyte 50 dlr och ähre så well ådtskilde, så at Peder Karlßons
arffuingar, inthet haffua bestella medh ößlöff, eij heller Suen Karl
ßons arffuingar med Trotteslöf.
Kom för retta Oluff i Skeckarp fulmyndigh på Arffuid
Jönszons vegnar och tingskiötte Månsz Suenszon i Skeckarp
och hansz hustru Kirstin Arffuidz dötter 1/6 aff Norra gården i
Skeckarp i Andersta soch och derföre vpt godt mynt 80 dr
haffuer och Månsz Suenszon arfft een siettingh i samma gårdh
så at han äger 1/3 aff samme gårdh.
Sammadagh fördesz för retta een förrymdh knecht Jon Perszon
i Kålborszhultt huilcken i fiorl 1634 rymde förste gången
ifrån sitt compagnj ändoch inthet uptogh war för handen, så bleff
han till nåder vptagen och satte löffte för sigh, han skulle tiena ehr
ligen och bleff så hoosz compagniet alt till desz nu i åhr knechter
na finge vptågh, rymde han åter andre gången öffuer grentzen
och är der bleffuen vptagen och fångader. Deszför uthan haffuer
han låtet leija sigh och tagit aff honom 140 dr kopperpeningar
och mycket illa fixerat honom huarföre den andre är mycket
tribulerat aff officererne. Fick pardon efter H.M.tz
löffte och satte löffte at tiena ehrligen.
Kom för retta Andersz i Bergheem fulmechtigh på Sonesz vegnar
i Fliszby klockare ibm och klandrade een broderlott aff 1/6
i Staffrult som Arffuid i Staffrult besitter. Tå framlade Ar
ffuid itt gårdabreff daterat den 10 Septemb. 1602 giffuit aff
welb. Nilsz Siöbladh huilcket förmäler at Åcke Sonesz broder hafuer
Kom för retta Oluff i Skeckarp fulmyndigh på Arffuid
Jönszons vegnar och tingskiötte Månsz Suenszon i Skeckarp
och hansz hustru Kirstin Arffuidz dötter 1/6 aff Norra gården i
Skeckarp i Andersta soch och derföre vpt godt mynt 80 dr
haffuer och Månsz Suenszon arfft een siettingh i samma gårdh
så at han äger 1/3 aff samme gårdh.
Sammadagh fördesz för retta een förrymdh knecht Jon Perszon
i Kålborszhultt huilcken i fiorl 1634 rymde förste gången
ifrån sitt compagnj ändoch inthet uptogh war för handen, så bleff
han till nåder vptagen och satte löffte för sigh, han skulle tiena ehr
ligen och bleff så hoosz compagniet alt till desz nu i åhr knechter
na finge vptågh, rymde han åter andre gången öffuer grentzen
och är der bleffuen vptagen och fångader. Deszför uthan haffuer
han låtet leija sigh och tagit aff honom 140 dr kopperpeningar
och mycket illa fixerat honom huarföre den andre är mycket
tribulerat aff officererne. Fick pardon efter H.M.tz
löffte och satte löffte at tiena ehrligen.
Kom för retta Andersz i Bergheem fulmechtigh på Sonesz vegnar
i Fliszby klockare ibm och klandrade een broderlott aff 1/6
i Staffrult som Arffuid i Staffrult besitter. Tå framlade Ar
ffuid itt gårdabreff daterat den 10 Septemb. 1602 giffuit aff
welb. Nilsz Siöbladh huilcket förmäler at Åcke Sonesz broder hafuer
31v
sålt be:te Arffuid 1/6 aff Staffrult för 122 dr. Men Sone är der
inthet införder, det han haffuer sålt sin lott vthan bekienner alle
na at han haffuer vp:t 20 dr. Arffuid bleff pålagdt at skaffa
sigh beskied till walbormesze tingh.
Den 15 Octobris 1635 gickz een häradz syn emellan
Beckaridz by i Hamnada sochn ther uthi äre 4 skattahemman
på den ene sidan klagande och jordäganderna sielffue tilstädesz
och huar för sigh fulmechtigh. Och på den andra sidan ehrbohren
och manhafftigh Suickert Nirott ryttemester och hansz broder
Johan Nirott i Brusarp. Item skattabönderna i Staffzsättra
och Steen i Hoszya på ett byamåll och i Nöttia soch belegne
på andra sidan suarande och huar för sigh fulmechtigh. Item på
bägge partersz vegnar var och tilstädesz befalningzmannen ehr
born och försichtigh Månsz Jonszon i Jöneköpingh, vnderfougten
welachtat Per Carlszon sampt häredz edsuorne nemdamen.
När synemennerna kommo på pladzen frågadesz huar dhe i
Beckarit hade derasz råmercke, tå beropade dhe sigh på sochne
mercket nemligen ifrån Niuren, synrett ådt Horszya, der
dhe hadhe deresz odell engar, huilcket sochnemärcke bliffuer
i sitt wärde, dy striden emellan Beckaritt och Staffz
sätra Horszya och Brusarp förorsackadesz aff skoghugningh
nemligen at dhe i Staffzätra, Horszya och Brusarp hadhe hug
get all deresz skogzlott slet aff, thet wij kunne see och erfara i
sanningh, orsacken at dhe hadhe jernbruck. Men dhe uthi Becka
ridt hadhe hafft skogen uthi godh acht och spardt till nödtorfften.
Nu willia dhe i Staffzättra, Brusarp och Horszöija som dheresz
skogzlott slett affhuggett hade, tocka sigh efter in på Becka
ridz gamble vhrminnesz häfd och skogzlott och vthan loff
wåldsamligen hugga den bäste skogen bort, så at huar dhe så
länge hadhe fort fharit hadhe skogen på nogre åhr tilgörandesz
bliffuet vthödder. Byarna till största skada, derföre på det
at dhe i Staffzätra, Brusarp och Horszhöija måtte haffua ret
inthet införder, det han haffuer sålt sin lott vthan bekienner alle
na at han haffuer vp:t 20 dr. Arffuid bleff pålagdt at skaffa
sigh beskied till walbormesze tingh.
Den 15 Octobris 1635 gickz een häradz syn emellan
Beckaridz by i Hamnada sochn ther uthi äre 4 skattahemman
på den ene sidan klagande och jordäganderna sielffue tilstädesz
och huar för sigh fulmechtigh. Och på den andra sidan ehrbohren
och manhafftigh Suickert Nirott ryttemester och hansz broder
Johan Nirott i Brusarp. Item skattabönderna i Staffzsättra
och Steen i Hoszya på ett byamåll och i Nöttia soch belegne
på andra sidan suarande och huar för sigh fulmechtigh. Item på
bägge partersz vegnar var och tilstädesz befalningzmannen ehr
born och försichtigh Månsz Jonszon i Jöneköpingh, vnderfougten
welachtat Per Carlszon sampt häredz edsuorne nemdamen.
När synemennerna kommo på pladzen frågadesz huar dhe i
Beckarit hade derasz råmercke, tå beropade dhe sigh på sochne
mercket nemligen ifrån Niuren, synrett ådt Horszya, der
dhe hadhe deresz odell engar, huilcket sochnemärcke bliffuer
i sitt wärde, dy striden emellan Beckaritt och Staffz
sätra Horszya och Brusarp förorsackadesz aff skoghugningh
nemligen at dhe i Staffzätra, Horszya och Brusarp hadhe hug
get all deresz skogzlott slet aff, thet wij kunne see och erfara i
sanningh, orsacken at dhe hadhe jernbruck. Men dhe uthi Becka
ridt hadhe hafft skogen uthi godh acht och spardt till nödtorfften.
Nu willia dhe i Staffzättra, Brusarp och Horszöija som dheresz
skogzlott slett affhuggett hade, tocka sigh efter in på Becka
ridz gamble vhrminnesz häfd och skogzlott och vthan loff
wåldsamligen hugga den bäste skogen bort, så at huar dhe så
länge hadhe fort fharit hadhe skogen på nogre åhr tilgörandesz
bliffuet vthödder. Byarna till största skada, derföre på det
at dhe i Staffzätra, Brusarp och Horszhöija måtte haffua ret
32r
telsze, huru långt de skulle gåå med yxahugget, bleff dem med sam
tycke affuitrat deresz skogzlotter och wedahögge. Nemligen ifrån
Niuran till stenmercket på Flathallarydh, der ifrån öster söder
i ret mercke som vpladesz heter Klöffuehall och sedan i Pinhall, der
skall huggasz itt korsz, der nest Swijnhall, der ladesz 2 stenar. så i Så
hall, der ladesz och 2 stenar, och sedan rett ned i wägen, sedan i grop
enden, och alt söder egönom till deresz gamble odell engar, så at huad
skogh vpolas vestan gropen skall lyda til Staffzätra, Horszya och
Brusarp och skall dem i Horszya wara förbudet at hugga östan engen
in på åszen, vthan dhe skola bliffua in på deresz eget byamåll och
delachtige med Staffzätra och Brusarp i den lott dem nu afdelt
är, och aldenstundh at strijdige parterne bleffuo sått och samsz om sten
märcken, derföre dömdesz dhe aff nembden gilla och krafftige at
skillia Staffzätra, Brusarp och Horszya ifrån Beckaridz byamåll
i skogzlot och yxahygge. Men klöffuaträdet skall wara frijt och
obehindrat och aff ingen parten stackasz eller inhuggasz. Her på dhe
blefuo wenligen och well förlichte och giorde handstreckningh, vtlo
ffuandesz at det skall wara een förlicht och aftalat sack man efter
man på både sidor euerdeligen. Och sattes i wijte parterne emellan
20 rdr at huilcken som bryter och hugger öffuer denne för:be rå
mercke skall uthlegga wijtet och sedan böta efter lagen. Detta
samtycktesz aff bägga parterna.
Sammadagh praesenterade sigh uthi edle welbördige ståthålla
rens Per Månszons Lodz närwaro, arendatoren i samma häradt
ehrboren wijsz odh welförståndigh Månsz Jonszon i Jöneköpingh
sampt för helle häradet, at efter han nu godwilligen sampt för
suagheet schuldh, sampt för andra orsacker schuldh affsade sigh medh fog
derijt her i häradet, och det vpdrogh ehrligh welwijsz Gudmundh An
derszon i Jöneköpingh, för den schuldh vpbödh han sig för alla i gemen som
i synnerheet, tilfrågandesz adell presterschapet, krigzbefhäl, ryttere
och knechtar, och gemene man aff häradet, om der nogor fansz som
hade honom eller hansz tienare uthi the 13 åhr han hade uthi häradet
tient för befalningzman, nogon orätmåtigheet som är med iniuri
er emot lagh och domb, orät måll och wicht, orichtige reckninger
i vthlagernesz vpbärande, hästelop eller nogon ny betungan, vthan
tycke affuitrat deresz skogzlotter och wedahögge. Nemligen ifrån
Niuran till stenmercket på Flathallarydh, der ifrån öster söder
i ret mercke som vpladesz heter Klöffuehall och sedan i Pinhall, der
skall huggasz itt korsz, der nest Swijnhall, der ladesz 2 stenar. så i Så
hall, der ladesz och 2 stenar, och sedan rett ned i wägen, sedan i grop
enden, och alt söder egönom till deresz gamble odell engar, så at huad
skogh vpolas vestan gropen skall lyda til Staffzätra, Horszya och
Brusarp och skall dem i Horszya wara förbudet at hugga östan engen
in på åszen, vthan dhe skola bliffua in på deresz eget byamåll och
delachtige med Staffzätra och Brusarp i den lott dem nu afdelt
är, och aldenstundh at strijdige parterne bleffuo sått och samsz om sten
märcken, derföre dömdesz dhe aff nembden gilla och krafftige at
skillia Staffzätra, Brusarp och Horszya ifrån Beckaridz byamåll
i skogzlot och yxahygge. Men klöffuaträdet skall wara frijt och
obehindrat och aff ingen parten stackasz eller inhuggasz. Her på dhe
blefuo wenligen och well förlichte och giorde handstreckningh, vtlo
ffuandesz at det skall wara een förlicht och aftalat sack man efter
man på både sidor euerdeligen. Och sattes i wijte parterne emellan
20 rdr at huilcken som bryter och hugger öffuer denne för:be rå
mercke skall uthlegga wijtet och sedan böta efter lagen. Detta
samtycktesz aff bägga parterna.
Sammadagh praesenterade sigh uthi edle welbördige ståthålla
rens Per Månszons Lodz närwaro, arendatoren i samma häradt
ehrboren wijsz odh welförståndigh Månsz Jonszon i Jöneköpingh
sampt för helle häradet, at efter han nu godwilligen sampt för
suagheet schuldh, sampt för andra orsacker schuldh affsade sigh medh fog
derijt her i häradet, och det vpdrogh ehrligh welwijsz Gudmundh An
derszon i Jöneköpingh, för den schuldh vpbödh han sig för alla i gemen som
i synnerheet, tilfrågandesz adell presterschapet, krigzbefhäl, ryttere
och knechtar, och gemene man aff häradet, om der nogor fansz som
hade honom eller hansz tienare uthi the 13 åhr han hade uthi häradet
tient för befalningzman, nogon orätmåtigheet som är med iniuri
er emot lagh och domb, orät måll och wicht, orichtige reckninger
i vthlagernesz vpbärande, hästelop eller nogon ny betungan, vthan
32v
den honom aff höga öffuerheten war befalat vpbära eller medh
nogon orett i nogon måtto ehuad nampn han doch haffua kan, till
at beskylla eller sigh öffuer honom at besuära, tå wille han gerna
suara huariom och enom till lagh och rätt, så well för sin person som
för sina tienare, der till suaradesz aff alla licka som medh een mund
så well aff adell som oadell, clerkerij, krigzbefhäll, ryttare och knec
htar, så well som gemene man aff bondaståndet at han sigh i sin be
falningh hafuer så förehållet som een ehrligh och vprichtigh befalningz
man i alla måtto egnar och bör. Både med wicht och måll, lagh och rätt
richtige reckninger med almogen och inga nya pålagor pålagdt eller
fodrat, uthan det honom af öffuerheten haffuer varit påbudet, eij
heller besuärat almogen emot deresz willie med nogot hästalop, eij
heller nogon stulpet eller förderffuat för afund, ingen wåldfört
ingen lamlastat till lijff eller lhem uthan föregangen dom, vthan
fast mhera förhulpet huariom och enom till sin dell efter lagestadga
såsom och haffuer haft med almogen stort tolamodh och icke så trängt
uthi vthlagorsz vttleggande som han hade hafft godh skäll och fogh at gö
ra vtan förstrecka för uth store poster, menige man till förlindringh
och sigh till stor schada. Hafuer och ingen öffuerlupit med hårde ordh
och ingen snest ifrån sin rett. In summa sigh så förehållet at han
det tryggeligen för huar christen man kan försuara, i licka måtto
war ingen som hadhe hansz tienare at beskylla lithet elle stortt öfuer
dett dhem war befalat aff deresz huszbonde. Detta dhe hans welach
tigheet för itt retwist skåtzmåll icke kunne benecka.
Kom för retta edle welbördigh Andersz Grijpsz lanbo och
framlade i retten itt breff som edle welbördigh Carll Hårdh ho
nom tilschreffuet haffuer om en engh Granhultaengen b:d
huilcken welb. Andersz Grijph innehaffuer och webe:te Carll
Hårdh begärer wenligen at welb. Andersz Grijph wille wisza honom
sin skäll och beuijsz huru han samma engh fåt och bekommit hafuer
derföre haffuer welb. Andersz Grijph hijt till retten sendt een copia
aff sitt lagafångzbreff på samma engh giffuit aff lagläszaren Nilsz
Eskellszon Anno 1619 den 27 Octobris på dett welbördigh Carll
Hårdh der aff må haffua een rettelsze.
nogon orett i nogon måtto ehuad nampn han doch haffua kan, till
at beskylla eller sigh öffuer honom at besuära, tå wille han gerna
suara huariom och enom till lagh och rätt, så well för sin person som
för sina tienare, der till suaradesz aff alla licka som medh een mund
så well aff adell som oadell, clerkerij, krigzbefhäll, ryttare och knec
htar, så well som gemene man aff bondaståndet at han sigh i sin be
falningh hafuer så förehållet som een ehrligh och vprichtigh befalningz
man i alla måtto egnar och bör. Både med wicht och måll, lagh och rätt
richtige reckninger med almogen och inga nya pålagor pålagdt eller
fodrat, uthan det honom af öffuerheten haffuer varit påbudet, eij
heller besuärat almogen emot deresz willie med nogot hästalop, eij
heller nogon stulpet eller förderffuat för afund, ingen wåldfört
ingen lamlastat till lijff eller lhem uthan föregangen dom, vthan
fast mhera förhulpet huariom och enom till sin dell efter lagestadga
såsom och haffuer haft med almogen stort tolamodh och icke så trängt
uthi vthlagorsz vttleggande som han hade hafft godh skäll och fogh at gö
ra vtan förstrecka för uth store poster, menige man till förlindringh
och sigh till stor schada. Hafuer och ingen öffuerlupit med hårde ordh
och ingen snest ifrån sin rett. In summa sigh så förehållet at han
det tryggeligen för huar christen man kan försuara, i licka måtto
war ingen som hadhe hansz tienare at beskylla lithet elle stortt öfuer
dett dhem war befalat aff deresz huszbonde. Detta dhe hans welach
tigheet för itt retwist skåtzmåll icke kunne benecka.
Kom för retta edle welbördigh Andersz Grijpsz lanbo och
framlade i retten itt breff som edle welbördigh Carll Hårdh ho
nom tilschreffuet haffuer om en engh Granhultaengen b:d
huilcken welb. Andersz Grijph innehaffuer och webe:te Carll
Hårdh begärer wenligen at welb. Andersz Grijph wille wisza honom
sin skäll och beuijsz huru han samma engh fåt och bekommit hafuer
derföre haffuer welb. Andersz Grijph hijt till retten sendt een copia
aff sitt lagafångzbreff på samma engh giffuit aff lagläszaren Nilsz
Eskellszon Anno 1619 den 27 Octobris på dett welbördigh Carll
Hårdh der aff må haffua een rettelsze.
33r
Sammadagh gåffuo Per Bengtszons hustru i Äplanäsz, Karin An
dersz dötter och hansz broder Per Anderszon i Åby capiteinen
Jönsz Erickszon i Reffseboda fulkomlige trögder för det han slogh
Per Bengtszon i Äplanäsz ihiell och efter han bleff aff hoffretten be
nådat ladesz honom böther 350 dr huit mynt, der aff haffuer han
sielff betalat 210 dr. Sedan hansz löfftesman Boo i Reffseboda medh
de andre löfftesmen 131 dr. Der medh är betaltt.
Sammadagh fram kommo nembdamennerna Per Nilszon i Ösziö
Per Bengtszon i Trotteslöff, Giszle i Tranhult och vnderfoug
den welachtat Per Carllszon, huilcka haffua synt et hemman Mansz
näsz b:d efter Jönsz som der bodde skulle der ifrån och det inrymma
munsterskriffuaren Knut Algutszon, så werderade dhe Jönszes
öfuerbygninger och annat arbete öfuer laga bygninger till 6
rdr eller een waldh oxe, huilcket Knut Algutszon skall honom igen
betala till chrononesz vthlagor som Jönsz resterar medh.
Anno 1635 den 19 och 20 Octobris stodh laga ting
i Synnerbo h:tt vthi Östraby, öffueruarandesz ståt
hållaren öffuer Jöneköpingz och Chronobärgz lhän edle
welbördigh Per Månszon Lodh till Hielmszenga, Item
befalningzmannen ehrboren och welförståndigh Månsz Jonszon i
Jöneköpingh, Item welwijsz och försichtigh Gudmund Anderszon i
Jöneköpingh, vnderfougden Per Carllszon, sampt nembden.
Sammadagh bleffuo Clemet Olszon i Jöneköpingh och Månsz
Perszon i Skeda wenlligen och well förlichte om all den handell
dersz dötter och hansz broder Per Anderszon i Åby capiteinen
Jönsz Erickszon i Reffseboda fulkomlige trögder för det han slogh
Per Bengtszon i Äplanäsz ihiell och efter han bleff aff hoffretten be
nådat ladesz honom böther 350 dr huit mynt, der aff haffuer han
sielff betalat 210 dr. Sedan hansz löfftesman Boo i Reffseboda medh
de andre löfftesmen 131 dr. Der medh är betaltt.
Sammadagh fram kommo nembdamennerna Per Nilszon i Ösziö
Per Bengtszon i Trotteslöff, Giszle i Tranhult och vnderfoug
den welachtat Per Carllszon, huilcka haffua synt et hemman Mansz
näsz b:d efter Jönsz som der bodde skulle der ifrån och det inrymma
munsterskriffuaren Knut Algutszon, så werderade dhe Jönszes
öfuerbygninger och annat arbete öfuer laga bygninger till 6
rdr eller een waldh oxe, huilcket Knut Algutszon skall honom igen
betala till chrononesz vthlagor som Jönsz resterar medh.
Anno 1635 den 19 och 20 Octobris stodh laga ting
i Synnerbo h:tt vthi Östraby, öffueruarandesz ståt
hållaren öffuer Jöneköpingz och Chronobärgz lhän edle
welbördigh Per Månszon Lodh till Hielmszenga, Item
befalningzmannen ehrboren och welförståndigh Månsz Jonszon i
Jöneköpingh, Item welwijsz och försichtigh Gudmund Anderszon i
Jöneköpingh, vnderfougden Per Carllszon, sampt nembden.
| Nembden | |
| Per Nilszon i Ösziö | Per Bengtszon i Trotteslöff |
| Johansz i Hestbergh | Jönsz Fisckare i Queningarp |
| Giszle i Tranhultt | Nilsz i Alenszkiöp |
| Andersz i Bergheem | Peder i Söndanwrå |
| Peder i Breckenetörp | Oluff i Breckenetörp |
| Oluff i Eskelsztörp | Månsz Botilszon i Horn etc. |
Sammadagh bleffuo Clemet Olszon i Jöneköpingh och Månsz
Perszon i Skeda wenlligen och well förlichte om all den handell
33v
de sin emellan haft haffua uthi 13 årsz tidh at efter Clemet for
drade 47 dr koppermynt och Månsz Perszon icke wille beiacka
mher än till 12 dr derföre efter det war een gammall handell
och reckningh bleffuo dhe såledesz öffuer ens. Och emädan Clemet
hade lidet nogon schada aff Månszes handell, vttloffuade Månsz aff
godh willia 32 dr huit mynt, der med skall wara afftalat och
glömt alt dett krackell som dhe emellan sigh hafft haffua medh
eett och annat alt in till denna dagh, och huilcken parten
sijdermera klandrar denne förlichningh skall han uthlegga i
wijte 12 dr och ändå denne förlichningh hållasz fast.
Jönsz Oluffson i Eskelstörp bleff frijkiendh för det hemliga hum
memåll honom påfördt war nemligen at han på kiöpstadzuägen
ådt Dannemarck skulle hafua fåt hugg för otroheet, thet tå inthet
kunne beuiszas dy alle som folgdes ådt i wägen gåfuo drängen
itt godt witneszbördh.
Kom för retta Jon i Skogzgårdh fulmechtigh på Suen Ander
szons vegnar i Presteboda och tingskiötte Erick Jonszon i Tuta
rit, hansz hustru Ingridt Jeppa dötter ½ Prångaregår
den i Tutaridt kiörckeby och haffuer derföre vp:tt 45 dr huit
mynt för arff och etlöffue.
Kom för retta Anna Suensz i Borszna klagade at Jon i Nygårdh
hade pantat henne ifrån een kietell godh för 28 dr kopermynt
för broerödningh och der kietelen stodh nedsatt, gick een annor till
b:d Bengt i Liunga huilcken togh kietelen till sigh aff orsack att
Annasz war honom schyldigh bleffuen i Preuszen 8 dr, sedan tog Am
biörn i Östraby kietelen till sigh och betalte Bengt i Liunga för:be 8 dr
som hennes son var schyldigh, sedan skulle hon bekomma kiete
len igen.
Item bleff affsagdt at Johans i Öszhultt skall betala Jeppe i
Skerszhultt dhe 2 rdr som på Månszes vegnar i Wicksiö aff
honom anammade ty Jeppe kan fultyga att han tilförenne haffuer
betalt Månsz i Wicksiö.
drade 47 dr koppermynt och Månsz Perszon icke wille beiacka
mher än till 12 dr derföre efter det war een gammall handell
och reckningh bleffuo dhe såledesz öffuer ens. Och emädan Clemet
hade lidet nogon schada aff Månszes handell, vttloffuade Månsz aff
godh willia 32 dr huit mynt, der med skall wara afftalat och
glömt alt dett krackell som dhe emellan sigh hafft haffua medh
eett och annat alt in till denna dagh, och huilcken parten
sijdermera klandrar denne förlichningh skall han uthlegga i
wijte 12 dr och ändå denne förlichningh hållasz fast.
Jönsz Oluffson i Eskelstörp bleff frijkiendh för det hemliga hum
memåll honom påfördt war nemligen at han på kiöpstadzuägen
ådt Dannemarck skulle hafua fåt hugg för otroheet, thet tå inthet
kunne beuiszas dy alle som folgdes ådt i wägen gåfuo drängen
itt godt witneszbördh.
Kom för retta Jon i Skogzgårdh fulmechtigh på Suen Ander
szons vegnar i Presteboda och tingskiötte Erick Jonszon i Tuta
rit, hansz hustru Ingridt Jeppa dötter ½ Prångaregår
den i Tutaridt kiörckeby och haffuer derföre vp:tt 45 dr huit
mynt för arff och etlöffue.
Kom för retta Anna Suensz i Borszna klagade at Jon i Nygårdh
hade pantat henne ifrån een kietell godh för 28 dr kopermynt
för broerödningh och der kietelen stodh nedsatt, gick een annor till
b:d Bengt i Liunga huilcken togh kietelen till sigh aff orsack att
Annasz war honom schyldigh bleffuen i Preuszen 8 dr, sedan tog Am
biörn i Östraby kietelen till sigh och betalte Bengt i Liunga för:be 8 dr
som hennes son var schyldigh, sedan skulle hon bekomma kiete
len igen.
Item bleff affsagdt at Johans i Öszhultt skall betala Jeppe i
Skerszhultt dhe 2 rdr som på Månszes vegnar i Wicksiö aff
honom anammade ty Jeppe kan fultyga att han tilförenne haffuer
betalt Månsz i Wicksiö.
34r
Sammadagh klagade hustru Malin i Borszna at Jon i Ny
gårdh haffuer skeltt henne för een tiuff och kallat henne
kalfua tiuff, får och grijsza tiuff. Her om vitnade Erlandh
Anderszon prophoszen at han hörde dem tretta mycket hårdtt och
bruckade illack mundh på huar andra. Men han bekienner at
han icke hörde at Jon skelte henne för een tiuff, der på han giorde
sin lifflige eedh. Item beropar sigh hustru Maliln på itt annatt
vitne nemligen Börta i Opåckra. Der om berettade hennesz man
at hon inthet weet der om. Item beropar sigh på Ingeborgh i Liunga.
Der om vitnar hon inthet och säger at hon det aldrigh hörde. Item
Märta i Morarp vitnar och det samma at hon ingen skelordh hör
de. Men Jon i Malebergh vitnar fast annorlunda och säger at Jon
i Nygårdh sadhe ådt henne, i skiäle både grijszer och lamb, dett
samma vitnar Larsz Algutszon i Höreda. Det samma vitnade her
Johan Petri i Lyngzåsza. Derföre bliffuer det beuiszligit at Jon i
Nygårdh haffuer skeltt henne. Och när om det lambet och grijsen
bleff ransackat fans ingen skäll till tiuffuerij, dy hon och
hennesz granne Långe Månsz trette om een kalff och hende sigh at
åhret tilförenne bortmiste hustru Malin een kalff och een skella
det andra åhret hade Långe Månsz een kalff med licka färgo och
inthet knijffzmärcke. Tå klandrade hustru Malin kalffuen och men
te at både kalff och skella hörde henne till. Månsz bekiende at
skellan hörde hustru Malin till och icke kalffuen och suor sigh
kalffuen till med sin egen eedh, doch uthan laga domb. Derföre
kan icke hustru Malin bindasz till tiuffuerij för kalffuen, vtan
kennesz derföre frij och Långe Månsz bör hemula sigh sigh kalfuen
till efter lagen. Grisen belångande berettedesz sålunda at
om wåren hadhe hustru Mallin 7 griszer och hennesz granne
Ingemar hadhe 14 str och dhe folgdesz ådt till skogen. Om hösten dhe
hemkommo var Ingemarsz grijszer alle tilstädesz. men alle 7
hustru Malinsz griszer borte. Tå kom hustru Malinesz legopiga
och sade denne grijsen som var eblandh Ingemarsz hörer eder vist till
hustru Malin sadhe viltu sueria grijsen hörer migh till, pigan
suarade jaa, i haffue giffuit honom korn på edert stugogolff ef
ter pigones berettan togh hustru Malin in grijsen. När det var
skedt, klandrade Ingemar grijszen. Tå försköto båden sigh till
gårdh haffuer skeltt henne för een tiuff och kallat henne
kalfua tiuff, får och grijsza tiuff. Her om vitnade Erlandh
Anderszon prophoszen at han hörde dem tretta mycket hårdtt och
bruckade illack mundh på huar andra. Men han bekienner at
han icke hörde at Jon skelte henne för een tiuff, der på han giorde
sin lifflige eedh. Item beropar sigh hustru Maliln på itt annatt
vitne nemligen Börta i Opåckra. Der om berettade hennesz man
at hon inthet weet der om. Item beropar sigh på Ingeborgh i Liunga.
Der om vitnar hon inthet och säger at hon det aldrigh hörde. Item
Märta i Morarp vitnar och det samma at hon ingen skelordh hör
de. Men Jon i Malebergh vitnar fast annorlunda och säger at Jon
i Nygårdh sadhe ådt henne, i skiäle både grijszer och lamb, dett
samma vitnar Larsz Algutszon i Höreda. Det samma vitnade her
Johan Petri i Lyngzåsza. Derföre bliffuer det beuiszligit at Jon i
Nygårdh haffuer skeltt henne. Och när om det lambet och grijsen
bleff ransackat fans ingen skäll till tiuffuerij, dy hon och
hennesz granne Långe Månsz trette om een kalff och hende sigh at
åhret tilförenne bortmiste hustru Malin een kalff och een skella
det andra åhret hade Långe Månsz een kalff med licka färgo och
inthet knijffzmärcke. Tå klandrade hustru Malin kalffuen och men
te at både kalff och skella hörde henne till. Månsz bekiende at
skellan hörde hustru Malin till och icke kalffuen och suor sigh
kalffuen till med sin egen eedh, doch uthan laga domb. Derföre
kan icke hustru Malin bindasz till tiuffuerij för kalffuen, vtan
kennesz derföre frij och Långe Månsz bör hemula sigh sigh kalfuen
till efter lagen. Grisen belångande berettedesz sålunda at
om wåren hadhe hustru Mallin 7 griszer och hennesz granne
Ingemar hadhe 14 str och dhe folgdesz ådt till skogen. Om hösten dhe
hemkommo var Ingemarsz grijszer alle tilstädesz. men alle 7
hustru Malinsz griszer borte. Tå kom hustru Malinesz legopiga
och sade denne grijsen som var eblandh Ingemarsz hörer eder vist till
hustru Malin sadhe viltu sueria grijsen hörer migh till, pigan
suarade jaa, i haffue giffuit honom korn på edert stugogolff ef
ter pigones berettan togh hustru Malin in grijsen. När det var
skedt, klandrade Ingemar grijszen. Tå försköto båden sigh till
34v
pigan och när Ingemar hörde pigan giorde eeden och vitnade hustru
Malin grijsen till, lät han bliffua grijsen och dee bleffuo förlich
te, derföre bleff hon frijkiendh at hon eij stielandesz wijsz haffuer
intaget grijszen. Oppå samma sätt lambet efter hennesz pigor
funno lambet på gerdet nysz fallet ifrån modren och fåren ther
ifrån. Derföre togo pigorna lambet och heemboro och när hennesz
granquinna kiende lambet fick hon det oklandrat igen, derföre
bleff hon och vrtiuffua dömdh. Men huadh belångande dett hustru
Malin skelte Jon i Nygård för tiuff, dett haffuer hon giort ef
ter sins mansz skrifftelige berettan. Derföre bleff der med vpsatt
till Jacob i Borszna heem kommer. Tå skall sacken widare vt
förasz.
Sammadagh kom för retta edle welb:d frw Karin Lilliesparre till
Förarp klagandesz at een ryttare Nilsz Anderszon i Tutaridt hade
skelt henne på Sancti Staphans dagh at der war gångne twå
laggånger emot henne. Så förklarar ryttaren sigh at han mente
gå lagh för sin söster, huilcken frwen skelte at hon hade födt barn.
derföre efter ryttaren bekienner sigh inthet ondt weta med welb.
frw Karin, dy bleffuo parterna her om förlichte och ingen parten
förklenat eller förolempat till heder eller ähra.
Sammadagh besuärade sigh hustrun Brijta i Ramskogh at hen
nesz son Andersz Månszon kiöpte een häst aff Odde i Hånges
i Tyszlandh för 8 rdr dem han strax betalte. Nu will An
derszes hustru hafua betalningh aff hustru Brijta efter hon
med sin man rustade honom uth. Så hende at Andersz bleff dödh, tå
togh Odde samma häst igen och beholtt dhe 8 rdr medh. Sedan
bleff Odde döder, så togh een annor ryttare Håckon i Röplösze b:d
till sigh altsammans. Derföre bleff afdömdt at Andersz hu
stru söcker Oddesz arffuinger och Oddesz arffuinger Håckon i
Röplösza, huilcken sidst togh altsammans godzet efter dem båden.
Executio
Jönsz i Åhrszhuffuudt een frelszes bonde encklingh vtfäste för en
falt hoor med een dansk hustru Karin Pederszdötter 40 dr.
f. huszbonden 20 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häredzhöffdingen 6 dr 21 1/3 öre
Malin grijsen till, lät han bliffua grijsen och dee bleffuo förlich
te, derföre bleff hon frijkiendh at hon eij stielandesz wijsz haffuer
intaget grijszen. Oppå samma sätt lambet efter hennesz pigor
funno lambet på gerdet nysz fallet ifrån modren och fåren ther
ifrån. Derföre togo pigorna lambet och heemboro och när hennesz
granquinna kiende lambet fick hon det oklandrat igen, derföre
bleff hon och vrtiuffua dömdh. Men huadh belångande dett hustru
Malin skelte Jon i Nygård för tiuff, dett haffuer hon giort ef
ter sins mansz skrifftelige berettan. Derföre bleff der med vpsatt
till Jacob i Borszna heem kommer. Tå skall sacken widare vt
förasz.
Sammadagh kom för retta edle welb:d frw Karin Lilliesparre till
Förarp klagandesz at een ryttare Nilsz Anderszon i Tutaridt hade
skelt henne på Sancti Staphans dagh at der war gångne twå
laggånger emot henne. Så förklarar ryttaren sigh at han mente
gå lagh för sin söster, huilcken frwen skelte at hon hade födt barn.
derföre efter ryttaren bekienner sigh inthet ondt weta med welb.
frw Karin, dy bleffuo parterna her om förlichte och ingen parten
förklenat eller förolempat till heder eller ähra.
Sammadagh besuärade sigh hustrun Brijta i Ramskogh at hen
nesz son Andersz Månszon kiöpte een häst aff Odde i Hånges
i Tyszlandh för 8 rdr dem han strax betalte. Nu will An
derszes hustru hafua betalningh aff hustru Brijta efter hon
med sin man rustade honom uth. Så hende at Andersz bleff dödh, tå
togh Odde samma häst igen och beholtt dhe 8 rdr medh. Sedan
bleff Odde döder, så togh een annor ryttare Håckon i Röplösze b:d
till sigh altsammans. Derföre bleff afdömdt at Andersz hu
stru söcker Oddesz arffuinger och Oddesz arffuinger Håckon i
Röplösza, huilcken sidst togh altsammans godzet efter dem båden.
Executio
Jönsz i Åhrszhuffuudt een frelszes bonde encklingh vtfäste för en
falt hoor med een dansk hustru Karin Pederszdötter 40 dr.
f. huszbonden 20 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häredzhöffdingen 6 dr 21 1/3 öre
35r
Oluff i Boaridt vtfäste een 3 manna edh at hansz dötter icke
hade länt 1 rdr aff Nilsz Mäinszon mädan hennes man var uthe
på tågh. För än Nilsz Mäinszon ville henda eden, betalte han rdr
och bleffuo förlichte.
Kom för retta her Johan Lijnellus klagade at den tiden han gick
sochner i Ryszby kom han till Vpåckra, när han gick i stu
gan bleff klockaren uthe och sågh till dheres häster, tå kom een
öffuerdådigh kåmpan Jönsz Skomackare b:d och slogh be:te klockare
öffuer armen medh yxa, så at klockaren inthet der wiste. Sedan slogh
han honom öffuer den andra axlen at han haffuer varit ofärdigh
nästan i itt halfft åhr. Är stembder till tingz will inthet komma
vthan steller sigh motwilligen. Derföre sendesz prophoszen at låta
hempta honom, antingen med häcktelsze eller borgan, men han vn
danflydde prophoszen, derföre sackfälltesz för stembningh till 3 marker.
Hendrick i Morarp vtfäste een 3 manna eedh at han icke är skyl
digh Mattisz i Lunden 7 ½ marker danska effter som Mattisz honom
tillwijter.
Månsz Jonszon i Företörpet bleff frijkiendh för det röchtet han
war kommen uthi nemligen at han hade flått stodh eller horsz
och efter der om är vidlöffteligen ransackat och ingen skäll der
till funnen, ty frijsades han för samma tall.
Sammadagh inladesz i retta een skriffteligh fulmacht
daterat 1607 den 22 söndagh trinitatis uthi Wrå vnder
wellerdh Petri Canuti pastoris och wellerdh Magni Jonae commi
nistri och Månszes i Biersarit nampn och signeter, der uthi dhe
bekienna at Bengta Hansza i Synnewrå uthi sin ålderdomsz
suagheett och trångh haffuer giffuit retten fulmacht at skiöta
Nilsz Faijaszon i Hesthultt den yngre, hansz hustru Kirstin Nil
szes dötter 1/4 aff Hesthultt för 25 dr huit mynt så godt at
4 marker giorde 1 rdr och i etloffue 1 dr huit mynt.
Sammadagh kom för retta Harall i Ramszåsz klagade att
een fänicke predicant her Peder Caroli hade kommit till ho
nom säijandesz at han hade H.K.M:tz breff at han hade loff dri
ffua bönderna aff boole. När bönderna begärade få höra bre
ffuet och sigh försöria om annor booleck, tå suarade han att
hade länt 1 rdr aff Nilsz Mäinszon mädan hennes man var uthe
på tågh. För än Nilsz Mäinszon ville henda eden, betalte han rdr
och bleffuo förlichte.
Kom för retta her Johan Lijnellus klagade at den tiden han gick
sochner i Ryszby kom han till Vpåckra, när han gick i stu
gan bleff klockaren uthe och sågh till dheres häster, tå kom een
öffuerdådigh kåmpan Jönsz Skomackare b:d och slogh be:te klockare
öffuer armen medh yxa, så at klockaren inthet der wiste. Sedan slogh
han honom öffuer den andra axlen at han haffuer varit ofärdigh
nästan i itt halfft åhr. Är stembder till tingz will inthet komma
vthan steller sigh motwilligen. Derföre sendesz prophoszen at låta
hempta honom, antingen med häcktelsze eller borgan, men han vn
danflydde prophoszen, derföre sackfälltesz för stembningh till 3 marker.
Hendrick i Morarp vtfäste een 3 manna eedh at han icke är skyl
digh Mattisz i Lunden 7 ½ marker danska effter som Mattisz honom
tillwijter.
Månsz Jonszon i Företörpet bleff frijkiendh för det röchtet han
war kommen uthi nemligen at han hade flått stodh eller horsz
och efter der om är vidlöffteligen ransackat och ingen skäll der
till funnen, ty frijsades han för samma tall.
Sammadagh inladesz i retta een skriffteligh fulmacht
daterat 1607 den 22 söndagh trinitatis uthi Wrå vnder
wellerdh Petri Canuti pastoris och wellerdh Magni Jonae commi
nistri och Månszes i Biersarit nampn och signeter, der uthi dhe
bekienna at Bengta Hansza i Synnewrå uthi sin ålderdomsz
suagheett och trångh haffuer giffuit retten fulmacht at skiöta
Nilsz Faijaszon i Hesthultt den yngre, hansz hustru Kirstin Nil
szes dötter 1/4 aff Hesthultt för 25 dr huit mynt så godt at
4 marker giorde 1 rdr och i etloffue 1 dr huit mynt.
Sammadagh kom för retta Harall i Ramszåsz klagade att
een fänicke predicant her Peder Caroli hade kommit till ho
nom säijandesz at han hade H.K.M:tz breff at han hade loff dri
ffua bönderna aff boole. När bönderna begärade få höra bre
ffuet och sigh försöria om annor booleck, tå suarade han att
35v
han inthet breff hadhe. Sedan drogh han till ståthållaren wel
bördigh Otto von Schedingh och werffuade sigh breff på samma
gårdh Ramszåsz. Dijt drogh her Peder och stallade in sin häst, togh
een stuga in. Bönderna klagade för ståthållaren sådan gästningh.
Thå lät ståthållaren biuda dem at dhe skulle slå igen dörerna
för honom. När dhe dett giorde, slogh han vp dörerna med yx
hammaren och syszlade effuen så sedan som förr. Sedan blefuo
för:be her Peder och Harall oens om itt löffte som her Peder hade bor
gat för een annor och bleffuo icke bätter sams än dhe vnsade huar
andra at dhe skulle slå huar andra huar de möttesz ådt. Så hen
de at Harall stodh på sin engh och färdade itt leedh. Tå kom her Pe
der och hade knippet up armerna och begynte älta sigh samman
medh honom och hårdrogesz der een stundh. Der medh skildes dhe ådt.
Item klagar Märit Jönszdotter i Ramszåsz at her Peder kom heem
nogot drucken med een annor sin when, tå sende han nogre budh efter
för:be Märit. När hon kom och hade sittet een stundh och den andre
war i sängh begynte her Peder snacka nogot till henne som oloffli
git war och wille tasta henne ohöffligen om. Men doch efter långt
wppehåll kunde han inthet fremia sin villia, ty hon sadhe sigh vil
lia hålla troget ächtenschap. Detta skiedde emellan jwll och
trettonde dagen.
Her till suarar her Peder till dett första om gästningen at först han
kom till gården kiöpte han hööd mat sått och semia af enckan i
samma gårdh at Harall dett inthet vid kommer. Men det hödet
hansz hest tärde sedan ståthållaren hadhe budet dem settia låsz för
hwszen, dett kiöpte han aff lenzmannen Harall i Låmmekulla.
Thet tridie huad slagzmålet angår så klagar her Peder at Harall
stodh i itt badstufue skiull honom owitterligit i försått, der uthmedh
war her Pedersz wägh. Der begynte dhe parlementa. Her Peder fick
öfuer handen, tå ropte Harall, her är den skelmen, tå kommo Ha
ralz söner honom till hielp oh den ene slogh honom mher än 5 slagh
så at her Peder omsider måtte löpa sigh till hielp. Til det 4:de huad
wåldtäckten widkommer så bekienner presten så widt at han bödh
henne in och tracterade henne vell och emot hennesz willie henne vp
pehöltt och när hon skulle gåå hem folgde han henne med een löckta.
Men presten säger at liuset blåste aff wädret uth och hon sedan
föll om en stock, der med lop in, och presten stodh uthan fhöre och
bördigh Otto von Schedingh och werffuade sigh breff på samma
gårdh Ramszåsz. Dijt drogh her Peder och stallade in sin häst, togh
een stuga in. Bönderna klagade för ståthållaren sådan gästningh.
Thå lät ståthållaren biuda dem at dhe skulle slå igen dörerna
för honom. När dhe dett giorde, slogh han vp dörerna med yx
hammaren och syszlade effuen så sedan som förr. Sedan blefuo
för:be her Peder och Harall oens om itt löffte som her Peder hade bor
gat för een annor och bleffuo icke bätter sams än dhe vnsade huar
andra at dhe skulle slå huar andra huar de möttesz ådt. Så hen
de at Harall stodh på sin engh och färdade itt leedh. Tå kom her Pe
der och hade knippet up armerna och begynte älta sigh samman
medh honom och hårdrogesz der een stundh. Der medh skildes dhe ådt.
Item klagar Märit Jönszdotter i Ramszåsz at her Peder kom heem
nogot drucken med een annor sin when, tå sende han nogre budh efter
för:be Märit. När hon kom och hade sittet een stundh och den andre
war i sängh begynte her Peder snacka nogot till henne som oloffli
git war och wille tasta henne ohöffligen om. Men doch efter långt
wppehåll kunde han inthet fremia sin villia, ty hon sadhe sigh vil
lia hålla troget ächtenschap. Detta skiedde emellan jwll och
trettonde dagen.
Her till suarar her Peder till dett första om gästningen at först han
kom till gården kiöpte han hööd mat sått och semia af enckan i
samma gårdh at Harall dett inthet vid kommer. Men det hödet
hansz hest tärde sedan ståthållaren hadhe budet dem settia låsz för
hwszen, dett kiöpte han aff lenzmannen Harall i Låmmekulla.
Thet tridie huad slagzmålet angår så klagar her Peder at Harall
stodh i itt badstufue skiull honom owitterligit i försått, der uthmedh
war her Pedersz wägh. Der begynte dhe parlementa. Her Peder fick
öfuer handen, tå ropte Harall, her är den skelmen, tå kommo Ha
ralz söner honom till hielp oh den ene slogh honom mher än 5 slagh
så at her Peder omsider måtte löpa sigh till hielp. Til det 4:de huad
wåldtäckten widkommer så bekienner presten så widt at han bödh
henne in och tracterade henne vell och emot hennesz willie henne vp
pehöltt och när hon skulle gåå hem folgde han henne med een löckta.
Men presten säger at liuset blåste aff wädret uth och hon sedan
föll om en stock, der med lop in, och presten stodh uthan fhöre och
36r
begärade han skulle få tendht i sin löchta, dett hon och tillät
der medh skildesz dhe ådt och her Peder gick heem och hustrun
klagade inthet för sin man, för än det parlementet skiedde, huil
cket hende samma åhr i Maij månadt.
Sedan een tidh der efter kom Harallz broder, Suen i Östan
böcke i Loszhultz sochn i Dannemarck till her Peder vn
der skeen at han wille förlicha her Peder och Harall och
her Peder var i sängh och när Suen i Östanböcke wille gå sin kosz
bödh han her Peder godh natt och rechte handen, i dett samma
drogh han uth knijffuen och stack her Peder i armen at knij
ffuen föll nedher på bröstet, der med lop han uth och kom sin kosz.
Denne sack står försont och der hen remitteras om dom.
När all tingh voro vpreepeterade och her var inthet mhera i sa
cken at inwenda, ty fast hustru Märta beskyller her Peder för
blånadt och klädereff, kan dett icke lickwist fultygasz på her
Peder, ty dher war 2 gårdar och hon inthet ropte, eij heller war blå
eller blodigh, praesummerar retten att hon haffuer dett vpdichtatt
her Peder till förderff för slagzmålet schuldh och för han togh går
den ifrån dem, ty haffuer detta ingen fast grundh, efter hon hafuer
dett förtigat i 4 månader och dett inthet klagat för tingh eller
stemno som lagh säga. Her om bleffuo dhe förlichte at om her Peder
hade fält nogre olofflige amareuseske ordh i druckenschap, badh han
henne om vänschap och venligen förlichtesz. Deszlickest förlichtesz Ha
rall i Ramszåsz med her Peder om dett parlemente, krackell och skell
ordh dem var emellan kommit i denne affuundz tiden och giorde
der på nu fulkomligh handstreckningh och liustes konungens
fridh dem emellan.
Kom för retta Jon i Tutaridh klagade at Erick ibm hadhe sla
git honom medh een bösza öffuer armen at den nederste arm
pipan war brecht. Her om bleffuo dhe så förlichte at Erick
gaff Jon 2 rdr för målzägande retten, sedan sackfältesz han
till 20 marker för fulsåre efter det 6 Cap. i Såram. B. i L.L.
cronan 6 marker 5 öre 8 [..]
målzäganden 6 marker5 öre 8 [..]
häradet 3 marker 2 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 3 marker 2 öre 16 [..]
der medh skildesz dhe ådt och her Peder gick heem och hustrun
klagade inthet för sin man, för än det parlementet skiedde, huil
cket hende samma åhr i Maij månadt.
Sedan een tidh der efter kom Harallz broder, Suen i Östan
böcke i Loszhultz sochn i Dannemarck till her Peder vn
der skeen at han wille förlicha her Peder och Harall och
her Peder var i sängh och när Suen i Östanböcke wille gå sin kosz
bödh han her Peder godh natt och rechte handen, i dett samma
drogh han uth knijffuen och stack her Peder i armen at knij
ffuen föll nedher på bröstet, der med lop han uth och kom sin kosz.
Denne sack står försont och der hen remitteras om dom.
När all tingh voro vpreepeterade och her var inthet mhera i sa
cken at inwenda, ty fast hustru Märta beskyller her Peder för
blånadt och klädereff, kan dett icke lickwist fultygasz på her
Peder, ty dher war 2 gårdar och hon inthet ropte, eij heller war blå
eller blodigh, praesummerar retten att hon haffuer dett vpdichtatt
her Peder till förderff för slagzmålet schuldh och för han togh går
den ifrån dem, ty haffuer detta ingen fast grundh, efter hon hafuer
dett förtigat i 4 månader och dett inthet klagat för tingh eller
stemno som lagh säga. Her om bleffuo dhe förlichte at om her Peder
hade fält nogre olofflige amareuseske ordh i druckenschap, badh han
henne om vänschap och venligen förlichtesz. Deszlickest förlichtesz Ha
rall i Ramszåsz med her Peder om dett parlemente, krackell och skell
ordh dem var emellan kommit i denne affuundz tiden och giorde
der på nu fulkomligh handstreckningh och liustes konungens
fridh dem emellan.
Kom för retta Jon i Tutaridh klagade at Erick ibm hadhe sla
git honom medh een bösza öffuer armen at den nederste arm
pipan war brecht. Her om bleffuo dhe så förlichte at Erick
gaff Jon 2 rdr för målzägande retten, sedan sackfältesz han
till 20 marker för fulsåre efter det 6 Cap. i Såram. B. i L.L.
cronan 6 marker 5 öre 8 [..]
målzäganden 6 marker5 öre 8 [..]
häradet 3 marker 2 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 3 marker 2 öre 16 [..]
36v
Sammadagh giorde Månsz i Borszna een 3 manna edh at dhet var
hansz kalff som hade Jacob Jönszons skälla på och at Jacob Jön
szons hustru gaff den kalffuen aldrigh miölck.
Denne eedh bleff lagligen gången och Månsz hemlade kalfuen efter lagen.
Kom för retta Nilsz Arffuidszon edle welb:ne her Ture Spar
resz fougde till Erickstadh och inlade itt förlickningzbreff
emellan Höreda och Quenarp. Så är vitterligit at Lönekulla
ligger på Höredesz byamåll, der om både byarna äre sams. Nu
hafuer han i Lönekulla tagit een intächt på Quenarpa byamål
huilcken dhe i Quenarp haffua nedhugget. Her om bleff så af
talat at om welb:ne Thure Sparre icke will låta bliffua der
widh, skall der fhörasz syn, efter byarna haffua funnet råå
som inthet tilförenne voro skådade.
1/4 aff Skattagården i Quinnalt vpbiudesz 2.
Bleff affsagdt at Jönsz i Rydh skall betala 6 rdr
som han är i löffte fhöre eller bliffuer han pantatt. Ha
ffuer han nogor insago der emott, må han det sedan uthfhöra,
skall dett honom stå frijtt och obehindratt.
Sammadagh lät Per Jonszon i Stahult vpskriffua sine edemen
der medh han ville göra sigh frij, dett han icke war wållandesz
Jonsz oxe i Stahultt bleff skadder.
Eden bleff lagligen gången och Peder frijkiendh.
Nilsz Jonszon i Stahult för han löchtade Jon Perszon ibm sack
till peningar 3 marker.
frelszes huszbonden 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffdingen 4 öre
hansz kalff som hade Jacob Jönszons skälla på och at Jacob Jön
szons hustru gaff den kalffuen aldrigh miölck.
| Edemen | |
| Månsz i Borszna | Jönsz i Eehammar |
| Per Gummeszon ibm |
Denne eedh bleff lagligen gången och Månsz hemlade kalfuen efter lagen.
Kom för retta Nilsz Arffuidszon edle welb:ne her Ture Spar
resz fougde till Erickstadh och inlade itt förlickningzbreff
emellan Höreda och Quenarp. Så är vitterligit at Lönekulla
ligger på Höredesz byamåll, der om både byarna äre sams. Nu
hafuer han i Lönekulla tagit een intächt på Quenarpa byamål
huilcken dhe i Quenarp haffua nedhugget. Her om bleff så af
talat at om welb:ne Thure Sparre icke will låta bliffua der
widh, skall der fhörasz syn, efter byarna haffua funnet råå
som inthet tilförenne voro skådade.
1/4 aff Skattagården i Quinnalt vpbiudesz 2.
Bleff affsagdt at Jönsz i Rydh skall betala 6 rdr
som han är i löffte fhöre eller bliffuer han pantatt. Ha
ffuer han nogor insago der emott, må han det sedan uthfhöra,
skall dett honom stå frijtt och obehindratt.
Sammadagh lät Per Jonszon i Stahult vpskriffua sine edemen
der medh han ville göra sigh frij, dett han icke war wållandesz
Jonsz oxe i Stahultt bleff skadder.
| Edemen | |
| Per Jonszon i Stahultt | Andersz Vestanszon i Vedåsza |
| Nilsz ibm | Bengt i Rönnäsz |
| Germundh i Finhult | Harall i Bråna |
Eden bleff lagligen gången och Peder frijkiendh.
Nilsz Jonszon i Stahult för han löchtade Jon Perszon ibm sack
till peningar 3 marker.
frelszes huszbonden 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffdingen 4 öre
37r
Kom för retta Per i Elmtåsza klagandesz at Per i Wiggåsza
haffuer skielt honom för een tiuff och skielm i klockerestu
gan i Agunnarit, skall stemmasz till nästa tingh at suara
der till.
Sammadagh lätt Hendrich i Morarp vpskriffua sitt
lagfolck at göra sigh frij medh at han icke är schyldigh Mat
tesz i Lunden 7 ½ marker danska.
Eden bleff lagligen gången och Hendrich frijkiendh för sam
ma schuldh.
Kom för retta Clemet Oluffszon i Jöneköpingh talade
till Jönsz i Åhrszhuffuudt om nogot godz han skulle
haffua uthagit hoosz s. Blantingh i Christianstadh
effter som han reckenschapszbook uthuiszar. Der emot vtfäste
Jönsz een 6 manna edh at han inthet war s. Blantingh
skyldigh vtan huadh han aff honom anammat haffuer, dett
haffuer han richtigt betaltt.
Arffuedh Perszon i Åby vtfäste een 6 manna eedh at han
eij hafuer tagit 5 dr aff Christian i Quenarp mer än
han borde vthlegga för chrononesz vtlagor.
Sammadagh kom för retta Erick Kellaszon i Weaboda förrymdh
knecht, huilcken nu efter H.K.M.tz pardonsbreff haffuer in
stelt sigh vnder compagniet. När han bleff tilfrågat huad orsack
war at han rymde, tå sadhe han leigde sin broder för 18
rdr och när han kom på mönstringen wille capiteinen Andersz
Brömsz inthet vpbära honom, lickwist hade för:be capitein tagit
3 rdr aff honom och lutenanten Per Anderszon 1 dr danska
när Erick det förnam sade han till capiteinen får iagh icke
loff at leija så giffuer migh mine peningar igen. Capiteinen
haffuer skielt honom för een tiuff och skielm i klockerestu
gan i Agunnarit, skall stemmasz till nästa tingh at suara
der till.
Sammadagh lätt Hendrich i Morarp vpskriffua sitt
lagfolck at göra sigh frij medh at han icke är schyldigh Mat
tesz i Lunden 7 ½ marker danska.
| Lagfolck | |
| Hendrick i Morarp | Jon i Malebergh |
| Jönsz i Ron |
Eden bleff lagligen gången och Hendrich frijkiendh för sam
ma schuldh.
Kom för retta Clemet Oluffszon i Jöneköpingh talade
till Jönsz i Åhrszhuffuudt om nogot godz han skulle
haffua uthagit hoosz s. Blantingh i Christianstadh
effter som han reckenschapszbook uthuiszar. Der emot vtfäste
Jönsz een 6 manna edh at han inthet war s. Blantingh
skyldigh vtan huadh han aff honom anammat haffuer, dett
haffuer han richtigt betaltt.
Arffuedh Perszon i Åby vtfäste een 6 manna eedh at han
eij hafuer tagit 5 dr aff Christian i Quenarp mer än
han borde vthlegga för chrononesz vtlagor.
Sammadagh kom för retta Erick Kellaszon i Weaboda förrymdh
knecht, huilcken nu efter H.K.M.tz pardonsbreff haffuer in
stelt sigh vnder compagniet. När han bleff tilfrågat huad orsack
war at han rymde, tå sadhe han leigde sin broder för 18
rdr och när han kom på mönstringen wille capiteinen Andersz
Brömsz inthet vpbära honom, lickwist hade för:be capitein tagit
3 rdr aff honom och lutenanten Per Anderszon 1 dr danska
när Erick det förnam sade han till capiteinen får iagh icke
loff at leija så giffuer migh mine peningar igen. Capiteinen
37v
suarade, jagh giffuer tigh tusendh etc. Der medh rymde han sin
kosz och war inthet vthan grentzen uthan her hemma i bögden.
Item Månsz Jönszon i Vlffuagården förrymdh knecht
huilcken och insteller sigh vnder compagniet och niuter par
don, bleff vthskreffuen i Wexiö och uthelöchter aff munsterruller
na som försegladesz, war widh 3 mönstringer och hörde inthet sitt
nampn nemnasz, ty togh han orsack at rymma. Sedan bleff
han insatter nu sidste mönstringen 1635 den 10 Martij uthi
Wexiö och derföre rymde på nytt.
Kom för retta Per Jonszons arffuinger i Sällebergh och re
cknadesz widh om deresz arff. Tå inladesz itt lagafångzbreff
giffuit aff welb. Nilsz Siöbladh 1604 der uthi förmälesz att
Peder haffuer kiöpt 1/4 aff Nygårdh för 60 dr. Item framladesz
itt annat lagafångzbreff giffuit aff Christian Corneliuszon i Vas
hultt daterat 1594 der uthi beuiszas at Per i Sällebergh hadhe
lagligen arfft een halff fierdingh i Nygårdh och är wärd 30 dr.
Så belöper sigh at der äre 15 sösterloter och löper på huar 4
skepp landh och huar broder 8 skeppelandh. Huadh löszöran vid
kommer så bleffuo alle peningar recknade uthi kopperpeningar
och Jon i Nygårdh med sin söskonne haffuer vp:tt mer än den an
dre kullen 15 dr huilcket dem emellan skall jemkasz. Sedan
werderadesz jorden i Nygårdh för 100 dr huit mynt. Så löper
på huar broderlot 13 dr 8 öre och huar sösterlott 6 dr
20 öre.
Sammadagh kommo för retta samptlige grannarna i Östraby
i Ryszby sochn nemligen Jon och Ambiörn fulsittna skatta
hemman 2 str Item Per Jonszon Erick och Nilsz, frelszes hem
man 2 edle welb. frw Karin till Förarp. Jon och Jönsz Skreda
re, frelszeshemman 2 edle welb. Oluff Lilliesparresz till Fylle
skogh, Item Per Månszon frelszes hemman 1 edle welb. Steen
Bååt till Stäfflöö, noch Månsz i Westraby frelszes hennan 1
edle welb. Månsz Axellszons till Blombergh, jemwell Månsz i Östra
kosz och war inthet vthan grentzen uthan her hemma i bögden.
Item Månsz Jönszon i Vlffuagården förrymdh knecht
huilcken och insteller sigh vnder compagniet och niuter par
don, bleff vthskreffuen i Wexiö och uthelöchter aff munsterruller
na som försegladesz, war widh 3 mönstringer och hörde inthet sitt
nampn nemnasz, ty togh han orsack at rymma. Sedan bleff
han insatter nu sidste mönstringen 1635 den 10 Martij uthi
Wexiö och derföre rymde på nytt.
Kom för retta Per Jonszons arffuinger i Sällebergh och re
cknadesz widh om deresz arff. Tå inladesz itt lagafångzbreff
giffuit aff welb. Nilsz Siöbladh 1604 der uthi förmälesz att
Peder haffuer kiöpt 1/4 aff Nygårdh för 60 dr. Item framladesz
itt annat lagafångzbreff giffuit aff Christian Corneliuszon i Vas
hultt daterat 1594 der uthi beuiszas at Per i Sällebergh hadhe
lagligen arfft een halff fierdingh i Nygårdh och är wärd 30 dr.
Så belöper sigh at der äre 15 sösterloter och löper på huar 4
skepp landh och huar broder 8 skeppelandh. Huadh löszöran vid
kommer så bleffuo alle peningar recknade uthi kopperpeningar
och Jon i Nygårdh med sin söskonne haffuer vp:tt mer än den an
dre kullen 15 dr huilcket dem emellan skall jemkasz. Sedan
werderadesz jorden i Nygårdh för 100 dr huit mynt. Så löper
på huar broderlot 13 dr 8 öre och huar sösterlott 6 dr
20 öre.
Sammadagh kommo för retta samptlige grannarna i Östraby
i Ryszby sochn nemligen Jon och Ambiörn fulsittna skatta
hemman 2 str Item Per Jonszon Erick och Nilsz, frelszes hem
man 2 edle welb. frw Karin till Förarp. Jon och Jönsz Skreda
re, frelszeshemman 2 edle welb. Oluff Lilliesparresz till Fylle
skogh, Item Per Månszon frelszes hemman 1 edle welb. Steen
Bååt till Stäfflöö, noch Månsz i Westraby frelszes hennan 1
edle welb. Månsz Axellszons till Blombergh, jemwell Månsz i Östra
38r
Liungh, frelszes hemman 1 edle welb. Bengt Bagge till
Berga. Desze alle /vndantagandesz dem som boandesz äre på
Förarpa godz/ klagade at edle welb. frw Karin till Förarp
haffuer låtet settia een backestuga uthi deresz almenningz
skogh och dett omkringh inhegnat et stycke aff mulabetet
i den acht hon medh tiden kan få der aff itt törp. Och besuärade
sigh at dett är funderat och satt hele bolbyn till skada på deresz
mulabete, begäradesz at de måtte få der på een laga syn. Så
all den stundh dem war loffuat syn och tinget derföre satt i
Östraby, kunde retten dem deresz begäran icke vthslå vthan sy
nen bleff den 21 Octobris stellt i wercket. När synemen
nerna kommo på pladzen der backestugan var funderat befans
först at welb. frw Karin hadhe sine enolsz engar som ligga till
hennesz gårdar i Östraby och strecka sigh till törpastellet på
den ene sidan, till det andra war een ringa jordmon som
frw Karin hadhe efterlåtet samme törpare inhegna och kunde
medh tidhen bliffua gräszwall, men till åckeruall ganska
olick och osynligh, och der törparen hade varit roligh och lå
tet dher vidh bliffua som först beuilliat war hadhe bolbyn der
aff ringa skada hafft, orsacken at det är ifrån bolbyn långt
beleget. Men bolbyns högsta klagan var at samme törpare
är mundstarcker, grijper till fälleskogen och vtan deresz loff
hugger dem till stor schada, huilcket och sålunda beuistesz och
lågh ögensynligen, till dett andra hade hugget och elliest
brent nogre stycken gröna eecker, dem skogafogden som när
war antecknade och synemennerna besichtigade, doch beui
stes at elden hade warit honom för starck och att han hadhe icke
förmåt hielpa. Huad belångande sielfue domen blef för den orsack
vpskåff at alle jordägenderna icke woro tillstädes, icke desz mindre
huad welb. frw Karin icke kan förlickaz med grannerna och stella
dem klagelösz innan näste nyårsz tingen, skall her på stellasz
een rettwisz dom.
Berga. Desze alle /vndantagandesz dem som boandesz äre på
Förarpa godz/ klagade at edle welb. frw Karin till Förarp
haffuer låtet settia een backestuga uthi deresz almenningz
skogh och dett omkringh inhegnat et stycke aff mulabetet
i den acht hon medh tiden kan få der aff itt törp. Och besuärade
sigh at dett är funderat och satt hele bolbyn till skada på deresz
mulabete, begäradesz at de måtte få der på een laga syn. Så
all den stundh dem war loffuat syn och tinget derföre satt i
Östraby, kunde retten dem deresz begäran icke vthslå vthan sy
nen bleff den 21 Octobris stellt i wercket. När synemen
nerna kommo på pladzen der backestugan var funderat befans
först at welb. frw Karin hadhe sine enolsz engar som ligga till
hennesz gårdar i Östraby och strecka sigh till törpastellet på
den ene sidan, till det andra war een ringa jordmon som
frw Karin hadhe efterlåtet samme törpare inhegna och kunde
medh tidhen bliffua gräszwall, men till åckeruall ganska
olick och osynligh, och der törparen hade varit roligh och lå
tet dher vidh bliffua som först beuilliat war hadhe bolbyn der
aff ringa skada hafft, orsacken at det är ifrån bolbyn långt
beleget. Men bolbyns högsta klagan var at samme törpare
är mundstarcker, grijper till fälleskogen och vtan deresz loff
hugger dem till stor schada, huilcket och sålunda beuistesz och
lågh ögensynligen, till dett andra hade hugget och elliest
brent nogre stycken gröna eecker, dem skogafogden som när
war antecknade och synemennerna besichtigade, doch beui
stes at elden hade warit honom för starck och att han hadhe icke
förmåt hielpa. Huad belångande sielfue domen blef för den orsack
vpskåff at alle jordägenderna icke woro tillstädes, icke desz mindre
huad welb. frw Karin icke kan förlickaz med grannerna och stella
dem klagelösz innan näste nyårsz tingen, skall her på stellasz
een rettwisz dom.
38v
Oluff Oluffson i Berghem en gift skattabonde
för enfalt hoor efter den högloflige resolution
af K. hofret i Jönekiöpingh.
cronan 53 dlr 10 öre 16
häradet 13 dlr 21 1/3 öre
häredzhöfd 13 dlr 21 1/3 öre
Hans horkåna Johana Haralszdötter för sam
ma sak
cronan 26 dlr 21 1/3 öre
häradet 6 dlr 21 1/3 öre
häredzhöf 6 dlr 21 1/3 öre
Till wisso at sålunda ransakat och afdömdt
ähr vitnar lagläsare Nilsz Eskelszon medh
egen handh och signet sampt de 12 i nembden
medh derasz häradtz insegell.
för enfalt hoor efter den högloflige resolution
af K. hofret i Jönekiöpingh.
cronan 53 dlr 10 öre 16
häradet 13 dlr 21 1/3 öre
häredzhöfd 13 dlr 21 1/3 öre
Hans horkåna Johana Haralszdötter för sam
ma sak
cronan 26 dlr 21 1/3 öre
häradet 6 dlr 21 1/3 öre
häredzhöf 6 dlr 21 1/3 öre
Till wisso at sålunda ransakat och afdömdt
ähr vitnar lagläsare Nilsz Eskelszon medh
egen handh och signet sampt de 12 i nembden
medh derasz häradtz insegell.
[tom sida]
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 37 / sid 1 (AID: v49320.b37.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |