Sunnerbo dombok 1635

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 62 / sid 26 (AID: v49320.b62.s26, NAD: SE/VALA/0382503)
25v Kom för retta Ingemar i Balckö lenzman i Nöttia sochn och fog
da karlen Priszbo Jöszen klagandesz at Hansz i Saxarp hadhe sla
git ådt Priszbo Jöszen 3 yxhammarsz hugg den tidh han skul
le vthpanta boschapzpeningarna och talat spotzliga om öfuerheten
säijandesz jagh niuter huarcken lagh eller rett, her är ingen öfuer
heet. För sådan mottwilligheet bleff han lagd i kistan at späckasz.

Per Bengtszon i Boaritt vthfäste een 6 manna eedh
at han hadhe sendt heem ifrån Tyszlandh 10 rdr med her Jönsz i San
siö.

Kom för retta hederligh man her Johan Colliander och på sin suär
faders vegnar anklagade twenne hansz legodränger Jönsz Olszon, Jon
Bengtszon i Tholarp och Suen Jönszon i Thuna, huilcka haffua stu
lit ifrån sin mattfader nogre peningar, och tilfället der till var
at her Carll hadhe varit i sitt lofft der hansz peningeskrin stodh
der hadhe han glömt sin pungh som war nogre peningar uthi och veet
icke huru många, nu haffua drängerna funnet een heemligh gångh
i nedre huszet och brutet up een tillia der dhe haffua upkluffuet
och tagit pungen medh peningerna till 10 rdr med nogre frem
mande peningar till ½ rdr, och efter dhe gerningen godwilligen
bekienna bleffuo dhe dömde till galge och green efter det 6 Cap.
i Tiuffua balcken, men efter dhe haffua stulit ifrån derasz rette
huszbonde efter det 3 Cap. rod. tit. i StadzL.

Item Suen Jönszon i Thuna som haffuer tillickersz med Jönsz Olszon
stulit 2 skepp rogh aff loden och 3 kackor uthur lofftet. Men nu
säger Per Jöranszon att för:be drängh haffuer sålt Hendrick Krud
brennare een halff tunna rogh. Men efter Per Jöranszon skiuter
sigh till vitnesz som inthet tilstädesz äre, nemligen Ingeborgh Jeppa
dötter, Andersz Jönszon i Vttersznäs, derföre vpsattesz till nästa tingh
at vitnen skulle compareras. Item sade och Per Jöranszon at hustru Brij
ta i Ryszby hade taget itt trögeklöde aff Suen i Thuna för tiufuerijt
när alt detta war tillprickesz vthfördt befans ingen skäll till derasz
mundbruck vthan alle rettade sin ordh för än dhe gingo aff tinget, derfö
re bleffuo dhe och alle frijkiende.
26r Kom för retta hederligh wellerdh her Johan i Ryszby och giorde
sielff sin lijfflige edh på lagbocken at han eij hadhe uthsku
rit nogot bladh aff Tutaridz kiörckobock som nogon kiörckre
ckningh var uppå effter som ordh var uthkommit.

½ Ramnäsz i Giöteridz sochn, ½ Tansziö i Hynneridz sochn vpbiud
desz förste gångh.

Kom för retta Per Bengtszon i Boarit och lät vpskriffua sitt
lagfolck der med han wille beuisza at han hadhe sendt heem ifrån
Tyszlandh 10 rdr med her Jönsz Larszon.

Edemen  
Per Bengtszon i Boaritt Andersz Jönszon
Bengt Brorszon Jon Perszon i Keszlultt
Andersz Larszon Andersz Jönszon

Kom för retta hustru Anna i Flattinge och fäste een 6 man
na edh at hon med sin förra man Jon Nilszon haffuer löst
1/16 aff Håckon Nilszon i Liungby i Flattinge och derföre betalt
honom itt par oxar och itt lb sijck.

Kom för retta Nilsz Erickszon i Alenszkiöp och talade till Suen
Larszon i Gräszholmen om dhe klagepunchtar han hadhe fördt på
honom och hansz söner nästförledne tingh. 1. Dett dhe beskylla
Nilsz Erickszons son Påffuall at han skielte honom för een tiuff
och skielm, her om vitnade Kelle i Aggalt at dhe trette och skelte
huar andra mycket hårdt. 2. Punchten at han hade legat i morstijgh
för folck på kiörkouägen, det kunde så beuiszas at Sten i Klint och
Nilszes söner i Alenszkiöp haffua slages med huar andra på wägen
men icke på kiörkowägen. 3. Den tridie punchten kunde Suen inthet
beuisza det Simon sielff bekienner och prestens vitneszbördh her Eskelz
der på. Den 4 punchten var inthet om vthan at twå poicker hade
narrasz lithet i klockarestugan. Den 5 punchten är aldeles klar, der
på her Erlandz beuisz i Vlffzbeck daterat den 25 Julij 1635. 6. Att
han haffuer röffuat een dansk man, det war aldeles faut, der på 6
dannemens bomercke i Dannemarck at Nilsz Erickszon hade det i
pant, och efter Suen klagar annorsz klagan som tilförenne förlicht är
och eij hafuer nogot emot honom, derföre bleffuo parterne förlichte.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 62 / sid 26 (AID: v49320.b62.s26, NAD: SE/VALA/0382503)