| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 276 / sid 16 (AID: v49322.b276.s16, NAD: SE/VALA/0382503) |
15v
Item framkom Niels Gumundszon på Tofftatorpet och Joen Joenson
i Dörarp och effter aflagdan edh berättade att ner de drucko i Flattinge
wåro och the i samma by. Ner the förstodo Håkon och Månsz drucko tilhopa
sade the emillan sigh, de tuå skillias inthet wäll ådt, och ner de fingo
spöria de folgdes ådt ifrån Flattinge sade the wij williom rijda effter
och om the taga sigh något före wele wij skillia dem ådt och the redo fort
effter och wägen låg vp medh Peders gårdh och the lyddes och hörde ingen
röras eij heller sågo de honom som slagen war och lågh aff wägen 35
stegh så att de kunne inthet see huar den dräpne lågh. Och så långt
wåre the ifrån wägen ner dråpet skedde. Ner han hade huggit yxan
i bröstet gick han ifrån honom itt litit stycke, gick så tillbakers och togh
yxan aff bröstet och gick sedan hem till sin fader och bekende han hade
giort gerningen och hans fader föruiste honom genast ifrån sigh.
Detta bekenner dråparen goduilligen och ingen vittne finnas till dråpet
vtan dråparens egen bekennelsze. Detta bleff vpsatt till morgons
och parterna tillsagde att beråda sigh om de wille bidia för dråparen
eller stå på deras rätt? eller och om de hafua flere vittne att the them ville
her i rätten framföra för än man griper till dombz? Om mor
gonen the kommo för rätten bleff protocollet vpläset och parterna
tillfrågade om the något ther emot hade inwenda eller andre vittne
såsom och frågades dråparen om han hade något i sin bekennelsze att än
dra? Her till suarades neij. Derföre bleff för nembden vpläset
det 2 och 12 Capp: i Dråpmåle Balken medh willia och nembden före
lagdt skåda thens dödas brått och om dråparen war trengder eller icke
och ner de hade omröstat gåfuo de ordet att the icke kunna döma detta
dråpet våre skedt aff nödh vtan af frij willia och wellust och derföre
icke kunne befria dråparens lijff. Huad belongande drå
parens målzägande som är fadren ådt den döda och hans bröder
så hafua de för deras målzägande rätt och för itt tungt samweet skuld
the i så lång tidh dragit hafua och kan skee her skolla draga så lenge the
weta att dråparen som går på frie fötter leffuer. För thet
andra befinnes att dråparen hafuer fått 4 små sår, itt i hufuodet och nå
gra i henderna så att thet är klart the hafua fächtat. Till thet
tridie haffuer dråparen på femte åhret warit skogzman och
lidit ondt om thetta kunne wara någon hielp för dråparen att
han finge nåder hemselles till den nådige högre rätten.
i Dörarp och effter aflagdan edh berättade att ner de drucko i Flattinge
wåro och the i samma by. Ner the förstodo Håkon och Månsz drucko tilhopa
sade the emillan sigh, de tuå skillias inthet wäll ådt, och ner de fingo
spöria de folgdes ådt ifrån Flattinge sade the wij williom rijda effter
och om the taga sigh något före wele wij skillia dem ådt och the redo fort
effter och wägen låg vp medh Peders gårdh och the lyddes och hörde ingen
röras eij heller sågo de honom som slagen war och lågh aff wägen 35
stegh så att de kunne inthet see huar den dräpne lågh. Och så långt
wåre the ifrån wägen ner dråpet skedde. Ner han hade huggit yxan
i bröstet gick han ifrån honom itt litit stycke, gick så tillbakers och togh
yxan aff bröstet och gick sedan hem till sin fader och bekende han hade
giort gerningen och hans fader föruiste honom genast ifrån sigh.
Detta bekenner dråparen goduilligen och ingen vittne finnas till dråpet
vtan dråparens egen bekennelsze. Detta bleff vpsatt till morgons
och parterna tillsagde att beråda sigh om de wille bidia för dråparen
eller stå på deras rätt? eller och om de hafua flere vittne att the them ville
her i rätten framföra för än man griper till dombz? Om mor
gonen the kommo för rätten bleff protocollet vpläset och parterna
tillfrågade om the något ther emot hade inwenda eller andre vittne
såsom och frågades dråparen om han hade något i sin bekennelsze att än
dra? Her till suarades neij. Derföre bleff för nembden vpläset
det 2 och 12 Capp: i Dråpmåle Balken medh willia och nembden före
lagdt skåda thens dödas brått och om dråparen war trengder eller icke
och ner de hade omröstat gåfuo de ordet att the icke kunna döma detta
dråpet våre skedt aff nödh vtan af frij willia och wellust och derföre
icke kunne befria dråparens lijff. Huad belongande drå
parens målzägande som är fadren ådt den döda och hans bröder
så hafua de för deras målzägande rätt och för itt tungt samweet skuld
the i så lång tidh dragit hafua och kan skee her skolla draga så lenge the
weta att dråparen som går på frie fötter leffuer. För thet
andra befinnes att dråparen hafuer fått 4 små sår, itt i hufuodet och nå
gra i henderna så att thet är klart the hafua fächtat. Till thet
tridie haffuer dråparen på femte åhret warit skogzman och
lidit ondt om thetta kunne wara någon hielp för dråparen att
han finge nåder hemselles till den nådige högre rätten.
16r
Sammadagh kom för retta Brådde i Markarit och effter Jönekiö
pingz rådstufuo dom dater: 18 Octobris 1642 vthi huilken förmä
les att ner Brådde hafuer giort een 6 manna edh att han icke hafuer
tagit Gumundh Anderszon till sigh för fulkomlig betallningh för dhee
100 rickzdr som Jöns Pederson honom skyldig war och giffuit honom
för samma skuld frij och löösz. Ner Brådde then eden fulbordat
hafuer will Jönsz Pederson sigh till betallningh bequämma.
Dhenne edh bleff fulkommeligh giordh och gången effter rådstugo
domen och retten erkenner rättwijst att Jöns Pederson bör medh
tacksamheet betalla Brådde förbe:de 100 specie rikzdr medh intresse
6 rikzdr aff 100, löper 42 dr och sedan medh all bewijslig omkostnat.
Sammadagh tingfördes een löskåna Gunnull Jöns dotter i
Holebeck ogifft huilken är lägrat aff een gifft skattabonde Åke i
Holebeck, Gunnull är och på skatta, och aflat barn medh honom thet
hon födt hafuer och sedan är barnet aff sott dödt. Förbe:de Åke
är dansk och förrymde her ifrån till Danmark, ther blef han genast
fången och sitter fången på Helsingborgh och beskyllas för dråp.
Men ner her om bleff ransakat är Gunnull och Åkes hustru Inge
borgh Peders dotter rätt syskonnebarn och är suågerskapz spieldh
i andre grad, lineae aequalis. För enfalt hor blef Gunnull
efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hor bedrifuer medh
någon mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkå
nan therföre att han medh sin nestes hustru hoor bedriffuit hafuer.
Belongande suågerskapz spield, effter thet icke är lijffsak, efter nå
gon lagh att döma, effter huadh straff ther will på föllia, ställes
till den högre rätten och des resolution.
Sammadagh tingfördes een corporalz hustru Niels Faijasons
hustru i Gnustorph på crone Ingridt Jöns dotter och blef ankla
gat wara lägrat aff een ogifft skreddare Anders Jönszon welb:
pingz rådstufuo dom dater: 18 Octobris 1642 vthi huilken förmä
les att ner Brådde hafuer giort een 6 manna edh att han icke hafuer
tagit Gumundh Anderszon till sigh för fulkomlig betallningh för dhee
100 rickzdr som Jöns Pederson honom skyldig war och giffuit honom
för samma skuld frij och löösz. Ner Brådde then eden fulbordat
hafuer will Jönsz Pederson sigh till betallningh bequämma.
| Edemen | |
| Brådde i Markarit | Bastian i Bolmaridt |
| Mester Niels i Huitaridt | Sten i Horszia |
| Mester Måns vnderlagman | Joen i Snelzböke |
Dhenne edh bleff fulkommeligh giordh och gången effter rådstugo
domen och retten erkenner rättwijst att Jöns Pederson bör medh
tacksamheet betalla Brådde förbe:de 100 specie rikzdr medh intresse
6 rikzdr aff 100, löper 42 dr och sedan medh all bewijslig omkostnat.
Sammadagh tingfördes een löskåna Gunnull Jöns dotter i
Holebeck ogifft huilken är lägrat aff een gifft skattabonde Åke i
Holebeck, Gunnull är och på skatta, och aflat barn medh honom thet
hon födt hafuer och sedan är barnet aff sott dödt. Förbe:de Åke
är dansk och förrymde her ifrån till Danmark, ther blef han genast
fången och sitter fången på Helsingborgh och beskyllas för dråp.
Men ner her om bleff ransakat är Gunnull och Åkes hustru Inge
borgh Peders dotter rätt syskonnebarn och är suågerskapz spieldh
i andre grad, lineae aequalis. För enfalt hor blef Gunnull
efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hor bedrifuer medh
någon mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkå
nan therföre att han medh sin nestes hustru hoor bedriffuit hafuer.
Belongande suågerskapz spield, effter thet icke är lijffsak, efter nå
gon lagh att döma, effter huadh straff ther will på föllia, ställes
till den högre rätten och des resolution.
Sammadagh tingfördes een corporalz hustru Niels Faijasons
hustru i Gnustorph på crone Ingridt Jöns dotter och blef ankla
gat wara lägrat aff een ogifft skreddare Anders Jönszon welb:
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 276 / sid 16 (AID: v49322.b276.s16, NAD: SE/VALA/0382503) |