| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 275 / sid 15 (AID: v49322.b275.s15, NAD: SE/VALA/0382503) |
14v
mistänker. Och effter man till thetta lösa talet ingen sanning kan
vtleeta derföre blefuo Gisle och Karin Gumundzdotter för samma
taal frijkiende såszom och Karin för röchtet om barnemordet.
Sammadagh tingfördes een löskåna Karin Gummasdotter i
Åhrhult å skatta ogift huilken är lägrat aff een gifft man
Tuffue Larszon i Åhrhult. Tuffue är tillförenne tingförd och dömdh
och resolveret till 80 dr. Kånan war tå förrymdh och nu till suars
kommen, hafuer barnet på armarna och bekenner sin synd, derföre
bleff hon effter den högt: hoffrättz resolutionsdomb nu för sin ger
ningh efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer
medh någon mans hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh tingfördes een löskåna Botill Jöns dotter i Lihult
å skatta huilken är lägrat aff een gifft man Jöns Nielszon i Meste.
Jöns är tillförenne dömdh och resolveret till 80 dr them han hafuer
her på tinget vtwiszat. Och Botill som nu tillstädes är och sin syndh
bekenner bleff efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh tingfördes een leigd soldat gifft man Jöns Dauid
szon huilken bhor på Knapill i Hynnerydz sochn, ner han blef for
drat på tågh rymde han ådt Danmark, ner soldaterna finge pardon
som wille blifua saltpiterssiudare gaff han sigh hijt vp i Suerige igen
och bleff förordnat till Wäsmannelandh medh flere ther han 4 åhr huart
effter annat hafuer giordt sitt embete och giordt klart för huart
10 lb. Denne bekenner sigh hafua ther i Wesmannelandh i Wåla
häradt och Nora sochn besoffuet een piga Märit Sölffuasta dotter
i Landberga och aflat barn medh henne thet hans stalbröder hafua
bekendt. Och effter förbe:de Jöns Dauidszon sin gerningh och syndh godh
uilligen bekenner, bleff han effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet.
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden döö
både horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes hustru hoor
bedriffuit haffuer.
vtleeta derföre blefuo Gisle och Karin Gumundzdotter för samma
taal frijkiende såszom och Karin för röchtet om barnemordet.
Sammadagh tingfördes een löskåna Karin Gummasdotter i
Åhrhult å skatta ogift huilken är lägrat aff een gifft man
Tuffue Larszon i Åhrhult. Tuffue är tillförenne tingförd och dömdh
och resolveret till 80 dr. Kånan war tå förrymdh och nu till suars
kommen, hafuer barnet på armarna och bekenner sin synd, derföre
bleff hon effter den högt: hoffrättz resolutionsdomb nu för sin ger
ningh efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer
medh någon mans hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh tingfördes een löskåna Botill Jöns dotter i Lihult
å skatta huilken är lägrat aff een gifft man Jöns Nielszon i Meste.
Jöns är tillförenne dömdh och resolveret till 80 dr them han hafuer
her på tinget vtwiszat. Och Botill som nu tillstädes är och sin syndh
bekenner bleff efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh tingfördes een leigd soldat gifft man Jöns Dauid
szon huilken bhor på Knapill i Hynnerydz sochn, ner han blef for
drat på tågh rymde han ådt Danmark, ner soldaterna finge pardon
som wille blifua saltpiterssiudare gaff han sigh hijt vp i Suerige igen
och bleff förordnat till Wäsmannelandh medh flere ther han 4 åhr huart
effter annat hafuer giordt sitt embete och giordt klart för huart
10 lb. Denne bekenner sigh hafua ther i Wesmannelandh i Wåla
häradt och Nora sochn besoffuet een piga Märit Sölffuasta dotter
i Landberga och aflat barn medh henne thet hans stalbröder hafua
bekendt. Och effter förbe:de Jöns Dauidszon sin gerningh och syndh godh
uilligen bekenner, bleff han effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet.
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden döö
både horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes hustru hoor
bedriffuit haffuer.
15r
Sammadagh tingfördes een ryttare Sten Larszon i Rydh å crono
huilken hafuer i 2 åhr warit på Tysklandztåget huilken förän han på
tågh drogh war i taal och rychte för een ogifft kåna Britta Suensdotter
i Rydh huilken i 4 åhr hafuer stadigt warit i Danmark och ner talet
begyntes var Sten ogifft men nu är han gifft och Sten och Britta äro
samborne syskonnebarn. Men effter röchtet grofft och gammalt är och
kånan medh allonne rymdh huilket giör saken mistänkt, bleff aff
nembden afsagt att Sten måtte sigh purgera och befrija medh een 12
manna eedh huilken edh han vtwiszade till nesta tingh.
Sammadagh kom effter welborne landzhöffdingens Bengt Bagges
leigdebreff daterat Wexiö den 27 Septembris 1642 för rätta een
mandråpare Håkon Person i Dörarp ogifft karll huilken på femte åhr
sedan kyndelmeszo natt i hielslogh vthe på een åker een dräng och sko
makare Måns Joenszon i Föraretorpet i Berga sochn och haffuer
dråpet sigh så tilldraget som föllier: nemligen att then som slagen
bleff satt i een by Flattinge och drack och dråparen hade warit på
Flattinge siö och fiskat. Ner han gick ifrån siön gick han ther in som
Månsz war och de drucko een stundh och inthet trätte och sedan
folgdes de ådt till Dörarp ther dråparens fader bodde Peer Jonszon
be:d och effter han hade tuenne döttrar sade han till Håkon, iag will
du skallt hafua min dotter? huilket taal han för honom offta reppe
terade. Tå suarade Måns Jonszon, iagh täckes inthet eder dotter som i
biude migh? men leffuer iagh någon tidh och får något godt tiena migh
och blifuer berådd att giffta migh tå will iagh hafua eder yngste dotter
hon behagar migh bätter? Ther aff begyntes een affundh och kom så wijdt
at Peders dotter i Dörarp giorde sigh möckit vredh så att een dagh i sochne
stuffuan togh hon itt wedaträ och wille slå Måns Jonszon och sedan medh
sitt folk och syskonne vndsade honom och ner de gingo ifrån Flattinge
och till Dörarp wåro de ingenstädz inne och ingen talat vidh vthan
de både folgdes ådt. Men om morgonen fans ner kiörkiofolket om
kyndelmeszo dagh begynte gå till kiörkian funno the Måns Jonszon
dödh på en åker och hade itt sår i huffuodet och öhrat medh kindbenet
och halff näsan löst hugget, sedan huggen, sedan han lågh medh een
vedyxa i brystet hiertat i tu, så att Månszes fader kunne see hier
tat huru det klofft war.
huilken hafuer i 2 åhr warit på Tysklandztåget huilken förän han på
tågh drogh war i taal och rychte för een ogifft kåna Britta Suensdotter
i Rydh huilken i 4 åhr hafuer stadigt warit i Danmark och ner talet
begyntes var Sten ogifft men nu är han gifft och Sten och Britta äro
samborne syskonnebarn. Men effter röchtet grofft och gammalt är och
kånan medh allonne rymdh huilket giör saken mistänkt, bleff aff
nembden afsagt att Sten måtte sigh purgera och befrija medh een 12
manna eedh huilken edh han vtwiszade till nesta tingh.
Sammadagh kom effter welborne landzhöffdingens Bengt Bagges
leigdebreff daterat Wexiö den 27 Septembris 1642 för rätta een
mandråpare Håkon Person i Dörarp ogifft karll huilken på femte åhr
sedan kyndelmeszo natt i hielslogh vthe på een åker een dräng och sko
makare Måns Joenszon i Föraretorpet i Berga sochn och haffuer
dråpet sigh så tilldraget som föllier: nemligen att then som slagen
bleff satt i een by Flattinge och drack och dråparen hade warit på
Flattinge siö och fiskat. Ner han gick ifrån siön gick han ther in som
Månsz war och de drucko een stundh och inthet trätte och sedan
folgdes de ådt till Dörarp ther dråparens fader bodde Peer Jonszon
be:d och effter han hade tuenne döttrar sade han till Håkon, iag will
du skallt hafua min dotter? huilket taal han för honom offta reppe
terade. Tå suarade Måns Jonszon, iagh täckes inthet eder dotter som i
biude migh? men leffuer iagh någon tidh och får något godt tiena migh
och blifuer berådd att giffta migh tå will iagh hafua eder yngste dotter
hon behagar migh bätter? Ther aff begyntes een affundh och kom så wijdt
at Peders dotter i Dörarp giorde sigh möckit vredh så att een dagh i sochne
stuffuan togh hon itt wedaträ och wille slå Måns Jonszon och sedan medh
sitt folk och syskonne vndsade honom och ner de gingo ifrån Flattinge
och till Dörarp wåro de ingenstädz inne och ingen talat vidh vthan
de både folgdes ådt. Men om morgonen fans ner kiörkiofolket om
kyndelmeszo dagh begynte gå till kiörkian funno the Måns Jonszon
dödh på en åker och hade itt sår i huffuodet och öhrat medh kindbenet
och halff näsan löst hugget, sedan huggen, sedan han lågh medh een
vedyxa i brystet hiertat i tu, så att Månszes fader kunne see hier
tat huru det klofft war.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 275 / sid 15 (AID: v49322.b275.s15, NAD: SE/VALA/0382503) |