| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 2350 (AID: v205987.b2350, NAD: SE/VALA/0382503) |
4v
S.d: Manhafftigh Nills Johanßon Leutnampt begärer twå Nämbdemän Nembl.
Pedher And: i Bergheem, och Knut i Biärnare, att see Uppå een Giärße-
gårdh, honom nysatt till mera, som bewilliades medh första lägenheet, och
giordes afträdh.
S:d: Iblandh under ährender ther förhandlades, Upstego ährlige och Beskiedelige
Nämbdemän, Joen Jönßon i Rydh, Joen i Horn, Birge Krååk, Simon i
Wästerhult, Pedher Anderßon i Bergheem, publice bekienna the hafua wa-
rit å tinge kalladhe Uppå een förlijkningh, emellan twenne hemman i
Traherydz Sochn och således slutades, det frällßegårdhen i Tärnhult som
Pedher och Jeppe åbod förlijktes omsijdher i wänligheet medh wäll:tt Israel
Jönßon i Tärnhult Cronones häradtz Befallningzman, om een hage inhägnat
i Manna minne af oskifftat bye allmenningh ingripin, förlijkningen
blef wedh deßa Condition och förordh, sålunda, När Jäppe och Pedher hålla
hagen som han nu står wäll widh macht och the hafua inburgit tijdheligen
först i Mißommarstijdhen höet, skule the sedhan hafua lijka godt af betis må-
let, och åboerna i frällßegårdhen som slå ängian, skola giärßegården alle-
na dher till tarfnas Uppehålln, medh begieran dhenna förlijkningh emellan
be:te hemman i Tingz Protocoll inskrifuas må och af TingzRättenom
approberas, altså wari thenna Jämkningh och förlijkningh skähligh och godh
dömbd effter lagh Bygninge Balken 32 Cap. i landzlagen.
S.d: wäll:tt Israell Jönßon på Tärnhlt deeladhe moth Jöns Nillßon i Qvin-
nalt Saköresfougde, om een Twärgiärßegårdh emellan bägges theras giärdhe för
fredh på åker och ängh, och sedan till betismåhl, och gårdens nytta, omsider för-
lyijktes Jöns Nillßon i qvinnalt, gifuer af een godh willia ett för alt
till be:te Giärßegårdz Uprättningh fembtijo laß klöft giärßle, så att
till huart laß räknas fembtijo trolar, och giärßegårdhen sättis i rätta mar-
ken emellan ägorna, och wäll:tt Israell Jönßon låter medh sin bekostnadt up-
sättia giärßegårdhen, giffuandes sigh medh be:te Giärßle tillfredz. Ther och
medh Jöns Nillßon blifuer omolesterader, huar uppå gofue henders sam-
mantakningh, och emedhan then äger tvittzordh som byamåhl byggia och bät-
tra will, ty för godt ehrkiennes, deß till mehra wißo, att så ähr in för
sittiandhe rätten afhandlat och förlijkt betygar Underskrefuen medh egen
handh, signete och Nampn, Actum ut Supra.
5r
S.d: Uplästes een syna Ransakningh, hållen emellan högaholm i Markarydz Sochn, och
Steensedt i Hallarydz Sochn för Nämbdene men effter ingen af Steensedtz åboer
war tillstädes, blef medh dombens Publicerandhe Upsatt och vederparterna
sammnas tillstädes.
S.d: Begieradhe Jöns Jönßon i Brerydh Inspectorens wäll:tt Lars Nillßons
Uthskikadhe, ett sanferdigt Tingz Attest om effterskrefne tree saltpettersSiudare
Uthi Sunnerbo häradt, Nu wittna grannarna af samma bygd medh Nämbdhemän
nerna som dhem kienna, dhet dhenne effterskrefne: först Swen Suneßon i Ö-
streby Uthi Ryßby Sochn, ähr blefwen fördärfuader i sine fötter igenom
siukdom och wärk, att han icke förmått borttreesa långwägis eller wärka Salt-
pitter Ao 1665.
Sammaledes Börge Jönßon i Anxhult saltpitters Siudare, sägis hafua inthet
saltpitter giordt Ao 1665, hwilken hafuer huggit sigh illa i sin högra foot widh wår-
frudagz tijdh 665, och most gå på een stool medh sin högra fodt flyttia sigh, som och
Sochnemännerna serdeles wittna. Joen Nillßon af Lönßhult Uthj piette-
Rydz Sochn anlangar, berättas hafuer inthet saltpitter giordt Ao 665. Uthan
af Grannarna och Nämbdemännerna gifwes tillkienna det be:te Joen Nillßon
i Lönßhult säges wara ihiählslagen neder emodt Callmar Ao 1665, och sedan in-
thet annat spordt till honom, dhetta honom Jöns Jönßon för sanningh och Rätt-
wysan skull icke beneckas kunne. deß till mehra vißo att så är af Tingz pro
tocollo extraherat, Publice bevittnadt, betygar lagföraren medh egen handh Signe-
te och Nampn Actum ut Supra.
S.d. Iblandh andre ährender ther förhandlades Skriffteligen som munteligen
lätt Giästgifuaren i Markarydh Wäll:tt Nils Nillßon insinuera och sigh
beswära, dhet honom omögeligit ähr att kunna Giästgifuerijet dher wedh
macht håller förmedelst dhe månge landzwägar dher wedh Markarydh skiu-
ta till sammans, Nembl. ifrån Christianstadh, Ystadh, LandzCrona,
Hellßingborgh, Laholm och Hallmstadh, huarest nu så wäll som altijdh myc-
ket folck reeser, och the reesandhe pläga näst altijdh sökia sina Natte-
läger i Markarydh, dher igenom han nu som offta tillförenne moste
blifua foderlöös, så att han icke är mechtigh att förskaffa the ree-
sandhe forasie och nödtofftigt Uppehålle, medh mindre höga öffuer-
heeten allernådigst behagade, han gunsteligen kunne blifua hulpen efter
Giästgifuare ordningh, mädh ett lijtet Ödißhemman att hösta i Mar-
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 2350 (AID: v205987.b2350, NAD: SE/VALA/0382503) |