| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 204 / sid 18 (AID: v49319.b204.s18, NAD: SE/VALA/0382503) |
17v
Eszpillt, Nills Matsonn ij Forrit, Bengt Torsonn i Ekenäs, Jonn schredder
ij Håå Jonn i Nääsz, Pär i Fälleszhuullt, Pär Bonndasonn i Åby, at så ij
sanningh och som förschrifuit ståår bedes iagh ehrlige och wälbördigh mäns
signät som är Jöran Jönsonn till Hammar Jöns Pärsonn till Rönnäs
hängiandes vnder thetta mijt öpne bref som gifuet ähr Anno 1540 Sanchte
Mårtens aftonn.
Siälfue dommen om Gräfuingzrååsz lyder såå.
Anno 1627 denn 24 Octobris waar jagh medh Sunderboo häredz nämdn
kallat vppå enn lagligh häredz synn vppå et torp benemdt Gräfuingz
rååsz huillket wälbördigh Bengdt Jönszonn Rosenbiellke till Lästa hafuer
vthj sinn arfzlott för 1 lb ränta bekommit huillket bytesz låtter
en vttuijszar oppå huillket torph bemällte Bengdt Jönszonn siälf
personligh på sine egno wägher fullmyndigh waar, vppå the andhra
parternas wägner war fullmyndigh ehrligh achtat Nills Boosonn ij Siö
broo, och vppå skattegåårdarnas wägner som vppå samme torph ähro
åklagare war fullmyndigh HKMaij:tz befalldningzman odh vnderfougdt
ehrligh achtat Pär Carlson i Trottzlöf, sampt jordäganderna siälfue
huillka gårdar ähro Siöbro en frällse gåårdh räntar 4 lb Grimsz
bögdt enn frällsze gåårdh vnder Siöbro ränntar - 2 lb Linnerååsz skat
tegåårdh räntar 1 lb 5 marker smör, Siöstabögdt skattegåårdh räntar smör
1 lb 15 marker Boasta frällsegåårdh ränntar - 4 lb. Orsakenn till
denna synn waarit hafuer är denne at förb:de torph Gräfuingzråsz
är af begynnellsenn optaagit vppå alles theras skogh och mark och
ligger mit vthj theras bäste fäädrift såsom ögonskinligit är at theras
klagann waar sann, och thett ligger them sampt thill stoor mehnn och prångh
och therasz booskaph inntett kommer thill schogenn, ty morasz och fly ähr
vppå både sidor om torpitt. När wij samma torps belägänheet öfuer
seet hade, tillsporde wij wälb:dig Bengdt Jönsonn om han hade någor
bref och skiäll at wijsza, då praecenterede han fram et bytteszbreff
dateret åhr 1540 förmällte som siälfue copian i bockstaffuen förmäller
när wij bytteszbrefuit öfuerlääszet hade, tillsporde wij gamble Jöns
Jonszons sånasonn som nu boor i Gåary om han eller hans slächtmän
Jöns Clemmetsonn i Osennakiöph och Jöns Clemetson i Wijrabergha
som är dottersånn och alle [..] kaarar om the haade
någott bytteszbreff aff wälbördigh Isach Birgeszonn vttgiffuitt
emodt dät andra, der till the nääkade och sade sigh alldrigh witta eller
någon tijdh af sina förfääder hört hafua att förb:de Gräfuingzrååsz
hade warit vthj theras förfäders eller theras possession eller ägendom
eij heller wiste af någott byteszbreff förr än nu, eller thett war någott
ij Håå Jonn i Nääsz, Pär i Fälleszhuullt, Pär Bonndasonn i Åby, at så ij
sanningh och som förschrifuit ståår bedes iagh ehrlige och wälbördigh mäns
signät som är Jöran Jönsonn till Hammar Jöns Pärsonn till Rönnäs
hängiandes vnder thetta mijt öpne bref som gifuet ähr Anno 1540 Sanchte
Mårtens aftonn.
Siälfue dommen om Gräfuingzrååsz lyder såå.
Anno 1627 denn 24 Octobris waar jagh medh Sunderboo häredz nämdn
kallat vppå enn lagligh häredz synn vppå et torp benemdt Gräfuingz
rååsz huillket wälbördigh Bengdt Jönszonn Rosenbiellke till Lästa hafuer
vthj sinn arfzlott för 1 lb ränta bekommit huillket bytesz låtter
en vttuijszar oppå huillket torph bemällte Bengdt Jönszonn siälf
personligh på sine egno wägher fullmyndigh waar, vppå the andhra
parternas wägner war fullmyndigh ehrligh achtat Nills Boosonn ij Siö
broo, och vppå skattegåårdarnas wägner som vppå samme torph ähro
åklagare war fullmyndigh HKMaij:tz befalldningzman odh vnderfougdt
ehrligh achtat Pär Carlson i Trottzlöf, sampt jordäganderna siälfue
huillka gårdar ähro Siöbro en frällse gåårdh räntar 4 lb Grimsz
bögdt enn frällsze gåårdh vnder Siöbro ränntar - 2 lb Linnerååsz skat
tegåårdh räntar 1 lb 5 marker smör, Siöstabögdt skattegåårdh räntar smör
1 lb 15 marker Boasta frällsegåårdh ränntar - 4 lb. Orsakenn till
denna synn waarit hafuer är denne at förb:de torph Gräfuingzråsz
är af begynnellsenn optaagit vppå alles theras skogh och mark och
ligger mit vthj theras bäste fäädrift såsom ögonskinligit är at theras
klagann waar sann, och thett ligger them sampt thill stoor mehnn och prångh
och therasz booskaph inntett kommer thill schogenn, ty morasz och fly ähr
vppå både sidor om torpitt. När wij samma torps belägänheet öfuer
seet hade, tillsporde wij wälb:dig Bengdt Jönsonn om han hade någor
bref och skiäll at wijsza, då praecenterede han fram et bytteszbreff
dateret åhr 1540 förmällte som siälfue copian i bockstaffuen förmäller
när wij bytteszbrefuit öfuerlääszet hade, tillsporde wij gamble Jöns
Jonszons sånasonn som nu boor i Gåary om han eller hans slächtmän
Jöns Clemmetsonn i Osennakiöph och Jöns Clemetson i Wijrabergha
som är dottersånn och alle [..] kaarar om the haade
någott bytteszbreff aff wälbördigh Isach Birgeszonn vttgiffuitt
emodt dät andra, der till the nääkade och sade sigh alldrigh witta eller
någon tijdh af sina förfääder hört hafua att förb:de Gräfuingzrååsz
hade warit vthj theras förfäders eller theras possession eller ägendom
eij heller wiste af någott byteszbreff förr än nu, eller thett war någott
18r
skattetorph, der påå huar för sigh hafua vttfäst enn 12 mande edh, kalla
des och fram troowärdige wittne, som waar theras nämstha grandhar, huillka
giorde sinn edh på lagbookenn, N: Nills i Linnerååsz Jonn i Hårenszkiöph
Torkill i Höökallt huillka wittnade at de alldrigh hade hörtt eller wiste att
Gräfuingzrååsz hade warit skatte jordh och then som thett först vptoogh hee
ter Birge Gräfuingh, der näst en heeter Jöns, där näst enn dansk man
heeter Jöns Niclasonn där näst enn heeter Oluf Swenszonn och nu bor
ther en heeter Nills Swenszonn. Thetta denne förskrifne witne
mindes, befandz och af cronones jordebook att Gräfuingzrååsz hade
warit frällse för 50 åhr för ähnn thetta bythoszbref vttgifuett
är, derföre synesz vnderligit huru saligh wälbördigh Isach
Birgesonn är kommit till samme torph, dågh effter som ännu ij
minde är, waar Isach Birgesonn lagläszar, och gambla Jöns Jonsonn
i Gåary länszman och när byttet hade ahngååt, om Kiurko och Wij
rabergha hade s: wälb: Isach Birgesonn sat inn thet Gräfuingz
rååsz effter dätt lågh öde, och Isach Birgesonn åtte the andra fräll
se gårderne, der lågh näst, Siöbro och Grimszbögdt, och effter
förskrifne omständigheeter och olaglige häfd, dömdes af rättenn näm
denn och migh, samme torph Gräfuingzrååsz, vttrifuas och ödeläggas
förskrifne gårdar sampt till mulabeet och klöfuaträä, och ingenn par
thenn schall hafua macht, samme torpaställe inhägna eller vptaagha
vthann som försagdt är, them till lika godh nötto och fördeell
dågh förbehållit HKMaij:etz ränta ingalunda förringat vthan som ij
jorebookenn förmälesz vttgiöras schall, att dätta så effter de bästa
skiäll och wittne förkommit är, inn till bettre förekommes kundhe
sententierett och syndt ähr wittnar jagh Nills Siöbladh jempte häredz
nämdhen medh häredz signett.
Här emodt wälb:digh Bengdt Jönszonn Rosenbiellke till Lästa wadde
emodt nämdenn medh päningar - 3 marker vnder enn lagman.
Samme dagh kom för rätten Nills i Oszhuullt ij Markaarydh sochnn
huillken är kommen i röchte för tuå hustrur den ena heeter Kirstin Tyka
dotter och den andhra heeter Kirstin Gunnars dotter, en enkia, och Kirstin
Tyka dotters man be:dt Simon Karlsonn will befrija sin hustru, och säger
sigh alldrigh hafua förmentt någon otroheet medh hänne, och är röchtet
vttkommit om enkian at Nillses hustru Kirstin vthj sin drukenskap
schulle lååtit falla någon ordh at Nills skulle hafua gifuit enkiann
brennewin och der ighönom skulle fattas misztanke till honom, där
thill hon hårdeligenn näkar, vthan föregifuer at annat folk skulle sådant
vttspritt och är inntett annat som man förnimmer än et löst taaall
och effter hustrun will befrija sin man, och den andhra manden
des och fram troowärdige wittne, som waar theras nämstha grandhar, huillka
giorde sinn edh på lagbookenn, N: Nills i Linnerååsz Jonn i Hårenszkiöph
Torkill i Höökallt huillka wittnade at de alldrigh hade hörtt eller wiste att
Gräfuingzrååsz hade warit skatte jordh och then som thett först vptoogh hee
ter Birge Gräfuingh, der näst en heeter Jöns, där näst enn dansk man
heeter Jöns Niclasonn där näst enn heeter Oluf Swenszonn och nu bor
ther en heeter Nills Swenszonn. Thetta denne förskrifne witne
mindes, befandz och af cronones jordebook att Gräfuingzrååsz hade
warit frällse för 50 åhr för ähnn thetta bythoszbref vttgifuett
är, derföre synesz vnderligit huru saligh wälbördigh Isach
Birgesonn är kommit till samme torph, dågh effter som ännu ij
minde är, waar Isach Birgesonn lagläszar, och gambla Jöns Jonsonn
i Gåary länszman och när byttet hade ahngååt, om Kiurko och Wij
rabergha hade s: wälb: Isach Birgesonn sat inn thet Gräfuingz
rååsz effter dätt lågh öde, och Isach Birgesonn åtte the andra fräll
se gårderne, der lågh näst, Siöbro och Grimszbögdt, och effter
förskrifne omständigheeter och olaglige häfd, dömdes af rättenn näm
denn och migh, samme torph Gräfuingzrååsz, vttrifuas och ödeläggas
förskrifne gårdar sampt till mulabeet och klöfuaträä, och ingenn par
thenn schall hafua macht, samme torpaställe inhägna eller vptaagha
vthann som försagdt är, them till lika godh nötto och fördeell
dågh förbehållit HKMaij:etz ränta ingalunda förringat vthan som ij
jorebookenn förmälesz vttgiöras schall, att dätta så effter de bästa
skiäll och wittne förkommit är, inn till bettre förekommes kundhe
sententierett och syndt ähr wittnar jagh Nills Siöbladh jempte häredz
nämdhen medh häredz signett.
Här emodt wälb:digh Bengdt Jönszonn Rosenbiellke till Lästa wadde
emodt nämdenn medh päningar - 3 marker vnder enn lagman.
Samme dagh kom för rätten Nills i Oszhuullt ij Markaarydh sochnn
huillken är kommen i röchte för tuå hustrur den ena heeter Kirstin Tyka
dotter och den andhra heeter Kirstin Gunnars dotter, en enkia, och Kirstin
Tyka dotters man be:dt Simon Karlsonn will befrija sin hustru, och säger
sigh alldrigh hafua förmentt någon otroheet medh hänne, och är röchtet
vttkommit om enkian at Nillses hustru Kirstin vthj sin drukenskap
schulle lååtit falla någon ordh at Nills skulle hafua gifuit enkiann
brennewin och der ighönom skulle fattas misztanke till honom, där
thill hon hårdeligenn näkar, vthan föregifuer at annat folk skulle sådant
vttspritt och är inntett annat som man förnimmer än et löst taaall
och effter hustrun will befrija sin man, och den andhra manden
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 204 / sid 18 (AID: v49319.b204.s18, NAD: SE/VALA/0382503) |