24v
Sammaledes Angafs Inger pedersdotter i Krocksbygd thet hon hafwer alz intet
att böta medh, drifwer omkringh i bygden med 3 hoorungar, hwilken efter publi-
cerat kongeligh Resolution moste plichta medh krop som eij äger koo, att icke
synden blifwer ostraffat.
Jon Gunnarson i Halsiö gift soldat, för hor tillförrna dömdt, hafwer alz intet
att böta medh.
Elin Månsa dotter i Halsiö ogift, hafwer icke heller nogot att böta och betala sin
saköre medh. uthi slijka fall weta the Kongeligh kongeligh publicerat reso-
lution till execution sigh att efter rätta.
S.d. framträdde för tingzrätten Wällärd man her peder paulinus pastor i
Hinnerydh och gaf tilkänna thet han hafwer warit iniurierat wijd Hinnerydz
kyrkio wägh med förflugne siälsord af en förloffwat soldat Gammal Jönson
i Hult i Hinneryds sochn i hastig ifrigheet, skiält her peder för en tiuff och hanß
hustru för een hora. Gammal Jönson swarar, han sade then som skyller honom
och hanß hustru för tiuff och hoora, må wara thet sielf, till dhes dhet bewisaß
dhem. Hr peder togh dhet ordet såsom till sigh, nu säger Gammal Jönson
han weet medh her peder och hanß hustru intet annat än ähra och godt,
och Gammal Jönson beder hr peder om wilia och wänskap, och säger sigh
till sådane hastige förflugne ordh, honom och hanß hustru under ståndande
ingen skäl eller beskedd weta, så och för oliud på Kyrkiogården uthi häradz
prowestenß närwaro bleff resolverat dhet Gammal Jönson deprecerar
henne i församblingene och gifwe ähre skänk till kyrkian hinnerydh, ther med
the goffwe hwar androm händerß sammantagning, att the weta intet annat än
ährligit och redeligit med hwar annan, och afsagt på tinge dhen dhem annat fö-
rekastar och icke mechtar bewijsa må wara förtäncht undergå Laga straff
dher medh the wänner och såte afträdde. dhes till mera wißo. etc.
S.d. framställteß Sune Sunason i åhrbohult å skatta gift man som är kom-
men i taal och mißtanke för sin legopijga Inger Swenßdotter nu icke tilstä-
des, eij heller hanß hustru, ty upsattes till nästa tingh hanß hustru och quinfol-
ket stemmeß till swars som talit begynt och uthspridt hafwa.
Samma dagh framkom Kirstinß Pedersdotter i glamßhult å frälse, gifwer
tilkänna thet förkom för henne på hennes bröllopzdagh till 14 mk och miß-
täncker Nilß pedersson i Abißhult gammal förlofwat soldat, och orsaak
när han var wijdh kyrkian hade han inga pegar, uthan dhen halffkronan
peder Ottason i Höghult gaff henne, skänchte Nilß pederson i Abeßehult på nytt -
henne, men Nilß Pedherson nekar ther till, och beropar sigh på witne, att han åtte pe-
ningar wijdh then tijden. Ty framkallades peder Jonson i Hallarp af Anderstadz
sochn med edh bekenner att fierde dagh påscha betaltes peningarna för oxarna
4 dlr S.m.t och 2 dlr K.m.t och een plååt till summan 6 dlr för itt par oxar
Nilß pederson bekom wijdh kyrkian, men bröllopet war om Måndagen tilförena
bidiandes sigh så sant gudh huldan till lijff och siäl, ther medh han affstegh.
Eliest om halffkronan Nilß gaff bruden Kirstin beropar hans sigh till fånges man
som köpte hanß stut påfwel i Wänneböke om 5 dlr S.mt. ther på han sigh
högeligen, bedyrar att thet war hanß rätte penning, almogen tilhopa wittnar ingen
menniskia tillstädes hafwer tillförena befunnit med Nilß pederson
25r
nogon otroheet. Nilß pedersons hustru war brudsäta, sedan peningarna sak-
nades, ibland annat samtaal, sade Nilß pederson, kunne ährlige män döma, att
min hustru skal betala the peningar som saknaß aff bruda peningar, för
hon war brudsäta, moste iagh ther till suara. R Nilß pederson i Abeßehult gior-
de omsijder åklagandenß samtyckio, sielff sinß edhe, dhet dhen halffCronan han
skänchte Kirstin brudan, war hans egen rätt ägande peningh, ther medh Nilß pe-
derson frijsades, och blifwa hwar wijdh ähra behåldne.
S.d. framkom peder Jonson i Wiggåsen klageligen bekänner thet Jon i Wiggå-
sen war skyldigh till peder i Wiggåsen 20 dlr S.mt. som Jon tilstår. Nu kommer
peder pederson i glamßhult hanß broder och tager till sigh samma giäld wid
Michaelis tijdh tu åhr sedan, för hanß iord, och lofwar betalning och intet tilgiordt
i saken, uthan tallar om nogra peningar nidsatte i Lijhult, peder pederson swa-
rar han togh intet så stort giäld på sigh att betala, uthan är mangel om iorda-
köp uthi een fierdingh i glamßhult, och Löper intet så högt han skulle skyldigh
wara på jorden betala. Eliest köpet om jorden är satt på hwar broderlott
24 slätta dlr doch giäldit är 20 dlr S.mt. Nu will peder pederson intet
betala giäldet uthan stutzar.
R Tingzrättenß uthslag folgde, hwar går till sin man och jon i Wiggåsen går till
peder pedersonß jordaloth så länge igen som han hanß iordh hafwer brucht
legolööß, dock omsijder kulbiuder Jon i Wiggåsen will gifwa sin broder peder
pederson så myckit för hanß jordalåt , som han för sin arfslott beddes. N. 26
dlr S.mt. altså när pegarna äro betalte moste han undan flyttia. Eliest huar
han icke godwilleligen efterkommer och parerar, moste aff wederböranden
exequeras på höga öfwerheetens och justitia wägnar, ther medh the to-
go affträdh.
S. d. framkomme peder pedersson i Hiortzeredh och peder Gummesson ibm kä-
rade moth Nilß pederson och peder pederson i glamshult om en uthängh,
som skulle ligga på dheras byawälle, ther emoot upwijstes een häradzdom
Daterat Hamneda A. 1639. af tå Lagföraren Nilß Eskilsson d 16 octobris att
glamshultz boerna skulle behålla sin gambla häfd öfwer then giärßegård
the i Hiortzered upsatt hafwa, till skogafång, äng och mulabete, in till dhes
the med syn och Laga dom winna them ther ifrån.
S.d. uplästes then högloflige kongelige Götarijkes hofrätz domb, emellan
wälb. Axel Kåse och wälb Christer Lodh Daterat Jöneköpingh then 12 Anno
664. uthi wälb. hr Landzhöfdingens præsentia, och föregifwer han hafwer
tilbudit wälb. Anderß Kåse wederlagh igen för the 4. lb ränta i Öijhult.
S.d. framträdde wälb boo rosenstiernas tiänare och ryttare Jon Spijk och
lät upläsa wälb. Nilß Nilsons Lindegrens häradzhöfdingz upskåtz dom, om
nogra skatta jordalåtar uthi Wrå sochn som på mång åhr hafwa warit
öde, alle the ther upnämneß i breffwit äro bördäganderna nu icke till-
städes uthan Jon pederson i broddhult, hwilken swarar han som the andre
säija att the mechta intet gifwa skatten tilbaka för ödes målet, på så mångh
åhr, uthan skiuta thet till rätten, men ingen nöijachtig specification på ödes-
målet upwijstes eller serdeles quantum.