Sunnerbo dombok 1664

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 1770 (AID: v205987.b1770, NAD: SE/VALA/0382503)
3v
Edhmän, Swen Larson i ratarydh, Knut pederson ibm, Edhen, juramentiam credulitatis
fältis och Oluff Pederson i ty måhl frijsadis.
 
S.d. framstältis af Länsmannen Nils Nilson i markarydh Johanna Jönsdotter änkia,
som bekänner sigh lägrat wara aff Nils Larson ogift dräng, till tiänst hoos Jacob
Brodzson i markarydh å skatta, Begge bekänna Lägrismålet, ty böte Nils Larson 40 marker
till 3skiftis, fadrenom, konungenom, och häradet Gifter M. B. 3. cap i LL.
 
S.d. framstältis Jöns anderson i åby å skatta frälse dräng, bekänner sigh lä
grat hafua Birta trottadotter en ogift  dööff pijga ibm, barn aflatt, Birta ähr född af
äkta säng, dock intet äktinskap loffuat, Ty böte Jöns anderson effter Lag 40 marker
till 3 skiftis, fadrenom, konungenom och häradet, Gift. B. 3. cap. i LL.
han förlijkes medh quinfolkit en barnafödan,
 
S.d. framkom Harald nilson i måßeberg af åker sochn Ryttare, som haffuer ährli-
gen frijat till en änkia i trotteslöff hustru Karin pedersdotter, och hon till en tidh
warit ther medh till fredz, nu haffuer hennes son och hennes mågh lagdt sigh ther
emoth Peder Jonson b:d. och Jöns Hindrichson i andre gården, Begge klaga om öff-
uerfalning, nu hafua thenne skulle kommit hem ifrån falneweka drukne i Jula
helgden och wuxit ond ord them emellan, Peder Jonson brukar en treding i går-
den, trotteslöff, och beropar sig på witne Nils Önnarson i trotteslöff, tå thenne pe-
der Jonson hade bößan, Lopp Harald hem eftter sitt swärd, nu ähro hwarken hustru
Karin eller witnen tillstädis, utan theras egen bekännilse, och sägis hustru Ka-
rin wara hema siuk. Elliest säger Peder Jonson han haffuer intet skiält Harald
Nilson på sin ähra, utan the giffuit hwar androm iämlijk ord, moth ord i hastig if-
righeet, och bekänner sigh intet annat wetha medh Harald Nilson, än ähra
och godt. Omsidor förliktis medh händers sammantagande, och the skildis åth
wenner och wälsåthe, och lofuades Harald Nilson tingz attest och sattis wijte 4 rix
dlr. 2 till kyrkian och 2 till tingzrätten, then förlikningen bryter.
Omsidor bleff afsagt hon får hustru Karin 2 mk för kost om wekan, och Ha-
rald får sina gåfuor igen, the wetha medh hwar androm intet annat är ährli-
git och loffligit, och hwilken annat Harald Nilson fönkastar och icke mech-
tar bewijsa, skall wara förtänkt undergå Lagastraff, ther medh the toge aff
trädh.
 
S.d. framkom Johan Håkanson i wiggåsa och kärade till Swen Nannason i nortorp
i skatta frälse för skiälsord om samanlag och häfd i säng och läge för beskyldningh
medh hans dotter Karin och hennes ährliga Nampn i bygden illa uthfördt, dock han
ährligen frijade till henne, nu nekar Swen Nannason till häfd och kötzligh beblandil-
se medh henne, omsidor framkallades witnen, Eskill Jonson i Esphult, Jöns steenson i 
Esphult, Jöns Hanson ibm. Framstego och bekände eftter aflagd edh medh hand å book
seerskilde förhördis, först Swen Nannason bekände för them och flere, han hade bå-
de klädt Karin Johansdotter i wiggåsa, och farit henne af och på, Bediandes sigh
så sant Gudh huldan till Lijff och siäl, Theslikest Swen Nannason kan icke biuda
neij för orden, Jöns Steenson i Esphult hade samma bekännilse och Eskill Jonson,
Omsider sattis samma ärande till tingzrätten, Emädan Swen Nannason haffuer illa
berychtat i bygden en ährlig mans dotter, för lättferdigheet, Ty bleff Swen Nanna
son saakfält eftterlag Tingm. B. 20. cap. i LL. att böta 40 mk till 3skiftis. och hon
dömbdis frij och oskyldigh för sådant rykte,   Elliest gifs och henne Karin Johans-
dotter som ähr en ung pijga, ett ährligit och ett lofligit witnesbyrd, om ett sedigt och
tuchtigt wmgänge ther i grannalagit och sochnebygden aff barndom them hon bewistat
4r
hafuer sådant henne för sanning och rättwijsan skull icke kunne förwägras.
 
S.d. framkom Bengt Jonson i Brannhult å skatta och kärade moth sin syster In-
gebor Jönsdotter ibm, om skiälsord för tiuff, och beropar sigh på witne, her Erich dry-
ander pastor i Hallarydh upstegh och gaff tillkänna, thenne Ingebor haffuer myckit
af munnen,   Elliest Ingebor nekar icke till mordare nampn giffuit åth sin broder
Bengt Jonson, som Eskill i Hallaböke weet witna, sampt flere, nu swarar Ingebor
och talar om ett bort burit barn, som Bengtz dotter Botill Bengtzdotter födde, en
kröppling, om samma barn ähr ransakat och dömbdt tillförna å tinge, barna-
faderen till saköre, Noch framstegh Botill i örsnäs och klagar, thenne Inge-
bor hafuer skält henne för mördeska, för hon war medh att  bära bort kröpp-
lingens barn till kyrkiogården Länsmannen Eskill i Hallaböke witnar Inge-
bor skäller altför många, Sammaledis skält Sißa i brännhult, för hora, och
en pijga Gunnil Bengtzdotter ibm för hoora, dhes förutan bleff Sißa slagin af
Ingebor att hon besöktis om aftonen medh sacramentit, näsa och munn till blodz
några munslagh widh kinnbenet tree pustar, och medh en kiäpp några slagh öfuer:
axlar och ryggen, sedan hårdragit, huilken satt skreffse om henne, nu tillstår blå-
nader 4 st. och blodhwijte 2 st.   Men Ingebor klagar moth sin broder Bengt
om ett ihiäl skutit swijn uti fäigda tidhen, som i mörkrena wille bryta up hans
Sädis kaar hwilket war satt i markena, Nils Jonson i Hallaböke förlikte then
ne Jon Bengtson i örsnäs, och Ingebor Jonsdotter om slagzmålit hema, hafuer
dock ther om inga witne tillstädis: Dock förlikningen håltz intet, Ingebor kan icke
bewijsa sådane grofue oquädins ordh, utan ångrar sigh och loffwar bättring,
Samma ärande sattis till häradz nämbd först om ährerörlig ord och be-
skyldningar af långo wräkt, emoth sin broder och gårdman, och gårdzfolk, böte
Ingebor twå gånger 40 mk. ähr 80 mk till 3 skiftis, och för sex pustar blånat
eller blodhwijte, målzägandenom 3 mk hwart, och 3 mk till 3 skiftis Eftter Lagh
tingm. B. 20 cap. i LL. 1 Sår. B. x. cap. och 13. cap. i LL. om oliudh widh kyr-
kian remitteras till thet wyrdiga presterskapit, och häradzprowesten.
 
S.d. skrifteligen uhrsechtar sigh skrifteligen wälb: Carl Nederwudt till Mars-
holm för oföhre skull öffuer siön at komma, om något Sönderhuggit timber för Anders
Nilson i Nygård, men Anders Nilson medh sina grannar förmehna wara huggit på theras
oskiftat almerningh, upsattis till widare ransakning, utan tuifuel moste sluta 
medh syn på dödwijda skoger om ther finner Laggill råå och röör them emellan
och theßås.
 
Sammadagh framkom Corporalen M: Swen Pederson i Liungby Ryttare fulmechtigh på
Knipphusens wägnar och tilltalade Lars Erichson i Hallsiö om en förkommin kappa
som han togh till sigh att föra i knäet medan han lätt honom rijda, Nu begärar Lars
dagh till nästa ting eller skaffa Kappan igen, eller och betala, Emädan han
säger sigh lagdt kappan på ett gammalt hwstaak och glömt taga igen.
 
S.d. angofues för stempning Peder Pederson i glamshult, utan förfalz witne,
Swen månson i Sommarsäte, sådant stämbd moth måns Bengtson,
Gunne i Börkena angafs för stempningz försittiande å första tinge,
Swen sunason i Dragerydh omsidor kom tillstädes.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 1770 (AID: v205987.b1770, NAD: SE/VALA/0382503)