| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 183 / sid 33 (AID: v49313.b183.s33, NAD: SE/VALA/0382503) |
32v
hustru, då skall Jagh gå mädh, Tå the kommo och synthe
åkerskadan, wahr ther siu krakar någott lite ätitt af giett
therna och kunno ickie häller wetha huru högh the wille
miäta åkerskadan, Tå the synt hade, gingo the ther ifrån
på sin hemuägh, tå begynte Jönsis hustru i Staffansbodha
och trätta mäd Anders som slagin bleff, om theras förra sago
och thett war wngdt om aftonen, så att ther hördis till
Staffansbodha, och förn:de Jöns hörde theras trätta, Tå togh
Jöns sin bössa, och stegh wth i en fåll som intagin wahr
af Bys almänningh fyre åhr sedan, då suahrade Jöns och
sade, wänt igän att skiella migh, och blif du en tiuf
där till du beuisar migh tiufuastöcker, och sade min
bössa skall gnägga ååt tígh för ähn du någon tidh
kommer här fram om, och wägen lågh Emillom fållen
och sijön, ther the skulle gå fram, och ifrån fållen och i
siön wahr icke länger ähn itt lagum bössehåll, och Jöns
i Staffansboda gick Ihnne i fållann, och hendrik, Jöns
i hågården och Anders hans son som slagen blef, gingo w
than för fållan sin wägh, och Jöns i Staffansboda lop, wth
mäd giärisgården Ihnnan till och söchte efther hooll att sku
tha igiönom, då språngh Jöns i hågården ihn i fållan
öfuer itt Skiötlaläie, och sade till Jöns i Staffansboda
Giör för Gudz skull, och skiut ickie, halt wpp
här är wår grundh och wår rätte wägh fram, wij gå wp
på, lätt oss gå heem, och gack du hem till titt, och i thett
åkerskadan, wahr ther siu krakar någott lite ätitt af giett
therna och kunno ickie häller wetha huru högh the wille
miäta åkerskadan, Tå the synt hade, gingo the ther ifrån
på sin hemuägh, tå begynte Jönsis hustru i Staffansbodha
och trätta mäd Anders som slagin bleff, om theras förra sago
och thett war wngdt om aftonen, så att ther hördis till
Staffansbodha, och förn:de Jöns hörde theras trätta, Tå togh
Jöns sin bössa, och stegh wth i en fåll som intagin wahr
af Bys almänningh fyre åhr sedan, då suahrade Jöns och
sade, wänt igän att skiella migh, och blif du en tiuf
där till du beuisar migh tiufuastöcker, och sade min
bössa skall gnägga ååt tígh för ähn du någon tidh
kommer här fram om, och wägen lågh Emillom fållen
och sijön, ther the skulle gå fram, och ifrån fållen och i
siön wahr icke länger ähn itt lagum bössehåll, och Jöns
i Staffansboda gick Ihnne i fållann, och hendrik, Jöns
i hågården och Anders hans son som slagen blef, gingo w
than för fållan sin wägh, och Jöns i Staffansboda lop, wth
mäd giärisgården Ihnnan till och söchte efther hooll att sku
tha igiönom, då språngh Jöns i hågården ihn i fållan
öfuer itt Skiötlaläie, och sade till Jöns i Staffansboda
Giör för Gudz skull, och skiut ickie, halt wpp
här är wår grundh och wår rätte wägh fram, wij gå wp
på, lätt oss gå heem, och gack du hem till titt, och i thett
33r
samma, språngh hans son Anders ihn öfuer skötlalä
iett efther sin fader, och sade thett är skam, att han altidh
skall hota oss mäd sin bössa, och Jöns i hågården sadhe, att han
eij wiste att hans son wahr ihnne hos honom i fållen. Tå
dråparen sågh, att the båda wåhre kompne ihn i fållan i pas
10 famnar, då gaf han sigh wndan emott gården i pas 13
famnar, Så wände han sigh om, och bödh bössan på honom,
Tå förn:de Anders sågh thett, bögde han sigh nid till Jorden
då afskiött han bössan, och drabbade honom ihn i then
ena sidan och wth igiönom then andra, så att han talade icke
itt ordh, då gaf hans fader sigh efther dråparen, och kasta
de till honom, mäd een sten, i härarnar, så att han gick om
kull, och the fångade honom strax hoss lijkitt, och ther ifrån som
dråpitt skiedde och till gården wahr 59 famnar, och wahr ther
tu skiöttlaläie på förn:de fååll, itt wplagdt, som hendrik, Jöns
och Anders insprungo öfuer, och thett andra nidlagdt, som
Jöns i Staffansboda ingick igiönom, och achtade sigh wth igän
nähr han afskutitt hade, och efther dråpitt sigh i så måtto
tildragitt hafuer som förberördt ähr, så och efther som thett
2 38 Capitt: i dråpmåla balken, Item, I then första
Mosi bock i thett 19 Capittelen wthuisas, kunnde häradzhöf
dingen och nämpnden ickie frij hans lijff, wthan blef
dömd till suerdett, mäd mindre H:K:M: täckis af gunst
och nådhe, och slächten will benåda honom.
iett efther sin fader, och sade thett är skam, att han altidh
skall hota oss mäd sin bössa, och Jöns i hågården sadhe, att han
eij wiste att hans son wahr ihnne hos honom i fållen. Tå
dråparen sågh, att the båda wåhre kompne ihn i fållan i pas
10 famnar, då gaf han sigh wndan emott gården i pas 13
famnar, Så wände han sigh om, och bödh bössan på honom,
Tå förn:de Anders sågh thett, bögde han sigh nid till Jorden
då afskiött han bössan, och drabbade honom ihn i then
ena sidan och wth igiönom then andra, så att han talade icke
itt ordh, då gaf hans fader sigh efther dråparen, och kasta
de till honom, mäd een sten, i härarnar, så att han gick om
kull, och the fångade honom strax hoss lijkitt, och ther ifrån som
dråpitt skiedde och till gården wahr 59 famnar, och wahr ther
tu skiöttlaläie på förn:de fååll, itt wplagdt, som hendrik, Jöns
och Anders insprungo öfuer, och thett andra nidlagdt, som
Jöns i Staffansboda ingick igiönom, och achtade sigh wth igän
nähr han afskutitt hade, och efther dråpitt sigh i så måtto
tildragitt hafuer som förberördt ähr, så och efther som thett
2 38 Capitt: i dråpmåla balken, Item, I then första
Mosi bock i thett 19 Capittelen wthuisas, kunnde häradzhöf
dingen och nämpnden ickie frij hans lijff, wthan blef
dömd till suerdett, mäd mindre H:K:M: täckis af gunst
och nådhe, och slächten will benåda honom.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 183 / sid 33 (AID: v49313.b183.s33, NAD: SE/VALA/0382503) |