| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 164 / sid 17 (AID: v49313.b164.s17, NAD: SE/VALA/0382503) |
16v
bonden i then sunderste gården, som hett Eskill Biörn
om thett wåre till godo giordt, wille Jagh få honom
till try eller fyre klöf, ähn om thett wåhre fäm,
aff thett Jagh siälf plägar hugga, häller ähn Jagh wille
Rifuas widh honom, Nähr Jon i Bränne kom till
baka, och sade Wdde thesse tianden igän, togh han ho
nom Ihn mäd sigh, och satt och drak mäd honom Ihn
till dagen, och thetta skiedde om Walboramässo tidh, som
wahr then 2 Maij, då förmante Jon honom några Re
sor, att han icke skulle förgripa sigh på them om hyggitt
då sade han, att wdde rächte honom många gånger hand
wppå, att han thett icke giöra wille, wthan sade att han
wille spenna sina spårar wppå och rijda till länss
mannen, och lata förbiuda honom och dem, till dess the
wåro lagliga ååtskilda, och skoghen wahr bytt them Emillom.
Nähr förn:de Jon gick tädan, lade wdde sigh lijttitt att sofua
i pass wid halfgångin middagh, sedan togh wdde tuå öka
drengar mäd sigh, samt och tagitt mäd sigh, både Bössa
öxor och Itt Spiut, och gått så wthi kiärahyggitt i en lij
then Bakke, som Södregården tilförende hafuer bruktt
och dagin tilförende hafuer Håken Erikson begynt att hug
ga i samme backe, och wahr thett icke ½ marker werdt, aldt thet
hygge i samma backe wahr ther dråpitt skiedde, då
gick Håken Erikson ihn i skogen och fick see, att wdde
wahr i samma backe och hugg kiäruid, gick han wthur
skogen igän, hem till sin gårdmand, och wijste sin söster
om thett wåre till godo giordt, wille Jagh få honom
till try eller fyre klöf, ähn om thett wåhre fäm,
aff thett Jagh siälf plägar hugga, häller ähn Jagh wille
Rifuas widh honom, Nähr Jon i Bränne kom till
baka, och sade Wdde thesse tianden igän, togh han ho
nom Ihn mäd sigh, och satt och drak mäd honom Ihn
till dagen, och thetta skiedde om Walboramässo tidh, som
wahr then 2 Maij, då förmante Jon honom några Re
sor, att han icke skulle förgripa sigh på them om hyggitt
då sade han, att wdde rächte honom många gånger hand
wppå, att han thett icke giöra wille, wthan sade att han
wille spenna sina spårar wppå och rijda till länss
mannen, och lata förbiuda honom och dem, till dess the
wåro lagliga ååtskilda, och skoghen wahr bytt them Emillom.
Nähr förn:de Jon gick tädan, lade wdde sigh lijttitt att sofua
i pass wid halfgångin middagh, sedan togh wdde tuå öka
drengar mäd sigh, samt och tagitt mäd sigh, både Bössa
öxor och Itt Spiut, och gått så wthi kiärahyggitt i en lij
then Bakke, som Södregården tilförende hafuer bruktt
och dagin tilförende hafuer Håken Erikson begynt att hug
ga i samme backe, och wahr thett icke ½ marker werdt, aldt thet
hygge i samma backe wahr ther dråpitt skiedde, då
gick Håken Erikson ihn i skogen och fick see, att wdde
wahr i samma backe och hugg kiäruid, gick han wthur
skogen igän, hem till sin gårdmand, och wijste sin söster
17r
bort till honom på åkeren der han gick och årdhe, och
bad honom att han wille gå ihn i skougen till wdda och
försuahra kiärhyggitt, då suahrade gårdmannin N. Eskill
biörn, Så länge han tager inthe ifrån migh, går Jagh
ther inthe efther, då gick quinfolkitt hem igän, och sade
för håken, huad han suahratt hade, då togh håken förn:de
sin söster mädh sigh, och togh en Bössa och en öxa i handen,
och hans söster en öxa, och gingo så ihn i skougen, ther
wdde hugh, då the fingo huar andre att see, togo the till
huar sin Bössa, och skuto båda i sender på huar andra,
och stod håken, wnder lijden på backen, och drabbade huggit
i brystitt på honom, och wth på sidan, och på wdda drabba
dhe huggitt i liuskan och inthe wth, Nähr the båda hade
skutitt löst, slogo the samman mäd Bössornar, då språngh
håkens söster på bakin på wdda, och hugh honom mäd
öxan try dödtz hugg, thett Ena i härarna, thett andra i
ahrmin och thett trädie i sidan, och då gick wdde omkull
och håken samt hans söster lopo till skougen, Thetta
witnade Jon i Brännilt, och Eskill Biörn, som wahr
håkons gårdman, att således ähr tilgångitt som förbe:t ähr.
Item witnade en gamull man, N. germundh i örsnäs, att
han aldrigh wiste ther wara någortt skifte på skogen,
wthan huad huar hade macht till att häfda thett wille the
siälfue behålla.
Så efther en falsk berättelse, dömde Nils Pär till Rönnäss
förn:de wdda ogill, då hans broderson Knut Jonson, som
bad honom att han wille gå ihn i skougen till wdda och
försuahra kiärhyggitt, då suahrade gårdmannin N. Eskill
biörn, Så länge han tager inthe ifrån migh, går Jagh
ther inthe efther, då gick quinfolkitt hem igän, och sade
för håken, huad han suahratt hade, då togh håken förn:de
sin söster mädh sigh, och togh en Bössa och en öxa i handen,
och hans söster en öxa, och gingo så ihn i skougen, ther
wdde hugh, då the fingo huar andre att see, togo the till
huar sin Bössa, och skuto båda i sender på huar andra,
och stod håken, wnder lijden på backen, och drabbade huggit
i brystitt på honom, och wth på sidan, och på wdda drabba
dhe huggitt i liuskan och inthe wth, Nähr the båda hade
skutitt löst, slogo the samman mäd Bössornar, då språngh
håkens söster på bakin på wdda, och hugh honom mäd
öxan try dödtz hugg, thett Ena i härarna, thett andra i
ahrmin och thett trädie i sidan, och då gick wdde omkull
och håken samt hans söster lopo till skougen, Thetta
witnade Jon i Brännilt, och Eskill Biörn, som wahr
håkons gårdman, att således ähr tilgångitt som förbe:t ähr.
Item witnade en gamull man, N. germundh i örsnäs, att
han aldrigh wiste ther wara någortt skifte på skogen,
wthan huad huar hade macht till att häfda thett wille the
siälfue behålla.
Så efther en falsk berättelse, dömde Nils Pär till Rönnäss
förn:de wdda ogill, då hans broderson Knut Jonson, som
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 164 / sid 17 (AID: v49313.b164.s17, NAD: SE/VALA/0382503) |