Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 260 / sid 1 (AID: v49313.b260.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
Her Begynnas 1616 Åhrs dombook aff Sön nerbo Häradtt. Häradtzhöfdingh. Edle och Welbördigh Anders Grijp till Stensnäs och wttbo ödh. Kong: M.tz fougdte. Edle och Welbördigh Trulz Kååse till Öijhult. Wthi Häradtzhöfdingz Stadh. Nils Eskelson i Hultt. |
In nomine Iesu. |
Anno 1616 den 4 Ianu
arij stodh lagatingh i Sönnerbo häradtt wthi
Hellerna, I närwaro Kong: M:tz befalningz
man edle och welbördigh Truls Person Kååse
till Öijhultt samptt häradtznemdn
Nemden | |
Måns Båtelson i Horn | Nils Cnutson i Ryd |
Lars i Alenskiöp | Oluf i Hålegården |
Jöns Jeppason i Rydh | Lasze i Bråddaltt |
Nils i Ooshultt | Per Benchtson i Trotteslöf |
Ebbe i Julznäs | Jöns i Gåary |
Anders i Berghem | Per i Fägerhultt |
Sammedagh kom för rätta Erlandh i
Rydh wthi Hynnerydz sochn en wngh drengh
hwilken hade belägradtt sins faders legopijga
är rät wpsat til ransakningh |
Ingeborgh Päders dotter, dett dhe båden her för rätt ta bekiende, Men effter Ingeborgh tilförende war be röchtadtt för en annor drengh N. Ingemar i Fåradal och han icke war tilstädes , derföre blef detta wp sadtt till nästa laghtingh, och för:de Ingemar skall stellas i borgen, och der så hender att Ingemar kan sigh för detta röchtett lagligen förswara, då haf wer för:de Erland wttlöfwadtt att wilia wedergiömma Ingeborgh Päders dotter och taga henne till echta hw stru. Detta blef wpsadtt till wijdare ran sakningh. |
Kom för rätta Ingemar i Wännaböke, och talade till Gunnar Nilson Brun i Balkery wthi Torpa sochn om en häst, som en löskåna, be:d Benchta Swens dot ter /hwilken war för:de Ingemars broder dotter/ hade tagitt till lhäns af för:de Ingemar den tijd hon togh en gifft bonde medh sigh N. Nilsz Brun och förrömde rijkett, så att the aldrigh spordes igen leff wandes eller döde. Och förmendte Ingemar at Nils Bruns arfwingar skulle samma hest betala, då blef her för rätta bewijsadtt, att hwad lösöra som funnes effter Nils Brun, sedan han war römd, kiendis wnder cronan och hans arfwingar fin ge inthett arfwa, Men hwar så hade waritt, att |
någett godz hade waritt tilstädes effter Nils Brun, tå borde hans arfwingar medh ingen rätt samma hest betala dy ingen må annars brått eller skulld gella, der han inthett wpbär, så bör och hwar sökia sin fångaman, och kräfia sitt igen der han wttfick. |
är rättwislig dömpt |
Kom för rätta Jöns Jonson i Bolmarydh en wngh drengh den edle och welb. herres her Axell Ox enstiernes landbodrengh, hwilken hade belägradtt sin faders legopijga, Kirstin Swens dotter i Elinge, och afladtt barn med henne dhett dhe båden her för rätta bekiende, och när her om blef ransakadtt, wåre parter na skylde till andre och tridie leed, sålunda |
Jon Booson | söskene | Gunil Jons dotter |
II | ||
II | Elsa | |
II | ||
Jöns Jonson | bedrifuit lönskeläge | Kirstin |
Men effter sådane leeder ingalunda finnas förbud ne wthi Mosi lagh, och doch lekewell effter rijkzens rett och kiörkones stadgar, ärhe hårdeligen förbudne, icke dhes mindre effter denne wnge folken icke af någer skyllskap wiste, wthan wille gerna echta och hafwa hwart annadtt, dhett dhem hoos dhen |
andelige retten icke blifwer tillåtitt, derföre wtt feste dhe wnge folken för detta förargelige lägers målett nemligh Jöns Jonson peningar - 20 dal. |
husbondan | 13 dal. | 10 öre | 16 | |
häradet | 3 dal. | 10 öre | 4 | |
häradtzhöfd | 3 dal. | 10 öre | 4 |
Kirstin Swens dotter wttfeste peningar - 5 dal. |
NB Est contra | Cronan | 13 marker | 8 ortig. | |
dispensationem | häradet | 3 dal. | 1 ½ öre | 4 |
Regis | häradtzhöfd | 3 dal. | 1 ½ öre | 4 |
Sammedagh kom för rätta Åke Jonson edle och welb. Truls Persons till Öijhult tienstedrengh hwilken hade belägradt en löskåna Kirstin Swens dotter /hwilken sigh tilförende förseedtt hafwer/ dett dhe båden her för rätta bekiende. Men dhet blef her för rätta bewijsadtt, att den tijd Åke Jonson war förschrefwen till häradtz prowesten med för:de löskåna att taga skrifft, då wttlofwade Åke wthi hele för samblingenes närwaro wthi kiörkan, att han wille behålla och wijgas wid Kristin, och för sådana sitt löffte blef han löös gifuen ifrån skrifft. Och strax han kom der ifrån wille han inthett hålla sitt löffte, wthan sade sigh der till wara twingadtt. Detta blef opsatt och presterskapett hemsteldtt |
om widare echtenskapz fulbordan, och der han tager hen ne till echta är han saklöös. |
är wpskutet till widere ransachning |
Sammedagh kom för rätta Oluf i Nornäs och sig önkeligen beklagade att hans son Oluf Ollson i Rom borna hade för någen tijdh sedan ihielslagitt en bonda be:d Cnut i Tijarp, och i midler tijdh mädan dråparen haf wer hålledtt widh skogen, hafwer den dödas slechtt in låtitt sigh medh honom wthi förlijkningh, och wpburit några peningar, wthan någen föregången dom och sentens och H:K: M:tz nådige förklaringh, nembligen den dödas broder Germund i Åby med sine nembste förwanter sölffwer och peningar till - 60 dal.och hafft så monga peningar in ne hoos sigh wthi ett halfft åhr, och derföre lofwatt drå paren säkerhett och godh fredh. I midler tijd hafwer den dödas slechtt detta rådett wttslagitt, borett ifrån sigh somblige peningar, doch icke alla, och sagdtt ifrån sigh freden och wilia hempnas sin döda frenda, der af dråparen hafwer tagitt fhara och förrömdtt ifrå sin hwstru och barn, men effter den dödas slecht som hade tagitt peningar icke wåre tilstädes och sigh för swara, derföre blef detta wpsadtt till widare ran sakningh och parterna stämde till nästa laghtingh. |
Är och wpskutet till nästa tingh |
Sammedagh kom för rätta Per Trufuid son i Mierred, hwilken tilförende Anno 1615 wthi |
Ramnäs hade wttfest en 12 manna ed, att han eij war
wiliandes eller wållandes i ens wngz drengz dödh som
honom tiendte, nemligen Jöns Nilson, hwilken dher
blef hastigt siuk och döder, och att Per Trufwidson ic
ke slogh sin drengh medh någett annadtt tilhögge ähn
en liten slöija som her hafwer waritt för rätta, och
hans grannar der om tilförende hafwa boritt wittnes
bördh.
Edemännerna | |
Jon Person i Mierredt | Per Torkelson ibid |
Per Jonson ibid | Jon Erichson ibid |
Esbiörn ibid | Sigge i Biörnstörp |
Birge Ambiörnson ibid | Arfwid i Hylte |
Måns Skogge ibid | Jacob i Kåpparebögd |
Bencht Jonson ibid | sielfwer den 12 |
Denne ed blef lagligen gången och Peder
Trufwidson i alla måtto frijsagder för Jöns Nilsons
dödh som honom tiendtt hade.
Sammedagh kommo för rätta Jon i Hårens-
denna dråpar- ren är döödh |
bhär och hafwer en sådana ijder och ånger för denne gerningh
som en Christen Menniska ägnar och bhör, der om både An-
delige och werdzlige bähra witnesbördh. Her om blef
schrefuit hofrettin till och bekommit hofrettens förkla-
ringh, att dråparen skulle behålla lifwett och böta ko-
nungen 100 dal. Men i midler tijdh för ähn böterna blef-
wo uttfeste och borgade, blef dråparen döder, och effter
honom finnes inthett godz Löst eller fast.
|
Sammedagh kom för rätta Ingeborgh Gunners dotter i Mierredtt på edle och welbördigh Christopher Ribbingz godz till Wlfznäs, hwilken förgångett åhr hafwer tiendtt i Westra häradtt i Hielmsryd sochn, hos en be:d Nilsz i Skijreshult och der latitt sigh af för:de Nils belägra, och sedan hon förnam att hon war hafwandes medh hans barn hafwer hon begifwitt sigh her wtt i bygden och her födtt bar net, och saken är klar och wppenbar, så att Nils i Skirsz hult hafwer sondtt och bödtt, der han är boandes, men denne för:de Ingeborgh är så blådtt och fattigh att hon icke äger så mong kläde hon kunne skyla sigh wthi, mädan hon gick hijtt till tinget, hafwer och icke kunnatt framlocka en menniska som för henne wille wttfesta den ringaste päningh, och lekwell kräfwer Gudz budh, att sådane fattige syndare måtte wprettas och komma till skrift och bättringh. Derföre hafwer man på höge öfwerhete nes nådige behagh och widare tillåtelse her för rätta för hennes store fattigdom och heele häradtz förbön tillåtet |
att hon hafwer wttfest, för hon gick å bolster och blye i andre kånos sengh päningar - 40 marker |
NB: är eij meere än 40 marker för eene fallt hoor |
husbondan | 26 marker | 5 öre | 8 | |
häradet | 6 marker | 5 öre | 8 | |
häradtzhöfd | 6 marker | 5 öre | 8 |
Sammedagh blef beklagadtt att gestgifwaren An ders widh Torgett, icke så förestår wägfarande man eller sitt gestgifware embete som dett sigh bhör, och eliest lig ger olägligen, derföre hafwer jagh medh häradtz nemdn dömdtt att Erich i Liungby skall wara effter den ne dagen gestgifware, och skiutza och försla till Dörarp der skall Jon wara gestgifware ähr geråden - 2 mijll I tem ifrån Liungby till Hampneda - 1 ½ mijll. Och haf wer bonden Erich i Liungby ett godtt loford af wägfaran de folk, och boor wthi en stoor by, så att när gästerna ä rhe monge, kan han dhem försörgia hoos sine grannar och i samma by, hwilke och ärhe well förmögne. |
dätte är rätt och wäll beställt |
Kom för rätta Lars i Alenskiöp fullmöndigh på alle desze efft:nes wegner, N. Gunnes i Rydh, Ingerdes i Tomary, Anna Eskils i Stockaldtt, Gunill Jons i Fa graböke och Nilses wegner i Kiöllhultt och tingskiötte desze för:des broder Matthis i Örnafelle en fieringh aff Örnafelles gård, den Matthis nw wthi boor, och hafwer Matthis gifuit sinom broder Gunne i Ry jord igen i Ryd för för:de Gunnes jordh i Örnafelle, Item hwar sin |
Är rättwislig handlat. |
söster godtt tysktt och dansktt mönt päningar - 10 ½ dal. och sin broder till förbättringh på jordena i Ry tyskt och dansktt mönt päningar - 14 ½ dal., hwilke jord och päningar denne dhe ras fullmöndige bekiende, att dhe redeligen och till ful la nöije bekommitt hafwa så att them well åttnögdes. Der före tingskiöttes och afhendes för:de 1/4 i Örnafelle ifrån al le denne för:de deras barn och arfwingar födda och ofödda och in wnder Matthis i Ornafelle hans hwstru Elsa dheras barn och arfwingar till ewerdeliga ägo och ägendom etc. Hafuer och för:de Matthis sin arfweloot i samme 1/4, så att han nw medh arf och kiöp lagligen äger en heell fierdingh af Örnafelle gård. Är lagbuden och lagstånden effter Sweriges lagh. |
Är rättwislig giordht. |
Sammedagh kom och för rätta Lars i Alenskiöp full möndigh på Jönses wegner i Rökle och på hans barns wegner Eskell i Rökle och Estred i Siöaboda och tingskiötte Per Thorson en femtingh af halfwan den norre gården Gröne i Traherydz sochn, den han nw wthi boor, och hafwer Per Torson derföre wttgifwitt godtt tysktt och dansktt möntt päningar - 40 dal. och för ättlefwett päningar - 4 dal. swenske, dhett för:de deras fulmöndige bekiende, att dhe redeligen och till fulla nöije bekommitt hafwa, derföre tingskiöttes för:de 1/5 i Gröne ifrån alle desze för:ne deras barn och arfwa och fulkomligen tilegnandes in wnder Per Torson hans hwstru Jahana och begges dheras arfwingar till ewerdelige ägo och ägendom. Och äger nw för:de Per Thorson och hans hwstru Jahana ½ den norre gården Gröne, som hans förra lagafångz bref wttwijsa. |
Kom för rätta Jöns Faarson i Swinaberga på sine
egne wegner, skiötte Skafftförde och aldeles afhende sigh och
sine arfwingar födda och ofödda en fierdingh wthaf en heell
tredingh af allan Swinaberga gårdh och denn tilegnade
in wnder Jon Haraldson och Sone Jönson och Elin Sones
dotter till ewerdelige ägo. Och bekiende sigh derfore haf-
wa upb:tt Päningar - 40 dal. både för arf och ättlefwe.
|
Är och rätt wislighen |
Sammedagh kom för rätta Oluf Tufwason i Staf sätra och framlade i rätta en försegladtt handschrifft, wnder her Dawid Krotz signeet i Nötia, der med bewijstes att Jeppe Thorson i Bolmingaryd hafwer igenlöst sin rätta fä dernes jord N. 1/3 af allan Bolmingarydz gård, hwilken tre dingh hans fader Thor Jeppason hade bortpantadtt till Bencht Simonson i Balkarp för päningar ett hundradt fyratijo dal. Item Bencht Simonson wthi wengåfwo päningar - 1 dal. Item Thores hwstru i Westerhult wthi ättlefwe päningar - 2 dal. Item hafwer Jon Jonson i Rya godwilleligen såldtt Jeppe Thorson halfparten Jon Jeppasons arfweloot i Bolmingaryd och derföre wpb:tt både för arf och ättlefwe päningar - 17 dal. Ja cob hans son wthi ättlefwe päningar - 15 markerdanske. Ingerd i Groary danske päningar - 6 dal. Per Thorson i Groary i ätt lefwe päningar 4 ½ marker danske. Derföre tingskiöttes för:de 1/3 wthi Bolmingarydz gård ifrån alle desze för:ne deras barn och arfwingar och tillegnandes in wnder Jeppe Thorsonn hans hwstru Kirstin och begges deras arfwingar till ewer deliga ägo och ägendom etc. |
Är rätwisth handlat |
Sammedagh kom för rätta Swen Karlsonn i |
Hiuleqwern i Norwidinge häradtt och Tiureda sochn en gam
mall rytter och talade till Erich i Hengarp i Hampne
da sochn och hans gårdman som boandes ärhe i den sön
dersta gården, förmenandes sigh hafwa der sin arfzsrätt ef
ter sin moder och mormoder Karin i Jonsboda som i
samme gårdh född war, nemligen en sösterpart af aller
gården, och der hoos inlade i retten schriffteligh beuis
der medh han bewijste sin klaga wara rettwijs. Och
när her om på någre lagtingh blef ransakadtt, bewijste
han sin slechtlinia i sanningh sådan wara som her effter
fölgier.
Gamble Jöns i Hengarp |
||
II | II | II |
Godhe Jöns | Botill i Brusarp |
Karin i Jons boda |
II | II | II |
Thor Jönson | Per Håkensz: i Bolmingary |
Elin i Jonsboda |
II | II | II |
Jöns Thorson | Jöns Person | Swen Karlson |
Nw framlade dhe som boo i Hengarp sin lagafångzbref
så mongh dhe hade, ny och gammall, der med dhe bewijste
sigh lagligen kiöpt och arfdt hafwa en broderdeell effter Thor
Jönson och en sösterdeell af Per Håkenson. Men anlån
gande Karin i Jonsboda, der opå hade dhe icke dhett rin
gaste bewijs eller zedell, att dhe eller dheras föräldrar haf
wa der opå wttgifuit den ringaste peningh, eij heller kunne
dhe framföra någor witne, wthan föregifwa att dett skall wara ett gammalt förtegadtt ährande. Der emot bewij ste Swen Karlson, att wid pasz 34 åhr sedan, medan hans mormoder för:de Karin i Jonsboda lefde, då folgde han sin fader Carl och sine moder till Hengarp, och hörde att dhe som boo i Hengarp lofwade betalningh för gården, och när de kommo andre gångh och wille henda betalningen, då blefuo de öfwerfaldne medh hug och slagh, så att her blef wit nadtt, att Swens fader Carl hade blefwit ihielslagen, huar han icke hade kommitt in wnder bordett. Sedan sporde dhe aldrigh der effter. Sedan Carl war döder, war Swen der och krafde och fick inthett, wthan hoot och trugh och med dett samma kom Swen ått Liflandh, och hafwer waritt wnder rytterna öfwer tiugo åhr. Lekwell hafwer han när han widkom altijdh krafdt såsom han bewijste wara skeedtt, den tijdh edle och welb: Nils Siöbladh war der lagläsare Anno 1605. Då war Swen Karlson och på Sönnerbo tingh och lätt stemma dhem som bodde i Hengarp, och när Swen Karlson gick in för rätten, wn danstocke dhe sigh och römde rätten. Nw hafwer för:de Swen fullfolgd sin sak wthi halft annadtt åhr, och inthett får wthan förtredh och onde ordh. Hafuer och denne ran sakninghen warit för lagmannen, och lagmannen sade Suen Karlszon 1/4 till af södre gårdhen i Hengarpt effter bönderna inghen skiell hade at weria sigh medh. |
medan de inthe hafue wad tåå blir doo men stånda. |
Anno 1616 stodh ottingz tingh och
tionde ransakningh wthi Ragnillakiöp med Agunnarydz
prestegeldh i närwaro edle och welb. Truls Kååse
till Öijhult befalningzman i samma häradtt, hederligh
och wellärdh man her Måns i Agunnaryd samptt
sochnenes
nemdn | |
Per Jönson i Elmtåsa | Lasze i Finhultt |
Per i Lambakulla | Erich i Buggatörp |
Germundh i Höö | Clemet i Elmtåsa |
Måns i Rydh | Jeppe i Gydingztörpet |
Sone i Geddeboda | Jon Törkilson i Ösziö |
Lasze i Målen | Jon i Nockarp |
Sammedagh kom för rätta Lasze i Trinshultt
edle och welb: Christiern Lilies landbo, och blef ho
nom öfwertygadtt, att han icke införde sin tionde när der
om war tilsagdtt, wthan gick till kiörkeherden och lät wp
schrifwa, rogh - 1 ½ skep. korn - 1 ½ skp. och hade in
thett wttroskedtt tionden och wiste icke hwad han kunne
förslå, någett der effter förde han in wthi kiörkeher
bergett rogh - 1 skep. korn - 1 skep. så fattades för honom
spanmåll - 1 skep. Derföre blef så afdömdtt, att han
skulle wttgifwa så möckitt han hade laditt op schrifwa
och för sin försummelse och tresko peningar - 3 marker. | är rätt af sagt. |
husbondan | 2 marker | |
häradet | 4 öre | |
häradtzhöf | 4 öre |
Måns i Stafaldtt hafwer ingen roghtijonde giordt
in wthi kiörkeherberget för åhr 1613 och war inthett
tilstädes, blef stemder till nästa tingh.
Ingemar i Tranhult en frelsis landbo i Rysby sochn boandes, en stor myttmakare war her tilstädes, ropade och sigh beswor, att han aldrigh skulle giöra tiondhe af roghswedior, såsom och badh att alle skulle derföre se ija kort neij, och hade i nämpste opwächtt en stoor tumult emott dem som rätten bekläda. Germundh i Tiurköö fick Anno 1614 winterrogh opå en swedia, ellofwe lasz och den bortsålde mädan han stodh i döös in ått albohäradtt, och der af ingen tion de wttgiorde, och belöper den tionde, ellofwe traff war, der effter rogh - 11 skep. Derföre blef afdömt att han skulle betala tionden, konungenom och prästen och sedan så är giordtt, skall han wara saklöös efter han hade sin husbondes edle och welb. Christiern Lil ies tilståndh att bortsälia roghstacken. Sammedagh kom för rätta Nils i Näs i Liun ga S. en god danneman, och klageligen gaf tilkienna |
dänne stoore treeskeheet borde straffes Borde bewi ses att han hade sin hoosbondes tilståndh |
här seer man faderlig hierte eemot barnn. |
att en wngh drengh Erich Jonson i Tranhult hade för nå gen tijdh sedan bedett om hans dotter till heders och hw stru, och när för:de Nils i Näs eller hans dotter Anna icke behagade drängen eller och omgengedtt, kunne dhe honom tack för sin bön och ährlige tilltaal och sade honom neij der af blef drengen wredh, och hade setidt wthi ett geste budh i Ifla och skieldtt pijgan Anna för en slamsäk, och hade sagdtt att pijgan her effter skulle gå för 3 marker, och för skiuter Nils i Näs sigh till witnes hoos twå waxne dren ger N. Erland Jönson i Ifla och Gummund ibid, och när dhe her om blefwo tiltalade, giorde dhe sin salig heetz edh her på lagboken, att dhe hörde när för:de Erich wthi druckensmåll wthsade orden, att Anna i Näs war en slamsäck, och skulle her effter gå för 3 marker. Der före framkom pijgones fader och wttfeste en 12 manna edh att för:de Erich hade inthett medh hans dotter att be stella och att hans dotter war erligh och oförkrenchtt för honom och alla andra. Sammedagh kom för rätta Per Sallemakare och tiltalade Fränne i Grytthult om ett skrijn som hans hwstrus broder Benchtt Sallemakare hade der nid sadtt, och blef her för rätta bewijsadtt, att dagen effter Benchtt Sallemakare war döder, tå war Benchtz broder Germundh wthi Grytthult och wille hafwa skrijnet Och Frenne sade effter faar är inthett hema, så får jagh inthett wtt skrijnett, der medh red Germundh der ifrån |
Om morgonen kom åter Germund igen och wille haf
wa wtt skrijnett, och när Frenne frambar skrijnet war
dett wpbrutett, och der war ingen hema i gården
wthan Frennes fästemö och hennes moder som war Jön
ses hwstru i Grytthult, och en dansk legopijga som
der tiendte, och strax blef der ifrån förlofwadt och
skyndatt ått Danmark. När Frennes hwstru Gyret
som på den tijden skrijnet blef wpbrutett war fästemö
och icke öfwer sine 12 åhr blef framkalladtt och ensam
men af 2 nemdamen och en prestman förhördh och frå
gadtt, hafwer hon bekiendtt att den danska pijgan war
i rådh och gerningh medh henne att wpbryta skrijnet, och
bekienner och hon der wttogh som lågh bunnedt wthi en lin
nen klutt, 7 dansk markerst. dem hon en tijdh hade gömdt
Och när arfwingarna blefwo harmse för skrijnet war
wpbrutett och begyndte med alfwar der effterfråga, tå
frambar Gyredtt dhe 7 markerst. och fick sin fästeman
för:de Frenne, och när Frenne frågade hwar hon hadhe
dhem fådtt, sade hon, att hon fhan dem wthi hwsett
der skrijnett stodh wthi en porshög, och Frenne togh
peningarna och gick strax till Bencht Sallemakares arf
wingar och fick dhem peningarna igen, dy han förnam wel
att dhe icke wore well tilkomna. Nw seija
arfwingarna godzett wthi skrijnet mhera wara N. en
ask, den skulle wara kringsatter medh goda rigzdal.
så och 14 sölffskeeder, och hafwa her på inthett bewijs
kunnet framföra, wthan mistwifla att Gyredes moder
skulle hafwa waritt medh i råd och gerningh att wpbryta
skrijnet, ändoch hon her till på dett högsta nekar.
Derföre framstegh hennes man Jöns i Grytthult och
wttfeste en 12 manna edh, att hwarken han eller hans
hwstru Kirstin Sigges dotter aldrig war i rådh
eller gerningh att wpbryta Bencht Sallemakers skrijn.
Item att dhe aldrigh sågo eller afwiste flere peningar
wthi sin gård effter Benchtz dödh än dhe 7 marker
som framlagde ähre, och Frennes hwstru blef
tagen i stark borgen till näste tingh och widare ran
sakningh.
Jeppe i Gydingztörp wttfeste en 12 manna edh
att han icke hade skotitt eller feldtt diur, hiortt,
hind eller råå till näste tingh.
Wttfeste och för:de Jeppe en 3 manna edh att han
icke ihielslogh Måns Swensons swijn.
Sammedagh wttfeste Åke i Årshult en 6 manna
edh att han icke wthi afwund och förtredtt sönder
slogh Ingemars bösze i Tranhult, till nästa tingh.
Anno 1616 den 22 Februarij stodh
ottingz tingh och tionde ransakningh i Swijnaberga
medh Pietterydz prästageldh, i närwaro Kong: M.attz
befalningzman edle och welb. Truls Kåse till Öijhult
samptt häradtz och sochnenes
nemdn | |
Jöns i Gåarydh | Måns Krok i Kiegzlenäs |
Esbiörn i Lönshult | Jon i Hårenskiöp |
Bonde i Barsidtt | Jon i Kålborsitt |
Froe i Lönshult | Håken i Boestadh |
Sone i Kiernäs | Jöns i Kiegzlenäs |
Harald i Kalff | Törkill i Klögzhultt |
Sammedagh blef ransakadtt om kiörkebygning
och sochnenes siu lagahws å prästebole, tå befans i
sanningh att prästegården war tämmeligh well widh
machtt medh hws och tak, och presten gaf dhem dhett
lofordh att dhe hade wthi alla måtto funnes honom ly
dige, och i rättan tijdh wttlagdtt både sin [..] och
qwektijonde, så att ingen parten gaf den andra skuldh.
Sammedagh blef bewijsadt att Jon i Longeskogh
lendzmannen hade bortsåldt en stor och fersk Ek, för en
är rätt dömpd är rätt dömpdt |
tönne fierdingh eller en marker peningar, hade och gifuit andra lof att hugga. Derföre wttfeste han lijka som han dett sielfwer giordtt hade, effter saligh och höghlofligh ko nungh Carlz mandat daterat i Stockholm den 4 Au gusti Anno 1608 peningar - 40 marker konungz ensak. Kom för rätta Swenborgh i Fotabool och klageli gen gaf tilkienna att hennes S. man Jon Håkenson war fordom kommen i skada för en mandödh, den hon förhalp honom igenböta och bortpantade hennes jord wthi för:de Fotabool för peningar - 16 dal. och wttlade för sin man, och effter han inga jord sielfwer åtte der emot, hade honom icke bordtt förslösa sin hwstrus jord hwilkett är emot lagen. Erfd. B. 5 Cap. Gifft. B. 19 Cap. Item Cap. 4. Jord. B. Cap. 27. Derföre blef så afdömdtt att Jon Håkensons arfwingar skulle igen lösa twädelen aff Swenborgz jordh, och hon sielf tredin gen, her om blefwo dhe wenligen och well förlichte Kom för rätta Gunill i Swinaberga och blef henne öfwertygadtt, dett hon och måtte bekienna, att hon för sin stora nödh och fattigdom skull, hunger och sweldt war bortgången till Kalznäs att tigga almose, och bonden gaf henne almose, sedan bonden war ingången |
gick för:de Gunill wthi hans wisthus och bortstaal 2 små kiöttstöcke, och 2 hörabragder. Och effter Gunill tillför ne war beslagen med snapperij, betenchte bonden sigh och kom ihogh att han inthett hade igenläst wisthusdö ran och gick med hast wtt och fandtt Gunill i wisthuset och snapperijdtt nedfielatt i säcken, dett han genast ifrån henne togh medh sine grannars witne. Men effter för:de Gunill är slätt husfattigh och lijder en oseijeligh hunger, dett hennes grannar witnade, och hennes man med gråtan des tårar beder för henne, och will nödigtt att hon skul le wttskiemmas för dheras monge små barn skull, ähr och bewijsligitt att för:de Gunill tilförne hawer stulitt och derföre sondtt och bödtt snattareboot, och nw hafwer inthett att böta medh, derföre hafwer hon sielf giordtt sin förplichtelse, att hwar hon effter denne dagen blifwer be slagen med dett ringaste tiufwerij och blifwer der till lagligen wunnen, då will hon aldrigh bidia för sitt lif, wthan stå den rett, som en obootferdigh tiuf tilhörer. Och för denne beplichtelse blef hon löös gifwen w than peninge böte, för nemdenes förbön och medhynkan. Sammedagh wttfeste en frelsis landbo Harald i Biergagården, för han hade slagett Jöns i Swinaberga ett öxehammars hugg peningar - 3 marker
|
hunger och fattigdoom orsakar tiuffnadt rätt dömpt |
rätt dömpdh |
Kom för rätta Åke Jonson en wngh drengh, hwilken war edle och welb. Truls Kååses tienstedrengh och wttfeste för lönskeläger medh en legokåna på gården peningar - 3 dal. |
husbondan | 2 dal. | |
häradet | 2 marker | |
häradtzhöfd | 2 marker |
Anno 1616 den 24 Februarij stod pro statingh och ottingz tingh i Bårshultt medh Giöterydz prestageld, i närwaro edle och welb. Trulz Kååse Kong: M.tz befalningzman, samptt häradtzprosten hederligh och wellärdh her Jon i Angelstadh, och häradtz och sochne nes |
nemdn | |
Måns Båtelson i Horn | Jöns i Kåpparebygd |
Ebbe i Julznäs | Jahannes i Arfeka |
Lars i Alenskiöp | Jöns i Köleboda |
Jöns i Gåarydh | Simon i Qwinnaldtt |
Per i Lillarydh | Nils i Alenskiöp |
Jöns i Kållekiöp | Jon i Brokhultt |
Sammedagh kom för rätta wällärdh man her Thomas Gislonis i Giöterydh, och när han blef tilfrågat hwru hans sochnabönder hålla sin 7 lagahus wid machtt å prestaboole. Då swarade han att sochnabönder na hafwa der ingen hus, wthan hwadh hws der ähr byg de hafwer hans antecessor af sin egen omkostnadt wpbögdtt. |
Tå blefwo sochnamennerna tilfrågade hwarföre dhe
icke så well bygga sin prestegårdh, som andre sochna
bönder omkring heela häradet, eller hwad orsak der till
war. Her till swarade bönderna i Giöterydz och
Traherydz sochner, effter ett gammalt ordh och saga som
lenge hade stådtt i gelledtt, nemligen, så att dheras för
äldrar i gamble dagar hafwa kiöptt en gårdh heter Gam
le gårdh, och derföre gifuit 10 st.r hwijta kiör och lagdt wn
der prestegården, och derföre wilia dhe inthett bygga nå
ger hws å prestagården, eij hafwa heller dheras föräldrar
giordtt i manna minne, wndantagandes hwadh dhe af egen
frij wilia der till hafwe weledtt hulpet, hwilken befans
doch ringa wåra, någre få beskedelige dannemen wn
dantagne. Och hafwer man ransakadtt effter dhett äld
sta witne man hafwer kunnedt nå, och befunnett att dhe
till en sådan gammall saga hafwa inthett bewijs, eij heller
finnes den ringaste bokstaf her om beschrefuit, der med
dhe sigh förswara, och för dheras laga bygningh wndandra
ga kunna, wthan obeskedeligen der opå pucka, att ef
ter dheras föräldrar aldrigh hafwa bygdtt någer hws
på prästagården eller der widh machtt hålledtt, så wil
ia icke heller dhe som nw lefwa begynna någer oord
ningh bygga på prästagården. Och effter sådane ex
empell monge befinnes att både schattegårdar och
crone ähre i förtijden af framfarne konungar skiench
te och lagde wnder prestegårdar, oanseedtt hwem dhem
kiöptt hafwa och gifuit frelse på cronones skatt och in
geldh, men icke dhes mindre finner man her i landz
ändan, någer sochn eller prestegeld som icke hafwa sin
lagahus i prestagården, och der så kunne i sanningh fin
nas att dheras förfäder hade kiöptt för:de Gamble gårdh
för 10 st.r kiör och derföre afqwittadtt sin lagahus, så må
dett stå fult för them, som på then tijden kiöptes, och
icke för them som nw lefwa, wthan dhe som nw lefwa
må antingen bygga medh träd eller fä, som dheras för
fäder giordt hafwa. Derföre blef wpläsett Sue
riges lagh och konungzlige recesser och dhem förmanat
och tilsagdtt, att dhe skulle afstå medh sin styfhett och
obeskedelighett, och medh gode effter lagzens lydelse we
derkiennas sin hws i prestegården. Her till blef
af en hop oförskiemde mundbrukare obeskedeligen
swaradtt, och tilsade presten, att hwar han icke wille
ått lijta sådane welkor som för honom waritt hade, då
wille dhe slätt seija honom ifrån sigh, och han måtte dra
ga hwart han wille, då blef dhem igen förhållet
att dhe der till hade hwarken rett eller någen machtt
wthan hwar dhe icke godwilleligen wille wederkiennas
sin lagahus, då skulle dhe mista kiörketiensten. Om
sider gingo sochnabönderna på rådh och kommo in i
gen medh sådane swar, att dhe her effter wilia hål
la sigh widh lagen och bygga sin lagahus i prestagår
den och wilia der emott wederkiennas igen för:de Gam
ble gård, som dhe seija dheras förfäder kiöptt hafwa.
Och der för:de Gamble gårdh skulle endtligen wttbry tas och wttagas ifrån prestaboolet för sochnebönder nes otacksamhett skull, att dhe sin kiörkeheerde eller pre stebolet litett godtt wnna, då bhör för:de Gamble gård wederkiennas wnder cronan igen, och cronan och H.K: M.att komme till sine gamble rettighett igen, och bönder na till sin lagahus å prestaboole. Kan sedan pa stor som gelledtt her effter besitter åter på nydt niu ta konungens nåder och för:de Gamble gårdh igen för werfwa, må han der om försökia sitt bäste. |
dätte är dhem stoor skam såå otilborligen swaara. |
Sammedagh blef bewijsadtt att Lasz Knutzon fordom prophos, hafwer wthan någens tilståndh behål ledtt inne hoos sigh tionden, konungz parten p. 1615 N. rogh - 2 skep. korn - 1 ½ skep. Och när man sådant effter lagen och H.K.M.tz bref will straffa då hålla nemden och menighe man tilhopa och förswa ra, sådan mottwillighett och olydno. |
Nämpdenn boorde fåå straff för sådantt |
Jöns i Liungeskiöp hafwer på samma sätt haffdt inne hoos sigh konungz parten af tionden p. 1615 N. rogh - 1 ½ skep. korn - 1 ½ skep. |
Borde bötha |
Måns Knutzon i Lunden seijer sigh wara knechtt doch ingen tienst giör, hafwer inne hoos sigh konungz parten aff tionden p. 1615 rogh - 1 skep. korn - 1 skep. Noch för 1614 spanmåll - 1 tunna. |
Borde böta |
Bör straffas |
Måns i Ramnäs hafwer haffdt inne hoos sigh konungz parten af tionden p. 1615 ähr Melcher Axellsons land bo till Biernhult, seger honom ligga innan rhå och rhör med Biernhult, kan inthett bewijsas, dy Ramnäs är bolby och åhn är merke. |
Bör straffas |
Törbiörn i Geskölff hafwer wthi trådzighett och emot H. K.M.atz bref hafdt inne medh sigh tionden både crone nes och prestens deell p. 1615 af 1/3 heman han brukar och treskas medh allo will ingen besked giöra hwad tionden kan förslå lijtett eller möckitt. |
Bör böthe och straffas |
Jöns Clemetson i Wäraberga hafwer medh wåldh hafdt inne hoos sigh cronenes part 1615 Nemlig. rogh - 1½ skep. korn - 1½ skep. i lijja måtto cronenes part p. 1614. |
Bör böthe för treeskheet |
Swen Soneson en gammall afdanckadtt höfwitzman hafwer inne hoos sigh cronenes part af sin gård Ekenäs p. Anno 1615 lofwade sigh wilia giöra klart med befal ningzmannen och betala cronan. |
Bör som dee andre böthe |
Per Skreddare hafwer sådtt en parteåker 3 skepna land wthi Hylte i 2 åhr, och hafwer der af ingen ti onde giordtt hwarken cronan eller presten 1614 1615 blef af retten befaladtt att lendzmannen skulle ransa ka hwru möckin sädh han hade bekommitt, till nästa tingh. |
Swen i Qwernagården i Traheryd sochn hafwer hafdt inne tionden för 1615 både för cronan och presten desze alle för:de wåre inthett tilstädes, derföre blefwo dhe stämde till nästa tingh. |
Borde böte |
Sammedagh kom för rätta Per Truuidzon i Mierredtt i Liunga sochn, och talade till Jacob i Kåp parebygd om 3 skepnaland jordh wthi Kåpparebygd, som han bewijste sigh lagligen arfdt hafwa efter Ormar na, och för:de Jacob ibland sine jord och arf hade bortt skiött. Derföre blef så afdömdtt att Per Truuidzon skulle hafwa 3 skepnaland igen af Jacobz jordh, eller gifua ifrån sigh så monga peningar han för för:de 3 skepnaland hade wpb:tt. |
Rätt aff dömpdt |
Sammedagh inlades i rätten en witneszedell som Jöns Holgerson i Kimmelzbögd i Hallaryd sochn medh sitt bomerke hafwer bekrefftadtt, der med han witnar att han aldrigh bortskiötte någre jordadeeler i Kolshultt mher ähn Jöns Åkesons arfweloot, men icke hans söskone barns deeler, der opå han framdeles wille giöra sin edh. |
Bör såå göre |
Kom för rätta Gertorn i Rukeboda wthi Danmark boandes och gaf tilkienna, att han för någer åhr sedhan för än feigden begyndtes, hade pansadtt en sölffskeedh |
är rätt dömptt |
för - 5 marker danske peningar, i medler tijdh tijdh för ähn skeeden blef igenlöst, blef Jon döder och hans arfwingar bytte pantaskeden, och den icke lagligen hembudo, der före blef her för rätta afsagdtt att Joens arfwingar skulle hafwa sine 5 marker och sedan legga ifrån sigh skeeden. |
Sammedagh kommo för rätta Bencht i Ragh nillekiöp och hans broder Håken och gåfwo tilkienna att dhe hade samsadtt sigh inbördes om Ragnillekiöpz gårdh, så att Bencht skulle behålla och lösa 2/3. Nw framlade för:de Bencht ett lagafångz bref gifwit aff welb. Jöns Jöranson den 19 Maij åhr 1607 der medh han bewijste att han medh arf och kiöp lagligen äger halfwan gården i Ragnillekiöp. Wthi den andra halff parten hafwer han löst och betaladtt geldh för sine sö strar Benchta och Märitt peningar - 10 dal. Noch hafwer Benchta wpb:t peningar - 3 dal. som hon arfde effter sin sö ster Märitt. Item Benchta wpb:t för sin arfweloot - 3 dal. Item hafwer Håken wpb:tt af sin broder Bencht peningar - 12 dal. som han arfde effter sin söster Märitt. Item hafwer Benchtz broder Aszer wpb:tt i sin lifztijdh peningar - 6 dal. som han arfde effter sin söster Märit, och As sers dotter Benchta hafwer wpb:tt sedan peningar - 6 dal. Hafwer och Bencht arffdt effter sin söster Maritt till peningar - 12 dal. Så att han med sitt förra lagafångz bref och dett han sedan af sine söskone kiöptt och arfdtt |
hafwer, äger 2/3 af allan gården Ragnillekiöp i Agunna rydz sochn. Derföre tingskiöttes 2/3 ifrån alle desze för:de deras barn och arfwingar och fulkomligen tilleg nandes in wnder Bencht i Ragnillekiöp hans hwstru Bo till och deras arfwingar till ewerdeliga ägor etc. |
Är rätt |
Sammedagh kom för retta Jon i Skråbberydh
wnder her Påwell hans hwstru Anna Peders dötter
Anno 1616. den 26 Februarij Stodh
Prostatingh och Ottingztingh wthi Lijdhult medh Marka
rydz och Hallarydz Prestageldh wthi Närwaro Konung
M.atz befalningzman Welb. Truls Kååse till Öijhultt
wellärdh man Her Jon i Ångelstadh Prowesten, och
Nemden.
|
Anon i Lijdhultt | Nils i Alenskiöp |
Lars i Alenskiöp | Jahanes i Knabrill |
Jöns i Wekeboda | Per i Fägerhultt |
Nils i Ooshultt | Swen i Eköna |
Bencht i Holma | Swen i Boxhultt |
Swen i Swenshult | Mårten i Boxhultt |
honom bör thett göra |
Knechtahöfwitzmannen manhafftigh Jöns Wlff haf wer tagitt cronenes deel aff tionden wttaf sin till delningz gårdh Tansiö. N. rogh - 1 tunna korn - 1 tunna wttlofwade dett strax godwilleligen wilia legga ifrån sigh. |
Bor beetale och böthe |
Arfwidh i Öeshult hafwer motwilleligen hafdt inne hoos sigh cronenes part af tionden p. 1613 och dhett ähn nw inthett betaladt, wara inthett tilstädes. |
Om han inthe haffwer hoge offuerheete nes tilstånnd bör han böthe |
Jahans i Tansiö knechtafendrich hafwer hafdt inne hoos sigh cronenes tionde af sitt halfwe heman som han be sitter, och sedan tagit cronenes tionde af sine tilldeell |
ningz heman, Hambra och Fägrultt 1613 1614 N. rogh - 3 skep. korn - 2 skep. Noch hafwer fendriken tagitt cronenes deel aff den andra halfwa gården Tansiö som bonden opå boor Item af sitt tilldelningz heman Häraldt p. 1615 rogh - 2½ skep. korn - 4 skep. detta alt lofwadhe fendricken sigh wilia betala. |
Bör beetala och bötha |
Carll Franckelijn rytter wnder Cnut Drakes phan hafwer tagitt cronenes tionde af 2 sine tilldeel ningz heman Rydh och Flathult p. 1614. |
Bör thet åter gälda |
Anund i Lijdhult hafwer tagitt cronenes tiondhe af 2 sine förläningz heman Ekön och Kloon p. Anno 1614 Item af Siöatörpett - 6 skep. |
Bör sammaledes göra |
Fyra landzknechtar, Per Anderson, Jöns, Per och Måns hafwa hafdt Snelsböke i tilldelningh der af hafua dhe borttagitt cronenes tionde. |
Bör thet åter gälda |
Sammedagh kommo för rätta Lars i Alenskiöp och hans broder Nils Erichson ibid och dheras söster och tiltalade Påwell Trulson i Fleszerydh om en pan tejordh i Fleszerydh som dheras fader Erich Åkeson hade wthi sin nödtrångh bortpantadt, först till Clemet Stolpa för danskt mönt peningar - 40 dal. och sedan till jungfrun på Erichstadh för peningar - 40 dal. |
Rätt dömpdt |
Nw hade Erich Åkeson en mågh Per Trulson som åtte Larses söster i Alenskiöp, den samme wttlade och betalade Clemett Stolpa sine 40 dal. danske peningar och hade jordena wthi - 6 åhr. Sedan pantade Per Trulson bort samma jordh till sin broder Påwell Trulson för 40 dal. danskt mönt. Och effter för:de Lars och Nils medh dheras sö ster wore rette bördamän till jorden och wille nw lösa sine jordh igen, derföre dömdes jorden i börden och bördamännerna till gelledtt att wttgifwa och betala - 80 dal. Item blef och afdömdt att dhe som hadhe besittedt och brukadt jorden skulle betala leghan för peningerna. |
Lagligen frijat |
Sammedagh kom för rätta Per Nilson i We la och hans hwstru, och blefwo frijsagde för Joen Matzons fåår i Hallaböke, effter hwstrun eij kiende fåren, icke heller lade dulszmåll på wllen, derföre war dett icke stulitt wthan misztagett. |
domen rätt pigan borde och böta |
Kom för rätta Erlandh i Rydh en wngh dreng hwilken hade belägradt en pijga Ingeborgh Peders dot ter af echta sengh föd, dett dhe båden her för rätta be kiende wttfeste för mökrenchningh - 40 marker |
cronan | 13 marker | 8 ortig. | ||
fadrenom | 13 marker | 8 örtig. | ||
häradet | 6 marker | 5 öre | 16 | |
häradtzhöfd | 6 marker | 5 öre | 16 |
Kom och för rätta Ingemar i Fåradaal och hadhe |
giordtt lönskeläger, förrömde rätten, blef stemder til näste tingh widh sine - 3 marker. |
är rätt och kon nan borde och böta |
Sammedagh wttfeste Lars Månson i Swenshult en wngh drengh för lönskeläger medh en drifwerska Gu nill be:d dett dhe båden her för rätta bekiende peningar - 3 dal. Cronan 2 dal. häradet 2 marker häradtzhöfd 2 marker |
är rätt af saagt |
Erlandh i Rydh wttfeste en 12 manna edh till nästa tingh att han icke hade skotitt diur. |
Bor frija sig |
Sammedagh kom för rätta Gummund i Rydh som hade belägradtt sitt söskonebarn och wttfeste effter hoffrättens förklaringh peningar - 80 dal. |
hoonn boorde och böta sine 40 daaler |
Kom för rätta Per Jonson i Kiäringalijda, hwilken
åtte Arfwidz Söster i Öshult, och på alle sine medharff
wingars wegnwr wttfeste en 12 Manna Edh till Nästa tingh
sålunda, att för:de Arfwid i Öshult togh aff alles dhe
ras oskiffte boo, mädan han war drengh, så monga Pe
ningar och Päningz werdh, som wttlades för 1/12 i Staffaldtt
den han sedan hafwer bortbydt för 1/7 i Öshult, hwilken
1/7 för:de Arfwidh will hafwa och hålla för sitt eghitt.
|
Bör göre Eden |
Såsom och att för:de kiöp skedde och giordes medh dheras
moders och all Söskones goda Ja och samtöcke, och dhem
alla till godo och lijka fördeell. Her till Nekar
Arfwidh i Öshult och framlade i retta ett witnesbreff
gifuit aff Her Jöran i Anderstadh förmälandeß, att Arf
uidh hafwer giordtt någre Jordaskipter, och wthi samma bref
Nemdt några witne som när wåre; men samma bref för
mäler inthett hwru Arfwid hafwer fådt dhe Jordh han
hafwer bortbydtt; Derföre när denne Eden är gån
gen, så hörer denne Siundingen all Söskonen lijka till.
|
Arffuidtz i Öshult motuillighet emot kiör ke embe thet. |
Sammedagh wpstodh för rätta wellärdh och skickeligh man her Påwell i Wlfzbeck och sigh högeli gen beklagade öfwer sins åhörares Arfwidz i Öshult oly dighett och mottwillelighett emot kiörke embetett, att för:de icke al lenast förachtar Gudh och hans helga sacramente, wthan och giör presten förhåld på sin renta och semiesmör. Her till swarade för:de Arfwid, att när han får welkor att gåå till Gudz bordh, tå will han gifwa presten sin rentha. Men effter dett är allom her i bygden mher än kunnogt hwadh för en Gudz försmädare, orholigh och trättesam men niska för:de Arfuid, her till dagz hafwer warit och ähn är, och kan med ingen semia eller hålla wendskap, så att gelijke icke fins i hela häradet, och hafwer för den skull grepitt en otilbörligh afwund emot presterna, dhem häder och förachtar med ochristeligit mundbruk, spott och gab berij, hafwer och gifuit cappellanen her Jon Swenson ök nampn, dhett man för höffwiskhett skull icke will skrifwa |
Och hafwer nw wthi sin afwund och mottwillighett hålledt
sigh ifrån sacramentet wthi 3 samfelthe åhr, och will lyda
hwarken Gudz eller menniskiors förmaningh, dhett hele soch
nebönderna öffwer honom beklagade, lekewell är all
lom wppenbardtt att för:de Arfwid hafwer fyra gångher
bedrifuit hoor, och är blefwen förskonadt igiönom förbö
ner och konungens nåd. Och nw sedan han hafwer
giordt detta sidsta hooret hafwer han warit ifrån sacramen
tet wthi 3 åhr som förb:t är, och will inthett lyda kiörkoembetet
wthan håller kiörkoembetet för glutt och gamman.
Derföre hafwer hans kiörkeherde wellärd man her
Påwell i Wlfzbeck medh gråtandes tårar sagdt honom slätt
ifrån sigh och sine församblingh, och will aldrigh kienna ho
nom för sin åhörare effter denne dagen, och andtwardade
honom wnder werdzligit wåldh och Sweriges lagh, dett
samma giorde och häradtzprosten hederligh och wellärdh
man her Jon i Ångelstadh, och wille aldrigh mher kienna
honom för en christen Gudz församblingz åhörare, wthan
andtwardade honom wnder werdzligit wåld och Sweriges
lagh. Derföre blef wpläset för nemden dhen
sidste artikell af dett 13 Cap. i kiörkebalken som så lyder
Warder man i förbudh satt, och sitter natt och åhr, och
söker eij nåder, tå äger biscop honom i bandh setia.
Will han sigh än tå inthett retta, tå äger konunger öfwer
honom med swerde retta och wthan kiörkegård döma.
Men effter kiörkebalken, medh hwad påwisk wilfarelse
der wthi är, är casseradt, och man icke weet hwadh
denna effter han 4 hoor bedrifuit haf uer och är såå obootfärdig boorde straffas |
der wthi blifwer effter denne dagen behålledt och infördt der effter man domar bekreffta kan, derföre torde man icke döma för:de Arfwid i Öshult /effter som han well förtiendt hade/ ifrån lifwett, för ähn man sigh wijda re hoos höge öfwerheten och den högloflige konungzlige hofrett, hafwer her om wthi wnderdånighett förfrågadtt. Doch blef af nemden och rätten så afdömdt, att för:de Arfuid skulle leggas wthi häradtzkijstan på 14 dagars tijdh, til thes han wttlofwar bättringh och bewijser kiörke embetett den hörsamheett och lydno, som annadtt godtt och ehrligitt folk wthi sochnen. |
Anno 1616 den 27 Februarij stod prostatingh wthi Horn, i närwaro Kong. M.atz be falningzman edle och welb. Truls Kååse till Öij hult, prowesten wellärdh her Jon i Ångelstadh her Jacob i Liunga, så och Liunges prestagieldh |
Nemden | |
Jöns Jeppason i Rydh | Båtell i Håå |
Måns Båtelson i Horn | Nils Törstenson |
Nils Knutson i Rydh | Jon i Book |
Ebbe i Hiulsnäs | Lars Knutson i Judultt |
Nilsz i Eehen | Jahans i Horn |
Måns i Horsaberga | Jon ibid |
Ingemar i Älinge hafwer ingen tionde infördtt i kiörkeherbergett p. Anno 1615 blef stemder till nästa ting. |
Wthi denne församblingh fhans ingen orichtighett eller olydna om tionden, wthan dhe hade alle i rettan tijdh wtt giordtt honom och infördtt. |
Är eet gåått beröm |
Sammedagh blefwo bönderna som boandes ärhe i Glöterydz prestageldh framkallade och tilfrågade, om dhe medh gode wille wederkiennas sin siu lagahus åå prä staboole, som dhe öfwer hundradt åhr hafwa försummadt och förnekadt, och slett inthett bygdt eller der opå kostadtt, föregifuandes att dheras föräldrar aldrig hafua bygdt wthi prestagården, och hafwa doch ingen lagligh eller gillandhe skiell att framföra, der medh dhe kunne endtskyllas. Derföre blef dhem ähn till öfwerflödh föreläsett Sue riges lagh och recesser och dhem alfwarligen förehållet att dhe ingalunda skulle sigh wndraga ifrån sin preste gårdz bygningh, mher ähn andre ährlige sochnebönder her i häradet, så framt dhe icke wilia böta effter laghen och sedan fulkomna sine 7 lagahus. Doch omsider effter möckitt och longdt repetas, kom lendzmannen fram medh sochnenes män, och wttlofwade, att dhe innan påscha, wille wederkiennas sin 7 husz i prestegården, och förlijkas medh her Germund som prestagården med sin eghen omkostnadtt hafwer wpbygdtt. |
Thett bör dem effterkomma |
Sammedagh kom för rätta Nils i Näs och gick en 12 manna ed, med hwilken han giorde sin |
dotter Anna frij för dhe ähreröriga ordh Erich Jönson om henne wthi druckensmåll wttsagdtt hadhe. |
Edemännerna | |
Nils i Runkarp | Per i Getaboda |
Lars Pederson i Ifla | Per i Läsaryd |
Harald i Grimmarp | Swen i Skellesnäs |
Jacob i Oorbergh | Torchill Brånd i Läsaryd |
Nils i Hårebergh | Lars i Brogården i Ifla |
Swen Jönson i Ifla | Per Torkelson i Mierredt |
Honnom borde straffatt blifue och böthee |
Denne edh blef laghligen gången och Anna frijsagd. |
Är rätt effter thett tridie Cap: wthi gifftom: henne boorde inthe bötha |
Sammedagh kom för rätta Måns Person i Eke näs en wngh tienstedrengh och hade belägradtt en pijga af laghgiffta sengh Elin Jons dotter och lofwadt henne echtenskap, dett han och sade sigh wilia fulborda, nästkom mandes söndagh ottedagar och fulkomligen wijgas, der före löftisman Nils Person i Skaffta drengzens broder och effter han behåller henne till echta hwstru, derfö re wttfeste han peningar - 20 marker. |
cronan | 6 marker | 5 öre | 8 | |
fadrenom | 6 marker | 5 öre | 8 | |
häradet | 3 marker | 2 öre | 16 | |
häradtzhöf | 3 marker | 2 öre | 16 |
derföre borde honnom dubbelt böthe och hoon boorde och bötha | Item blef och bewijsadtt att för:de Måns Person hafuer belägradt en annor tienstepijga Gunill Jönses dötter wttfeste för mökrenchningh peningar - 40 marker |
cronan | 13 marker | 8 ortig. | ||
fadrenom | 13 marker | 8 ortig. | ||
häradet | 6 marker | 5 öre | 8 | |
häradtzhöfd | 6 marker | 5 öre | 8 |
Kommo och för rätta Erland Olson i Älinge och Simon Jönson i Biörstörp och hade både hefdatt och be lägradtt en gammall skiöka Luce be:d wttfeste för lönske läger hwar 3 marker är tilhopa - 6 marker. |
Är rätt och tilbörligitt att dee böta |
cronan | 1 dal. | |
häradet | 1 marker | |
häradtzhöfd | 1 marker |
Sammedagh kom för retta Girmund i Älinghe och klagade att Jöns Tufwesons drengh i Hampneda be:d Jöns Benchtson hade skieldt hans hwstru för en hora, hwilket drengen bekiende sigh wthi hastighett och wrede wttsagdtt hafwa, och wiste der till ingen skiell, och ic ke heller stod opå att wilia för:de Girmundz hwstru någet ährerörigtt öfwertyga, wthan giorde henne aldeles frij att han inthett wiste med den goda hwstrun annadtt ähn ährligitt och godtt, och rättade sin ordh för ähn han å tinge gick, derföre wttfeste han för oqwemdes ordh, peningar - 3 marker. |
Är rätt |
cronan | 2 marker | |
häradet | 4 öre | |
häradtzhöfd | 4 öre |
Kom för retta Jon Anderson i Hampneda |
och klagade att Germundh i Älinge hade borttagitt een qwernahoo i skogen, hemkiördtt och sönderhuggitt till wedh Item blef och Germund skieldtt för en täleknijf och an nadtt snapperij, blef wpsadtt till widare ransakningh. |
Bör granntt ransakas. |
Sammedagh kom för rätta Lars Knutzon i Ju dult och hans medarfwingar och tilltalade her Olofz arfwingar i Tofhult om 40 dal. som Tormar i Kylle hade ländt her Olof att inlösa Tofhulta gårdh medh och beropar Lasz Knutzon sigh till witnes hoos her Thomas i Giötery som för:de Törmar besökte medh sacramentet på sitt yterste, och bekienner her Tho mas her för rätta, att Törmar sade på sitt ytersta att her Olof aldrigh hade betaladtt honom dhe 40 dal. och der på annammade sacramentet, och blef strax dödher. Her till swarade her Olufz arf wingar att åtta owilda dannemän hade jänkadtt och samsadtt her Oluf i Tofhult och Törmar i Kylle wthi bäggas dheras lifztijdh, och när arf och annadt hwad dhe hade hafdt sin emellan war reknadtt, skul le her Oluf gifua Törmar - 12 dal. effter dhe 8 dan nemäns seijande, hwilka - 2 af denne 8 dannemän N. Jöns i Ökershult och Jon i Siöaboda för:de Tormar dhe 12 dal. offta hembude, och Tormar swarade sigh aldrigh wille hända 12 dal. för 40 dal. Och beropar her Olofz arfwa sigh till flere af denne 8 dannemän som lefua och wåre tilstädes att jämka och laga emel lan her Oluf och Tormar. Är wpsadtt till widare ransakningh. |
Framkom för rätta Oluf i Flåboda och giorde sin edh her å laghboken, att han war hoos och åsågh när saligh wnge her Peders hwstru Kirstin i Bergunda betalade Jöns Månson i Beckary - 6½ lodh sölff och en dal. peningar, men Jöns Månsons stöfbarn finge dher inthett emott wthan dett står ännw obetaldtt. |
Bör betaales och gäldas |
Anno 1616 stodh ottingz och prosta tingh i Draery medh Ångelstadh prestageldh wthi Kong. M.atz befalningzmans welb. Truls Kååses när waro, wellärdh her Jon i Ångelstadh häradtzprost |
Nemden | |
Måns Båtelson i Horn | Jöns i Gryttåsa |
Anders i Berghemett | Jon Jönson i Liungby |
Clemett i Beck | Jöns i Berghemett |
Oluf Gummundson | Jöns i Näs |
Lasze i Hedztörp | Anders i Beck |
Jöns Benchtsz: i Qwenslöff | Jon Person i Torp |
Sammedagh kom för retta Anders Mån son i Malmary edle och welb. Måns Kijlsz land bo, och innan rhå och rhör medh sätisgården Bolm stadh boandes, och hade bedrifuit enfaldtt hoor på |
NB: Måste förfräges om hann alleene bör hafua booten. |
sin husbondes sätisgård Bolmstadh medh en tienestequin na och löskåna Kirstin be:d hwilken sedan hon war haf wandes bortstaal möckitt godz ifrån sin husbonda och sedana römde. Och effter man eij weet, hwar eller när hon kan igenfinnas, och saken kräfier att den fattige syn daren som hema sitter och henne belägradt hafwer, måt te komma till skrifft och bättringh, och till församblin genes gemenskap, derföre och effter hans hwstru beder för honom och hans husbonde deslikest, bleff tillåtett att han wttfeste för denne sak husbonden al lena peningar - 80 dal. |
Är rätt. |
Sammedagh kom för retta Oluf Gummund son i Qwenslöf fullmöndigh på Jon Benchtsons wegner i Höfdinge, skiötte och afhende ifrån Jon Benchtson och hans arfwingar en half skattegård i Höfdinge, och bekiende att han derföre hade wpb:tt både för arff och ättlefwe peningar - 80 dal. och ett nydtt läruftz laken och tilegnade samme halfwe gård in wnder Jöns Benchtson hans hwstru Kirstin Olufz dotter och deras arfwa till ewerdelige ägo och ägendom. |
Är rätt effter laagh | Kom för rätta Swen i Biernary och klagade att hans gårdman Olof hade slagitt honom och hans son Swen Swenson 2 yxehammars hugg, dett han och be wijsa kunne, derföre wttfeste Oluf peningar - 6 marker |
cronan | 1 dal. | |
häradet | 1 marker | |
häradtzhöf | 1 marker |
Item wttfeste Swen i Biernary en 6 manna edh att han eller hans barn och husfolk icke hade wthi förachtt, slaget med en knijf igiönom en liten psambok eij heller wphuggett en tällyxa wthi en steen. |
Sammedagh kom för retta Lasz Jönson i Ludde och bekiende sigh af frij wilia och berådde modh hafwa såldtt Birge Ambiörnson en half schattagårdh i Mierredtt wthi Liunga sochn, och derföre wpb:tt ett hundradtt tolf dal. hwilka han bekiende sigh till ful la nöije bekommitt hafwa, derföre tingskiöttes för:de ½ gårdh i Mierredt ifrån Lasz Jönson hans hwstru och arfwingar och in wnder Birge Ambiörnson hans hw stru Anna och begges dheras arfwa till ewerdeliga ägo och ägendom. |
Är rätt |
Sammedagh kom för rätta wnderfougdten Peder Anderson i Åby och framlade i retta en fullmachtt, gif wen aff en enkia i Stockholm, och der hoos en handskrifft som en wngh drengh Swen Anderson barnfödh i Draery hade wttgifuit på sitt ytersta, hwilken wthi för:de enc kias hus blef döder, och enkian hade wthi hans siukdom, så well som elliest på hans begrafningh be kostadtt - 20 dal. och förmeente effter som den wn ge drengen henne lofwade, att hans föräldrar skul le detta gelledt, när dhem dher om blef anmodat godhwilleligen betala, och hade wpgifuit gelledt i - 8 dal. Tå blef för:de wnge drengzens fader N. Anders Suensz: |
Är af nödenn at man där effter ransakar. |
i Draerydh framkalladt och tillfrågadtt om han denne handschrifft effter sin döda son wille betala, anse andes att för:de enkia hade giordtt möckitt well, och hulpitt hans son till en hederligh begrafningh och ell iest falledtt honom bij wthi hans siukdom. Her till swarade för:de Anders ganska obeskedeligen, och sade att han så gerna hade seedtt och spordtt, att hans son hade blefwett lagd i hästabackan som i kiörkegården och seijer att han war honom en ondh och olydigh son, och han will inthett betala för honom den ringasthe peningh, icke war heller för:de hans döde son arffta gen, eller hade någett förwerfwadtt, så är der ondtt peningar taga der inga ähre och arfwa ware saklöse, medh mindre Anders Swenson godwilleligen och för enkiones goda bewijsta af sitt egitt någett wille wttlegga och betala, Item tilltalade förb:de Anders Swenson i Draery till Måns Benchttson i Toffta och sade att han sankade soll på hans son för:de Swen Anderson, giorde hemgångh och slogh honom i hufwudet så att bheen wttoges, och för än han slett blef helader, begaf han sigh her whur bögden och blef strax der effter döder i Stockholm och för menar att Måns i Toffta är wållandes i hans dödh Men effter dett war hufwudsår, som man bör wårda natt och åhr och man eij weet på hwad tijd eller dagh för:de Swen döder blef. Men Måns slogh honom 14 dagar effter Michaëlis 1611. Her om skall skaffas besked ifrån Stockholm der han blef döder. Wpsatt till widare ransakningh. |
Sammedagh kom för retta Biörn Laszeson i Qwensle, Arfwidh ibid, Erich ibid, Nilsz Ollson ibid, hwilka tilstädes wåre å wigualle och åsågo när Germund Skreddare i Kierringe edle och welb.dig Måns Kijls tienare till Bolmstadh, stack Per Jonson i Qwensle wthi armen, medh en knijf, och han sedan der af blef döder, och effter dheras giorde edh å laghbokenne wittnade dhe att dråpett i alla måtto så tilgick som her effter fölgier. Först tildrogh sigh att alle dhenne för:de grannar wåre tilhopa hoos Arfwid i Qwensle och druc ke, och blefwo alle öfwerdruckne, wndantagandes Biörn Laszesz: han war nöchter och hwad som han witnade blef för godtt wptaget, och lyder så hans berättelse, att widh the såte till hopa widh bordett och drucke, begyndte Per Jonson som sla gen blef, stryka Germundh medh handen nedh ått bröstett, och sade, du knappekarl, will tw inthett giffta digh snart? Jagh hafwer en wacker stöfdotter, kom och få digh henne! Swara de Germund, pijgan behagar migh well. Åter strök Per Jon son Germundh nedh ått bröstett, och sade, neij, du knappakarl du giffter digh inthett så ringa, du wilt högre wp! Tå swa rade Germundh, knappa och knapa höfwa bäst ihop, detta taal repeterades twå eller tre gånger, sedan sade Per Jon son till Germund, gottår min busz! Swarade Germundh kallar du migh en poick? Neij sade Per Jonson Jagh kal lar digh ingen poick, Jagh kallar digh min busz, då steg Germund wp och wille gå sin koos, ty han förnam att Per Jonson war wreder, och dhe såto bade tilhopa wthi galben |
Dråp. Ransakat efter hofrettens befalningh. |
i Germundz kläder, och satte honom nedh och sade, Inghen
skall gå hädan för mina skulld, och Per Jonson hade en
stop och drack till Germundh, och sade, du skalt dricka än
en stop med knapan! Någett der effter, reeste Ger
mund wp, effter dheras snack, bhar icke tillsamman och
wille wndflydtt andre gången, åter togh Per Jonszon
wthi honom och satte honom nedh, och war samma taall
dhem emellan. När Germund förnam att han inga
lunda kunne blifwa till fredz, stodh han tridie gån
gen wp och wille wndfly sin owen, widh Germund wpree
ste slogh Per Jonson honom i ansichtett medh wenstre han
den, ty han war lätthender, och reef honom tw blodwijte i
ansichtett, sedan togh han honom med andre handen i halsen
och förde honom wnder sigh i benken, klöste honom i ansichtett
och drogh honom i hårett, då wttdrogh Germund som wn
der lågh sin knijf, och stack Per Jonson i armen, nedan före
nedan före armbogan ett styngh, och strax blefwo dhe ått
skilde, af hwilkett styngh Per Jonson sedan tre dagar der
effter blef döder, och dråparen togh skogen in.
Nw är dråparen till swars kommen och bekienner drå
pett, och hans husbonde welb. Måns Kijll hafwer begä
radtt konungens leigd på sin tienares wegner, att han måt
te fheloger komma till swars her för retten, och sedhan
i sitt behåll igen, dett honom opå H.K.M.atz nådi
ge behagh her af retten blef effterlatitt.
ningh att Arfwidh som war huswärden, war möckitt druc
ken, deslikest Erich och Nils, doch witna dhe att Germund
twå gånger stodh op och wille wndfly, Men Biörn
som nöchter war, hafwer sworitt på lagboken, att för:de
Germund tre gånger wpstodh, och hade gerna welett wnd
fly, dy Per Jonson war en hastigh trettesam och alff
war man, och Germundh bhar för honom stor fhara.
Men effter Biörn war nöchter, och witnen icke möckitt ått
skilgde, blef dett för godtt optagitt som Biörn witnade, der
medh war åklagarna och swaranden till fridz steldte, och
ingen parten begärade någer annor witne widare att fram
fhöra. Detta ährandet blef effter edle och welb.
Måns Kijls begäran skotitt till häradtznemdn som i
dagh såte för rätta och der hoos wpläsitt dett 12 Cap. i dråp.
B. och dhem förelagdtt att dhe granneligen skulle besko
da dens dödas brått, och om dråparen war trengder
eller icke, att nemden der opå skulle gifwa sitt be
tenckiande. Och effter noga ransakningh witne och
skiell som föregångitt är gåfwo nemden sådane swar.
Först kunne nemden icke annadtt besinna, ähn Peder
Jonson wthi sin egen dödh war möckitt i wållandes, i
dett han höldtt Germund fögo annars än för sin gäck,
strök honom på bröstett, kallade honom knappakarl och
annadtt skiemdtt der med han gaf Germund orsak till
Och när Germund sådant en longh tijdh hade toladtt, och
förnam att dett icke kunne bätter blifwa stodh han wp och
wille wndfly, ty han war sachtmodigh och aldrigh brukade per
lemente, och Per Jonson togh honom twå gånger med fhosz
tilbaka och hans wellmendta wpsådt förhindrade, och trid
ie gången Girmundh sachtmodeligen wpstodh och wille wnd
fly, stegh Per Jonson wp i wrede, slogh Germund i an
sichtett och strax hand i halsz och strupa, lade honom wnder sig
i benken, fulfolgde med pust och hårdragande, tycktes nem
den att Germund war nochsampt offenderat, och hade or
sak till att slå igen. Till thett andra hafwa och nemden
betenchtt att för:de Germund hade inthett leijons hierta, effter han
icke stack Per Jonson i buk eller bröst, wthan allena ett litett
sår i armen att förlosza henderna wthur håredtt, och alla men
niskior som samma sår sågo, höllo fast olichtt, att dhett skulle
hafwa gådtt Per Jonson till döda, wthan mannen war frij
er och olyckan större än såret, och Per Jonson först wttslogh
och brött freden, wthan all gifwen orsak, dett han well
kunne haft fördragh om han hade welett. Till thett tridie
hafwer den dödas hwstru Märitt, och den dödas son Nils
Person med sine söskone och nembste blodzförwanter å
fäderne och möderne, stådtt her innör rätten och bedett
för dråparen och hafwa gifuit honom på sine wegner en
fulkomligh fredh, så widtt dheras målzägande rett wid
kommer, doch på H.K.M.atz nådighe behagh.
Item hafwer för:de Germundz husbonde edle och welb:dig Måns Kijll lätitt falla sin rett och bedett för sin tienare och will honom gerna lijfwett wnna, så möckitt han effter a delige priwiligier är mechtigh. Derföre och effter drå paren war trengd och sårett ganska lijtet, och mannen frij er och föll honom oförmodeligen i händer emott sin wilia såsom och målzäganden och hans egen husbonde bidia för honom, kunne nemden effter dett 12 och 13 Cap. i dråp. B. icke döma dråparen ifrån lifwet, wthan till en skiäligh boott den han hafwer målzäganden wttfest. Her om blef schrefuit den höghloflige konungzlige hofrett till om widare förklaringh. |
Ståår till K:M.tz wår all: nådigste hanns nådhe. |
Anno 1616 den 4 Martij stodh ottingz och prostatingh i Bökhultt medh Andersta pre stageld, wthi närwaro welb. Truls Kååse till Öijhultt samptt prowesten wellärd man her Jon i Ångelstad och sochnenes |
Nemdn | |
Jöns i Rydh | Thor i Westerhult |
Oluf i Hålegården | Oluf Tufwason |
Lasze i Bråddalt | Trotte i Röninge |
Måns i Skeckarp | Nils Joranson i Anderstad |
Swen i Balkö | Simon i Sönranäs |
Nils i Bökhultt | Måns i Rya |
Bör straffas therföre |
Sone i Ekenäs rytter wnder Cnut Drakes phan, haf wer borttagett medh wåld och emott konungens öpne bref och mandat, cronenes deel af tionden af sin tildeell ningz gårdh, Jungfrugården be:d rogh - 2 skep. korn - 2 skep. |
Frenne i Balkarp skall stemmas till nästa tingh att swara till en book, som han hafwer nedhuggett och såld Nils Skreddare i Bökhult. |
Bör bättre ransakas |
Sammedagh kom för rätta Lasze i Skeckarp, och klageligen gaf tilkienna att hans son Per Laszeson, hade bannadtt honom, och honom medh monga onde och hårde ordh öfwerfallitt, dett han well kunne bewijsa. och hade sigh så tildragett, att den gamble Lasze i Skeckarp hade en stut, den seijer den wnge Per Laszeson, att hans fader jätte honom stuten wthi boodz deell, dett Lasze nekar, och derföre gick Per Laszesz: dijtt och togh stuten. När hans fader hemkom wart han miszlyndt för stuten war borto, och gick genast till Bergzgården der hans son bodde och tog stuten igen, och tå wttöste Per Laszeson en skiemda mund på sin fader, och sade, får jagh icke behålla stuten tå tagh och dragh för alle de tusend knefla etc. det ta blef wpsadt till witnen komma tilstädes. |
Sammedagh blef bewijsadtt att Måns i Stack arp hade nedhugget otta fersk böketräd, som bärande |
trädh wore. Item hans grannar, Måns, Erich, Arff wid, Lasze, Per Nilson och Påwell i Skeckarp, hafwa alle tilhopa nedhuggett en bökedunga der wthi 17 böker som wåre bärande träd. Blef och beklagadtt att alle Balkarpa grannar haf wa nedhugget möckitt böke, och sompt bortskiemdt, och elliest sielfwe brukadtt till eldbrånd, skall her om widare ransakas. |
Kom för retta Bencht Larson i Balkö en wngh drengh, hwilken hade belägradtt en löskåna, Elin i Sönnertörpa, dett dhe båden her för retta bekiendhe, Item hafwer och en fougdta tienare Nils Bagge be lägradt samma qwinfolk, och blef bewiliadt at Bencht Larson wttfeste för lönskeläger peningar - 3 dal. Och sedan retten war refwen kom kundskap, at Bencht war fästeswen, när han detta lägersmål bedref med Elin i Sönnertörpa, dett nemden och presten för ret ten fördolgdtt, derföre skall denne sak på nydtt ta gas till ransakningh. |
Är rätt |
Sammedagh wpbar Oluf Tufweson i Stafsättra aff Måns Nilson i Beckary danske peningar - 20 dal. Item swenske peningar - 20 dal. för en pantajordh i Bal köö nemlig 1/4. |
Kom för retta Per Nilson i Nortorpa och Swen |
Anderson ibid och giorde derasz saligheetz ed her på
lagboken, att Anders Jonson i Gaashult, hafwer godwille
ligen medh sine hwstru Märittes och hennes moders Kari
nes jaa och samtöcke, såldtt Swen Håkenson 1/4 i aller
söndre gården i Nortörpa, och derföre wpb:tt både för arf
och ättlefwe, danske peningar - 50 dal. sletta swenske peningar - 6 dal.
Måns i Rya witnade, att Håken i Miäla, lagli
gen hembödh all sin barn att lösa 1/4 wthi Miäla gårdh
den tijd han gick wid skogen och war saker, och alle
neij sade jorden, wthan Rörich i Miäla.
Anno 1616 den 5 Martij stod
ottingz tingh och tionde ransakningh i Torarp medh
Oensiö prestageld, i närwaro wellärd man her
Jon i Ångelstadh häradtzprost, her Per i Oensiö
samptt
Nemden | |
Måns Båtelson i Horn | Jacob i Neglinge |
Olof i Holegården | Hans i Torsary |
Lasze i Bråddalt | Olof i Hesthult |
Jöns i Bierszerydh | Per i Losidtt |
Nils Nanneson Ibidem | Anon i Rydh |
Påwell i Neglinge | Nils i Lychna |
Jöns och Per i Baszerås hafwa inthett fördt ifrån sigh
cronenens tionde för 1615 wåre inthett tilstädes, skola
stemmas till nästa tingh.
Kom för retta Cnut i Stijghult och tilltalade Oloff
i Hesthult om en ½ skattagård i Torarp, hwilken hans fa
der Erich Cnutson hade bortpantadtt till för:de Oluff
för peningar - 60 dal. swenske, Och Oluf hade bortpan
tadt samme ½ gårdh till Bierknäs för - 60 rijkzdal.
Nw will Cnut lösa sin jord igen för sådan werdh
som hon war wttsadtt före, och komma icke öfwerens
ty Olof seijer att dett war danske peningar och Cnutt
seijer att dett war swenske peningar, detta bleff
wpsadtt till desz de komma fram med sin witne.
Anno 1616 den 7 Martij stodh
ottingz tingh och tionde ransakningh i Fallnaweka med
Bergia ottingh wthi närwaro wellerd her Jon i Ån
gelstad prowest, hder Päder i Hwijtarydh och
Nemden | |
Anders i Berghemet | Anders i Domary |
Per Benchtson i Tråtteslöf | Sone i Falnaweka |
Gummund i Steckinghe | Erich i Ösle |
Bencht i Äplanäs | Jöns i Tråtteslöff |
Harald i Qwenarp | Erland i Hwijtary |
Jöns Person ibid | Nils i Föringhe |
Desze efft:ne hafwa behålledtt inne hoos sigh tion
den och äre ladegårdz bönder till Tofftaholm, doch icke
innan rhå och rhör. Abram i Ingelstad, Erich widh
Quernen.
Sånthe i Ingelstadh welb. Måns Kijls landbo haf
wer inne hoos sigh tionden, och seijer sigh hafwa den
fördt till husbondans gård Bolmstadh.
Måns Knutson i Höreda rytter wed Knut Drakes
phan, hafwer ingen tionde giordtt af dhett han brukar
såsom och tagitt tionden af sin gårdman löper 8 peningar
en tunna.
Jöns i Tijeboda hafwer ingen roghtionde wttgiordtt
för 1615 blef stämder till nästa tingh.
Bencht i Domary en frelsis landbo hafwer inne
med sigh tionden för 1615 löper - 3 skep.
Arfwid i Lönekullen hafwer inne hoos sigh roghtion
den för 1615.
Lasze i Qwennarp hafwer tagitt offerskeppan aff o
bydtt tionde och gifuit presten, och bordt hafwa
tagitt af sine eghe sädh.
Jöns Person i Åby en frelsis landbo hafwer nedh
huggett en stor grön ek, så att när hon bar ållen
kunne man hempta 4 eller - 6 tunnor ållen wnder den ena
eken, så att hon icke stodh skiönare der i skoghen.
Måns i Höfdinge klagade att häradtzskrifwarens
tienare Per Larson be:d hade slagitt honom ett slagh i
hufwudet medh en jernstångh, och seijer sigh der af haf
wa ålders fheel och kan aldrigh blifwa ferdigh, och
effter Per Larson icke war tilstädes blef detta wpsat
till näste tingh och widare ransakningh.
Gummund i Mansnäs bekienner sigh hafwa kiöpt
af sin broder Per Skreddare i Ekesiö, råskin - 10 str
Item Pellle på Husett kiöpte af samma karl råskin - 3 str
Jöns Skreddare, hwilken är fridkalldt för gånge
skreddare wthi Berga åttingh, seijer sigh hafwa kiöptt
af en rytter Per Skytta i Wäseboda råskin - 4 str.
Sammedagh kom för rätta welachtadt Per Mar
kuson schrifwer opå Jenekiöpingz slott. och tiltalade
Kiärra Jönsen i Berga om 5 alner leisk, som han af för:de
Per Markuszon för någen tijdh sedan borgadt hade och
lofwadt derföre betalningh. Nw bekienner Jöns
att han borgade klädet, men han seijer att Knut i
Skeen war hans löftisman och hafwer honom betaldt
och gifuit honom en fierding smör och 2 lb smör, her
emot witnar Per Carlson i Tråtteslöff, och giorde sin
edh att han war fullmechtigh giord aff Per Marku
son att krefia Kierra Jönsen 5 alner leisk, och när
Per Carlson krafde, då swarade Jöns att han hade betalt
Per Markuson på Wernamo marcknadtt. Item framla
des och en schriffteligh fullmacht som Per Markuson för
någer årh sedan hade gifuit Swen Soneson i Ekenäs
att wttkrefia någre geld, ibland hwilka war Kierra Jön
sen, och när Kierra Jönsen blef aff honom krafd, swa
rade han som tilförende, att han hade betaldt Per Mar
kuson på Wernamo marknadtt. Och när Swen sade du
liuger, då bödh han Swen Soneson ett lb smör, men
effter han icke hade rådh alt tillijka betala, wille han
inthet af honom wpbära. När Jöns nw blef krafd
af Per Markuson sielff, seijer han att Knut i Sken
war hans löftisman och han hafwer honom betaladt
medh smör, och bewijstes med mong witne, att Jöns
aldrigh skiött på Knut i Skeen för än sedan Knutt
war döder. Men saligh Knutz hwstru nekar
på dett högsta att hennes man aldrigh fick betalning
för dett klädet, och aldrigh hörde sin man tala om, att
han war i löffte för Kierra Jönsen, möckitt mindre
honom derföre krafde. Och wttfeste Kier
ra Jönsen obeden en 6 manna edh att Knut i Skeen
war hans löfftisman och han hade honom till
fyllest betaldtt för för:de 5 alner leisk.
Anno 1616 den 9 Martij stod
ottingz tingh och tionde ransakningh wthi Tesås
med Rysby prestegeld, i närwaro wellärd her
Carl i Rysby och
Nemden | |
Per Jonson i Selleberga | Jöns i Tiufhultt |
Ingemar i Borsna | Knut i Bisteshult |
Måns i Klöfwary | Jon Torkilson i Ösziö |
Hendrich i Östraby | Olof i Östraby |
Nils i Loftisnäs | Bencht i Boary |
Elof i Borsna | Jöns i Ottersnäs |
Thor i Borsna hafwer ingen tionde wttgiordt
1615 skall stemmas till nästa tingh och giöra be
sked om han någer fick eller icke.
onde infördt wthi kiörkeherbergett, hwarken konungz
eller prestens deel, blef stemder till nästa tingh
Per i Mårarp hade fådt rogh - 3½ lasz korn - 5½ lasz
p. 1615 der effer giordt tionde rogh - 1 skep. korn en
skep. skall stemmas till nästa tingh.
Nils Jöranson hafwer ingen tionde infördt 1615
blef och stemder till nästa ting.
Enkian i Hyaldt är mistenckt att hon eij giör ret tionde.
Melcher Axelson till Biernhult hafwer latitt bru
ka en treding af en sin frelsis gård Longhult, och
hafwer bortagitt kiörketionden af hela gården så
och af ett torp be:d Christianstörpet är båden frel
se, her igiönom skeer H.K.M.tt förnär och cronan
borde rättas ighen.
Beritta i Höga hafwer ingen tionde wttgiordtt
i kiörkeherberget 1615 hwarken cronan eller presten
fördrister på konungens frijhetz bref, doch förmä
ler dett icke om tionden, skall och stemmas,
till nästa tingh att giöra besked.
Swen Algudtzon i Rysby hafwer ingen tionde
wttgiordt hwarken cronan eller prästen, skall och
stemmas till näst laghtingh.
Anno 1616 den 3 Iunij stodh
lagatingh å rettan tingstad wid Hampneda i
närwaro, welb. Truls Kååse cronenes befall
ningzman samptt häradtz
Nemdn | |
Jöns Jeppason i Ry | Nils i Ooshult |
Måns Batelson i Horn | Lasze i Bråddalt |
Ebbe i Hiulsnäs | Lars i Alenskiöp |
Nils Cnutson i Ry | Jöns i Gåary |
Olof i Hålegården | Per B: i Tråtteslöf |
Anders i Berghemet | Per i Fägerhult |
Sammedagh wpstodh för retten befalningzmannen welb. Truls Kååse till Öijhult och wttfordrade schattsmörett aff Anderstad sochnebönder för åhr 1615. Då framkommo bön derna wthi för:de sochn, och her för retta bewijste, att dhe ha de giordtt tillsamman smöret, och sedan leigdt en gammall landz knechtt och samkiöpare Per Kremmare be:d att han skulle förs la smörett till Callmar, och gåfwo honom en markerpeningar för huart lb wthi lego. Sedan Per Kremmare hade fådt smöret w thi sin antwardningh bortsålde och förweslade han skattsmöret wthi andra waror, hyder, skin, talgh, och inthett framförde dijtt fougdten hade på konungens wegner bönderna befaledt, och strax detta war skeedt blef Per Kremmare döder, och arff wingarne kommo och bytte hwad dhe der funno, och bönder na gingo skiöteslöse och inthett krafde sitt igen, och wiste att han icke hade rett giordt för dett de honom hade handfådt. Derföre blef her så afdömdt att bönderna wthi Anderstad sochn, skola swara konungens fougdte till skatten, och sedan dhe sökia sin man eller hans arfwingar och taga sitt igen dher dhe wthan någers tilstånd hade wttfådtt. |
Är rätt aff saagt |
Sammedagh kom för retta Wdde i Heggadabögd, och klagade att hans gårdman Lasze hade slagitt honom ett öxahammars hugg, och hafwer sigh så tildraget, att Wdde och Lasze hafwa hafdt gammall afwund sin emellan, giordtt huar annor skada och lekwell wore förlichte, lekwell war aff wunden inne hoos dhem både twå, och hade dhe giordtt hwar annan åkerskada, och Wdde fandt Laszes stodh i |
Är rätt aff dömpdt |
gerdett, dett tog han fadtt och slepte på wttmarken, och Las se stodh och sågh der opå. När Wdder kom igen stod Las se widh sin farstufwedör, och wid Wdder kom igen och wil le gå in måttes dhe ått och Lasze slogh honom ett öxeham mars hugg och sedan hårdroges dhe så lenge dhe för måtte, derföre wttfeste Lasze peningar - 3 marker |
cronan | 2 marker | |
häradet | 4 öre | |
häradtzhöfd | 4 öre |
Rätt dömpdt |
Item beklagade Lasze Wdde, och sade att han alt åhrett skar gräs i buskarna och opröchte gräs på Laszes engar och gaf sine koer, qweller och morgon, på dett de skulle drifwa hem. Her till nekade Wdder på dett högste och förswor sigh att han aldrigh sådant giordt hade, och der till bruka de grofwa och förfärliga eder. Då beropte Lasze sigh till witnes hoos Per Skreddare i Starseholmen, att han skulle hafwa kommitt, till måtto, den tijd Wdder re pade gräs och honom derföre tilltaladtt. När Per Skred dare framkom och blef her om tilfrågadt, giorde han sin salighetz ed på lagboken, att han kom till Wdda på en gan när han höldt på att reepa gräs, dett han honom öfwertygade, och Wdder omsijder måtte bekienna, wttfeste Wdder för snattareboot peningar - 6 marker |
cronan | 4 marker | |
häradet | 1 marker | |
häradtzhöfd | 1 marker |
Men för dett Wdde sigh her för rätta förswor, och sigh sedan bekiende wppenbarligen lugitt hafwa, derföre skulle han taga schrifft hoos häradtzprowesten. Och war dhem tilförende wpsadtt wijte emellan nem ligen peningar - 2 dal. hwilka och blefwo wttdömde, och skulle hwar gifwa wtt en dal. efter dhe wore lijka i skuldh när wijtett blef brutett. Blef åter på nydtt sadtt wijte dhem emellan N. peningar - 6 dal. hwilken som afbryter skall för:de peningar wttgifua, her om blefwo dhe förlichte, och samtöchte at wijtett skulle wttagas af den som förlichningen afbrödt. |
Är rätt aff saagt |
Sammedagh kommo för retta Måns Nilson i Kiölle wthi Wisletoffta sochn i Danmark, och sigh be klagade att en swensk bonde N. Swen i Kalzhult i Hallarydz sochn, hade beswekedt honom och en hans granna om 18 rigzdal. som for:de Måns för honom wtt lade, den tijdh Swen af dhe danske war fången w thi förgången feigde tijdh, effter hwilkett måll blef no ga ransakadt. Och hade sigh tildragett att för:de Swen i Kalzhult och twå hans grannar ibid, blefuo tillijka bortfångade och förde till Helsingborgh, och när dhe der en tijdh hade setitt fångna, blefwo dhe samptligen wpgifne till ransoningh hwar för 18 rigzdal. ähr tilhopa - 54 dal., dhem dhe godwilleligen för sit lif wttwiszade, och der hoos öfwer ens blefwo, att Swen |
den der gåår i lyffte går och i betalning |
i Kalzhult skulle på alles deresz wegner som fångne wåre slippa fängelsedt och begifwa sigh hijtt ått Swerige oc för skaffa tillsammans peningar, och komma igen, att förlosza sine stalbröder, hwilket inthett skedde, wthan Swen omenniskeligen beswek sine stalbröder, och icke wttsende den ringaste pening eij heller sigh der om bekymrade, när dagen war w the och de danske förnummo att för:de Swen hade dhem fix eradt, blefwo dhe harmse och wille endtligen ihielsabbla dhe 2 bönder som fångna wåre, då framstego desze för:de dan ske men och wttwiszade för de twå swenske bönder - 36 dal. När dett war skeedt sloppe dhe inthett fängelset för ähn de måste förskaffa 18 rigzdal. för Swen som hemgången war, hwilka för:de 18 rigzdal. denne för:ne danske men och wttladhe. Derföre och effter Swen i Kalzhult icke hade neij för sigh att dett jw i alla måtto så war tilgångedtt, dett han her för retta hafwer bekiendt, och effter han beswek sitt löfte emott all ehrligheett och satte sine stalbröder i gislan, och der danske men icke hade godwilleligen hulpett, då hade han brachtt dhem om lijfwet, derföre blef afdömdt efter dett 12 Cap. i Kiöp: B. att Swen skulle medh tacksamhett betala denne danske men sine 18 rigzdal. derföre han och satte löffte. |
Är rätt där de taga huar andre till ächte makar | Kom för rätta Ingemar i Faradaal en lösz drengh på welb.dig Nils Siöbladz godz, hwilken hade belä gradtt sin faders legopijga nemligen Kirstin /af ech ta sengh född/ dett de båden her för retta bekiendhe wttfeste effter dett 3 Cap. i Gifft. M. B. peningar - 20 marker. |
husbondan | 6 marker | 8 ortigr | ||
målzägand | 6 marker | 8 ortigr | ||
häradet | 3 marker | 2 öre | 16 | |
häradtzhöfd | 3 marker | 2 öre | 16 |
Sammedagh kom för retta Nilsz i Ooshult, fullmön digh giord af her Påwell i Wlfzbeck på Anna Jons dot ters wegner i Ekhult, och bekiende att han af frij wilia god willeligen hafwer såldtt sin som Måns Person 1/4 i Ekhulltt och derföre wpb:tt dansktt mönt peningar - 44 dal. hwilka han be kiende att för:de Anna tillfyllest bekommitt hafwer. Derfö re tingskiöttes 1/4 i Ekhult ifrån för:de Anna Jons dotter och tillegnades in wnder Måns Person hans hwstru Ingerdh och dheras arfwingar till ewerdeliga ägo, hwilkett kiöp jagh med nemden dömde fast och aldeles oryggeligitt. |
Bör stånda meedan thett är laglig giordt |
Blef ett par oxar som Per Swenson i Horn hade gifuit Erich i Hengarp, satte i qwarstadh, in till desz Swen Karlson som gården klandrar, hafwer fådt sin laglige afskedd oc dom. |
Kom för retta Germund i Höö och wthi wrede och has tighett beskyllade Per Sallemakares hwstru, att hon skulle haf wa stulitt tw laken, effter hwilkett måll man hafwer ran sakadtt, och i sanningh befunnedtt att hans klaga war osan, dy her bewistes för retta, att den tijdh edle och welb. Nils Siöbladh och hans husfrw, frw Malin Kååse giorde Per Sallemakares bröllop, då länthes laken af Germundh så well som af dhe andre grannarna, och wthi gestebudett |
wttbores lakenen, så well som annor åhölster, örnegådt och hyende wthi gräsett och wnder trän, och inthett funnes ighen för ähn i slåtter hösten och wore förrotne, men effter Ger mund stod opå sin klaga och wille den bewijsa, seijan des sigh dett taledtt hafwa hördt af frw Malin, der före blef afsagdt att de skulle förskaffa sigh witnesbreff af welb. Nils Siöbladh till näste tingh hwru hon dher tiändt hafwer. Och till öfwerflödh wttfeste Peder Sallemakare en 12 manna edh till näste tingh. |
Kom för retta Jöns Trulson i Grytthult och fulbor dade sin edh som han på sin hwstrus Kirstin Sigga dot ters wegner nästa lagtinigh tilförende hade wttfest, nemligen att för:de Kirstin Sigga dotter aldrigh war i rådh eller ger ningh medh sin dotter Gyridt att wpbryta Bencht Sallema kares skrijn, som han der nidsadt hade, och att hon eij af wiste när dett blef wpbrutett. |
Edemännerna | |
Jon Gummundson i Möklanäs | Kiälle i Leaboda |
Jon Trullson i Tiurcke | Nils i Åhrhultt |
Jöns Tufwason i Wedåsa | Nils i Rydh |
Per Gummundson ibid | Erich i Rydh |
Oluf i Grytthult | Per Jönson i Lambakulla |
Swen i Bråna | Jöns Trulson |
Är och bör waara frij medan eeden är gongenn |
Denne edh blef effter noga ransakningh laghligen gången och Kirstin Sigga dotter frijsagder. |
Sammedagh kommo för retta denne efft:ne bofaste dannemen, Nils Ollson i Isziöa och Erland Ollson i Floe boda, och witnade att Jöns Månson i Beckary wpbar aff her Peder i Bergunda - 6½ lod sölfwer på sin hwstrus wegner, men - 6½ lodh sölf kom hans stöfbarn till dett seija dhe är än nw obetaldt, her opå giorde dhe sin salighetz edh på lagboken. |
Bör ware barnen behollenn |
Sammedagh kom för retta effter gifwen leigd
en mandråpare och landzknecht wnder Jöns Wlfz phan
be:d Törbiörn Simonson i Ryd i Giötery sochn, hwilken
wthi Jenekiöpingh hade ihielslagitt en annor landzknechtt
wnder Nils Andersons phan, nemligen Carl Nilson i Slat
tansmåle. Och effter her inga åklagare wåre tilstädes
eij heller witne som när wåre och åsåge när dråpet sked
de, derföre blef detta ährandet wpsadt till nästa tingh,
och dråparen förlofwadt i sitt förra behåldh.
Kom för retta Jahans i Knabrill fullmöndigh giordh
Bor förtenn skuld allt Lagligit köp stånda |
försegladtt handschrifft wnder Jon Persons signeet i Skrå-
bery och egen hand, hwilken förmäldte att Jon Person
godwilleligen hafwer såldtt sin Swåger hederligh och
wellerd Man her Påwell i Wlfzbek all sin arfwe-
loott i Burskhult som är 1/8 och derföre upb:tt – 40 Rigzdall.
och 6 sletta dall. danskt mönt både för arf och ättlefwe.
Derföre Tingskiöttes och afhendes 1/8 i Burskhult och 1/8 i
Skråbbery ifrån Erland Person hans barn och arfwingar
Item 1/8 i Burskhult ifrån Jon Person hans barn och arf-
wingar och tilegnades in wnder her Påwell i Wlfz-
beck hans hwstru Anna Peders dotter och begges dhe-
ras arfwa till ewerdeliga ägo och ägendom, hwilkett
kiöp her för retta dömdes fast och oryggeligitt till e-
werdeliga tijder./.
|
Kom för retta Gisle i Tranhult och klagade till Nils i Rydh och sade att hade förröchtt honom hans låår sena, så att han aldrigh blifwer ferdigh, hwilket och är be wisligitt, och skedde wthi wrede och druckensmåll der dhe både lijka wthi wåre wållandes, och effter för:de Nils hwarken slogh eller stack Gisle, eller giorde någre åkommer å Gisle, dett man see eller skoda kun ne, wthan med hårdragande, och Gisel sielfwer wredh sigh och förröchte låårsenan, kunne man icke fella Nils i Ry till någett peninga böte, wthan parterna |
blefwo omsijder wenligen och well förlichte, sålunda, att Nils skulle gifwa Gisle wthi förlijkningh peningar - 14 rigzdal. Och när han samma peningar bekommitt hade, skulle dett wara dhem emellan en förlicht och aftaladt sak, för them och dheras effterkommandom till ewerdeliga tijder. |
Derföre bör denne förlich- ninge stånda |
Kom för rätta Boo i Gårskiöp och klagade sigh att hans gårdman Nils hade skieldtt honom och hans hwstru Estred för en tiuf, att för:de Estred skulle hafwa stulitt en särk ifrån Nilses söster, och när särken hade en stund waritt borte, fans han hengandes på en gerdisgårdh nytwettader och war sönderskoren, och blef bewijsadt att Nilses hwstru hade hafdt särken wthi sin byk och twetningh. Item hafwer och Nilses hwstru beskylladtt Boo, att han stal ett ked i wåras, noch för truldom. Och effter Nils och hans hwstru stode på och wille öfwertyga Boo, och hans hwstru sådan grof förwijtelse, ändoch de der till hade inga bewisningar eller witne. Derföre wttfeste Boo en 12 manna edh till nästa tingh. |
|
Kom för retta Måns i Bieβery och nw som offta till
förende sigh beklagade att hans ½ Skattagård i Bieβery icke
war så godh som den andre halfparten som Jöns och Per
Innehade och besäte, och sade att gården eij war rett bydt
dem emellan, Och begärade Häradtzsyn, och rett skifte
|
Bör därmedh wara och bliffwa |
på samme gårdh, hwilken syn blef hållen och gången
den 5 Iunij 1616. Och effter noga ransakningh witne och
skiell, kunne man giörligen förnimma att Jönses och Peders
½ gårdh war bätter belägen medh Jordmon till åker och eng
Än den andre halfparten. Derför wpbruto Häradtz
Nemdn ifrån Jönses och Peders halfwe gårdh en åker we
stan åkerbråtan apelleåker be:d wid Paβ 4 skepnalandh
och afstakade 2 laβ Engh i dett westra gerdett, och lade til
den andra halfparten. Her om blefwo the på både
sijdor wenligen och well förlichte, sålunda, att hwarken
Måns eller hans arfwa eij heller Swen eller hans arfua
skola effter denne dagen klandra eller qwelia In på
Jönses och Päders halfwe gårdh, wthan dett skall wara en förlicht och aftaladt sak, Man effter Man till e
werdeliga tijder; Och Hafwa HäradtzNemdn Swaratt
att dhe icke rettare eller lijkare byta kunna, ähn som
nw är skeedtt./.
|
Kom för retta Per i Ösiö och wttfeste en 12 man na edh på en wng drenz wegner Erich Erichson som tiendte her Jacob i Liunga, att han icke hade belägradt en pijga Sisza Kiels dotter sedan han war trolofwat och fest wid Christion Nilses dotter i Stafaldt, till nästa tingh. |
|
Kom för retta Nils i Ooshult fullmondigh på alle
efft:nes wegnar N. Nils Jacobson i Markary, Laßes hwstrus
|
wegner i Ållhultt Ingerdh, Jtem på Elines wegner i Siö-
arydh och bekiende att deße för:de af frij wilia godwil-
leligen hafwa såldt sin broder Brådda i Markary ¼ aff
aller Tutulta gård och derföre hafwer Brådder gifuit
sin broder Nils Jacobson Peningar _ 30 dal. Laßes hwstru
Ingerd Peningar_ 13 dal. Elin i Siöary hafwer bekommitt
Jordh igen i Siöarydz gård. Nemligen ¼ wndantagandeß
åker _ 4 skepnaland och Engh_ 4 lasz för Elines arfwe-
loot både i Tutult och Markary hwilka Peningar och Jor-
dabyte dhe bekiende sigh till fulla nöije upb:tt och bekom-
mitt hafwa. Jtem hafwer och Benchta i Alenskiöp
wpb:tt för sin arfweloot i Tutult Peningar _14 dal. Der-
före tingskiöttes och afhendes ¼ wthi Tutulta gård ifrån
alle deße för:de dheras barn och arfwingar och tilegnades
in wnder Brådde Jacobson , hans hwstru Anna Carls-
dotter och deras arfwingar till ewerdeliga ägor.
|
Bör stånda och eij återgånga |
Kom för retta Per i Stönia fullmöndigh på Mån-
ses hwstrus wegner i Håkennehult N. Jahana och på hen-
nes Moders wegner, och bekiende att för:de Måns medh
sin hwstru Jahannes och hennes moders goda Jaa och
samtöcke godwilleligen hafwer såldt Per Jonson i Hå-
kennehult ¼ af samma gårdh för Peningar – 39 dall, både
för arf och attlefwe. Derför Tingskiöttes ¼ i Hå-
kennehult ifrån Månses hwstru Jahana och begges deras
arfwingar och in wnder Per Jonson hans hwstru Segred
och deras arfwa till ewerdeliga ägo och ägendom./.
|
Bör såå blif- wa som thett laagligenn giord är |
Bör wara 6 marker |
Kom för retta Per Ingemarson i Horn och ha de stungedtt Olof i Boarp ett kiöttsår i armen, wtt feste derföre peningar - 3 marker |
cronan | 2 marker | |
häradet | 4 öre | |
häradtzhöf | 4 öre |
Item wttfeste Per Ingemarson en 12 manna ed för diuraskiutningh, derföre lendzmannen Swen i Bec kary honom her för retta hafwer beskylladt. Item skieldte Swen honom för en ährelöös skielm. |
Kom för retta Erland i Keskhult fullmöndigh på alle dhesze efft:nes wegner Nemlig: Nils Dansons i Sånema, Pär Dansons, Jöns Dansons, Item på Jön ses hwstrus wegner i Kimmelzbögd Tyridt Dans dot ter, noch Pers hwstrus wegner i Fleszery Anna Dans dotters, och bekiende att dhe af frij wilia hafwa såldt sinom broder Jöns i Kringelholmen all dheras arfwe loott som dhe effter sin fader Dan arfdt hade w thi Kringelholmen hwilkett belöper sigh en fierdingh och hafwa derföre wpb:tt alla tilhopa i werdh och pen ningar - 50 dal. Item war Erland i Keskhult fullmöndigh på Båtell Jonsons hwstru Ingerdes wegner i Stenshult och Benchtes wegner i Romberga, och be kiende att de hade såldt och wpb:tt för 1/4 wthi Kringell holmen i werd och peningar - 25 ½ dal. och en bösza. Item wthi den andra ½ gården hafwer Erlande wpb:tt på sin moders Ingredz wegner aff Jönses fadher |
Törsten i Kringellholmen peningar - 20 dal. och sedan af Törstens barn peningar - 5 dal. hwilka peningar alle desze för:de bekiende sigh till fulla nöije bekommitt och wpb:tt hafwa, Item hafwer och Jöns sin arfwelot i samme gård så att han medh arf och kiöp lagligen äger allan gården Kringellholmen. Derföre tingh skiöttes aller Kringelholmen ifrån alle desze förb:de deras barn och arfwingar och tilegnades in wnder Jöns hans hwstru Luce och dheras arfwa till ewerdeliga ägor. |
Allt laagliget bör stånda |
Kom för retta hederligh och wellärd mans her Peders witnesbref i Hwitary daterat den 25 Martij 1616 hwilkett förmäler att Per Anderson i Åby hafwer kiöpt en heel skattagård i Flattinge Knoppagården be:d af dhesze efft:ne Bencht Matzon hafwer wpb:tt för halfwer gården peningar - 25 dal. Arfwid Hofslagare och Gummund Jönson på dheras hwstrurs wegner wpb:tt för ½ gården peningar - 25 dal. och samme lille skattagård hafwer lenge legadt ödhe såsom och effter gården till öfwerflöd hafwer stådt lag buden öfwer laga tijdh. Derföre tinghskiöttes och aldeles afhendes aller Knoppagården ifrån alle desze för:de dheras barn och arfwa, och in wnder Per Anderson hans hwstru Segredt och deras arfwingar till ewer deliga ägo och ägendom. |
Är laagh fördt |
Kom för retta Nils i Ooshult fullmöndigh på Sones hwstrus wegner i Räfzhultt be:d Benchta och hennes barns |
Är thetta laagligit skoot såå bör thett stånda | wegner, och tingskiötte Brådde i Markary 1/8 i Siöarydz gård för peningar - tysktt och dansktt mönt - 32 dal. och i ättleff wet korn - 2 skep. Item framlade för:de Brådder i Mar karydh ett lagafångz breff gifuit af Ramund Gunnarson 1614 den 12 Iulij förmälandes att Brådder hafwer tilför ne kiöpt 1/4 wthi för:de Siöarydh och ett törp heter Stenlodh så att Brådder nw äger halfannan fieringh i Siöarydh och törpet medh. |
Kom för retta Aszer i Klögzhult och fulbordade en 6 manna edh som han för sin hwstru wttfest hade, att hon aldrigh hade klipt wllen af thw får som hörde Jon i Elmhult till i Albo häradtt effter som han henne her in för retten beskylladtt hafwer. |
Edemennerna | |
Jöns Tufwason i Hampneda | Jöns i Klögzhultt |
Aszer i Grimsbögd | Måns i Skateboda |
Nils i Linnerås | Aszer i Klögzhultt |
Bör wara frij effter eedhenn | Denne edh blef lagligen gången, och Aszers hw stru frijsagdh. |
Kom för retta Bråd i Markarydh fullmöndigh på Tufwe Larsons wegner boandes i Albo häradtt wthi Silkisznäs i Torsås sochn, och på Per Larsóns wegner boandesz wthi Danmark i Nyra i Broby sochn, och bekiende, att dhe på alle sine söskones wegner, hade såldt Tufwa Jönson i Hyll te 1/10 deell af aller Hyllte gårdh, wndantagandes en sösterdeel |
som Ingerdh tilkommer, och hafwer Tufwe Larson och Per Larson wpb:tt på alle sine söskones wegner i tysktt och dansktt mönt peningar - 25 dal. Och är wetandes att alle för:des moder Botill Jönses dotter hafwer gifwit sin barn för:de 1/10 till att sälia eller giöra der af hwadh dhem synes och hafwer Tufwe Jönson arfdtt i samme gårdh, så att han medh arff och kiöp lagligen äger halfwer gården Hylte wndantagandes en sösterpart. Derföre tingskiöttes för:des arfwelooter i Hylte ifrån dhem alla, födda och ofödda och in wnder Tufwe Jönson hans hwstru Karin Matthisza dotter och dheras arfwa till ewerdeliga ägo och ägendom, medh åll lenskogh fiskewatn och qwernefall. |
Bör stånda medann thett är laagligit |
Kom för retta Lars Pederson i Ifla fulmöndigh på Lasz Lundz och hans hwstrus wegner, och tingskiötte Båtell Booson i Håå halfwer Brogården i Ifla och hafwer Lasz Lundh derföre wpb:tt ett hundradtt fyretijo dal. och ett par oxar både för arf och ättlefwett. Derföre tingskiöttes för:de halfwer Brogården i Ifla i Liunga sochn ifrån Lasz Lundh hans hwstru och arfwa och tilegnades in wnder Båtell Boo son hans hwstru Gunill och deras arffwa till ewerdeliga ägo och ägendom, med alla tillågor etc. |
Bör och effter däsza skiäll stånnda |
Kom för retta Lars i Alenskiöp fullmöndigh på alle desze efft:nes wegner och bekiende att de aff frij wilia och berådde modh hade såldt och wplatitt Per Nilson 1/4 af aller Fleszerydz gårdh och derföre wpb:tt N. Per Siggason för 1/12 peningar - 75 dal. |
Bör effter desza skiäll bliffua staadigt |
både för arf och ättlefwett. Anna hans moder för ettlefwet peningar fem marker. Swen Trottason för ättlefwet danskt mönt peningar sex dal. Trotte Swenson och hans söster Anna för sam me gårdapart danskt mönt - 23 dal. swenskt mönt - 7 dal. bå de för arf och ettlefwett. Hafwer och Per Nilson tilförne kiöptt 1/6 i Fleszerydz gårdh och gifuit Per Erichson danskt mönt peningar sextijo dal. och för ättlefwett tre rigzdal. Ingred för:de Per Erichsons moder och hennes dotter Ingeborgh i Balkerydh danskt mönt peningar - 60 dal. Item hafwer Per Nilson kiöptt en engh af Per Åkeson i Siöary, hwilken liggan des är i Fleszerydz gerde och derföre gifuit danskt mönt peningar - 10 dal. Derföre tingskiöttes för:de 1/4 i Fleszery ifrån alle denne för:de deras barn och arfwingar och in wnder Per Nilson hans hwstru Anna och deras arfwa till ewer deliga ägo och ägendom medh alla tillågor i wåto och törre. |
Bör stånda effter för:de skiäll |
Kom för retta Per Anderson i Åby fullmöndigh på Götha Nilsens wegner i Åby och tingskiötte Santhe i Holie och hans hwstru Benchta en half gård wthi Holie, hwilken ½ gårdh för:de Göta Nilsens fader och moder, medh sine barns rådh och samtöcke wthi sin wellmachtt godwilleligen skienc te sin son Göta Nilsen, att wttgifwa för ett manslagh, nemliga för dett han ihielslogh Santhes son Lasz Santa son. Och hafwer för:de Santhe samma ½ gård wpb:tt wthi böter effter sin son för thw hundrade dal. peningar. Derför re tingskiöttes för:de ½ gård Holie ifrån Gota Nilsen hans hwstru och arfwa och ifrån all Göta Nilsens söskone, Per, Ingerd, Beritta och hwad nampn de hafwa kunne och in wnder Santa hans hwstru Benchta och deras arfwa till ewer deliga ägor etc. |
Sammedagh wttfeste Hindrich i Östraby i Rysby S. en 12 manna edh att han eij hade stulitt 12 alner hampe wäf, ifrån en löskåna som är hoos Jöns Jonson hafwer honom tillwijdtt, och hafwer inga bewisningh, wthan allena en lijten gosze i Bockeboda i Agunnarydz sochn hafwer sadtt skiers le, och skierlseldt är falledt på Hendrich i Östraby. |
Sammedagh framlade Bencht Jonson i Ifla en förseg ladtt handschrifft wnder her Jons signeet fordom kiörkeher de i Liunga daterat All helgone dagh 1596 hwilken förmäldte att Erich Månson i Ifla, hafwer på Jon och Trotte Benchtz söners arfwingars wegner igenlöst ifrån Jöns Bok i Bökena all den jordh, som han effter sin son i Ifla gårdh arfdt hade och derföre gifuit sölfwer 26 lodh, hwilken jordh Bencht Jon son i Ifla sedan igenlöste af Erich för sölfwer - 30 lodh på sine och sine bröders Birga och Swen Trottasons wegner, och hafwer Erich tagitt 4 lodh sölf mher af Bencht för sin bekost nadtt. Item än en försegladt handschrifft wnder för:de her Jons signett, daterat på för:de tijdh och rum, der medh han bewijste sigh kiöptt hafwa af sin broder Birga Jonson i Mierredtt, all den jordh som han effter sin fader Jon Bruth son i Ifla arfdt hade, och derföre gifuit honom wthi oxar, koer, sölfwer och en fhole alt werderat för peningar - 21 dal. 3 marker, och ett par temminga stutar för peningar - 17 marker. Noch ähn en försegladt handschrifft wnder her Jons signeet daterat wt supra förmälandes att Nils Booson i Boarp, hafwer på sine och all sin söskones wegner wpb:tt ett par oxar och peningar - 7 dal. |
Bör förthenn skuldh stånda. |
för all den jordh och ettlefwe som dhe effter sin moder Gu nill arfdt hade i Ifla gårdh. Item en annor handschrifft wnder edle och welb. Truls Kååses signeet till Öijhult da terat 1605 den 20 Aprilis der medh han bewiste sigh kiöptt hafwa 1/4 af halfwer gården i Ifla, wthaf Kirstin i Skiershult, hwilken 1/4 hon effter sitt sonebarn arfdt hadhe och derföre gifuit både för arff och ättlefwet peningar - 21 dal. en marker och en tunna korn, så att henne och hennes barn well åttnöijdes. Noch framlades än en handschrifft wnder her Jacobz signeet i Liunga daterat 1616 Dnca 1 post Trinitatis, hwilken förmäler att Boo i Fagredt hafuer såldt offabe:de Bencht Jonson en half fieringh wthi Ifla gård för pe ningar - 36 dal. 6 öre och en mösza för - 6 marker, hwilken jord Boo arfde effter sitt dötterbarn, och hafwa alle den ne för:de bekiendt sigh förb:de peningar och werdh till fulla nö ije bekommit hafwa, så att them well åttnöijes. Är och wetandes att för:de Bencht hafwer såldtt sin hwstrus jordh i Horsaberga nemligen Kirstines för peningar - 24 dal. och inlagdt wthi Ifla gårdh. Hafwer och så för:de Bencht sin arfweloot wthi samme gård, så att han medh arf och kiöp lagligen äger halfwan den norre gården i Ifla. Och wåre Lasz Anderson i Ifla och Måns Erichson ibid fulmöndighe på alle före:nes wegner och tingskiötte för:de ½ gårdh i Ifla ifrån alle denne för:de deras barn och arfwingar och fulkom ligen tilegnade in wnder Bencht Jonson hans hwstru Kir stin och begges dheras arfwa till ewerdeliga ägo och ägendom medh alla tillåger etc. |
Anno 1616 den 6 Iunij stodh
lagatingh i Skeen, wthi närwaro Kong. M.atz befalningzman
edle och welbördigh Truls Kååse till Öijhult samptt
häradtz
Nemdn | |
Jöns Jeppason i Rydh | Nils i Lillarp |
Olof i Hålegården | Simon i Bolegården |
Lars i Alenskiöp | Måns i Rya |
Nils Knutzon i Rydh | Trotte i Röninghe |
Per Benchtson i Tråtteslöf | Oluf i Stafzåkra |
Nils Jöranson i Anderstad | Simon i Sönranäs |
Sammedagh kom för rätta en fattigh knechta enkia
Anna i Stafrildt wthi Nötia sochn, hwilken hade mist sin
man för fienden, en gammall qwinna, och klageligen gaf
tilkienna, att landz prophoszen Christopher Balk hadhe
wthan laga doma pantatt en koo ifrån henne, föregifwandes
att för:de enka war hans hwstru skylldigh 2 rigzdal. Der
effter blef ransakadtt, och hade sigh tildraget att en be:d
Bencht Gadd, kom her nedh wthi landzendan, och hade full
machtt att optaga några knechtar, och öfwersee dherasz
pasz, och hade medh sigh i selskap twå drabanter,
och ebland annor orechneligh oskiell och orätt dhe bedrif
we emot dheras instruction och fullmacht kommo dra
banterna medh landz prophoszen Christopher Balk till
Gashultt der för:de Christopher hade sin fästepijga och
begyndte dricka. Då begyndte den gamble mannen
som war prophoszens swerd N. Christopher Jonson i
Gashult, att wttropa för:de Annes son Anders Nilson
och sade att han war lenge sedan wttschrefuen, och wnder
handlade medh drabanterna att the drogo strax på
timan till Stafriltt, och fengzlade för:de hennes son An
ders och förde honom fångnan till Gashult, då kom mo
deren Anna effter till Gaashult, ömkade sigh öfwer den
orett hennes son wederfhors. Tå kom Christopher
Balkz festepijga Ingredtt wtt till Anna och sade hafwer
du 2 rigzdal. då får du din son lösen, då swa
rade Anna jagh hafwer inga peningar. Då swarade pij
gan Ingredt, will thw setia migh en koo i pandt, så
will jagh låna digh 2 rigzdal.! Anna sade, her moste
någer rådh finnas, och satte Ingred sine endaste koo
i pandt, och Ingred gick in till drabanterna och flyd
de Anna sin son lösz, men Anna sågh henne inga pe
ningar wttfå, dy hon handfick henne inga peningar. Och ef
ter för:de Annes son än nw är i knechtatienesten, och
inthett hafwer dett till gode niutett, såsom och att
för:de Christopher Balk och drabanterna wåre wthi
råd och componij tilhopa att giöra orett, och war inthett
annadtt ähn dheras wnderhandlingh, och man icke kunne
tro att hon några peningar wttladhe. Derföre blef
så afdömdtt, att Ingred i Gaashult skulle sökia sin man
der hon några peningar wttfick, och taga dhem der igen, och den fattige knechta enka, som hafwer mist sin man för fienden, och hennes son ähn nw tienar, skulle hafua sine koo igen wthan lösn. |
Är rättwis ligen affsagt |
Kiöpe Jöszen i Marås är 2 gånger stemder af befal ningzmannen welb. Truls Person att swara Christopher Balk i retta, om någett arff och will inthett koma, eller be wijsa sin förfall, sakfeltes till peningar 6 marker. |
Är rätt effter som praxis nu ähr |
Sammedagh kom för retta effter gifwen leigdh en mandråpare Oluf Ollson i Romborna, en cronebonde hwilken hade ihielslagitt Cnut i Tijarp för ett åhr sedan. Först framkallades witnen som närwåre och åsåge å wigh walle när dråpett skedde, då framkom Benchtt Swenson i Romborna, Erich Örianson, hwilka giorde sin edh på laghboken att dråpett i alla måtto så tillgick som her effterfölgier. Dett begaf sigh att någre ryttare komme till Romborna och begyndte dricka, och när dhe wåre sin koos redne, sade Bencht till sin granna Erich Örianson, kom och gack in igen, wij welom dricka wtt öllkannan som står intappadtt, dett dhe och giordhe. Widh de såtho, kom Cnut i Tijarp in och war drucken, och hade samma dagh setitt hoos en annor granna och druc kett fersktt öll, och blef sitiandes hoos dhe andre, när dhe hade druckett en gångh eller 2 omkringh, sade Knutt i |
Tijarp till huswerden Bencht i Romborna, du måste gifua
migh en bijdtt maat, jagh hafwer inthett ätitt idagh, då
swarade Bencht, ja rett gerna, och bad Cnut gå till
bordett, och Knut blef sitiandes widh wngzbenckz bor
dett på sätitt, och begyndte få sigh maat, wid han nw
sadtt och ådtt, gick Olof Ollson på gålfuett och spad
zerade och hade en bösza i handen, och stegh medh hast
fram till Knut i Tijarp och sade, hwad will thw hafua?
Knut swarade, hwad will tw hafwa? Strax slogh O
luf Ollson till Knut öfwer hufwudett medh böszan,
så att han strax blef dödh och aldrigh talade ett ordh.
Nw framkom den dödas hwstru Beritta Peders dotter
sampt den dödas söster Benchta, medh dheras nemb
ste slechtt och förwanter, å fäderne och möderne
och begärade en rettwijs sentens och dom på dråpa
rens lijf, och effter målzägandens begäran blef
detta ährandett skotitt till häradtznemdn och dhem
förelagdt effter dett 12 Cap. i Dråpm. B. att dhe gran
neligen skulle skoda den dödas brått, och om dhe kun
ne tenka, att dråparen detta dråp giöre nödtrengder
eller eij, och effter noga ransakningh, witne och skiel
kunne nemden ingen skuldh hoos den döda finna, w
than dömde detta dråp wara skeedt af stor öffwerdå
dighett, och wthan all barmhertighett och wthi druckens
måll, derföre dhe och effter samma Cap. icke kunne
befrija dråparens lijff. Och effter målzägan
den ingalunda wilia bidia i fred för dråparen
wthan i all wnderdånighett hemstelle hemden H.K.M.att alles wåre nådigste herre och konungh, samptt i H.K.M.tz frånwaro Sweriges rijkes domhafwande, den edle och welborne grefwe, G. Magnus G. till Wisingz borgh samptt hans N.des adcessoribus, dhe edle welborne welbördige, höglerde, wijse och wellförståndige gode men, her om gifwa sitt betenkande, antingen dråparen skall blifwa benådder, eller effter domen stå sitt straff. |
dätte haffuer warit eet o barmhertigt och öffuerdå digt drååp |
Sammedagh kom för retta Christopher Balk fordom landz prophos, och klageligen gaf tilkienna att hans hwstrus söskone N. Arfwid i Stafrildtt Sone Laszeson ibid och Jöns Swenson i Marås sampt 2 pijgor Anna och Christion, hade borto, och giöra hans hwstru Ingred Christophers dotter förhåll på någott arf som är fallidtt effter alles för:de föräldrar saligh Christopher i Gaashultt, hwilkett ährande blef tagitt till ransakningh. Först inlades i retta ett register på then boosdeel och hemgifft som saligh Christopher i sin wellmachtt hade gifuit sin dotter Ingeborgh Chri stophers dotter och belöper sigh wthi alla persegler, o xar, koer, qwiger, getter, fåår, kåpar, kläde och annor bohagz tygh alt werderadtt wthi peningar - 148 dal. 28 öre Då framkom Ingeborgz man Arfwid Anderson, och bekiende att sådana och så monga persegler, hade wthi boosdeel med sin hwstru Ingeborgh bekommitt. Men |
han beswärar sigh att perseglarna wåre för dyrtt werde
rade, derföre blef registeret wpreknadtt och werderin
gen på hwar persegl wpläsen, då blef afslagett aff
för:de summa peningar - 20 dal. 28 öre.
Så blifwer hoos Arfwidh igen behållet - 128 dal.
Noch framlades i retta itt annatt register, förmälan
des dhe persegler som saligh Christopher i Gaashult
hade gifuit sin andra dotter Benchta till boosdeel och
hemgifft, hwilkett hennes man Sone Laszeson bekiende
sig bekommitt hafua, hwilkett belöper sigh när alla per
seglerna wåre reknade i peningar - 107 dal.
Men effter perseglerna wåre dyrtt werderade bleff
afslaget af för:de summa peningar - 20 dal.
Så blifwer behålledtt hoos Sone Laszeson
peningar - 87 dal.
Noch framlades ett annadtt register, förmälandesz
de persegler som S. Christopher hade gifuit sin tridia
dotter Gunill i Marås till boosdeel och hemgifft, belö
per sigh wthi peningar - 151 dal.
Blef afslagett af werderingen peningar - 20 dal.
Så blifwer behålledtt peningar - 131 dal.
Noch framlades ett register förmälandes dhe per
segler S. Christopher hade gifuit sin fierda dotter In
gred till boosdeel och hemgifft, hwilkett belöper sigh
wthi peningar - 63 ½ dal.
Item wåre ännw twå pijgor be:d Anna och Christion
ogiffta effter S. Christopher, hwilka ingen boosdeel hafua
bekommitt. Då framlade Christopher Balk ett re
gister, på dhe persegler som funnes wthi bodet effter
S. Christophers död i Gashult, hwilkett löper wthi peningar
- 64 dal. 1 ½ marker. Noch i fasta jord i Gashult - 38 dal.
Detta blef afsadtt denne twenne ogifte pijgor till boos
deel. Lekwell hade dhe förre mågarna, som mäst ha
de fådtt, waritt i Gaashult, bydtt och borttaget för:de persegler.
Derföre blef så afdömdt att dhe skulle lätha samme
godz och persegler komma tilbaka igen till Gaashultt
pijgorna till trogen hand, dett och her för retta wttloff
wades. Så belöper på hwar dhera nemlighen
Christion - 51 dal. 6 öre Anna - 51 dal. 6 öre.
Summa på altt dett S. Christophers barn hade be
kommitt till bosdeell och effter sin fader i arff wthi
Gaashult, löst och fast, ähr - 511 dal. 3 ½ marker.
Till denne för:de summa ähr 6 barn och samsöskone
så löper på hwart barn - 85 dal. 10 öre.
Så fattas nw för Christopher Balk och hans hwstru
Ingred wthi bosdeell och arf i Gashult - 21 ½ dal. 10 öre.
Item fattas för Anna - 34 dal. 4 öre.
Item fattas för Christion - 34 dal. 4 öre.
Desze hafwa fådt för möckitt och skola legga ifrån sigh N.
Arfwid Anderson - 42 dal. 22 öre.
Sone Laszeson - 1 dal. 22 öre.
Jöns i Marås - 45 dal. 22 öre.
Bör stånda emedan thett är laagligitt |
Sammedagh kom för retta Jöns Jonson i Nåte ry wthi Moade sochn i Albo häradtt fullmöndigh på sin hw stru Sestredz wegner så och fullmöndigh på all sin hwstrus söskones och söskonebarns wegner N. Aszer Erlandsons och Per Erlandsons barns wegner, Item på Thora Er landz dotters barns wegner, noch på Ingeborgh Er landz dotters wegner, och på Nils Erlandsons wegner i Holma, Item på Truls Åkesons wegner, noch på Kirstin Erlandz dotters barns wegner i Wermnäs, des se alle tingskiötte och afhende sigh och sine arfwingar all den jord och ättlefwe som dhe effter sin modher hwstru Kirstin i Bergh wthi Skattagården i Ifla wthi Liunga sochn arfdt hade nemlighen 1/5 af halfwer går den, och hafwer för:de Jöns Jonson wpb:tt på allesz dheras wegner för jordh, ettlefwe och laga swensktt mönt peningar - 40 dal. Derföre tingskiöttes för b:de 1/5 i halfwer Skattagården ifrån alle desze för:de deras barn och arfwa och tilegnades in wnder Es kell Månson och hans arfwingar till ewerdeliga ägor, medh allom tillågom. |
Then 4 Iunij Anno 1616 stodh häradtzsyn emellan tre skattagårdar N. Beijary i Torpa sochn och Ekön, och Groaryd i Hynderydh S., och när nemden framkom, blefwo wij ledsagade, neder om Eköns gerde opå en gammall rösll, der lågh ett lag gildt stenmerke, dett häradtznemdn för godt gillade sedan nor bätter emot bökeskogen och itt lagligit stenmer |
ke som swarar dett första, dett tridia lågh wthi ahn
lijden på bökeskogen wppe wid becken, sedan i becken
och suder till en förewdd, der lågh ett stenmerke som
åttskilier Groarydz ägor ifrån Ekön. Der ifrån öfwer
den stora Grodarydz engen i suder wtt wthi anlijden
der ligger stenmerke, der ifrån och suder bätter
der ligger och ett stenmerke, dett dhe sielfwe hålla för
godtt och omsemias. Och hwad som de i Groaryd haf
wa inmonedtt och intrengdt sine engh på Eköös gerde
dett skola dhe wtrömma effter begge merken nemligen
ifrån förewdden och rettt suder i anlijden, effter som
composen wttwijser. Men anlångande skattagården
Beijary som öfwerträder först sochnamerkett, sedan
denne laglige stenmerken, syndtes nemden wara
orett giordt, befans och i sanningh att den Backen ett
torpastelledtt som står inschrefwen i Faijes lagafångz
bref ligger innan denne för:de råmerke. Bewistes
och att de som boo i Beijaryd hafwa emot all lagh och rett
nedhuggett öfwer - 30 str gröna böker och brendt kåll aff
och illa faritt medh bökeskogen. Men effter welb. Jöns
Jöranson hafwer tilförende syndtt dem emellan och gifuit
dombref, doch aldrigh öfwerseedt denne stenmerken eller
Faijes skiell i Ekön, derföre blef denne syn och ransak
ningh wttschrefwen och dem som boo i Ekön öfwerantwardat
att frambära för lagmannen, emott dett synabref som welb.
Jöns Jöranson hafwer gifuit dem som boo i Beijary
och när lagmannen hafwer öfwerwägett begges dheras
skiell, twifler man inthett att Faije i Ekön, medh all
rett blifwer hulpen och förswaradtt.
Kom för retta S. her Peder Knutsons effterlefwerska
i Oensiö i Sönnerbo häradtt hwstru Anna, och sorge
ligen gaf tilkienna, att hon hade mist sin man, och moste
med tijden begifua sigh wthur prestagården och till en
cronegård N. Wrå wthi Wrådz sochn, på hwilken gård
hennes S. man hade wttlagdt bördzgelledtt, och sig
för retta nw som offta tilförende /och monge för hen
ne/ högeligen beklagade, öfwer den store renthe, som
af samma gård åhrligen wttgår, och hafwer doch för så
dane store wttlagor ganska ringa ägor, så att ingen blif
wer der lenge behållen. Och på rettwijsones wegner
begärade en laga syn opå gårdzens ägor, hwilkett man
henne medh någen lagligh skiel icke kunne förwägra.
Och blef samma syn hållen och gången den 5 Iunij åhr
1616. När synemennerna framkommo, och skul
le besee gårdzens ägor, funne wij ingen annor lägenhett
der åkeren war, wthan en hoop hårde såndbackar, som
sellan bärha fruchtt och engen war belägen widh en
å, och bewistes att mestadeels all åhr, blifwer höedtt
af öfwerflödigt watn borttagitt, och när törke åhr
ärhe wexer der ingen sädh. Eliest ärhe ägorna så
ringa, att der icke är mhera wttsädh om åhrett rogh och
korn än - 5 tunnor, och när engen blifwer burgen höö
- 20 lasz, så att der icke kan födas om winteren öfuer
- 14 nött, och derföre moste dhe wtgifua smör - 4 lb.
och sedan i alla andra wttlagor emot ett fullsetitt croneheman, hwilkett i sigh sielff är wppenbara oskiell och orett, derföre hafwer häradtznemdn på H.K. M.tz wår aller nådigste herres och konungz nådighe be hagh och widare confirmation wpsyndt samme cronehe man Whrå och dett lagdt wthi halfwe wttlagor, i wisza och owisza persegler, på dett samme croneheman måtte blif wa desz bätter besittedtt och wpbögdt, hwilkett nw är förfal ledtt. Her opå är gifuit bewijs wnder häradtz insegell. Blef och en jernsmediedam som ligger till samme he man som åhrligen rentar jern - 15 lb wpsyndt wthi half wa wttlagor nemligen jern - 7 ½ lb. Desze ähre råmerken emellan Wrå och en skat tegård Askaberga, först i Swartaklippo, sedan i Föle spångh, sedan twertt wester wtt i åhn. |
dätte ståår höge öffuer hetten til att con firmere |
Anno 1616 den 25 Septembris stodh lagatingh å rettan tingstad widh Hampneda i cronenes befalningzmans welb. Truls Kååses närwa ro, welb. Jöns Jöranson till Fölleskogh sampt häratz |
nemdn | |
Jons i Rydh | Jöns i Gåarydh |
Måns Batelson i Horn | Lasze i Bråddalt |
Lars i Alenskiöp | Nils i Oshult |
Ebbe i Julznäs | Oluf i Hålegården |
Nils i Ry | Per B: i Tråtteslöff |
Anders i Berghemet | Per i Fägerhultt |
Carl i Rysby och på edle och welb. Anders Grijpz weg
ner, inlade en oförsegladtt skrifft förmälandes som her
effterfölgier. Desze ägor hafwa legadtt till min
gård Skeen af ålder N. Husåkren rentar - 10 skepland
Runisåkren war gifwen för Röskullen,
Mellan åkren, Söre Krokåkren
Lille Krokåkren, Högzåkren
Stensåkren, Gudbergzåkren
Hagtornsåkren, Kåsekull.
Alla åkrar hafwa engh nedan för sigh för wthan Lille
Krokåkren, hafwer ingen, hwad rett är lather jagh Swe
riges lagh döma der om, wttengar der till Sörkulsz
engen plägar renta - 5 lasz. I Bredema en engh
som rentar thw lasz, för wthan allmenningh som dhe haf
wa tagitt inn ifrån min gårdh, och jagh bör effter Swe
riges lagh hafwa wttaf samma allmenningh så möckitt
som rentan hafwer waritt af ålder, min gårdh hafwer
rentadt åhrligen smör - 6 lb hester - 6 dagz - 6.
Sammedagh kom för retta edle och welb. Jöns
Jöranson Liliesparre till Fölleskogh och inlade i retta
ett försegladtt kiöpebref daterat den 28 Decemb.
1614 wnder edle och welb. gode mens signeter,
Lindorm Ribbingz till Boxholm och Näs, Swen Some
till Götewijk, Jöns Hanson till Säby och medh dheras
egne hender wnderschrefuit, hwilkett wthi bokstafwen för mäler, att frw Margreta Knutz dotter till Norby hadhe god willeligen medh sine söskones och förwanters rådh och sam töcke såldt och wplatitt welb:te Jöns Jöranson desze efft:ne gårdar i Berga sochn. N. Elgdiurastock och ett törp wid nampn Finnatörpet medh en qwern tilhopa rentar smör - 5 lb åhrlige hestar - 6. dagsw. - 8. gengerdh malt - 10 skep. försl och fodernöt, ett par oxar i städir hwar 6 åhr lärufft - 8 alnar. Ösle en gårdh i samma sochn rentar, smör - 3 lb dagsw. 8. åhrlighe hestar - 6. gengerdz malt en tunna, försell och fodernöt, en oxe i städir hwar siette åhr lärufft - 8 alnar hwilke gårdar för:de frw Margreta hade bekommitt wthi morgongåfwa af sin S. man Michell Person, och derföre hafwer hon wpb:tt af welb:te Jöns Jöranson gode oförfalskade rigzdal. trehundrade str dem hon bekiende sigh till fulla nöije och goda redo bekommitt hafwa. Hwarföre opstodhe häradtznemdn och medh migh enhelleligen å skaffte höl le, afhende och tingsskiötte för:de gårdar, Elgdiurastock Finnatorpet och Ösle ifrån frw Margrete Cnutz dotter hennes barn och arfwa födda och ofödda, och in wnder welb:te Jöns Jöranson Liliesparre och hans husfrw, frw Anna Jönses dotter och deras barn och arfwingar till ewerdeliga ägo och ägendom. Och war samme gårdar lagbudne och laghståndne effter Sweriges lagh, derföre dömdes detta kiöp wid fulla macht blifwa till ewer |
|
deliga tijder. | Bör allt |
emedam thet laglig giordt är stånda |
Kom för retta en husfattigh skattabonde Lasz Trulson
wthi Liunga sochn, hwilken sochn är förländt welb:dig
Jöran Månson till Bolmsnäs och hade bedrifuit een
faldt hoor medh en löskåna Ingeborgh be:d dett dhe
båden her för retta bekiende, då framkom Laszes
echta hwstru Elin och medh gråtandes tårar beder för
sin man och optecker dheras stora oförmögenhett och fat
tigdom, och effter för:de Lasz Trulson sigh medh så
dana last aldrigh hafwer befinna latett, och hans hw
stru beder för honom, hafwer man för hela häradtz för
bön, och höge öfwerhetens nådige behagh tillåtett att
han wttfeste peningar - 60 dal.
Jöran Månson | 40 dal. | |
häradet | 10 dal. | |
häradtzhöfd | 10 dal. |
Nw hafwer kånan Ingeborgh stådtt her för retta
och hafwer inthett att böta medh sin sak, wthan är bhar
fattigh, och ingen war her som för henne någet wttfesta el
ler borga wille eller den ringaste peningh wttlegga, och
hon stodh her inne för retten i alla sine ägodelar,
derföre blef hon steldt i borgan till widare beskedd i
från öfwerheten, hwru medh sådane fattige och doch bråtz
lige syndare handlas skall.
Kom för retta Håken Jonson i Replöse och tilltala
de sin fästemödz stöffader Swen Sonason om halfuan
mellangården i Röplöse, och bewijste att för:de halfwe gård war hans fästepijgos retta bördh och fäderne, medh ett lagafångz bref gifuit aff Christiern Schrifware i Was hult Anno 97. Derföre blef så afdömtt, att Swen So nason skall hafwa lösöra igen, för dett han hafwer warit medh att wttlegga i samme gård, och pijgan behåller bördan och jorden, dy i lagom wårom, gifftes aldrig kåna i odell jordh eller watnewerke etc. Gifft. B. Cap. 5. |
Är rätt dömpdt |
Kom för retta Jon Nilson i Gnustörp, hwilken hade be lägradtt Karin Anderses dotter, mädan hon war trolof wadtt /doch war dett en bonda trolofningh/ Item war och Jon Nilson trolofuadtt widh en annor pijga, på den tijden han belägrade Karin Anderses dotter, war och bondatrolofningh, dett parterna her för retta haffwa bekiendtt, Men effter för:de Karines festeman hafuer fulbordatt sitt echtenskap medh Karin Anders dotter Item hafwer och Jon Nilson fulkomnadtt sitt echtenskap med sin trolofwade pijga i Gnustörp, derföre kunne eij nemden eller dhe andelige döma denne gerningh för dobbelt hoor, wthan allena trobrådtt, derföre wttfeste Jon Nilson på höge öfwerhetenes nådige behagh och wi dare tillåtelse när domboken blifwer öfwerseedtt peningar - 20 dal. |
NBene Härom måste för fräges hoffrätten |
cronan | 13 dal. | |
häradet | 13 marker | |
häradtzhöfd | 13 marker |
Karin Anderses dotter är boandesz på frelsett, wtt feste för sin sak peningar - 40 marker. |
husbondan | 26 marker | 5 öre | 8 | |
häradet | 6 marker | 5 öre | 8 | |
häradtzhöfd | 6 marker | 5 öre | 8 |
Per i Beijarydh hafwer wadkastadtt wnder laghman nen och lade - 3 marker i retten emoott den syn som hölsz emellan Ekön och Beijary, endoch der ingen dom fell thes, wthan allena en ransakningh, der Faijes råmerke i Ekön öfwersåges, emott dhe skiell som häradtz höf dingen welb. Jöns Jöranson hade gifuit dhem i Beijary och aldrigh öfwerseedt Faijes råmerke. |
Dråp | Kom för retta en mandråpare Anders Månson be:d en lösz drengh, hwilken hade ihielslagitt en landz knechtt wnder manhafftigh Jöns Wlfz phan nemligen Lars Person i Hallarp i Anderstad sochn, och bleff fången strax widh lijkett å ferske gerningh och hafuer tillfällett och orsaken till dråpett warit sådan som nw effterfölgier. Först framkallades witnen som närwåre å wigwalle och åsåge när dråpet skedde. Då framkom Nils i Bökhult som war werdh i går den, och witnade att en fogdte tienare Jon Broke och för:de dråpare Anders Månson kommo till Bökhultt och der såte 2 knechtar för dhem och drucke, och när |
dhe hade druckett en stundh wille fogde tienerne färdasz
och gick Anders Månson wthur den stufwan och nedh
wthi sätes stufwan effter sin weria, och bandt henne wid
sigh och gick op wthi stufwan igen, och satte sigh på en kista
och ingen ordh war dem emellan faldne. Då kom Lars
Person och satte sigh der hoos, och sade till Anders, hwij
hafwer du så din weria hoos digh? Swarade Anders
Jagh hafwer sielf betaladtt wergian, jagh må well haf
wa henne? Swarade Lars, Jagh tör well sitia hoos dig
lekwell du hafwer din wergia? Tå swarade Anders
Om du än skall sitia hoos migh, så sädtt tigh icke på nac
kan, och widh the nw så talades widh, föröchtes wre
dan jw mher och mher, och kommo strax tilhopa i hårett.
Då skilgde Nils i Bökhult dem ått, och Anders steg
wtt om döran, och hade sin wergia dragen, Tå mötte
den andre fogdte karlen Jon Broke, och bad honom setia
sin weria i skijden, och Anders gick nedh på gården
och togh en sten i handen, någett der effter kom Lars
wtt, medh sin dragne wergia, och begaf sigh flux till An
ders, då kastade Anders stenen och slogh Lars wthi
brickan medh stenen, genast togh Lars samma steen
och slogh Anders igen ett slagh på benett, sedan gick
Anders in i sätis stufwan, och satte sigh i benken, wid
han sadtt hörde han Lars komma i förstufwan, då op
stodh han wthur benken, och stegh på wngztrappan,
wid Lars oplätt döran slogo the genast samman medh
wäriorna tre eller fyra slagh, och Lars hade twå
stenar i handen och wille kasta in i stufwan, då ro
pade hwstrun och bad att han icke skulle kasta, och slå
barnen, och hwstrun trengde sigh emellan dem och dhe
ras werior och in i stufwan, och widh hwstrun gick
in folgde Lars effter, och der slogo dhe åter samman
med wergiorna, och då blef Lars dödstungen, så att
han strax der effter blef dödh, och bekienner drå
paren att han stod med then ena foten på tröskelen
och med then andra foten på trappestenen, när han
giorde gerningen. Detta ährandet blef effter målz
ägandens begäran skotitt till häradtznemdn och der hoos
wpläsett dett 2 Cap. i Dråp. B. Och effter longsamptt
betenckiande swarade nämden, att dhe icke kunne dö
ma att dråparen Anders giore nödwern, wthan drapa
ren och then som dräpin blef hade lijka stor skulldh.
Derföre och effter för:de dråpare Anders blef fånghen
wid ferska gerningh strax widh lijkett, å samma dagh och
dygn, kunne häradtznemdn effter för:de 2 Cap. i Dråp.
B. icke frija dråparens lijf, wthan dråparen måtte ef
ter målzägandens begäran, Gudz och Sweriges lagh
gifua lijf för lijf. Men hwad executionen widkom
mer hemstelles H.K.M.tt allesz wåre nådigste konung
och herre, eller i H.K.M.tz frånwaro den edle welborne
grefwe Magnus Brahe, G. till Wisingzborgh, Swerigesz rijkes rådh, drotzett och H.K.M.tz domhafwande, och hans N:des bijsitiare, såsom H.K.M.tz förordnade stått hållare, att her om gifua deras, nådige, gunstige och höga betenkiande och förklaringh etc. Denne dom är wttschrifuen och försendt med dråparen till Jenekiöpingh. Och i midler tijdh är dråparen römdh af försumelse och wangömmo. |
Synes rättwisligen wara aff dömpdt |
Sammedagh kom för retta effter gifuen leigd en drå pare Erland be:d hwilken för ett åhr sedan, hafwer ihiel slagett Nils i Stackarp, och ransakningen blef då strax inschrefwen wthi 1615 åhrs dombok, opå dett tingh som höls i Maresiö. Och hafwer dråparen her för retta bekiendtt att dråpet i alla måtto så tillgick som wthi för:de ransakningh förb:lt står, och kan dråpare ingen annor witne eller skiell i retten framföra, wthan dhem som till förne ähre förhörde. Detta ährandett blef skotitt till häradtznemdn, och dem förelagdtt att dhe effter dett 12 Cap. i Dråpm. B. skulle granneligen ransaka, hwadh man kunne finna hoos den döda, och om dråparen war trengder eller icke. Och sedan nemden hade lu tadtt sin hufwud tilsammans, gåfwe dhe sådane swar, N. att dhe af föregångne ransakningh icke annadtt märka kunne än för:de dråpare Erland, wthi första begynnelsen war orsaken till perlementett i dett han skieldthe then som döder blef för kiörkenes peningar, och wiste |
Dom om et dråp. Dråparen Erlandh i Nortorpa. Then döde Nilsz i Stackarp. |
der till ingen skiell, såsom och först wttslogh och för
brött freden. Men hoos den döda fans och skulld
att han icke blef sitiandes stilla i benken som han sielf
wttlofwade sigh giöra wilia, wthan när han sågh tillfellett
språng ifrån wngzbordet och op till longhbordet der
Erland sadtt stilla i benken, togh honom widh hufwudett
hölt honom fast wid bordett och stack honom 6 styngh, för
ähn Erland slogh igen. Derföre syndtes nemden
att den som dräpen blef hade lijka och ähn större
skull än som dråparen, men icke desz mindre, när
alt war grenskadtt och öfwerwägadtt, kunne nemden ef
ter dett för:de 12 och 2 Cap. icke döma att dråparen alde
les giorde nödwern och derföre icke kunne befrija
dråparens lijff. Doch lekwell effter dråparen
fick 6 styngh, för ähn han slogh igen, hafwer häradtznemd
och hela häradet giordt förbön för honom hoos H.K.M.tt
alles wåra nådigste herre och konungh att han måtte
niuta lifuett och komma till böther. Hafwer och för:de
dråpare i midler tijdh mädan han hafwer gådt widh
skogen, förlicht sigh medh then dödas hwstru och barn, brö
der och nembste förwanter, så att dhe hafwa stådtt
her inne för retten och alle samptligen beditt för drå
paren och wilia gerna för sin målzägande rett, henda
en lijdeligh boot för sin slechtmans dödh, och alle, wthi
all som störste wnderdånighett fella en ödmiuk förbön för
för:de dråpare hoos H.K.M.tt att H.K.M.tt af gunst och
nåder wille sigh beweka lätha och nådeligen wnna och skiencka dråparen lifuet. Hafwer och för:de dråpa re ett godtt lofordh af andra, att han tilförende aldrigh war beslagen medh dett ringaste perlemente eller nå gen annor ogerningh. |
Bör konnungenn wara förbehållet änn han skall liffued niuta |
Kom för rätta Nils Nilson i Ooshult en wngh dreng och hade belägradt sin faders legopijga Kirstin Swens dot ter af echta sengh född, dett dhe båden her för retta be kiende, wttfeste för mökrenchningh effter dhett 3 Cap. i Gifft. B. peningar - 40 marker till 3skifftes. |
Är rätt dömpdt effter thett tridie Cap. i gifft. B. |
cronan | 13 marker | 8 örtig | ||
fadrenom | 13 marker | 8 örtig | ||
häradet | 6 marker | 5 öre | 8 | |
häradtzhöf | 6 marker | 5 öre | 8 |
Kom för retta Per Ingemarson i Horn, hwilken ha de skotitt sin nembsta granna Jahans i Horn igiönom bå den låren medh ett böszelood dett han her för retta bekien de, doch menar för:de Jahans sigh af samma skott ic ke blifua slett ferdigh, derföre blef wpsadtt med lytes booten natt och åhr. Orsaken till trettan war den na, att Jahans i Horn war kommen i löfte för Per Inge marson för peningar - 4 dal. Och hende sigh att Per Inge marson af en händelse kom till Jahans i Horn der i byn |
Är eet offuer dadig ting att skiute såå til een menniskie | och Jahans krafde någett hårdt på löftett, och Per sadhe I skolen well få peningar, tå sade Jahan, du lofwar så all tijdh och liuger, medh mhera mundbruk, der af wreden för öchtes dem emellan, och Jahans togh wp twå stenar, en w thi hwar hand, och Per Ingemarson gaf sigh emott gårdhen och Jahans folgde effter, der wpspendte Per sin bösza och skiött Jahans igiönom båden lhåren. Och bewijste grannarna, att Jahans war orsaken till perlementett, så att Per Ingemarson hade nödh till att wergia sigh, endoch att dett war oredeliga giordtt. Men på höge öfwerhe tenes nådige behagh wttfeste Per Ingemarson effter dett [..] Cap. i Såra. B. peningar - 40 marker. |
cronan | 26 marker | 5 öre | 8 | |
häradet | 6 marker | 5 öre | 8 | |
häradtzh | 6 marker | 5 öre | 8 |
Sten Swenson i Anderstadh rytter, wttfeste en 12 manna edh, att han eij hafwer belägradtt Anna Suensz dotter i Draerydt, effter som han är kommen i röchte. |
Kom för retta Nils i Swinaberga, hwilken wthi för gången feijgde tijdh, tiendte Esbiörn i Lönshult, som war bonda höfwitzman för Sönderbo häradt, och mädan hans husbonde lågh i läger, skiött han ett rådiur, effter sins husbondes befalningh och sende i lägredtt, dett hans husbonde för:de Esbiörn i Lönshult bekiende och bestodh att han bad honom skiuta. Och ingen kunde för:de |
Nils i Swinaberga öfwertyga, att han antingen för ett sedan hafwer feldtt diur, derföre blef han för detta ena diurett han skiött i feigde tijden frijsagder. Men kommer någer medh bewijs eller lijknelse, att han sedan till sin nötto hafwer feldtt diur, då skall han antingen weria sigh medh lagen eller och bötha effter som han blifwer bråtzligen. |
hans hoosz bonde borde böta som bee stood att han honnom thet befalte |
Den andre dagen continuerades laghtingett widh Hampneda wthi tingladan medh sam ma för:de gode mens närwarelse och häradtznemdn. |
Sammedagh kommo för retta her Anders i Anderstadh och Simon i Bolagården fullmöndige på Swenborgz wegner i Grimshult och alle hennes arfwin gars wegner. Item Nils Jöranson fullmöndigh opå Trottes i Röninge och all hans söskones wegner. Item ful möndigh på Swen Arfwidsons och all hans söskones weg ner. Desze all tingskiötte alle desze för:de dheras barn och arfwa altt thett arf och ättlefwe som dhe åtte wthi Grims hult ett skattatörp, och hafwer derföre wpb:tt N. Swenborgh hennes barn och arfwa peningar - 120 rigzdal. Trotte i Röninge och Swen Arfwidson och alle deras medarfwa alla till hopa - 15 dal. derföre tingskiöttes för:de skattatorp in wnder Måns i Maresiö hans hwstru Elin och deras arfwa till ewerdeliga tijder. |
Alt laagli git böör stånda |
Är lageligen giordt Är rätt och rättwislighit |
Kom för retta Lasz Pederson i Ifla fullmöndigh på Olofz wegner i Stockhult, och tingskiötte Lasz Andersz: i Ifla en half gård i Elinge som kallas Lille Jons gård den dhe tilförende sigh emellan bydtt hade, och nw haf wer åter Lasz Anderson igen kiöptt samme halfue gård för peningar - 92 dal. hwilka peningar han bekiende sigh till fulla nöije bekommitt hafwa. Derföre tingskiöttes för:de ½ gård i Elinge ifrån Olof i Stockhult hans hwstru och arfwingar och tillegnadesz in wnder Lasz Anderson hans hwstru Karin och deras arfwa till ewerdeliga ägor. Sammedagh kom för retta Per Jonson i Mier redtt och klageligen gaf tilkienna att hans hwstru Botill hade ländt Anders Anderson i Ösziö dansk markastöcke - 5 dal. Och för:de Anders blef strax der effter hastigt ihielslagen, för än peningarna blefwo beta lade dett Per Jonson bewijste medh efft:ne witne och edh, N. Jon Erichson i Mierredtt Esbiörn ibid. Derföre blef så afdömt att Anders Andersons arff wingar skola betala Per Jonsons hwstru - 20 dansk markerstr. Sammedagh kom för retta Lars Gummundson i Snelzböke och klagade att Per Ollson fordom fougd te i Sönnerbo härat, hade den tijd herrerna lågho wthi Wlfzbeck på fredzfördragett lathet taga ifrå honom |
fåår 2 str. Då framkom Swen Jönson och witnade, att
när Per Ollson wiste sin tienare Jon Stenson i Ifla att
hempta får eller andra nödtörffter, då wttfick han dher
till peningar att betala medh, men Jon Stenson hadhe
tagitt fåren och inthett betaladtt bondan för:de Lasz Gum
mundson, wthan påskiött att fougdten skulle betala
fåren. Derföre blef afdömt att Jon Stenson skulle
betala fåren och Per Ollson wara derföre frij.
Sammedagh kom för retta Nils Abramson i
Kånna rytter wnder Måns Stiernes phanm och klage
ligen gaf tilkienna att hans hwstrus broder Hendrich
Swenson i Kånna, öfwerföll honom och hans hwstru
Kirstin, i går affton på tingzwägen strax widh tingh
ladan, och högg hans hwstru Kirstin i hufwudet, öfwer
ögadtt med en wergia så att alt ögadtt war blådtt och
wpswullet, dett andra huggett öfwer tummellfingeren
och när för:de Kirstin wende röggen till och wille löpa
då hog hennes broder Hendrich effter henne öfwer län
den ett stortt hool på kiortelen, dett andra öfwer hä
rarna, dett tridia öfwer axlen, dett man strax i går af
ton sedan tingett war refwett hafwer seedtt och syndt.
Sedan klagade Nils Abramson att för:de Hendrich
hade tilför:ne legadtt i moorstigh för honom wthi Beck, och
wakedtt effter honom, witne her till Jöns Klason i Grytåsa
Detta ärhendett bleff wpsatt till widere ran
sakningh, och näst kommande nyårs tingh 1617.
Skall her på dömas.
Kom för retta Nils Knutson i Rydh fullmöndigh på Per Birgesons wegner i Gnustörp och på Elines wegner i Rysby och tingskiötte dheras broder Swen Ollson i Rydh 1/6 af aller gården i Horsnäs och hafwer Per Bir geson derföre wpb:tt peningar - 20 dal. Elin wpb:tt - 16 ½ dal. för all dheras arfzrett och ettlefwe wthi för:de 1/6. Item Jöns i Rysby och hans söster Botill för sin arfzrett och ättlefwe peningar - 2 dal. Item hafwer Swen gifuit sin söster Kirstin peningar - 10 marker. Item Märittes barn i Horsnäs en koo, hwilka peningar och werdh för:de hafwa wpb:tt så att them well åttnöijes. Hafwer och Swen Ollson ärfdt 1/6 i samme gårdh så att äger en treding aff gården. Derföre tingskiöttes för:de 1/3 ifrån alle desze för:ne deras barn och arfwa och tillegnades in wnder Swen Ollson hans hwstru Elin och begges dheras arfwingar till ewerdeliga ägo etc. |
Är rettwisli genn afhendh |
Kom för rätta wellerdh man her Påwell i Wlfz beck och klageligen gaf tilkienna att Per Ollson fordom fougdte i Sönnerbo häradtt hafwer latitt hode honom wttpand ta för twenne hans klockare stompner, Markarydh och Hynderyd, af hwar gårdh - 7 dal. för 612 åhrs måna des peningar är tilhopa - 14 dal. Och kunne her Påwel her för retta bewijsa att han inga månadtz peningar af sine |
stompner hade för för:de åhr wpb:tt. Då blefwo bön
derna som klockarestompnen besitia framkallade och
tilfrågade hwem dhe hade lefreradtt sine månadtz pe
ningar, då bekiende, den som boor i Markarydh, att
lendzmannen Bråd i Markarydh hade wpb:tt aff honom
halfwe månadtz peningar och halfparten resterade han
medh. Derföre blef afsagdt att lendzmannen
skulle legga ifrån sigh dett han hade wpb:tt, all dhen
stundh han inthett hade lefwereradt fougdten samme
peningar, och sedan skulle bonden betala restet så att
her Påwell bekommer tilfyllest - 7 dal. Men an
langande den bonden som boor i Hynderydh seijer
sigh hafwa lefwereradt halfparten ått sin lendzman N.
Jöns Nilson i Ökershult, och halfparten af samme gård
hafwer lenge waritt förmedledtt. Men lendzmannen
Jöns Nilson seijer sigh hafwa giordt fogdtan Per Ollsz:
rekenskap så well för stompnen i Hynderydh för
månadtz peningar som andre bönder, och fougdten
nekar sigh aldrigh hafua reknadtt stompnerna in
på någen lendzman wthi inga persegler. Der
före blef afsagdt att bonden som bodde på den tij
den på klockarestompnen skall legga wtt den halffwa
parten för dett hemanet war förmedledtt all
den stundh dett icke war inschrifwitt wthi afkortt
ningen och fougdten hade derföre fuldtt betaladtt, så wå re dett icke rett att fougdten skulle mista, effter som cam merrådz beswär lyder, Men dhe 14 marker som lendz mannen seijer sigh hafwa lefwereradtt Per Ollson, dher till nekar Per Ollson på dett högsta, och derföre wtt feste en 6 manna edh till nästa tingh och kan Per Ollson fulbor da eden, då skall Jöns Nilson betala her Påwell 14 marker. |
Är rätt afsaagt |
Kom för rätta Cnut i Hijahylte och klagade att Per Ollson fordom fogdte hade honom wthan laga doma ifrån taigtt twå koer, effter hwilken hans klagan man hafwer ransakadtt, och sålunda funnedtt wara tillgångett, att för:de Cnutz gård war afbrend af wåda eldh, och sedan fördhes gården wthi afkortningh, när Per Ollson giorde sin re kenskap blef honom samma frijhett schrefwett till refst dett han genast bewiste medh cammerrådz wnderschref na beswär. Derföre och effter Per Ollson hade betaladtt beswäredtt för än han slap ifrån Stockholm, war icke annars tilgiörandes ähn han jw måtte taga sin skada igen hoos dem som resterade, dy dömdes Per Ollson i detta fallett saklöös. |
Är rättwisth om såå är |
Per Skreddare i Eka, bekiende att han inlefwe rerade ett häradtz bewijs wthi hofretten till secrete raren Hans Ollson, lydandes om Swen Skada wthi |
Skepaldtt, som han i feigde tijden fådtt hade, |
Kätterij oförsonedt | Sammedagh blef steldtt för retta en arm synder ska Ingeborg Nilses dotter och hade ett barn i fangnen och bekiende sigh hafwa bedrifuitt enfaldtt hoor med sin egen samsösters man be:d Frende i Fiäraldtt i Hynderyd sochn. Och hafwer samma lägersmåll sigh effter hennes egen frijwilleliga bekiennelse så till dragett som her effterfölgier: Nemligen, att hennes söster för:de Frennes hwstru i Fiäraldtt lågh på barnsengh, dijtt gick Ingeborgh till att besöka henne och om afftonen när dhe hade godtt rhus, och Fren ne wille gå i sengh, togh Ingeborgh ett lius, folgde honom wthi cammaren, wpbeddade sängen och blef der liggandes hoos honom om natten, och der besof han hen ne förste gångh. Andre gången hende sigh, att Frenne och Ingeborgh kommo tilhopa wthi dryckestufwo, då blef Ingeborgh liggandes i högsätitt, och Frenne nedan före i benken, och då gick Frenne till henne 3 gånger samme natt och besof henne, och der blef hon haff wandes, Detta alt hafwer för:de Ingeborgh onödd otwingadt godwilleligen bekiendtt. Item witnade och Jon i Snelzböke och flere dannemän som hafua hördtt Frendes bekiennelse, att han och bekienner så wara tillgångett, och går nw Frende widh skogen |
Men icke des mindre begärade Kong. M.atz fougdte dom på för:de högmåle ährander, derföre blef wp läsett denne ordh af Gudz lagh, Tw skalt icke tagha tins hwstrus söster till att blotta hennes blygd. Item rigzens beslutt daterat i Stockholm Anno 1439 som lyder om högmåle ärhander, att der fadren och sonen häfda ena qwinno wetandes, och tuert om, der twå söstrar häfda en man wetandes som her är skeedtt, ändoch mannen war lagligen wijgdh wid den ena sö steren, desz mindre kunna dhe endtskyllas, att the jw grandt wiste omgengett. Derföre blef för:de Ingeborgh Nilses dotter, för denne sine egne giordhe och bekiende gerningh effter för:ne Gudz lagh och rigz sens gamble sedwane dömd ifrån lijfuet och till el den. Men hwad executionen widhkommer hemstel les wthi höga öfwerhetenes nådiga betenckandhe. Thenne domen bleff whskrefuen, och före sendt till Jönekiöpingh. |
domen är rättwisligen dömpdt |
Kom för retta Anders Gummundson i Fälles hult i Hynderydh sochn, samptt flere af hans soch nebönder och her för retta bewijste att för åhr 1613 hade lendzmannen wpb:tt för hwartt lb smör - 6 marker peningar. Och bönderna icke borde gifua för huart lb mher ähn - 5 marker effter konungens ordhningh |
dem bör för laag och rätte laaghligenn wtföra deres saack |
Derföre blef Per Ollson fordom fougdte skylldigh bönder na i Hynderydh sochn peningar - 19 dal. 3 marker. Her emott framlade Per Ollson sin rechningh medh lendzmannen, och bewiste att han hade så monga peningar afdraget medh lendz mannen, wthi andra wttlagor, och derföre skulle lendzmannen swara bönderna, men effter lendzmannen icke war tilstädes att detta tillmäle lagligen ifrån sigh legga, och lendzmannen är böndernas fångaman, der före blefwo bönderna inwijste till lendzmannen Jöns Nilson i Ökershultt att taga sin betalningh, sedan må lendz mannen och fougdten wttföra sin sak med hwar andra dett bästa dhe kunne. |
Kom för retta Sten i Anderstadh och gick sin lagh som han wttfest hade för en pijga Anna Swens dotter i Draeryd, att han henne aldrigh hade belägradtt, desze wå re hans |
Edamen | |
Jöran i Anderstadh | Nils i Bolmarydh |
Nils Jöranson ibid | Swen Cnutson i Kanarp |
Erich widh Broo | Håken i Åkerbergh |
Swen ibid | Lasze i Grimszhultt |
Anders ibid | Nils i Åkerbergh |
Hans Person i Hallarp | Sten Anderon sielff |
Bör ware frij doch med [..] om annat spörs | Denne ed blef lagligen gången oc Anna Swens dotter frijsagd, med mindre annor skiel kunna framkomma. |
Kom för retta Bo i Gårskiöp och giorde sin lagh för alle de persegler som hans gårdman Nils honom tillade |
Och wåre desze edemennerna | |
Jöns Arfwidson i Kiöleboda | Swen i Hyllte |
Jöns i Romarahylte | Per i Kimmelzbögd |
Gunne i Kåpparebögd | Jöns i Weila |
Jacob ibid | Nils i Kroxbögd |
Jöns i Holserydh | Jon i Slagerkiöp |
Arfwid i Hylte | Bo i Gårskiöp |
Denne ed blef lagligen gången och Boo frijsagd.
|
Bör wara frij |
Kom för retta Nils i Askaberga och klageligen gaf tilkienna att hans fader hade för 60 åhr sedan lagligen kiöpt 1/4 af Mäste gårdh och derföre gifuit peningar - 20 dal. Och wthi den förra danske feijgden blef gården wpbrender och sedan wthi den stora pestilentien, blefwo dhe bådhen twå dödhe som kiöpte och sålde, dett Nils medh godh skiell kunne bewijsa, och sedan dhe som gården hafua innehafdtt och besetitt, hafwa betaldt Nils - 14 dal. Men de 6 dal. wilia dhe icke betala, ty gården blef af fienden afbrend. Derföre blef her för retta så afdömdt, att dhe som Mäste gårdh innehade skulle tillföllest betala Nils - 20 dal. Eller och Nils måtte gifwa tilbaka dhe - 14 dal. han hade wpb:tt och blifwa widh sin faders kiöp nemligen 1/4 i Mäste gårdh. |
Är een rättwis doom |
Sammedagh kom för retta Per Jonson i Kieringalij
da och på alle sine medarfwingars wegner, gick en 12 Man
na Eedh, att hans hwstrus broder Arfwidh i Öshultt
|
inlöste mädan han sadtt i oskiffte boo, medh sin moder och söskone på alles dheras wegner 1/12 i Stafrildt, och togh inga sin egne peningar der till, wthan af dheras oskiff te loott. Desze wåre |
Edemennerna | |
Swen Hanson i Swenshult | Lasze i Snelzböke |
Swen i Kiäringalijda | Jon ibid |
Nils Bugge i Skaarp | Lasze i Wpsala |
Nils i Nåtaldtt | Jon i Öshultt |
Nils Erichson i Alenskiöp | Bencht i Hiulznäs |
Nils i Lillarp | Per Jonson sielff |
Är rätwislig Bör waar krafftlosz effter förbemälte skiäll |
Denne edh blef lagligen gången och 1/7 i Öshultt som för:de Arfuid hade sigh tilbydtt för dett han hade löst i Stafrildtt blef dömd all söskonen till, så att all sö skonen ähre lijka arfftagne till Öshultt, och den witnesz schrifft för:de Arfwid der opå tagitt hade af S. her Jö ran i Anderstadh blef kraftlöös giordh, och dömdh. |
desze 40 marker äro honom rätt af dömpde | Kom för retta Kielle i Slagrekiöp och wardt beskyll ladtt, att han hade afflodtt och bortkastadtt ett råmer ke, dett han godwilleligen bekiende sigh af oförståndh giordt hafwa, sakfelthes effter dhett 27 Cap. i Byg. Balken ifrån sine - 40 marker. |
cronan | 26 marker | 5 öre | 8 | |
häradet | 6 marker | 5 öre | 8 | |
häradtzhöf | 6 marker | 5 öre | 8 |
Jeppe i Hunsbergh war stemder 2 gånger att swara |
Nanna i Abbeshult och will inthett koma, eij heller bewij-
sa sin Laga förfall, Och nw tridie gången war stemder
af Tinge widh sine 40 marker dett han inthett achtar, der
före blef bötett wttdömdt, medh mindre han kan her effter
å nästa tinge bewijsa sin Laga förfall./.
|
Bör fiärde reesan dömas i huffwudh- saakenn. |
Kom för retta Jon Person i Skråbbery fullmöndigh
på sin broders Her Jöran Petrj wegner, och Tingskiötte
wellärd man Her Påwell i Wlfzbeck 1/8 i Burskhultt och
1/8 i Skråbbery, och hafwer her Påwell derföre gifuit Peningar – 80 Rigzdal. Och 12 sletta dal. danskt mönt. Item
framkom wellerd Man Her Erland i Åsenhöga på sin Mo-
ders wegner och Tingskiötte förde Her Påwell i Wlfzbeck
1/16 wthi Burskhult för Peningar– 20 Rigzdal. och 3 sletta dal.
dansktt mönt, hwilka Peningar dhe bekiende sigh till fulla nö-
ije upb:tt och bekommitt hafwa. Derföre Tingskiöttes
1/8 i Burskhult och 1/8 i Skråbbery ifrån Her Jöran Person
hans barn och arfwa, Så och 1/16 deel wthi Burskhult ifrån
Her Erlandz Moder hennes barn och arfwingar födda
och ofödda, och tillegnadesz in wnder welb:te Her Påwell
i Wlfzbeck hans hwstru H. Anna och begges theras arff-
wa till ewerdeliga ägo och ägendom. etc.
|
Bör förthenn skull ware stadigt |
Kommo för retta alle Saligh Her Peders barn och arf
wingar i Wlfzbech. N. Her Påwell på sin hwstru Annas
wegner. Her Iöran Petrj, Jon Person, Erland Person
Her Erland i Åsenhöga på sin moders weghner.
|
Bör förthenn skull deem bådom niuta. |
Deβe alle för:de Tingskiötte Swen i Beckaryd och Nils
Swenson Ibid. En heel fierdingh i Sönnertörp på 1/9 deel
när, och derföre hafwa dhe upb:tt alle tilhopa Peningar ett
hundrade dal. hwilka dhe bekiende sigh till fulla nö
ije bekommitt hafwa; derföre Tingskiöttes samma
gårdafierdingh i Sönnertörp på 1/9 deel när ifrån alle för:ne
dheras barn och arfwa födda och ofödda och in wnder Swen
i Beckarydh hans hwstru Benchta och in wnder Nils Suen
son hans hwstru Magnill och deras arfwa till ewerde
liga ägo. Och hafwer Swen och Nils lijka möckit löst./.
|
dobbelt hoor oförsonet | Sammedagh kommo åter för retta Nils i Lindåsen en gifft bonde, och Benchta i Kalzhult en enka, hwil ka wthi förledett åhr 1615 blefwo beslagne med enfaldt hoor, och effter dett war förste gångh och hwstrun bad för them båden, blefwo dhe på höge öfwerhetenes nådige behagh förskonade, och wttfeste han för samma sak peningar - 80 dal. och Benchta - 40 marker effter hon war en fattigh knechta enkia och hade mongh barn. Nw fördes för:de Nils i Lindås och Benchta fångna her in för retta, och hade åter förnyadtt sin förra syndh och bedrifuit hoor tilhopa alt sedan han för henne bötte och sondte, dett dhe båden her för retta bekiende onödde och otwingade. Och all den stund dhe nw andre gången obootferdeli gen syndatt hafwer, och ärhe husfattige, så att dhe in ge böter förmå wppehålla, wthan ähre ähn nw möckitt gelldskyllige för dhe böter dhe tilförne hafwa wttlagdtt, |
Och derföre war her ingen som för dhem will gå i bor gen, eller någett tilbiuda att wttfesta, icke kunne man hel ler gifwa dhem löösz ifrån retten, hwarföre begäradhe befalningzmannen på denne misdädare en rättferdigh sen tens och dom, hwilkett man honom her af retten icke kunne förwägra. Och all den stundh att för:de Nils och Benchta af föregångne straff och peningaböthe, inthett wil le bättra sigh, wthan således hafwa misbrukadtt konun gens nåder, blefwo dhe effter Gudz lagh sagde ifrån lif uett, som så lyda, den som hoor bedrifwer med någers mans hwstru etc. han skall döden döö, både horkånan och hoorkarlen etc. Och effter ingen wille gå i löf te för dhem, derföre blef domen wttschrefwen och för send med denne fattige syndare till Jenekiöpingh. |
domen är eenn rättwisz doom effter gudz laagh |
Kom för retta Anon i Lijdhult fullmöndigh på Bon desz wegner i Liungby och tingskiötte Per i Biershultt all den arfzrett som Bonde effter sin moder arfdt hade i Biershulta gårdh, och derföre wpb:tt peningar - 20 dal. Item war Anon fullmöndigh på Nils Larsons hwstrus wegner i Wänneböke be:d Kirstin och tingskiötte för:de Per i Biersz hult all hennes arfzrett wthi för:de gårdh och hafwer hon wpb:tt ett par oxar för peningar - 10 dal. En kiätell om 3 dal. Noch en kiätell om - 5 marker. Hafwer och för:de Per gifuit sin söster Kirstin i Boa altt thett arff och |
Alt lagligit bör stånda Jord: Balck i Cap: | ettlefwe som han åtte wthi Boa gård för Kirstines arff weloott i Biershult och till bytes peningar - 8 dal. Der före tingskiöttes för:de arfwelooter wthi Biershult ifrån Bonda i Liungby och Kirstin i Wännaböke och Kirstin i Boa, deras barn och arfwa och in wnder Per i Biersz hult hans hwstru Kirstin och dheras arfwingar till e werdeliga ägo och ägendom. |
Alt laagligit kiöp bör stånda | Kom för retta Lars i Alenskiöp och Nils Erichson ibid på sin egne wegner, och bekiende sigh hafwa såldt Trotta i Fleszerydh 1/4 på 1/5 när af aller gården, och hafwer Trotte derföre gifuit peningar tu hundrade dal. hwilka de bekiende sigh redeligen bekommit hafua. Item hafwer Trotte igenlöst en åker om 7 skepne land af Per i Fleszerydh och derföre gifuett peningar - 37 dal. Derfö re tingskiöttes för:de 1/4 på 1/5 när ifrån Lars och Nilsz i Alenskiöp deras barn och arfwingar, och in wnder Trot te hans hwstru Jahana och begges dheras arfwingar till ewerdeliga ägo. |
Är wpsatt | Arfwidh i Hylte Jacob Åkeson i Kåpparebögd tiltalade Jahan Månson och hans medarfwingar, om ett par oxar som Måns Götason hade bekommit, och derföre bortpantadt 7 skepnaland åker i Wela, och de på både sijdor förskothe sigh till witnes, blef detta wpsadtt till dhe komma fram medh sin witne. |
Kom för retta Jon Erichson i Slagrekiöp på sine |
egne wegner, oc tingskiötte Jon Person i Slagrekiöp 2/3 af Slagrekiöpz gårdh, och bekiende sigh derföre haf wa wpb:tt peningar ett hundrade dal. både för arff och ätt lefuet, Jöns i Kimmelsböke hafwer wpb:tt för 4 skep neland åker peningar - 16 dal. Item hafwer Jon Persons hwstru Elin arfdt 7 ½ skepnaland, så att Jon medh kiöp och sin hwstrus arff lagligen äger 2/3 af Slagrekiöp. |
Är thet lag fånngitt bör thet stånda |
Sammedagh kom för retta Nils Anderson barn föd wthi Lambekulla i Agunnarydz sochn och tingskiötte sin faderbroder Per i Lambekulla 1/4 af Lambekulla gård, och bekiende att hans fader för:de Anders wthi sin lifz tijdh och han och hans söskone, nw sedan hafwa wpb:tt för arff och ättlefwe peningar - 40 dal. |
wt supra rätwisth |
Kom för retta Swen i Beckaryd och inlade en för segladtt handschrifft, daterat 1603 den 15 Iulij wnder her Jacobz signeet i Liunga, der medh han bewiste sigh lagligen kiöptt hafua af Båtell Bosons hwstru Gunill i Håå, alt thett arf och ättlefwe som hon wthi Qwänarp och Beckaryd arfdt hade, och derföre wpb:tt peningar - 14 dal. Noch en annor handschrifft daterat 1611 den 4 Iunij wnder her Thomises signeet i Giöteryd förmälandes att för:de Swen lagligen hafwer kiöptt, af Nilses hw stru Elin be:d i Käskhult all hennes arfweloot i Qwänarp |
Är lagligit kiöpt bör thet laglig stånda |
och Beckary, så och alle de pantajordh och engar, som
hennes föräldrar till sigh pantadtt hade och bortsåldt sin loott, och wpb:tt för alt ihop peningar - 20 dal. Och war Per Jahanson i Judult fullmöndigh på Elines wegner i Käskhult, att skiötta för:de jordh och eng ifrån Elin och in wnder Swen i Beckary medh alla tillåger i Horsöij a och Hampneda. |
alt laagligit är rät fån- git och bör stånda. |
Kom för retta Sone i Bårshult och Jon i Fagerhult
fullmöndige på Jons wegner i Fagerhult, Item på Jön-
sas wegner. Jöns och på Elines wegner i Ramnäs, så
och på Anderses wegner i Fagerhult och tingskiötte dhe-
ras Broder Sven Månsson, alt thett arf och ettlefwe som de
åtte wthi i halfwan gården Bårshult och hafua derföre upb:tt
som her effterfölier. Jon Månson peningar - 13 dal. 1 marker
och i ättlefues gåfuo peningar 1 dal. Jöns Månson peningar
- 36 dal. och en skeedh om 3 lodh både för arff och ett-
lefwe. Elin hans söster Peningar – 34 ½ dal. danske och
en fyra lod skeed. Anders Månson ett hundradtt
och Nije dal. både för arf och ättlefuet. Hafuer
och så Swen Månson sin arfpart i samme ½ gård
så att han nw medh arf och kiöp lagligen äger halfuan
gården Bårshult. Derföre tingskiöttes för:de ½
gård ifrån alle förde dheras barn och arffwingar föd-
de och ofödde och in wnder Swen Månson hans hw-
stru Maritt och begges dheras arfvingar tlll ewer-
eliga ägo och ägendom.
|
Kom för retta Jöns Tufwason i Hampneda på si ne egne wegner och Måns i Horsaberga fullmöndigh på Nils Aszersons wegner /som och tilstädes stodh/ och ting skiötte Jöns Anderson halfwan then lille gården i Hampneda för peningar - 55 dal. Och hafwer för:de Jöns Anderson igenlöst en åker och der till engh ifrån Bo till Wdda och gifuit henne peningar - 5 dal. för sin pandtt. Måns i Horsaberga för sigh och all sin söskone wthi ett lefwes gåfwo peningar - 4 dal. Och är summan all ihop - 64 dal. Derföre tingskiöttes för:de ½ gård Hamp neda ifrån Jöns Tufwason och Nils Aszerson dheras barn och arfwa och in wnder Jöns Anderson hans hw stru Kirstin och deras arfwa till ewerdeliga ägor. |
Är thetta lagligit giordh så är thet rätt giordh |
Sammedagh kom för retta Nilsz i Isziöa och tilltalade Gummund Nilson i Älinge om en städia wthi för:de Elinges gårdh. Och hade sigh så om dheras förordh när Gummund stadde gården af Nils i Isziöa, att Gummund skulle för 7 åhrs städie och lego wpbygga ett så godtt fähus på halfwer Elinges gårdh, som dett Nils sielff hafwer wpbögdt på sin gårdh Isiöa. Och nw är förlopedtt 3 åhr aff städ ian, och Nils will endtligen afwräka Gummundh ifrån gården emot sin wilia, derföre och effter |
Thet är och rättwislig effter laag | Gummund hafwer fulkompnadtt bygningen, och icke will godwilleligen wndanflötia, blef afsagdtt att Gummundh skulle sitia sine städie wtt, effter dett 20 Cap. i Jord. B: |
Är thett medh hustrunes gooda wilia skiet så är thett rätt |
Sammedagh framlade Nils i Runkarp ett förseg ladtt kiöpebreff, wnder hederligh och wellärd mans her Germundz signeet och Lasz Persons i Ifla, Item wnder her Månses capelan i Giöteryd signeter, desz innehåld förmäler, att her Thomas i Giötery med sine hwstrus H. Kristines goda jaa och samtöc ke hafwer af beråd modh godwilleligen såldtt beske den danneman Nils i Runkarp en halff skattagård i Ifla den sönderste gården och östan åån. Och bekiende sigh derföre hafwa wpb:tt tysktt och danskt mönt peningar - 120 dal. både för kiöp och ättlefwett Item sölfwer - 8 lodh, hwilka peningar och sölffwer her Thomas bestodh sigh tilfyllest bekommitt haff wa till fulla nöije. Derföre tingskiötte och afhende för:de her Thomas sin hwstrus ½ gård i Ifla ifrån them och alla theras arfwingar födda och ofödda och tillegnade in wnder Nils i Runkarp hans hw stru Kirstin och begges dheras arfwingar till ewer deliga ägo och ägendom. |
Nilsz Eskilsz[..]
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 260 / sid 1 (AID: v49313.b260.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |