Sunnerbo dombok 1637

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 155 / sid 9 (AID: v49320.b155.s9, NAD: SE/VALA/0382503)
8v Sammadagh kom för retta Niels Håkonszon i Ekhult gift skattebondhe
och blef anklagat hafua besofuit Brådda Matthisza dotter ogift kåna och
aflat barn medh henne huilken gerningh the goduilligen bekänna.
Derföre blefuo de båden efter Gudz lagh sagde ifrån lifuet. Then som hoor
bedrifuer medh någon mans hustru han skall döden döö både horkarlen
och horkånan therföre at han medh sin nestes hustru hoor bedrifuit hafuer.
Item war och itt röchte eller löst taal vtkommit att förbe:de Brådda Matth
thisza dotter skall medan hon tiente Sigge Nielszon i Ekhult och hans
gambla hustru i 22 åhr wara kommen i taal för honom. Effter huil
ket måll man hafuer fliteligen ransakat. Och efter retten finner
ther till ingen skiäll eller liknelse. Derföre blef vpsat till widare
ransakningh. Ähr och förbenemde Sigge i röchte för en gifft
hustru Magnill i Ekhult och är theraf förorsakat at Magnilles
man Bengt Jönszon i Ekhult war wanför i sin hand och icke förmåtte
giöra sin kiöpstadz reesza och fördenskull sende sin hustru medh Sigge
och flere grannar till kiöpstadz, der af kom röchtet. Vpsat.

Sammadagh kom för retta edle welb: Suickert Nirodt fulmöndigh
på edle welborne frw Kirstines vegnar till Vglansrydh och framlade en
handskrifft på 300 rsdlr in specie, handskriften daterat 18 Septemb:
1632 och begärade att Måns Jonszons fulmechtige Aszer Per
szon wille beuisza om samma handskrifft war betallat.
Her till suarar Assar sålunda at han i tuenne postar sende förbe:de 300
rsdlr medh prophoszen Erland till Vglansrydh och i samme penningar
fattades 18 rsdlr som Måns Jonszon hade betallat för Polman hoosz
Petir Skåtta i Jönekiöpingh. Och efter the 18 rsdlr icke folgde
summan finge de inthet handskriften igen. Men efter
prophoszen fick huarken quittens eller handskriften igen, vthan
handskrifften fans i Polmans gömmor är saken tuifuelachtig huar
före Måns Jonszons fulmechtige vtfeste en 12 manna eed at dhe
300 rsdlr som stod i handskrifften ära redeligen betallade, vndantagan
des dhe 18 rsdlr som Piter Skåtte bekommit hafuer.
Sedan framlade Måns Jonszons fulmechtige en rekningh emillan ho
nom och welb: Jöran Polman, des innehåld at Polman war
skyldig kåpperpenningar 311 dlr 20 öre. Sölfuermönt 43 ½ dlr.
9r Her emot protesterar ryttmestaren och seger att Polman skänkte Måns
Jonson en sölfuerkanna om 66 lodh, lodet 3 marker godt mönt.
Item interesse för 300 rsdlr, 20 om åhret, löper 30 rsdlr. Löper i
kopperpenningar 312 dlr.
Dhenna tuistiga sak bleff sålunda förlicht at ryttmestaren på welb:
frw Kirstin Lilliesparres wegnar till Vglansryd betallar Månsz Jonszon
40 rsdlr in specie, sedan gifuit Månsz Jonszon sin handskrifft igen påå
300 rsdlr., Och eeden derföre fester, i förlikningh vpgifuin.
Item den rekningh Månsz Jonszons fulmechtige framlade, dödat, så väll
som alla skriffter nye och gamble som emillan welb: Jöran Polman
och Månsz Jonszon paszerade, ära döde, och i alla bookstäffuer casserade.

Carll i Ryd i Markarydz sochn bleff af nembden warder för den mistan
ken han vthj kommen war at han sin egen son om lijfuet skall hafua
ombracht efter goszen lop bort i den dyra tijden och är sedder af Johan
Tykaszon och af en piga Ingerd Gisles dotter ner han bortgick.

Kom för retta Wiar Perszon i Markaryd, dreng, och hade belägrat en löszkå
na Karin Peersdotter i Siöarydt, sakfeltes till penningar 18 marker, både
karll och kåna.
cronan 12 marker
häredet 3 marker
heretzhöfd: 3 marker

Sammadagh klagade befallningzmannen welförståndig Gumund Anderszon
och klagade att den tijd han war i Läszeridt hoosz fierdingzmannen Peder i
Läseridt
och hålla reckningh tå sende han budh efter Clemmit at han skulle
gå till honom och han ville inthet. Framme på dagen ner Clemit
var öfuerdruckin kom han in till fouden vreder, tå sade fouden, huar är
eder frid? Clemit suarade, min frid står her vthj, och öfrade yxan hotan
des honom, och brödtz möckit, och brukade onöttig mund. Sedan togh
hans suerfader Jeppe i Kuggeboda vthj honom och förde vtom dören.
Om morgonen kom åter Clemit igen fast obeskedeligh hötte och truga
de befallningzmannen, giörandes honom stort förtreet och spot, thet
Peder i Läserydt vitnar och Clemit icke kan neka, såszom och gaf bort landz
höfdingen och fouden, han nekar allena till at han icke bortgaf lanzhöfdin
gen. Men bekenner at han war så druckin at han inthet mintes
huad han giorde. Icke des mindre för den despecht han giordhe
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 155 / sid 9 (AID: v49320.b155.s9, NAD: SE/VALA/0382503)