| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 152 / sid 6 (AID: v49320.b152.s6, NAD: SE/VALA/0382503) |
5v
Anno 1637 den 9 och 10 Martij stodh lagating i Synner
bo häradtt vthi Håå, öffuervarandes ståtthållaren vtöffuer Jöne
köpingz och Cronobergz lhän, edle welb: Peder Månszon Lodh till
Hielmsenga. item häretzfouden ehrlig wellförståndigh
Gumund Anderszon i Sken, sampt häredtz nembdemen.
Kom för retta Måns Botilszon i Horn och giorde en 6 manna eed at han
iche war i löfte för Måns i Fårtorp för 18marker, eij heller vpbar samme
pennningar när bytet stodh i Ryd både på lösörana och jord.
Dhenne eed blef lagligen giord och gången och Måns Botilszon för för
be:de penningar frijkiendh.
Sammadagh tingfördes en gift skattebonde Hans Suenszon i Boarp
och bleff angifuen wara kommen i röchte för sin legopiga Karin Eskilz dot
ter i samma gård huilket röchte hafuer lönligen gådt i suång der i soch
nen de boandes äre, doch will ingen ståå för talet, iche är han heller
inne tagen, eij bära barn vitne, hanszes hustru giör dem och frij
och suorit at hon såg aldrig någon liknelse till löszachtigheet them emill
lan. Derföre blefuo de båden för samma röchte frijkende medh
condition at pigan skall fly sig annor tienst.
Kom för retta Sten i Ifla och lät vpskriffua sit lagkynne ther medh at
fulborda den eed han vtfest hade för sin fordom stalbroder Måns
Jönszon be:d huilken var i föllie medh honom ifrån Elbingen till Pi
bo häradtt vthi Håå, öffuervarandes ståtthållaren vtöffuer Jöne
köpingz och Cronobergz lhän, edle welb: Peder Månszon Lodh till
Hielmsenga. item häretzfouden ehrlig wellförståndigh
Gumund Anderszon i Sken, sampt häredtz nembdemen.
| Nembden | |
| Måns Botillszon i Horn | Per Bengtszon i Trotteslöff |
| Per Johanszon i Juddult | Oluff i Holegården |
| Per Nielszon i Ösziöö | Anders i Bergheem |
| Niels Erichszon i Alenskiöp | Joen i Snelzböke |
| Peder i Söndrewrå | Giszell i Tranhult |
| Niels Bengtszon i Horn | Jon Jonszon i Rydh |
Kom för retta Måns Botilszon i Horn och giorde en 6 manna eed at han
iche war i löfte för Måns i Fårtorp för 18marker, eij heller vpbar samme
pennningar när bytet stodh i Ryd både på lösörana och jord.
| Eedemen | |
| Måns Botilszon | Suen Giszlaszon i Horn |
| Niels Bengtszon i Horn | Oluff i Skekarp |
| Niels Erichszon i Alenskiöp | Joen i Stighult |
Dhenne eed blef lagligen giord och gången och Måns Botilszon för för
be:de penningar frijkiendh.
Sammadagh tingfördes en gift skattebonde Hans Suenszon i Boarp
och bleff angifuen wara kommen i röchte för sin legopiga Karin Eskilz dot
ter i samma gård huilket röchte hafuer lönligen gådt i suång der i soch
nen de boandes äre, doch will ingen ståå för talet, iche är han heller
inne tagen, eij bära barn vitne, hanszes hustru giör dem och frij
och suorit at hon såg aldrig någon liknelse till löszachtigheet them emill
lan. Derföre blefuo de båden för samma röchte frijkende medh
condition at pigan skall fly sig annor tienst.
Kom för retta Sten i Ifla och lät vpskriffua sit lagkynne ther medh at
fulborda den eed han vtfest hade för sin fordom stalbroder Måns
Jönszon be:d huilken var i föllie medh honom ifrån Elbingen till Pi
lo Anno 1628 och ther blef dödh, at han icke var villiandes eller vål
landes i hans dödh, eij heller bortstaal eller fördolde sig till nötto
landes i hans dödh, eij heller bortstaal eller fördolde sig till nötto
6r
någre penningar som hörde Måns Jönszon till. Item thet vitnes
breffuit är retuist som en predicant i Pilo her Jacob Erici honom
gifuit hafuer.
Denne eed blef lagligen giord och gången och Sten blef för then gambla
sagan om Måns Jönszons dödh frijkendh, deslikest och för hans pen
ningar såszom och at han icke war i råd medh Måns Jönszon om rym
ningh. Icke des mindre efter Jeppe i Kuggeboda hade i vrede skielt
Sten för samma penningar och nu rettade sin ord och badh Steen om
venskap, skall laggången icke förstås wara gången emot honom
vthan emot thet almenna röchtet och talet som Steen war påfördt
för samma sak, Sten och Jeppe blefuo wänligen och vell förlichte.
Sammadagh bleff Jeppe i Kuggeboda frijkiend för det talet han är i
kommen sålunda at han skulle varit för hård emot sin egen son, så
at han antingen för redhoga eller för hugg är bortlopin och somlige
hafua fördt thet röchtet på honom at han skulle hafua mördat honom
thet tå aldrig finnes skiell till vtan drengen är synder i Nykiöpingh
hoosz en tromettare then han folde ådt Pryszen och sedan hafuer ingen
spordt till honom.
Kom för retta Karin i Stockhult klagandes at hennes man Bengt Ol
son togh en skiöka och förrymde sit echtenskap ådt Danmark och hafuer
warit borto i 6 åhr och lefde efter sig fem echta barn. Och när han
rymbde kiendes befallningzmannen Måns Jonszon vid Bengt Olsons
fasta jord i Stockhult. När alt var ransakat befans at Bengt Olszonn
hade sålt all sin jord och fasta fäderne i Stockhult för än han römdhe
vndantagandes itt litit stycke af en haga och en åker som kallas Elz
åker som hans hustru satt oppå och efter thet är beuiszligit at Bengt
Olszon bortsålde 4 skeppeland af sin hustrus Karines fasta jord, för än
han rymde, bleff henne samma lille haga och åker i staden igen
för sina jord tilldömdt.
breffuit är retuist som en predicant i Pilo her Jacob Erici honom
gifuit hafuer.
| Eedemen | |
| Sten Jönszon i Ifla | Sten Suenszon i Ösziö |
| Jöns Stensszonn | Måns Perszon i Håå |
| Niels Jönszon | Gumme Botilszon i Håå |
| Gumme Jönszon | Per Månszon i Ifla |
| Harall i Grimmarp | Påuell Jönszon i Ifla |
| Suen Stenszon i Vlarp | Sten Olfszon i Boalt |
Denne eed blef lagligen giord och gången och Sten blef för then gambla
sagan om Måns Jönszons dödh frijkendh, deslikest och för hans pen
ningar såszom och at han icke war i råd medh Måns Jönszon om rym
ningh. Icke des mindre efter Jeppe i Kuggeboda hade i vrede skielt
Sten för samma penningar och nu rettade sin ord och badh Steen om
venskap, skall laggången icke förstås wara gången emot honom
vthan emot thet almenna röchtet och talet som Steen war påfördt
för samma sak, Sten och Jeppe blefuo wänligen och vell förlichte.
Sammadagh bleff Jeppe i Kuggeboda frijkiend för det talet han är i
kommen sålunda at han skulle varit för hård emot sin egen son, så
at han antingen för redhoga eller för hugg är bortlopin och somlige
hafua fördt thet röchtet på honom at han skulle hafua mördat honom
thet tå aldrig finnes skiell till vtan drengen är synder i Nykiöpingh
hoosz en tromettare then han folde ådt Pryszen och sedan hafuer ingen
spordt till honom.
Kom för retta Karin i Stockhult klagandes at hennes man Bengt Ol
son togh en skiöka och förrymde sit echtenskap ådt Danmark och hafuer
warit borto i 6 åhr och lefde efter sig fem echta barn. Och när han
rymbde kiendes befallningzmannen Måns Jonszon vid Bengt Olsons
fasta jord i Stockhult. När alt var ransakat befans at Bengt Olszonn
hade sålt all sin jord och fasta fäderne i Stockhult för än han römdhe
vndantagandes itt litit stycke af en haga och en åker som kallas Elz
åker som hans hustru satt oppå och efter thet är beuiszligit at Bengt
Olszon bortsålde 4 skeppeland af sin hustrus Karines fasta jord, för än
han rymde, bleff henne samma lille haga och åker i staden igen
för sina jord tilldömdt.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 152 / sid 6 (AID: v49320.b152.s6, NAD: SE/VALA/0382503) |