| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 176 / sid 30 (AID: v49320.b176.s30, NAD: SE/VALA/0382503) |
29v
och Romborna by. Men efter man euärdeligen och alle de nye
påfunne råmerke de vthj Romborna in på Kierringes rätte ägor vht
wiste i enigheet casserade och ogillade dömde och afsagt at Kierrin
ges by her efter måga niuta deras gambla ägor och häfd in till Rombor
na giärde aldeles af them i Romborna, nu warandes eller efter them
kommandes, oklandrade euärdeligen vidh lagligit straff tillgiöran
des. Omsider bekiende grannarna i Romborna at huar
ken de eller deras förfäder hade haft någon rett nordan deras frid
bende, till yxehögge, vthan för loff och lego, och för den skull giorde med
sina grannar en wenlig förlikningh her på platzen och giorde hand
streckningh att de här efter skolla wara lijka goda wänner och inthet
intrångh tilbiuda på deras skogh i Kierringe vthan för loff och lego.
Anno 1637 dhen 20 Maij höltz häredtz syn emillan Romborna
by i Anderstad sochn och itt torp [..] sampt skattegården
Trolstorp, båda bögda af Bergheems byamåål i Kånna sochn.
Råmärken ther emillan gillades ifrån Pepersziöö i Biärnön, sedan
synrett i Suartetuff i Trolstorpa hegnat, sedan i Trolstorpa leda
stolpa, ther Romborna möta medh theras brodeel, sedan rett söder
till Fårtorpa ägor wedertaga.
Her emot protesterade dhe i Biergheem och Trolstorp och wille medh
gamble trowärdige vitne beuisa att märket går i Miärebeck och i Suar
tatuff och tillbudo en 12 manna eed att merket går i Miärabeck och
icke i Suartatuff och seija att Suartatuff aldrig war märke.
Derföre bleff afsagdt at wederparterna på båda sidor måga skaffa
de beste witne de kunna till nesta häretztingh vidh Hampnadha
sedan skall dem emillan fellas domb.
påfunne råmerke de vthj Romborna in på Kierringes rätte ägor vht
wiste i enigheet casserade och ogillade dömde och afsagt at Kierrin
ges by her efter måga niuta deras gambla ägor och häfd in till Rombor
na giärde aldeles af them i Romborna, nu warandes eller efter them
kommandes, oklandrade euärdeligen vidh lagligit straff tillgiöran
des. Omsider bekiende grannarna i Romborna at huar
ken de eller deras förfäder hade haft någon rett nordan deras frid
bende, till yxehögge, vthan för loff och lego, och för den skull giorde med
sina grannar en wenlig förlikningh her på platzen och giorde hand
streckningh att de här efter skolla wara lijka goda wänner och inthet
intrångh tilbiuda på deras skogh i Kierringe vthan för loff och lego.
Anno 1637 dhen 20 Maij höltz häredtz syn emillan Romborna
by i Anderstad sochn och itt torp [..] sampt skattegården
Trolstorp, båda bögda af Bergheems byamåål i Kånna sochn.
Råmärken ther emillan gillades ifrån Pepersziöö i Biärnön, sedan
synrett i Suartetuff i Trolstorpa hegnat, sedan i Trolstorpa leda
stolpa, ther Romborna möta medh theras brodeel, sedan rett söder
till Fårtorpa ägor wedertaga.
Her emot protesterade dhe i Biergheem och Trolstorp och wille medh
gamble trowärdige vitne beuisa att märket går i Miärebeck och i Suar
tatuff och tillbudo en 12 manna eed att merket går i Miärabeck och
icke i Suartatuff och seija att Suartatuff aldrig war märke.
Derföre bleff afsagdt at wederparterna på båda sidor måga skaffa
de beste witne de kunna till nesta häretztingh vidh Hampnadha
sedan skall dem emillan fellas domb.
30r
Anno 1637 dhen 20 Maij wardt jagh sampt någre af häredtz nembd
aff Jacob i Neglinge kallade till att skerskåda en tuistig sak emillan ho
nom och Påuell ibidem i frelsesgården boandes, nerwarandes hans
husbonde fougde wellachtat Bastian Matzon på Bolmarydt.
Först war them en tuist emillan nordast widh giärdet om en giärdes
gård Påuell honom till prångh hade flott in emot her Jönszes gierdes
gårdh ther boskapen hade gatan till siön och giort gatan för trångh och
elliest emot itt stenskiärff i siön så att boskapen för möckit trengdes.
Derföre blef afsagdt at Påuell skulle taga vp sin giärdesgård och nu strax
flöttia till en stoor sten, sedan ner winter kommer föra fram
giärdzle och settia giärdesgården vp medh siön till en stoor stubba,
sedan skall Jacob gierda i siön och hålla then skadelöösz för all ofrid
af theras egen så wäll som annarsz boskap.
Ther nest war en tuist wid Jacobz fordom tompt at ner Jacob ha
de flot sin hwsz af gamble stellet och tidt the nu stå och satt på sin
egen åker och enskijlta ägor, tå satt Påuell efter i frelsesgården och
icke des mindre brukade tridingen aff skattegården, tå gärde På
uell in fägatan och kålgårdztompterna widh gamble fähusz staden
och thet brukade för skatta ägor så lenge han skattade för tridin
gen af skattegården. Men sedan skattegården ärfdes ho
nom ifrån togh han skattägorna in till frelset och en tijd långh e
mot lagh och rätt försuarat. Och effter det war na
turlige skatteägor och hörde skattetompten till, derföre blef och sam
ma stöcke dömdt till skattatompten igen.
Till thet tridie hade Jönsz Carlszon fordom på frelsesgården boan
des satt en stuffua och andra husz nidh igenom 1 ½ aln in på
skattetompten. Derföre bleff afsagdt at Bastian medh
bondan skulle giffua Jacob itt stöcke i åker eller engh igen
och Jacob måtte bruka så lenge stufuan kan ståå.
Ner stufuan är förfallen skall hon flöttias in på rette tompten
och sedan tager frelsesgården sina ägor igen och inthet widare
blåndas i hoop.
aff Jacob i Neglinge kallade till att skerskåda en tuistig sak emillan ho
nom och Påuell ibidem i frelsesgården boandes, nerwarandes hans
husbonde fougde wellachtat Bastian Matzon på Bolmarydt.
Först war them en tuist emillan nordast widh giärdet om en giärdes
gård Påuell honom till prångh hade flott in emot her Jönszes gierdes
gårdh ther boskapen hade gatan till siön och giort gatan för trångh och
elliest emot itt stenskiärff i siön så att boskapen för möckit trengdes.
Derföre blef afsagdt at Påuell skulle taga vp sin giärdesgård och nu strax
flöttia till en stoor sten, sedan ner winter kommer föra fram
giärdzle och settia giärdesgården vp medh siön till en stoor stubba,
sedan skall Jacob gierda i siön och hålla then skadelöösz för all ofrid
af theras egen så wäll som annarsz boskap.
Ther nest war en tuist wid Jacobz fordom tompt at ner Jacob ha
de flot sin hwsz af gamble stellet och tidt the nu stå och satt på sin
egen åker och enskijlta ägor, tå satt Påuell efter i frelsesgården och
icke des mindre brukade tridingen aff skattegården, tå gärde På
uell in fägatan och kålgårdztompterna widh gamble fähusz staden
och thet brukade för skatta ägor så lenge han skattade för tridin
gen af skattegården. Men sedan skattegården ärfdes ho
nom ifrån togh han skattägorna in till frelset och en tijd långh e
mot lagh och rätt försuarat. Och effter det war na
turlige skatteägor och hörde skattetompten till, derföre blef och sam
ma stöcke dömdt till skattatompten igen.
Till thet tridie hade Jönsz Carlszon fordom på frelsesgården boan
des satt en stuffua och andra husz nidh igenom 1 ½ aln in på
skattetompten. Derföre bleff afsagdt at Bastian medh
bondan skulle giffua Jacob itt stöcke i åker eller engh igen
och Jacob måtte bruka så lenge stufuan kan ståå.
Ner stufuan är förfallen skall hon flöttias in på rette tompten
och sedan tager frelsesgården sina ägor igen och inthet widare
blåndas i hoop.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 176 / sid 30 (AID: v49320.b176.s30, NAD: SE/VALA/0382503) |