| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 168 / sid 22 (AID: v49320.b168.s22, NAD: SE/VALA/0382503) |
21v
äga, skolla gifua Måns Gudmundszon 20 sletta dlr, sedan taga igen sina
quarnsteenar och järnredskap der medh är then trättan förlicht.
Sammadagh skielte Niels Erickszon i Alenskiöp Larsz Jonszon i Rydh för en
lögnare och thet breeff han hade gifuit Niels i Quinnalt på hans barns
vegnar på jorden i Alenskiöp it lögnabreef huilket är af her Erlandh i
Vlzbeck skreffuit och vnderskrefuit. Men Niels i Alenskiöp war
fixerat at dem som sade sig hafua läsit breffuit och thet annorlunda
vttydat än thet i bookstaffuen lydde. Och effter han war
interesherat i samma kiöp wille han och weta huru brefuit stält
war och i harm kastade fram onde ordh. Men nu på tinget blef
han annorlunda vnderrettat och för den skulld rättade sin ord och badz
före. Derföre blefuo parterna vthan skada förlichta och Nielses
barn i Quinnalt behöllo jorden som de kijffuade om.
Anno 1637 dhen 15 Maij stod fierdingz tingh i Syn
nerbo häradtt vthj Thomarydtt i Hynnerydz sochn, öffuerwarandes
vnderfouden wellachtat Peder Carlszon samptt nembden.
quarnsteenar och järnredskap der medh är then trättan förlicht.
Sammadagh skielte Niels Erickszon i Alenskiöp Larsz Jonszon i Rydh för en
lögnare och thet breeff han hade gifuit Niels i Quinnalt på hans barns
vegnar på jorden i Alenskiöp it lögnabreef huilket är af her Erlandh i
Vlzbeck skreffuit och vnderskrefuit. Men Niels i Alenskiöp war
fixerat at dem som sade sig hafua läsit breffuit och thet annorlunda
vttydat än thet i bookstaffuen lydde. Och effter han war
interesherat i samma kiöp wille han och weta huru brefuit stält
war och i harm kastade fram onde ordh. Men nu på tinget blef
han annorlunda vnderrettat och för den skulld rättade sin ord och badz
före. Derföre blefuo parterna vthan skada förlichta och Nielses
barn i Quinnalt behöllo jorden som de kijffuade om.
Anno 1637 dhen 15 Maij stod fierdingz tingh i Syn
nerbo häradtt vthj Thomarydtt i Hynnerydz sochn, öffuerwarandes
vnderfouden wellachtat Peder Carlszon samptt nembden.
| Nembden | |
| Niels Erickszon i Alenskiöp | Niels Bengtszon i Horn |
| Peder i Söndrewrå | Jon i Snelzböke |
| Jönsz i Wiualt | Lasze i Ingeszhult |
| Gunne i Bodha | Lasz Bengtszon i Tansziö |
| Suen Jonszon i Rydh | Per Månszon i Tomerydt |
| Per Nielszon i Ösziöö | Gisell i Tranhult |
22r
Kom för retta Jönsz i Tommeryd klagandes at i samma gård sitter
en enkia på 3 skeppelandh Karin be:d och hafuer itt litit hwsz ståndan
des ibland gårdzens beste hwsz, hafuer huarken vngn eller spijsz, vthan
kölnar på golfuet och är så motuilligh at gårdmennerna som sigh till
biuda, giöra spijsz eller vngn i samma hwsz, få inthet loff, nu är fa
hre i denne starka torka at ner enkian går i bögden at barnen settia
eeld på gården. Derföre blef afsagdt at de som boo i gården
må medh deras egen omkostnat flöttia huset ifrån de andre och vpsät
tia och täcka igen, dy huset står för ner ladan och för wåda kan ther
vthj icke böggas skorsten.
Sammadagh kom för retta en frelsesbonde Jon Månszon i Trällora
på edle welb: frw Annes godtz till Dannäsz, gift man, och blef an
klagat hafua besofuit sin tienstepiga Sisza Gammalzdotter och aflat
barn medh henne, thet hon födt hafuer och båden goduilligen bekenna,
kånan och är på frelse. Huarföre blefuo thenne tuenne hoor
folk efter Gudz lagh sagde ifrån lijffuet. Then som hoor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö, både horkar
len och horkånan, derföre at han medh sin nestas hustru hoor be
drifuit hafuer. Hustrun beder för mannen.
Sammadagh kom för retta Barkort i Hishult och inlade sitt försett
emot Niels Erickszon i Alenskiöp anlongande en hest förbe:de Bar
kort af honom kiöpt hade och gifuit honom strax på handen 1 rsdlr
och för de 9 som resterade bleff löfftisman Niels Perszon i Fagrullt
och dagen sattes på ellofue dagar. Strax andre dagen sende Niels
Erickszon sin gossa at kräfia penningar. Barkort suarade, ner da
gen kommer skall han få penningar. Ähn sende Niels annat budh
och fick samma suar. 5 dagen kom Niels sielf och efter han icke strax
fick penningar gick Niels Erickszon i stallen och medh wåld togh
hesten, redh ådt Suerige och inthet betalade rsdlren. Försättet
daterat den 13 Maij 1637. Detta hafua tuenne dansche men
Suenigh Nielszon i Hishult och Lasz Anderszon i Dansbögd vitnat medh
deras skriffuelszer och signeter dat: ut supra.
en enkia på 3 skeppelandh Karin be:d och hafuer itt litit hwsz ståndan
des ibland gårdzens beste hwsz, hafuer huarken vngn eller spijsz, vthan
kölnar på golfuet och är så motuilligh at gårdmennerna som sigh till
biuda, giöra spijsz eller vngn i samma hwsz, få inthet loff, nu är fa
hre i denne starka torka at ner enkian går i bögden at barnen settia
eeld på gården. Derföre blef afsagdt at de som boo i gården
må medh deras egen omkostnat flöttia huset ifrån de andre och vpsät
tia och täcka igen, dy huset står för ner ladan och för wåda kan ther
vthj icke böggas skorsten.
Sammadagh kom för retta en frelsesbonde Jon Månszon i Trällora
på edle welb: frw Annes godtz till Dannäsz, gift man, och blef an
klagat hafua besofuit sin tienstepiga Sisza Gammalzdotter och aflat
barn medh henne, thet hon födt hafuer och båden goduilligen bekenna,
kånan och är på frelse. Huarföre blefuo thenne tuenne hoor
folk efter Gudz lagh sagde ifrån lijffuet. Then som hoor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö, både horkar
len och horkånan, derföre at han medh sin nestas hustru hoor be
drifuit hafuer. Hustrun beder för mannen.
Sammadagh kom för retta Barkort i Hishult och inlade sitt försett
emot Niels Erickszon i Alenskiöp anlongande en hest förbe:de Bar
kort af honom kiöpt hade och gifuit honom strax på handen 1 rsdlr
och för de 9 som resterade bleff löfftisman Niels Perszon i Fagrullt
och dagen sattes på ellofue dagar. Strax andre dagen sende Niels
Erickszon sin gossa at kräfia penningar. Barkort suarade, ner da
gen kommer skall han få penningar. Ähn sende Niels annat budh
och fick samma suar. 5 dagen kom Niels sielf och efter han icke strax
fick penningar gick Niels Erickszon i stallen och medh wåld togh
hesten, redh ådt Suerige och inthet betalade rsdlren. Försättet
daterat den 13 Maij 1637. Detta hafua tuenne dansche men
Suenigh Nielszon i Hishult och Lasz Anderszon i Dansbögd vitnat medh
deras skriffuelszer och signeter dat: ut supra.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 168 / sid 22 (AID: v49320.b168.s22, NAD: SE/VALA/0382503) |