| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 175 / sid 29 (AID: v49320.b175.s29, NAD: SE/VALA/0382503) |
28v
Kom för retta Jöns Torßon fulmöndigh på sin broderbarns wegnar,
Jönß Ingemarßon, Per Ingemarßonß, Jtem Ingefridz, Ingridtz och
Annas Thore döttrars, sine Söstrars wegnar, och Tingskiötte Per Jon
ßon i Wiggåßa en fierdingh af södre gården i förbede Wiggåsa gård, och
derföre upburit godt mönt – 63 dlr, och för en penninge lego i någre
åhr godtt mönt 2 dlr. Jtem war Oluff i Skeckarp
fulmöndigh på Per Jonsons faders wegnar, Nemligen Jon Ingemarson
j Wiggåsa, och tingskiötte Per Jonßon och hans hustru Berita, en otting
af heela gården för penningar – 27 dlr godt mönt, och belöper 1½ fier
dingh af heela gården. Och är medh förord giordt at ner Jöns
Ingemarßon och Per Ingemarßon samptt dhe andre blifua deras målz
man, skolla dhe hafua wold antingen fodra så möckin fast Jord af Jönß
Torßon, eller och taga förbed 63 dlr, och för legan 1 dlr.
Anno 1637 den 19 Maij stodh en härettz syn emillan Romborna
by i Anderstadh sochn, ther vthj cronoheeman 3 renta smör 12 lb
skattaheeman 2 renta smör 2 lb 5 marker. Item Lillarp frelse vnder
Bolmaridt rentar smör 6 lb, på den ena sidan klagande.
Och Kierringes by i Angelstadh sochn på den andra sidan suarande,
ther uthj 6 heeman, 2 frelsesheman vnder Bolmaridt rentar smör
9 lb. Her Johan Baneer en frelsesgård rentar smör 7 lb. Johan
Sabbell en frelsesgård rentar smör 4 lb. Item skatteheeman 2
renta smör 4 ½ lb. Och war fulmechtigh på s. her Johan
Sparres barnsz wegnar medh breff och segell deras foude på Bolmarit
wellachtat Bastian Matzszon, daterat i Stockholm den 26 September
1636 aff welborna frw Ebba Oxenstierna och her Larsz Sparre för
seglat och vnderskreffuit. Item itt her Johan Sparres sub
dato eodem, lagaläszaren och retten tillskriffuitt medh begäran att synen
måtte hafua fortgångh och huar by behåller sin gambla häfd.
Synen begyntes wid Merkesholmen i siön Kiösz, hårdt wid östra
Anno 1637 den 19 Maij stodh en härettz syn emillan Romborna
by i Anderstadh sochn, ther vthj cronoheeman 3 renta smör 12 lb
skattaheeman 2 renta smör 2 lb 5 marker. Item Lillarp frelse vnder
Bolmaridt rentar smör 6 lb, på den ena sidan klagande.
Och Kierringes by i Angelstadh sochn på den andra sidan suarande,
ther uthj 6 heeman, 2 frelsesheman vnder Bolmaridt rentar smör
9 lb. Her Johan Baneer en frelsesgård rentar smör 7 lb. Johan
Sabbell en frelsesgård rentar smör 4 lb. Item skatteheeman 2
renta smör 4 ½ lb. Och war fulmechtigh på s. her Johan
Sparres barnsz wegnar medh breff och segell deras foude på Bolmarit
wellachtat Bastian Matzszon, daterat i Stockholm den 26 September
1636 aff welborna frw Ebba Oxenstierna och her Larsz Sparre för
seglat och vnderskreffuit. Item itt her Johan Sparres sub
dato eodem, lagaläszaren och retten tillskriffuitt medh begäran att synen
måtte hafua fortgångh och huar by behåller sin gambla häfd.
Synen begyntes wid Merkesholmen i siön Kiösz, hårdt wid östra
29r
landet, ther ära byarna sams, ther ifrån förde dhe i Romborna synen
öster vht på liungrydz vdden, Fädernes näsitt. Ther hade fordom legat en
sten på den andra, och nu lågh på annat stelle ther brede wid, och allt på
itt röör öfuerdragit medh måsz, hade inthet nampn, war iche heller licht
öster vht på liungrydz vdden, Fädernes näsitt. Ther hade fordom legat en
sten på den andra, och nu lågh på annat stelle ther brede wid, och allt på
itt röör öfuerdragit medh måsz, hade inthet nampn, war iche heller licht
något råmärke. Ther nest öster bätter i börkeskogen på samma
liungrydh, ther lågh en stoor steenflijsa vplagd på en annan sten stoor,
och war aff samma gry, hade inthet nampn, eij heller likt något råmär
ke. Thet tridie i öster bätter icke långt ifrån, ther låg en aflongh
steen på en rund stoor vndersten och thet blef kallar Ringaskogz märket
det kunne ingen beuisa thet tillförenne hade thet nampnet eller war
nampnkunnogt, lågh icke heller i synret leed, emot de förra märken ådt
Märkesholmen. Thet fierde öster söder på en liungbacka som the
kallade Vddana, ther lågh en sten på klippan ebland många små stenar her
och ther, war icke heller likt något lagligit råmärke, eij heller warit
nampnkunnogt, flere råmerke hade de i Romborna by inthet at vht
wijsa. Emot denne nye vpdichtade rågångh pro
testerade bönderna i Kierringe och beuiste medh gamle men fader efter
fader well 200 åhr tillbakars att aldrig ingen af dem hade någon sinn
hördt talas om förbe:de rågångh, eij heller warit nampnkunnoge möc
kit mindre i bruk eller någon byn till rettelse, vthan deras häfd
i Kerringe gådt ther widt vtöffuer, allt in till Romborna fridbende på
norra sidan. Nu blefuo de i Kerringe tillfrågade, huar de och
deras fäder för dem hade haft deras råmärke? Först bleff
beuisligit af itt gammalt lagmans dombreff dat: 1552 som Andersz i
Bergheem frambar att Bärghems och Dragarydz ägomärke går mit i
Pepersiö på östre sidan, der möter Kierringe på westre sidan mit
i siön, sedan sönnan Pepersiö ligger en hög kulle kallas Biärnöö
ligger en stoor sten mit på kullen, hafuer af vhrminnes tijd warit
nampnkunnogh, ther ifrån wester i Rödemadh, sedan wester till Me
sebroo, ther äger halfue bron Romborna och halff Kierringe, ther emot
war ingen protestation, sedan synrett till Märkesholman igen.
Och effter denne rågången war allom kunnogh, war och sömmeligh
och rimmade öfuerens medh theras i Kierringe gamble vrminnes och
synlige häfd, therföre blef then at häredtz eedsuorne nembdemen
gillat och kraftigh dömbd at åtskillia ägorna emillan Kierringes by
liungrydh, ther lågh en stoor steenflijsa vplagd på en annan sten stoor,
och war aff samma gry, hade inthet nampn, eij heller likt något råmär
ke. Thet tridie i öster bätter icke långt ifrån, ther låg en aflongh
steen på en rund stoor vndersten och thet blef kallar Ringaskogz märket
det kunne ingen beuisa thet tillförenne hade thet nampnet eller war
nampnkunnogt, lågh icke heller i synret leed, emot de förra märken ådt
Märkesholmen. Thet fierde öster söder på en liungbacka som the
kallade Vddana, ther lågh en sten på klippan ebland många små stenar her
och ther, war icke heller likt något lagligit råmärke, eij heller warit
nampnkunnogt, flere råmerke hade de i Romborna by inthet at vht
wijsa. Emot denne nye vpdichtade rågångh pro
testerade bönderna i Kierringe och beuiste medh gamle men fader efter
fader well 200 åhr tillbakars att aldrig ingen af dem hade någon sinn
hördt talas om förbe:de rågångh, eij heller warit nampnkunnoge möc
kit mindre i bruk eller någon byn till rettelse, vthan deras häfd
i Kerringe gådt ther widt vtöffuer, allt in till Romborna fridbende på
norra sidan. Nu blefuo de i Kerringe tillfrågade, huar de och
deras fäder för dem hade haft deras råmärke? Först bleff
beuisligit af itt gammalt lagmans dombreff dat: 1552 som Andersz i
Bergheem frambar att Bärghems och Dragarydz ägomärke går mit i
Pepersiö på östre sidan, der möter Kierringe på westre sidan mit
i siön, sedan sönnan Pepersiö ligger en hög kulle kallas Biärnöö
ligger en stoor sten mit på kullen, hafuer af vhrminnes tijd warit
nampnkunnogh, ther ifrån wester i Rödemadh, sedan wester till Me
sebroo, ther äger halfue bron Romborna och halff Kierringe, ther emot
war ingen protestation, sedan synrett till Märkesholman igen.
Och effter denne rågången war allom kunnogh, war och sömmeligh
och rimmade öfuerens medh theras i Kierringe gamble vrminnes och
synlige häfd, therföre blef then at häredtz eedsuorne nembdemen
gillat och kraftigh dömbd at åtskillia ägorna emillan Kierringes by
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 175 / sid 29 (AID: v49320.b175.s29, NAD: SE/VALA/0382503) |