| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 189 / sid 43 (AID: v49320.b189.s43, NAD: SE/VALA/0382503) |
42v
tagit sig till hielp Lasse i Betan skattetorparen. Item Per
Jonson i Heslebacken frelsestorparen vnder Förarp och vthan
laga föregången domb gått till medh ondt berådde modh och
nidhuggit för skattabomden i Longhult efter hösten af hans frid
bende 100 fampnar thet skattabonden sielff vpgieede.
Andre gången om wåren in Maijo widh pasz 11 och 12 Maij
gingo samme men till och nidriffuo samma giärdesgård 100 famp
nar emot ståthållarens welb: Peder Månsons Lood till Hielm
senga skriffteligen förbudh aff Gnustorpa tingh den 8 Maij.
Till thet andra klagade Anders Grijp at Måns i Granhult
frelsestorparen hafuer emot lagh bögdt en quarnedam öfuer
heele åån och dämmer vatnet tillbakers på Longhulta en
giar och giör them åhrligen en stoor skada.
För thet tridie klagade welborne Andersz Grijp at frelsestorpa
ren i Granhult hafuer begynt sigh häfd öfuer åån in på Long
hultz byamåll och ther inhegnat tuenne hagar såsom och en enga
haga sigh till nötta och fördeel och wändt sin fädrift wester
öfuer åån.
Till thet fierde at frelsestorparen i Granhult hade huggit
och inhegnat all sin gamble fädrift öster vht emillan sitt giärde
och Liustorp och satt sitt fridbende in vthj Liustorpz fridbende
Her oppå han war en ransakningh och syn begärandes.
Synen steltes i begge jordägandens nerwaro i wärket dhen
14 Septemb: 1637.
Först förde welborne Andersz Grijp synen till åån ther tor
paren hade sin quarn, tå befant nembden at han eller then
för honom ther hade boandes warit hade bögdt öfuer heele
åån och damen så hög at vatnet gick tillbakars på Longh
hulta ägor och giorde skadha.
Jonson i Heslebacken frelsestorparen vnder Förarp och vthan
laga föregången domb gått till medh ondt berådde modh och
nidhuggit för skattabomden i Longhult efter hösten af hans frid
bende 100 fampnar thet skattabonden sielff vpgieede.
Andre gången om wåren in Maijo widh pasz 11 och 12 Maij
gingo samme men till och nidriffuo samma giärdesgård 100 famp
nar emot ståthållarens welb: Peder Månsons Lood till Hielm
senga skriffteligen förbudh aff Gnustorpa tingh den 8 Maij.
Till thet andra klagade Anders Grijp at Måns i Granhult
frelsestorparen hafuer emot lagh bögdt en quarnedam öfuer
heele åån och dämmer vatnet tillbakers på Longhulta en
giar och giör them åhrligen en stoor skada.
För thet tridie klagade welborne Andersz Grijp at frelsestorpa
ren i Granhult hafuer begynt sigh häfd öfuer åån in på Long
hultz byamåll och ther inhegnat tuenne hagar såsom och en enga
haga sigh till nötta och fördeel och wändt sin fädrift wester
öfuer åån.
Till thet fierde at frelsestorparen i Granhult hade huggit
och inhegnat all sin gamble fädrift öster vht emillan sitt giärde
och Liustorp och satt sitt fridbende in vthj Liustorpz fridbende
Her oppå han war en ransakningh och syn begärandes.
Synen steltes i begge jordägandens nerwaro i wärket dhen
14 Septemb: 1637.
Först förde welborne Andersz Grijp synen till åån ther tor
paren hade sin quarn, tå befant nembden at han eller then
för honom ther hade boandes warit hade bögdt öfuer heele
åån och damen så hög at vatnet gick tillbakars på Longh
hulta ägor och giorde skadha.
43r
Dernest fördes synen till giärdesgården som frelsestorparen i
Granhult medh sine aderenter hade tuenne reesor giordt å
werkan oppå sompt huggit och sompt rifuit och giordt stort ni
dingzwärk och inthet förbudh achtat, eij heller obseruerat sin gran
nas lägenheet vthj besta wårtiden der Gudz gåfuor stodo på åker
och engh, vthan alt christeligit samwetz betenkiande nidrifuit
100 fampnar fridbende och huad boskap på marken war kom i
gärdet förderfuandes sädh och gräsz, denne klagan fans sanfärdigh.
Sedan fördes synen öster om frelsestorparen i Granhult at pröfua
huar det i gambla dagar hade haft mulebete och fädrift, tå
befans at emillan Lilla Granhult och Liustorp hade ståndet tuen
ne ledh, der holen efter stolparna syntes och grannarna be
kende sant wara så at emillan Lilla Granhult och Liustorp
hade warit en liten öppen mark och klöffuaträd huilket
Måns i Lilla Granhult till sitt gierde inhegnat hade och satt sitt
fridbende i Liusztorpes fridbende. Sedan ther ifrån
öster till och nor vht i Longhulta fridbende, sedan wester till
in vthj Longhulta fridbende och hafuer thet till kohaga, thetta
fans i all sanningh så skeet wara.
Huad belongande den häfden frelsestorparen i Lilla Granhult
hade westan åån, der om wart sålunda berettat at i förston
ne war öfuer ån allena en gångespångh men sedan quarne
damen bögdes öfuer heele åhn och torparen hade stängt sig ifrån
fädriften östan till och inhegnat alt sitt egit klöffuaträd, gior
de han broo öfuer åån och sedan inhegnat tuenne hagar
them han en tijd nöttiat hafuer. Den söndre hagen synes
wara aff Derenäsz frelses ägor på samma godtz men den
norre aff Longhultz och Lilla och Stoora Betans klöffuaträd.
Detta fans och sant wara. Meer hade parterna i denne
acht inthet at kijffua om.
Granhult medh sine aderenter hade tuenne reesor giordt å
werkan oppå sompt huggit och sompt rifuit och giordt stort ni
dingzwärk och inthet förbudh achtat, eij heller obseruerat sin gran
nas lägenheet vthj besta wårtiden der Gudz gåfuor stodo på åker
och engh, vthan alt christeligit samwetz betenkiande nidrifuit
100 fampnar fridbende och huad boskap på marken war kom i
gärdet förderfuandes sädh och gräsz, denne klagan fans sanfärdigh.
Sedan fördes synen öster om frelsestorparen i Granhult at pröfua
huar det i gambla dagar hade haft mulebete och fädrift, tå
befans at emillan Lilla Granhult och Liustorp hade ståndet tuen
ne ledh, der holen efter stolparna syntes och grannarna be
kende sant wara så at emillan Lilla Granhult och Liustorp
hade warit en liten öppen mark och klöffuaträd huilket
Måns i Lilla Granhult till sitt gierde inhegnat hade och satt sitt
fridbende i Liusztorpes fridbende. Sedan ther ifrån
öster till och nor vht i Longhulta fridbende, sedan wester till
in vthj Longhulta fridbende och hafuer thet till kohaga, thetta
fans i all sanningh så skeet wara.
Huad belongande den häfden frelsestorparen i Lilla Granhult
hade westan åån, der om wart sålunda berettat at i förston
ne war öfuer ån allena en gångespångh men sedan quarne
damen bögdes öfuer heele åhn och torparen hade stängt sig ifrån
fädriften östan till och inhegnat alt sitt egit klöffuaträd, gior
de han broo öfuer åån och sedan inhegnat tuenne hagar
them han en tijd nöttiat hafuer. Den söndre hagen synes
wara aff Derenäsz frelses ägor på samma godtz men den
norre aff Longhultz och Lilla och Stoora Betans klöffuaträd.
Detta fans och sant wara. Meer hade parterna i denne
acht inthet at kijffua om.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 189 / sid 43 (AID: v49320.b189.s43, NAD: SE/VALA/0382503) |