| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:16 (1650-1651) Bild 69 / sid 1 (AID: v49324.b69.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
| Her Begynnas Dom | ||
|
boken Aff
|
||
|
Sunnerbo Heradh
|
||
| pro Anno | ||
| 1650 | ||
| Lagman |
| Edele Högwelborne Her Carll Gyllenhielm till Nyia Bärquara, | |
|
Swergis Rijkes Råådh och Gennerall Ammirall
|
| Landzhöffdinge |
| Edle och welborne H:r Bengdt Bagge till Bärga, Lagnö och Ryningzholm |
| Heradzhöfdinge |
| Den Edle och welb: Herre Johan Salvias Adler till Adlerborgh och | |
| Tulinge, Sweriges Rijkes Råådh, |
| Heradzfougden |
| Ehreboren och försichtigh Harall Trolle i Isiöö |
| Laglasare |
| Jöns Håkonson i Hultt |
1v
2r
| Anno 1650 den 10 Januarij hölz | ||
| Tingh medh Sunnerbo häradh i Bärghem Närwarandes | ||
| i Wälb: herren Landzhöffdingens Stelle Bookhollaren | ||
| Ehreboren och höghachtadh Johan Johanßon i wexiöö, sampt | ||
| Häradsfougden wälförståndigh Haraldh Trolle i Ißiöa, | ||
| Sampt härads Nembdemäen. |
|
Nembdhen
|
| Per Bengtson i Tröteßlöeff | Joen i Snelßböeke | |
| Per Månßon i Bierßeridh | Knut i Bolmaridh | |
| Jon Jönßon i Rydh | Nielß Bengtson i Horn | |
| Åke i Ragnellakiöph | Pedher i Brekentorph | |
| Måns Johanßon i Angelstadh | Niels Perßon i Romborna | |
| Mates i Lundhen |
Arffuedh i wiggåeßa
|
| Gårdar Bliffwa Sålunda Upbudne |
| Millangårdhen i Kalßhult mindre 1/8 | - 3 | |
| 1/8 i [..]llered | - 3 | |
| ½ Gräßhult i Markarydh S. | - 3 | |
| ¼ i Krogshult och Wråå S. | - 3 | |
| Tuedelen aff ½ haagårdhen i Iffla | - 3 | |
| ¼ i Hampalt och Hynnerydh S. | - 3 | |
| ½ gårdh mindre ½ femptingh i quänarph | - 3 | |
| Giöltebodha i Huitaredh S. | - 3 | |
| Huiggerstorph i Ryßby S. | - 3 frelße | |
| ½ gårdh Åhrhult i Markarydh S. | - 3 | |
| Petter Beens gårdelotter i [..]ridh | - 3 | |
| ¼ i Bierßeridh | - 3 | |
| ½ Abbeßhult i Wråå S. | - 3 | |
| 1/12 i Ormalt i Wråå S. | - 3 | |
| 1/8 i Norregårdh i dragaridh | - 3 | |
| ¼ Sunnertorpa lillegårdhen | - 3 |
2v
| 1/3 i Skierßeridh | - 3 | |
| 1 heell Torkill Brandz gårdh i Läßaridh | - 3 frelße | |
| ¼ i Torlarph | - 3 | |
| 1/4 i Hällagårdhen i Hambna | - 3 | |
| ½ Södregårdh i Tranhult | - 3 | |
| 1/8 i Billekulla och Nöttia S. | - 3 | |
| 1/6 i Koddeböcke | - 3 | |
| ½ Gårdh Foglasångh | - 3 frelse | |
| Kiurköö | - 3 | |
| 1¼ i Sänneholma | - 3 | |
| ½ gårdh i Boarph | - 3 | |
| ½ fierdingh mindre 3 skeppelandh i boarp | - 3 | |
| ½ Södra Öxnalt | - 3 | |
| Örneholma | - 3 | |
| ¼ i Dommaridh | - 3 | |
| ½ lillagården i Lillarph | - 3 | |
| Tiaköllna | - 2 frelße | |
| 1/6 i Hampalt i Hynneridh s | - 2 | |
| ¼ i Skiekarph | - 2 | |
| ¼ Norregårdh i Berßet | - 2 | |
| Tuedelen i Bökhult i pieteridh S | - 2 | |
| ¼ i Oßnakiöph | - 2 | |
| ½ Gårdh i Berßet | - 2 | |
| 1/6 i Stakarph i Torpa S | - 2 | |
| ¼ i Sunna i Markarydh S | - 2 | |
| 14 skieppelandh i Senna | - 2 | |
| 1/3 aff Joen Nielßons gårdh i Ramnäes | - 2 | |
| ¼ i Dommarydh | - 1 | |
| ¼ fierdingh och 3 skeppelandh i Rataridh | - 1 | |
| ¼ i Hampalt i Hynnerydh s | - 1 | |
| 1/6 i Gräßhult | - 1 | |
| ½ ytra Bollmarydh | - 1 | |
| 1/6 Södregardhen i Horn | - 1 |
3r
| 1/3 Millangården i Ephullt | - 1 | |
| Tiaköllna | - 2 | |
| Hallaböke | - 2 frelße | |
| Järßåes | - 2 | |
| ¼ aff ½ gårdhen i panterßbögdh | - 1 | |
| Tuedelen Östregårdh i Hult | - 1 | |
| ½ i Östregårdhen i Skaffta | - 1 | |
| ½ Södregården i Gränö | - 1 | |
| 4 skeppelandh Jordh i Skaffta | - 1 | |
| 1/3 aff Norregårdhen i Ryßby | - 1 | |
| ½ gårdh i Swineberga | - 1 | |
| ¼ i Skierßhult | - 1 | |
| ½ gårdh i Kopperbögdh | - 2 | |
| 1/6 aff Jöns Arlandzgårdh i Jäerdh[..] | - 1 | |
| Tärnhult | - 2 | |
| ¼ Storegårdhen i Miäret | - 1 |
| Sammedagh Tingfördes Nielß Bonnason | ||
| i qwennarph om huilken Tillförendhe på Tingett Ransa- | ||
| kat ähr, at han schulle haffwa waret i Selskaph medh | ||
| tuenne brödher och unga karlar och practicera och för- | ||
| myrdha een wägfarandhe Skräddare Anders Törstenson | ||
| barnfödd i weßbo i Smeßgierdhe, om thenna saaken fin- | ||
| nes widhlyffteligen wara ransakat oppå Sidstholdne | ||
| Höstingh den 29 Octobis A:o 1649. Och thenna Nielß | ||
| Bonnaßon tå för alla the bewijßlige skiäll han på sin | ||
| sijdha hade sigh medh at förßwarad Kundhe bliffwa frijsagdh | ||
| i samma ondho Upszåth huilket iche hadhe sin framgångh, | ||
| Så haffwer och åklagaren skielff medh sig krafftig be- | ||
| wijß giort dhenne Niels aldeles frij, och giffuet heela |
3v
| Skulden Jnn på bådha Brödherna som her aff Rijket för- | ||
| rymbdhe ähre och owist om dhe komma hitt Någon sin mehra, | ||
| huarföre effter dhenne och dhen förrige widhlyfftigare ran- | ||
| sakningh kan thenne Retten iche finna Någon Sack medh | ||
| Niels Bonnaßon at iche medh skiäll något Saekfella | ||
| honom uthan så wijdha erkienna honom herföre frij. | ||
| Sammedagh framtredde Hans i Rateridh för Retta och kära- | ||
| dhe till Måns Anderßon i Biskopware om ett notaskiep | ||
| som för Några Åhr sedan schulle honom waret för kom- | ||
| mit, och förmenar Erich Måns schulle haffue hafft | ||
| samma skieph, men huru her om ähr, så hafuer Måns | ||
| wederkiens skiepet ohemult, ehuru lundha dhetta kan | ||
| förewetta så beropa the sigh på fångemän bådhen, thet | ||
| skola the huar andra beuijßa Nästa Tingh heller och | ||
| plichta dhen som dhen andre oret till uijter och eij medh | ||
| lagligh skiäll beuijßa kan. | ||
| Sammedagh fram tredde Christion dreier i Håå, och Ankla- | ||
| gadhe Tuenne fångar som nu hijt ifrån häradz fengell- | ||
| set för reten Tingfördhe äre, Nembligen Bonne Mån- | ||
| ßon i Tiußhullt och Ingemar perßon i Kiurköö, att dhe nu | ||
| i höstas skola haffwa honom i een Marknatz reeßa i | ||
| från Stulet et Stoodh, her till Bondhe och hans Stallbrodher | ||
| högeligen förswärgia och förbidhia sigh uthi dhenne Christians | ||
| dregiers högelige Anklagandhe för samma Saek aldeles | ||
| oskyldige wååra och beropa sigh uppå witne at han wåre | ||
| oppå een annor Ort dhen dagh Tidh och Stundh Christian dre- | ||
| gier miste Stodhet, Och emedhan om 8 dagar blifuer Tingh i | ||
| Sochnen ther gerningen schall wåra giordh ty blifuer dhenne | ||
| saeken tijt Remitterat, och dher om widhare at ransaka huru som | ||
| medh beschaffat ähr. |
4r
| Sammedagh framkom Jeppe i Hangåes och käradhe till | ||
| Joen i Näes att dhe för ähn 2 åhr sedhan handladhe om een | ||
| Skattegårdh, i så måtto att han schulle giffwa Jeppe för | ||
| sin bygningh och bekostnadh 25 R:dlr Ty samma Jordh och gårdh | ||
| hördhe Ehrlandh i Ällinge till, och skiedde thette Contract | ||
| och Semiemåhll medh begges dheras godha willia och Sam- | ||
| tychio och taga dher öffwer till wittnes Broer och per | ||
| i Hößlängh, huilka affladhe Eedh å lagboken at kiöpet | ||
| sålundhen tillgick, Och på thetta sättet och redhan flotte Jeppe | ||
| ifrån gårdhen, och lett honom ledigh, men Joen i Näes bleff | ||
| Ångerkiöpße, och kom effter affskiedh intet till samma | ||
| hemman, Altßå haffwer Jeppe i Nääs, tidh efter tidh for- | ||
| drat på samma 25 R:dlr för samma sitt Nidlagda arbe- | ||
| the, och kan them effter contractet eij mechtigh bliff- | ||
| wa, omsidher blefuo dhe wenligen och wall förlichte | ||
| och Joen i Nääs uthloffuadhe Jeppe i Hangåes 17 R:dlr | ||
| och Börge Jönßon i quenarp gick ther i löffte före till Näst | ||
| Kommandhe warfrudagh i fastan, att samma förschrefne | ||
| 17 R.dlr schola åhrligen blifua betalladhe, uthan Någon före- | ||
| wändh och wijdhare endskyllan. | ||
| Sammadagh anklagadhe well:t herr Inspectoren Lars Niel- | ||
| ßon öffwer Saltbeterßiudarne, een Saltbetersiudare uidh | ||
| Nampn Joen i Hangåes at han haffuer funnes olydigh och | ||
| motuilligh i 3 åhrs tidh, J det han iche haffwer huarken | ||
| till werket heller giort Någon leffwereringh j dett | ||
| honom bordhe effter sin plicht leffuerera åhrligen 10 | ||
| lißlb Saltbetter och är så förßummat för alle 3 åhren | ||
| 30 lb Saltbetter för cronan, och emedan wälb: h:r Landzhöff- | ||
| dingen förmedelst sitt affgångne breff daterat Hamb- | ||
| nedha den 31 Octob: A:o 659 theruthinnan han beseglar |
4v
| fougdhen Haraldh Trolle att ehuem som aff Saltbetter- | ||
| siudarne förelagdhe 10 lb Saltbetter förßummar och iche | ||
| leffwerat then schall 10 lb Saltbetter uthpantas aff som | ||
| dhen effter cronones werderingh kåstar, och sådant erken- | ||
| ner thenne Retten för godt at wara och böhra effter- | ||
| kommas, ty huar thenna Saltbettersiudare för sin olyd- | ||
| na och näfst bliffwer tå skulle dhe andre snart bru- | ||
| ka samma Exempell och giöra dher effter och Cronan | ||
| till skadha och Nachdeell. | ||
| Sammedagh kom för Retta een Enkia widh Nampn Botell | ||
| Swens dotter i Hangåes och käradhe till Kirstin röplöeßa | ||
| och hennes Sohn Niels Jönßon och the bleffwe skyldigh Bo- | ||
| telß Man Måns Jönßon 6 skepper Rogh och 3 schepper korn | ||
| som Botels barn till Arfz fält effter faderen, nu äro | ||
| barnen Små, och Moderens medell fattiga, och ringa them | ||
| att födha och Uppehålla, bleff affsagt aff retten att änkian | ||
| tager samma 9 skeppor Sädh till sigh, till barnsens Nä- | ||
| ringh, och så wijdha them i Jordh tillhöra och Någon leio kan | ||
| falla aff, thet tager och Moderen till sigh oh hielper bar- | ||
| nen medh, men iche pantßetter bort Jordhen att barnen i | ||
| framtidhen iche skolla therigenom lidha förstoor skadha men | ||
| effter een dyr och hårdh tidh nu påfördhe är ty Nödgas Mode- | ||
| ren att barnen taga aff dhe nämbste medhollen att sigh | ||
| och barnen att wara lijffwet medh. | ||
| Sammadagh framkom Jöns Olufzon i Fallnaweeka och Inla- | ||
| dhe i retten godh beuijß att han medh sin hustru Barbro Mån- | ||
| ßa dotter, så och Jönses brodher Ärlan Ollßon och hans hu- | ||
| stru Bengta Johans dotter hafua Kiöpt tillhopa aff Bri- |
5r
| tta Anders dotter 1/3 aff Södregårdhen i Fallnaweeka och | ||
| therföre gifuet och betalt – 121 Rdlr och 1 tnna Rogh theß | ||
| föruthan hafua the bådhe huar sin 1/9. | ||
| Sammadagh framkom Nembdemannen per i Bräken- | ||
| torph fullmyndigh på Jöns Börgeßons wegnar i flatinge | ||
| och Tingskiötte Pedher arffwedzon och hans hustru Kierstin | ||
| Birge dotter 1/8 aff Millangårdhen i flatinge och dher- | ||
| före giffwet 75 dlr Sölffwermynt. | ||
| Sammadagh Inladhe NembdeMannen per Månsson i Bier- | ||
| serydh ett skriffteligit bewijß uthi huilket bekrefftas | ||
| af pedhers fadher Måns perßon hafuer såldt sin hustru | ||
| Elin Jönßa doters Jordh som är een ½ gårdh dher, Sö- | ||
| der i Öxnalt till Swen Månßon och hans hustru Bör- | ||
| ta Anders doter och dherföre upburet 76: Rdlr | ||
|
Jn Specie
|
||
| Sammadagh Inladhes i Retten et schriffteligit beswär aff | ||
| Edell och wällb: Johan Gyllenswerdh theruthinnan han | ||
| sigh beklagar öffuer ett Nybögt Torph, som är begynt | ||
| för 3 åhr sedhan uppå Jonßbo äger, hwilket uidh häradz- | ||
| Merket emellan Sunnerbo och wäeßbo beläget ähr, | ||
| och Sålundha schall frellsegårdhen Gaffle heruthinnan li- | ||
| dha een storr skadha på then ena sidhan och på dhenne si- | ||
| dhan här, hafuer Sunnerbo Odellgårdhen Jönßbodha bleff | ||
| förthenskull giffwet them som åklagare ähre till Suar | ||
| at will Gudh så snart dhet kommer till Synetidhen | ||
|
schall häradznembden komma så nähr och ransaka om
|
||
| thetta Kiäromåhll och leta dhen som i så måtto kan skee | ||
| förnähr wederfahras huadh rett ähr. |
5v
|
Sammedagh besuäradhe Allmogen sigh och beklagadhe om
|
||
| then stora och odrägeliga bekostnadh dhe giordhe nu mädhan | ||
| den danske feigden och kriget påstodh iche allenast enär | ||
| Armeen uthreeste åth danmarck uthan och hela tidhen ige- | ||
| nom tå åttskillige Trouper Marserade aff ooch Ann upp och | ||
| uth Såßom och åtskillige gånger medh Krigz munition | ||
| Jemuell starka Confoier och i Synnerheet i detta Hära- | ||
| dett huilket högtt och förnembligst war förestelt aff | ||
| alla, Nu ehuru wäll allmogen bekom quittentzitt | ||
| den ena på mehra och den andre på mindre Så att Sum- | ||
| man wäll som i så måtto kundhe haffwa ett Annßeendhe | ||
| till Någgra 1000dlr oerachtadh at emot allmogens giorde | ||
| leffweringh och försträckningh mycket fattades som the | ||
| alldrigh wänta Något wederlagh före, föruthan elliest | ||
| een godh deell medh brännandhe och röffwandhe aff fie- | ||
| den ähro så fördreffwadhe och utharmadhe bleffne att | ||
| dhe upretta sigh Näpeligh Någon sin mehra, Så ähro sam- | ||
| ma quittentzier Optagne aff Befallningz Man- | ||
| nen Haraldh Trolle, i dhen acht och Meningh att fougden | ||
| schulle Kunna befordrat allmogen till sin betallningh | ||
| så uijdha samma quittentzier sigh kunne hafua belupit, | ||
| men ehuru her om ähr så ähr allmogen aff medh bådhe | ||
| quittentzierna och skuldhen, och nu iche hafua Någott att holla | ||
| sigh widh, och i så måtto ähr Allmogen mychet mißtenkt | ||
| bleffuen at fougden schall medh theras quittentzier giort | ||
| sigh till fördeell och båttnat och wara then orsaek att | ||
| fougden nu öffwer sina åhrs Rechningar schall hafua mån- | ||
| ga 1000dlr att fordra aff cronan, så emädan dhenna Häradz- | ||
| nembdh är i dhetta Käromåhll oförständigh, besynnerligh i rek- | ||
| ningar ty Remitteraas thetta ährendet till wälb: herrn Landz- | ||
| höffdingen att H. F:tt på sitt dragandhe kall och Embetz wäg- | ||
| nar förordnar Någre förståndige Mäen Jempte thenna |
6r
| Retten sampt Landzbookhollaren medh Landzbooken som Ran- | ||
| sakar huar uthi detta fallet bestått och allmogens beswär | ||
| må förekommas så wijdha som thet sigh rett och retfer- | ||
| deligen kan giöra låtta, kan fördenschull nu her medh dhen- | ||
| na gången iche tillgiort blifua. | ||
| Sammadagh framträdde Börge Bengtzon fordom LenßMan | ||
| öffwer Berga Ottingh för Retten, och eblandh dhe andre widh- | ||
| lyfftigheeter som ebland häradzfougden och honom opkomme | ||
| ähro haffwer Börge Bengtzon tillagt och offenteligen be- | ||
| skyllat BefallningzMannen Haraldh, att ifrån dhen tidhen feig- | ||
| den först begyntes emillan Swerige och danmark, och till | ||
| des den ändes och löchtades, och dagh, ifrån dagh, tidh ifrån tidh, | ||
| bleff åthskillige och mechtige leffreringar giordhe tillhopa | ||
| J Åby aff Cronobergz lähn: Spannemåhl, och fetalia, Som | ||
| Fougden Haraldh fördes till opbördh, Nu schulle Haraldh Trolle, | ||
| haffwe Jnmåhlt medh een stora skeppa, men när han lefrera- | ||
| dhe, tå läet han den uthmähla medh een tysk tynna som pröff | ||
| wat ähr aff trowärdige män och den holler iche mehr än 4 skepper och sålundha schall fougdhen hafua försnillat ifrån cronan 2 skepper på tunnan men huru möchet dhet ähr kan man iche weta uthan owist, förbe:te Börge Bengtzon ståer för reten och beropar sigh oppå at han will ingalunda läta wijka sigh ifrån sitt kieremåhl vthan ståer fast ther oppå och will honom sådant öfuertyga medh witne, fram kallades först Anders Perszon i Åby och affladhe eedh å lag boeken at han hördhe sin broders hustru Karin Jons dotter som hemma waer i dhen gårdhen som spannemåhlen nidlagdh waer at hon sadhe för honom at fougdhen sålundha handladhe medh skieppemåhlet in och tunnemåhlet uth men Anders Perszon bekienner hann sigh samma [..] ähn fram kallades Botolff i Åby ehrligh man och effter afflagdan eedh witnar sålundha at befallningzmannen ifrån crono |
6v
bergz lähn och Konga häradh Johan Michellszon hadhe lätet föra
een post spannemåhll till Åby huru den bleff inmålt sågh
Botolff intet men när den måhltes uth sågh han at dhett
skiedde medh tunnan men han kiendhe iche den som medh sam
ma [..] war ombetrodd, ytermehra beskyllar
Börge Bengtzon änn widhare befallningzmannen Ha
rald Trolle at såszom hoes Börge nidlades åthskillige
stora poster flesk, kiöt, smör, brödh och annat och thet
opbahr medh een ret biszmalszwijcht om dagen och om nat
ten läet fougden knipa och punda det om och giorde pun
den smärre och ringare sompt 4 marker sompt 5 marker på
pundet huru stoer den fordeelen fougden giorde sigh
ther medh och krigzfolket som thet war tillordnat till
skadha år owist och om thet woro sant som Börge kla
gat och alt ståer dher på, han schell det bewijsza och giöra
tå måge dheet wara een mechtigh summa huilkeet nä
stan synes omögeliget kan uthransakas stora tillfogadhe ska
dhe, Pedher Bengtzon i Tråteszlöff een ährligh och tro
uerdigh nembdeman witnar nu sålundha at han hördhe
een ehrligh danneman i Berga soekn som dödher ähr
sadhe och beklagadhe sigh för honom at han så wäll som
flere leffwereradhe in medh [..] pundh är 1 lb 5 [..]
och bleff ompunndet och knipet smärre om natetidh
och sålundha giordhe den eene medh den andre skadha på
lb 5 [..] och schall sålundha wara wegt medh [..]
och Anders Perszons biszmalle i Åby [..]
mehra än dhen bordhe in och länte så Botolfz i Åby et
dädt swagste ther fans tahet bruchte de till uthwägan
det och emädan Börge Bengtzon kommer nu som han
plägar giöra drucken till tinget ty kan man widhare
intet giöra widh thenne saeken uthan den upszetia till
een post spannemåhll till Åby huru den bleff inmålt sågh
Botolff intet men när den måhltes uth sågh han at dhett
skiedde medh tunnan men han kiendhe iche den som medh sam
ma [..] war ombetrodd, ytermehra beskyllar
Börge Bengtzon änn widhare befallningzmannen Ha
rald Trolle at såszom hoes Börge nidlades åthskillige
stora poster flesk, kiöt, smör, brödh och annat och thet
opbahr medh een ret biszmalszwijcht om dagen och om nat
ten läet fougden knipa och punda det om och giorde pun
den smärre och ringare sompt 4 marker sompt 5 marker på
pundet huru stoer den fordeelen fougden giorde sigh
ther medh och krigzfolket som thet war tillordnat till
skadha år owist och om thet woro sant som Börge kla
gat och alt ståer dher på, han schell det bewijsza och giöra
tå måge dheet wara een mechtigh summa huilkeet nä
stan synes omögeliget kan uthransakas stora tillfogadhe ska
dhe, Pedher Bengtzon i Tråteszlöff een ährligh och tro
uerdigh nembdeman witnar nu sålundha at han hördhe
een ehrligh danneman i Berga soekn som dödher ähr
sadhe och beklagadhe sigh för honom at han så wäll som
flere leffwereradhe in medh [..] pundh är 1 lb 5 [..]
och bleff ompunndet och knipet smärre om natetidh
och sålundha giordhe den eene medh den andre skadha på
lb 5 [..] och schall sålundha wara wegt medh [..]
och Anders Perszons biszmalle i Åby [..]
mehra än dhen bordhe in och länte så Botolfz i Åby et
dädt swagste ther fans tahet bruchte de till uthwägan
det och emädan Börge Bengtzon kommer nu som han
plägar giöra drucken till tinget ty kan man widhare
intet giöra widh thenne saeken uthan den upszetia till
7r
| Nästa Tingh huilket om 8 dagar her effter hållet bliffuer | ||
| i Boarp tå man änn wijdhare schall om thenna Sacker Exa- | ||
| minera och Ransaka. | ||
| Sammadagh anklagadhe BefallningzMannen Haraldh Trolle | ||
| Börge Bengtzon i Hullie, at han Ao 643 hadhe emä- | ||
| dan han waer Lenßman skullet gået till hr Swens | ||
| i Berga, och ther emot fougdens till ståndh taget Korn- | ||
| husetz Nyklarna och uthtaget 4½ tunna Spannemåhll | ||
| her uppå kan retten sigh sålundha icke förklara nu dhen- | ||
| ne gången, uthan BefallningzMannen blifuer widh Kyr- | ||
| kiowärderna, som han Nöcklarne ombetrodde, och | ||
| the söka Lenßmannen uthi huadh, the medh retta honom kun- | ||
| ne haffwa at tilltahla, ty Kyrkiowärderna wåro korn- | ||
| hueß Nycklarne ombetrodde och lefreradhe och iche Börge | ||
| Bengtzon, endoch Börge Swerg högeligen herföre, elliest | ||
| ähr och stoer wredhe och afwundh Jnne emillan fougden Ha- | ||
| raldh Trolle och Börge Bengtzon ty opßetties till wijdha- | ||
| re beschiedh. | ||
| Sammadagh käradhe Lenßmannen Börge Bengtzon för ret- | ||
| ten att BefallningzMannen Haraldh Trolle hafwer giordt |
||
| honom förholl oppå 5 Tunner Spannemåhll aff dh 20 juni |
||
| honom på sin 647 åhrs lenßmans löh, förmenandes | ||
| sigh att giöra betalt aff dhet lenßmannen schulle wa- |
||
| ret honom skyldigh på Lenßmans Rechningen, Her om |
||
| bleff sålundha för Retten goet funnet och afdömbt, att |
||
| emädhan Lenßmannen bordhe Spannemåhlet som honom aff |
||
| höga öffuerheeten bestådd wara, at förestå giestninger- | ||
| na medh, Ty giffwe och betahlle nu fougden Lenßmannan | ||
| halffarten peningar som den det åhret galt, Nembl: 9 marker | ||
| och halfparten Spannemåhll, och således uare dhetta afsagt och afdömbt. |
7v
| Sammadagh framkom för Retten Joen Bengtzon i Äplanäes | ||
| och Jnladhe Reutmestaren Wälb: Seffwedh Ribbingz quittentz | ||
| uthgiffwet i Sunnertorpa i danska feigden lydandes på | ||
| 3 Tunnor korn han opbar, och Joen gaff Reuttmesta- | ||
| ren ther emot 3 Tunnor haffre, och Sålundha emedhan | ||
| Joen Bengtzon söekte medh practie i thet att han togh aff | ||
| Berga Kornhues 3 Tunnor Rogh, emot fougdens tillståndh, | ||
| Bleff afdömbt at Joen i Äplanaes schall betala Rogen, | ||
| och Befallningz Mannen bethala Joen i Äplanäes för 3 tnr | ||
| haffre efftersom then gick och galt then tidhen, ty dhet wo- | ||
| ro elliest förstore gewinst, och fördeell at få wikla sigh | ||
| till 3 Tunnor Rogh för 3 Tunnor haffwa, Som doch så- | ||
| lundha handlat waer uthan fougdens tillståndh som dher om | ||
| weta bordhe. | ||
| Sammadagh fram tredde Lars Jönßon i Åby och Jnladhe een rek- | ||
| ningh schreffwen och Underschreffwen aff Någre godhe Män | ||
| at Larßes hustrus förra Man Arfuedh perßon hadhe att | ||
| fordra aff sinom fadher per Anderßon een post peningar och | ||
| Spannemåhl som nu larßes hustru Karin Jons dotter medh | ||
| hennes barn till Arffz fallet ähr, her emot hafuer wäll | ||
| Per Anderßons dhe andre barnen protestation J et och an- | ||
| nat, at Saligh Arffwedh schulle waret sinom fadher för | ||
| hårdh i Mångehandha motto nu warj thetta i sino werdhe | ||
| effter the ähro eens Syskonne, bleff them tillrådt at förlijkes | ||
| och föreenas ty afftredde dhe uthifrån Retten och togo Några | ||
| godha Men aff Nembdhen sampt andra ährlige dannemänn medh | ||
| sigh och effter theras Mäklandhe som the nu uthan Retten hafft | ||
| hadhe, och tå the Jnkomne woro bekiendhe the sigh sålundha | ||
| wänligen och wäll på alla sidor wara förlichta, och obrotz | ||
| ligen hollas och effterkommas schall at det Silffwerbelte | ||
| förgyllta som Anders perßon i Åby i Halmstadh i pant uthseet |
8r
| haffwer, och wäger 48: lodh dhet schall Anders perßon medh | ||
| sina peningar medh thet aldra första igenlößa, och enähr thet så- | ||
| lundha heemlöest ähr, tå ähr hustru Karin Lars Jönßons ägandhe | ||
| medh rettfånget Arff till halffparten, och dhen andre halff- | ||
| parten hustru Karins Tuenne barn effter Arfuedh perßon | ||
| för huilka Joen Bengtzon i Äplenäes är MålßMan och be- | ||
| löper till huar halffdeelen 24 loodh förgylt Sölffwer. | ||
| Sammadagh fram kom för Retta Jöns i wästreby, och | ||
| käradhe till Joen Bengtzon i Äplanäes huilken är Målß- | ||
| Man och Mor fader åt Saligh Arffwedz barn i Åby och Sal. Arfuedh wåre Jöns skyldigh emedhan han leffdhe nembl. 6 rdr |
||
| och emedan dhenne skuldsaak och bewijßligh at Jöns hafwa | ||
| ett rettferdigh Giell at kräffwa, Oandseedt han för sin | ||
| Eenfalligheet skull haffwer drögt Någon tidh dher medh | ||
| ty bleff affdömbt at Joen Bengtzon, schulle thet bethala | ||
| hwar till finns godh Rådh, och loffwadhe thet och för Retten | ||
| sådhant uthan wijdhare beßwär att effterkomma, Och oppå | ||
| dhenna rätferdiga Skuldfordran tager Joen Bengtzson sigh | ||
| bewijß huru den betallt ähr sigh i framtidhen medh att för- | ||
| swara. |
8v
| Anno 1650 den 14 January hölz Extra | |
| ordinarie Tingh medh Sunnerbo Häradh uthi Böllmingh, När | |
| warandes i Befallningz Mannens stelle, Erligh och för- | |
| ståndigh Mårten Hindrichßon i Balkarph, Sampt Häradz | |
| NembdheMän. |
| Nembdhen |
| Per Månßon i Bierßeridh, | Jon i Snälßböcke, |
| Jon Jonßon i Rydh, | Niels bengtzon i Horn, |
| Knut i Bolmaridh, | Matthes i Lunden, |
| Måns Johanßon i Ångelstadh, | Nielß i Romborna |
| Arffuedh i Wiggåeßa, |
Jon Anderßon i Berghem
|
| Jon Nielßon i Iffla. |
| Sammadagh framkom Anders i Stafferet och beklaga- | |
|
dhe sigh öffwer Swen larßon i Stafferhult det than honom
een ährerörigh beskyldningh hafuer påfört och wanrych
tet för han skulle för än 12 åhr sedhan stullet i een
Marknadz reeßo ifrån een annor i medhfölliet widh
Nampn Boo i Gunghult Några Små ostar, och schulle
sigh sålundha tilldraget hafua at ther the hadhe leegat i
laholm till heebergz och Boo bleff före wäg färdigh och
drogh uth och glömdhe een påeße och ther lågh ostarne uthi,
Anders bekienner at han togh poßen emedan dhet warr
hans medhfölges Stalbrodher, iche uthi Något Tiuffachtigt
Upßået uthan när han kunde komma heem till sin Sok-
neman wille han för honom intet legga dher dulßmåhl
på uthan honom dhet Kundgiöra, och emedan åkiäranden
beroper sigh på wittne, Ty opßetias her med till ett An-
nat Tingh.
|
9r
Sammadagh kom för Retta Joen i Snälßböeke, fullmyn-
Sammadagh framkom Swen Tråtteßon i Rönninge och kiära
dhe öffwer sin granne Jngell Niellßon at han haffwer
giort honom åuerkan på sin quenedamb så och dra-
get op Stigbordhen låtet quarnen gå Tomma heeela da-
gen, och sådant giordhe han aff lutter motwilligheet
och sins ondha opßået, doch aff oförståndh Saekfelltes
han dherföre till 3 marker effter BygnB: 34 Cap: Och opretta
Målßäganden sin skadha.
| Cronan | 1 marker | |
| Målßägandhen | 1 marker | |
| Häradet | ½ marker | |
| Häradzhöffdh. | ½ marker |
Sammadagh kom för Retta Anders Jönßon i Bolma-
rydh, och kiäradhe till Swen Swenßon i Skararph om 7 dlr Sm:t
som Anderßas fadher för Några åhr sedan lånte Swän och
åhrligen födt et Nöet J lege, Nu hafuer han Jngen annor
protestation at förebähra uthan at han förmeenar
Leegan haffwer warit fördyr men emedhan the före
thetta haffwa warit åhrligen sålundha Sams och mannen
är dödh som peningerna uthlänte och giället är fallet
till Arffz, bleff afskiedat at Swen schall bethala
förb:tt 7 dlr uthan wijdare ändskyllan.
Sammadagh kom för Retta Joen i Snälßböeke, fullmyn-
digh på Nielßas egne wegnar i Öeßhult och Anders Ibm,
Item Jeppes barns ther sammastädes, 1 sohn och 2
dottrar, och Tingskiötta Knut Thorßon i Bolmarydh och
hans hustru Ingierdh Arffwedz dotter 1/2 Södregårdhen
i Bolmarydh och hafwer gifuet sin och sin hustrus
Jordh i Öeßhult och äntå ther till medh 35 R:dlr
9v
Sammadagh framkom Måns Anderßon een Ungh drengh barn
född her i bögdhen och för Retta kiäradhe till Thore Niell-
son i Stafferhult förmenandes det han skulle hafua honom
Någon Jordh ifrån effter sina föräldrar, Nu beuijste Thore
medh ährlige och Trouerdige män, att han bekom panteuijß
någon Jordh för 22 dlr Sm:tt och thetta skiedde för 20 åhr
sedhan, bleff fördenschull för rettwijst funnet att will
Måns löeßa Jordhen så bethale Thore peningar som han
uthlänte then tidh han therföre togh Jordhen i pant aff
Månßas fadher, och så godha som peningarna tå woro, i
opbyrdh och uthgifft sampt handell och wandell, Måste och nu
peningarna Jämkas och godha giöras.
Sammadagh framkom Swen Larßon i Prostkiöph för retta
och kiäradhe till pedher Jonßon i Ularph det Suen Larßon
gick godh för honom för än 11 åhr sedhan hoos Hans Arendz
i Halmstadh om 10 dlr danska, nu hafwer dhetta giellet
stått i så många åhr och löfftesmannen hårt plichtat her
före, och till öfuerflödh bleff löffteßmannen Suen
Larßon nu pantat för kort tidh sedhan hela giellet up, och
emedhan i thenne Saaken är ingen protestation uthan pedher
Jonßon i Ularph är skulden rettmäteligh skyldigh och
kommer iche Ney före, ty bleff affdömbt at häradz
prophossen schall samma Giell uthpanta aff pedher Jon-
ßon uthan wijdhare käromåhll.
Sammadagh Sakfeltes pedher i Fattalt för een grön book effter
Hkmtz senaste uthgågne Skogzordningh 9 dlr Cronan Een
Hkmtz senaste uthgågne Skogzordningh 9 dlr Cronan Een
| skijlt och 3 dlr till Treskifftes | Cronan | 1: dlr |
| Jägaren | 1: dlr | |
| Häradet |
2: marker
|
|
| Häradzhöfdh: | 2: marker |
10r
Sammadagh Saakfelltes Niels i Fattalt för 1 grön book
Sammadagh kom Arfuedh i Wiggåeßa för Retta fullmyn-
Sammadagh Saakfeltes Joen i Fattalt för 1 grön book effter
Skogzordningen 9 dlr till cronan eenskijlt och 3 dlr till
| Treskifftes. | Cronan | 1: dlr |
| Jägeren | 1: | |
| Häradet | 2: marker | |
| Häradzhöffdh. | 2: |
Sammadagh Saakfelltes Niels i Fattalt för 1 grön book
effter skogzordningen 9 dlr till cronan eenskijlt och 3 dlr
| till Treskifftes. | Cronan | 1: dlr |
| Jägeren | 1: | |
| Häradet | 2: marker | |
| Häradzhöffdh. | 2: |
digh på Anders perßons wägnar i Söndertorpa, Ehr-
landh Jönßon i Hynnerydh, Niels Jöranßon i Tiaböke al-
la theßa hafua sålt Nielß Bengtzon och hans hustru Ka-
rin Olufz doter ¼ i Bakkagårdhen i Sönnertorpa
för – 80: dlr Smt och i ettelöffue 1 tunna Rogh
och 1 dlr Smtt.
Sammadagh kom för Retta Arfuedh i Billekulla ful-
myndigh på Nielß wegnar i Tokaridh och Tingskiötta
Tuffwe Åekeßon och hans hustru, Kierstin Jönßa-
dotter ½ fierdingh aff Billekulla för – 40:dlr
Sölffwermynt.
10v
Sammadagh framkom een medhålldrigh Skattebondhe wedh
Nampn Bengt Höek i Balkarph oppå wälb: herren landzhöf-
dingens hr Bengt Bagges leigdebreff aff dato wexiöö denn
24 Novemb: 649: uthi huilket h: h: tillstår honom frij och
flogh at komma till Nästa Tingh, och åeter effter lagh i
sitt beholl igen, Thenne Bengt gifft man hafuer belägrat
i stoor druckenheet som the båden bekienna, sin hustrus
broder dotter, aff Echta Sängh född widh Nampn Jngeborg
Jons dotter Ungh ogifft Menniskia som beuitnes på sitt
16 åhr och hafuer födt barnet till werdhen, och leffwer,
Begge personerna bekienna thenne gerningen godz
willeligh medh gråtandhe tårar, Så må man på rettwij
ßanes wegnar och icke Sanningen fördöllia at thenne
Benkt Höök Något effter han war Ny gifft bedreff et
Enfalt hoor för än 23 åhr sedhan och hafuer tå widh then
tidhen plichtat effter des hoffretz förklaringh; Men
för thenne theras bedreffne blodhskam som the nu godh-
willeligen för Retten bekienna, kan Retten och Nembdhen
effter Guds lagh och dhen heliga schrifft iche befria begges
dheras lijff; Een stoer ynkia ser man aff Mansens
hustru och hennes mange små barn som hoes Moderen
ståå, och hierteligen gråta, at mannen som theras lijffz op-
pehälle ähr, schall nu gåå ifrån them åth skogen heller
danmark igen, aff grannar och Någrannar hafuer han
ett godt Nampn, ty elliest i Annor måtta hafuer han
ett gott Rychte, och therföre bedher Allmogen ödhmiuke-
ligen och Underdånligen för honom om dhet kan sigh
Möijeligh giöra låtta till lijffwet benådat blifua.
Och dhetta Unner dhen Högloffl: Kongl: Hoffretz Nådige
och mildhe förklaringh.
11r
Sammadagh Tingfördes för Retten Britta Jöns dåtter i
Sammadagh kom för Retta Bengt i Romborna Gifft Man huil-
ken tilförendhe hafuer fäst een 12 Manna Eedh för ett ogifft
quinfolck widh Nampn Britta Jöns dotter, at han är all
deles oskyldigh Någon sin hafua hafft Något oloffligit Um-
genge heller lägerßmåhll medh henne.
| EdeMän. |
| Bengt perßon i Romborna, | Clemet i Romborna |
| Nielß perßon Jbm | Suen Sohnaßon i Dragaridh, |
| Joen Annerßon i Bergheem, | Joen Nilßon i Jffla, |
| Jöran widh Broo, | Tuffwedh i Hällegårdh. |
| Bonne i Grytåeßa, | Pedher i Staffsettre, |
| Lars i Romborna. | Bengt Nilßon i Nöttia. |
Bengt fulgiordhe thenne laggången medh theße ofuanb:te ährlige
dannemäen och fördenskull bleff han aff Nembdhen och ret-
ten frijerkiendh i dhenne saak.
Sammadagh Tingfördes för Retten Britta Jöns dåtter i
Diurarph å skatte, ogift huilken hafua låtet sigh belä-
gra aff Gisell Tuffweßon i Kanarph gifft Man, huil-
ken bådhe för thetta och et annat hoor är förrymbdher
aff Rijket och kommer her Näpeligh Någon sin mehra,
Thenne hennes frijwillige bekiennelße och giordhe
gerningh, förklaradhe Retten och Nembdhen sigh oppå
att the iche effter Guds lagh kunna befria hennes lijff,
Then som hoor bedriffwer medh Någons Mans hustru
schall dödhen döö etc.
11v
Anno 1650 denn 18: Januarij hölz Extraor
dinarie tingh medh Sunnerbo häradh i Gräßholma Närua-
randes i fougdens ställe wälförståndigh Anders Larßon i
Tärnhult häradsschriffwaren ther sammastädes, Sampt
Nembdhen.
Nembdhen
| Per Månßon i Bierßeridh, | Joen i Snälßböeke, |
| Joen Jönßon i Rydh, | Knut i Bolmaridh, |
| Niels Bengtzon i Horn, | Arffwedh i wiggåeßa, |
| Mates i Lunden, | Måns Johanßon i Ångellstadh, |
| Swen i Åeßa, | Swen i Räffalt, |
| Gumme i Bodha. | Eschill i Lindhult. |
Sammadagh framkom för Retta Swen i Beteråes fullmyndigh
på sine egne wägnar och Tingskiötte Udde perßon och hans
hustru Kirstin Swens dotter 1/8 i Giößhult för – 57:
dlr Sölfwermynt.
Sammadagh framkom Joen i Snälßböeke för Retta fullmyn-
digh på Simon Jönßons wägnar i Tanßiö, och Tingskiöte
Eßbiörn perßon i Hampalt och hans hustru Kierstin Jöns
doter - 1/6 för – 74 dlr Smtt ähn aff Jöns Jönßon 1/12 för
40 dlr Smtt Så hafuer han och sin arffdejordh och äger medh
Kiöp och arff 1/4 aff Hampalt.
Sammadagh Tingfördes Kirstin Jönsdåtter i Krokzböcke
å Skatte gifft hustru huilken hafwer låtet sigh belägra
aff een dansk Soldat som wandradhe hijt opp unner tidhen
öffwer Grentzen och afflat barn medh honom, thet hon nu
12r
Godhwilligen för Retten bekienner Therföre bleff hon aff
sagt effter Gudz lagh ifrån lijffwet, then som hoor bedriff-
wer medh Någons Mans hustru schall dödhen döö etc. hoor-
karlen är som förberört är een dansk Soldat och
kommer her alldrigh till Swars för Retta.
Sammadagh Tingfördes fengzliga för Retta Bondhe
Månßon i Tiußhult och een Ung drengh Ingemaer per
ßon å Skatte huilken är leigdh aff Bonne i Knechta
tiensten och blefue anklagadhe för Tiufuerij, framkom
een Änkia benemdh Bengta Jonsdotter i Miäret och
klagadhe at hon nu i höstas miste ett Stodh gott om
6 dlr Sm:t Sedhan fångarne blefue åetskilt förhördhe
och then yngste togz till förhör, bekiendhe han att han
staell Stodhet på ängen widh Miäret och redh dhet uthöfuer
Grentzen och sållde dhet i Danmarch i Båstadh och penin-
garna Spelladhe han bort och drach opp, och högeligh för-
plichtar thenne Ingemar sigh och bekienner han en
samman giordhe dhenne gerningen och uill lefue och döö
ther opå at bondhe aldrigh war medh honom i rådh och
dådh mycket mindre wiste theraff, Nu beklagas han
att Bondhe schall hafua likuäll waret medh och sådana
skiäll framstelles att Udde i Sånna sågh när Bonne
Månßon bahr een Sadell och ett styche reeph och fich Jn-
gemarr på een ladha som bondhe gich och hadhe sin uägh
uth medh, och strax samma dagh stals stodhet bort, och
kom uthöffwer Grentzen åth danmarck, men Bonne
Månßon Swärg och förbannar sigh till lijff och Siäll, att han
dhen dagen war på een annart ort och iche dher i bögden
Stadder, will och dett beuijßa medh ährlige lefuandes wittne,
12v
Och emedhan han beropar sigh dher opå kan man honom Sådant
iche förwägra om han gitter, och den andre Jngemar kienß
fullkommeligen märran eensamman ty låtter man
saaken beroa till nästa Tingh och begge tages så lenge
i Stark borgen.
Thy framkom Christen dreier i Håå och sigh beklagadhe att
han nu i höstas på sin Marknatzreeßa åth danmark miste
ett Stoedh i Åßa om Nattetidh och mistäncher dhenne
Bonne Månßon att han schall hafua stulet samma stodh
oandßedt at han bodde 1 Mihll ther ifrån och stora La-
gaåen wara emillan begge dhe gårdarna dher bonde
bodde och dher Stodet stals, och ingen åbroo på een mihll
när som Någon medh Creatur öfuerkomma Kundhe Någon
tidh dher effter Stodet bortstullet waer, och Cristion
dreier war willerådße ehuem dett stulett hadhe tå bleff
honom ett löest budh sent kloo Swen i Traheridh
medh per Nielßon i Floaboa at wille Christion dre-
ier gifua Bonne Månßon Något tå skulle han icke
allenast skaffa honom Stodet igen uthan och ett paar Unga
Oxar för omaket, Nu är eij heller Kloo Suennen till-
städes, huarföre opßetties dhetta käremåhlet medh dhet
andra till widhare beskiedd och att Christion dreiger
beflittar sigh på sin Sido att han ransakar her effter
som honom böhr, och huadh han i så måtto funnet medh
skiäll att tilltahla Någon om sitt bortstulna Creatur
Så skall honom her widh retten wederfahras
huadh Sweriges Lagh förmåhr, och intett tuiffla dher oppå
medh mindhre han nu schall få rett oppå den han kan
till Tiuffnadhen öffwer bewijßa.
13r
Sammadagh framkom Joen Suenßon i Snäreßöia een
medhålldrigh Skattebondhe för Retta oppå dhen Edle och
welb: herren landzhöfdingens hr Bengt Bagges leig-
debreff aff dato wexiöö den 24 Octobris Ao 649.
Huilken hafuer begått ett dråph opå een wästgiöta
reuttare Unner wälb: Haraldh Stakes regemento
widh Nampn Hindrich Reff, nu i förleden höstas 4
åhr sedhan, dhen dräpnes Sohn Bengt Hindrichßon och
hans farbroder een wästgiöte corporall Oloff Reff
äre her i egne perßoner för retten att omklaga
Saaken, och är dråpet Sålundha tillgånget effter een No-
ga och flittigh ransakningh Som nu her effter författat
bliffwer. När Kriget och feigden emillan Swerige
och danmark nu senast war stillat och ändat, och krigz-
folchet effter Stilleståndet op Marcherade och woro hijt
in om Grentzen kombne, Tå bleff wästegiöta rytterijdh
omlagdh i gårderna, och thenne Hindrich Räff medh sin
Sohn och een drengh effter han tiente medh 2 hestar bleff
han lagdh till 2 gårdhar Nembl: Snöreßöia och dottebögdh,
men Hindrich Reff redh till dottebögdh att förbliffwa
öfuer Natten och sohnen och drengen sendhe han till Snöreß
öia, at hafua sitt Nattherberge dher till om morgonen
the effter theras affskeedh schulle mötas ået, När morgonen
kom redh Sohnen till faderens herberge och hadhe drengen medh
sigh och tå faderen frågadhe them huru många Skiutzhestar
the hadhe fåett, Suaradhe dhe een hest, tå frågadhe han om ther
woro flere, Suaradhe the att bonden Joen ther i gårdhen haff-
wer een och dhen få wij intet aff, Ty som Skiutzrettaren
Swergh och wittnar, Seger han at han ladhe them iche mehr
än till 2 hästar, och den eene till Snöreßöia och den andre
till dottebygdh, liekuell läet han sigh ther medh eij Nöija uthan
wille hafua 3 hästar, läet fördenskull Sadla sin hest och
redh flux till Snöreßöja och togh hans häst Sadladhe om
13v
Och satte sigh på hans häst, och Suennetienaren på dhen andra
rede dher medh sina fferdhe ther medh een [..] för Joen
Suenßon gich Jn i Stuffwan och togh sin bößa som ladd lågh
medh 2 lodh gich flux effter een Genstigh men som Joen före
giffwer Seier jag uille gåå till nästa Omleggningz mötet
at taga hästen igen och lijkes iche bettre än dråparen Joen
och Ryttaren som Kom redhåågen omkringh möttes ået
emot een grindh nästan lijka snart och ryttaren togh till
sin pistooll som han sågh bondhen komma, Thetta förskrek-
te Joen som han seger och spente sin bößa och i Häpenheet
skiött, at thet eena lodet drabbadhe Hindrich Raff ige-
nom Knät och det andra igenom Jons egen häst at
han bleff strax dödh, men Hindrich kom op och på een An-
nor hest och medh sin tagne skadha bleff heemfördzlat
aff sin Sohn och andre kammeratter och ifrån then tidhen
han Undfich skadan och thet han lågh wedh Sängen belop
sigh 6 wekor och Någre dagar, och sålundha affsompnade
her ifrån werden. Thenne Dråpszaek steltes till räten
och Nembdhens betenckiandhe och een änteligh Sententz
och domb, och när the hadhe omröstat goffwu the ordet
att the iche kunna befria dråparens lijff effter thet [..]
Cap: i dråpmåhla B: medh willia, then dödas Närwarandhe
Sohn och brodher bedia ödhmiukeligen, aff orsack han så lenge
widh skogen goot hafuer för dråparens lijffz försko-
ningh, Härads Jnbyggare giöra och dhet samma, och Sådant
Unner then Höghloffl: Kongl. Giöttarijketz HofReetz Nådige
Resolution och widhare förklaringh.
Sammadagh kom Joen i Gränö för Retta och lät anteknadhen 12 Manna Eedh som han på Senaste Tingh uthfeste att
han är oskyldigh i deet honom är högeligen beskyllet att
hafua uthbrutet een groff Mißdådhare aff Hambnedha
Kista såßom och Johan pederßon i Kyllhullt på sitt
14r
Thenne Eedhen bleff laghligen giordh och gången och Jon i Grä
ytersta bekiendhe förr än han gick till dödhen och bleff Justifi
cerat, huilken och eblandh andra sina groffwe Mißger
ningar bekiendhe sigh waret medh om samma gerningh
och fångens uthbrytandhe.
| Eedhmän |
| Joen i Gränö, | Jöns Jonßon i Gränö |
| Jon Larson Ibm. | Jon perßon Ibm, |
| Jöns i Siöboa, | Jöns Nielßon i Siöboa, |
| Håkan i Traheridh, | Simon i Traheridh, |
| Suen i Ingerßhölte, | Suen i Skaffte |
| Udde i Aggalt. | Jeppe i Tärnhullt. |
Thenne Eedhen bleff laghligen giordh och gången och Jon i Grä
nö bleff för thenna fångens uthbrytandhe frijerkiendh
som han haffwer waret bådhe högeligen Mißtänckt och
anklagadher förr.
Sammadagh framkommo Tuenne danska Mäen Nielß
Tuffweßon i Siwhult och Gudhmundh Gudmundzon Ibm och
käradhe till Eschiell Matzon i Örnafälla, at nu i höstas
gick eentheras Slächtinge och Närskylle frendhe widh N:
Håkan i Skogzgårdh och för fatigdom skull gich och tigdhe
Unnertidhen her Jn om Grentzen och Unnerstundom Her
Nähr emedhan the wore boendhe widh Grentzen schulle E-
schill Slaget Tiggaren ett slagh och effter thet blefuet dödh
någon tidh dher effter, och gich så till at den gamble Tiggaren
hadhe Stullet ifrån Eschiell i Örnafalla 1 Kaka och när han
bleff thet warße hadhe Eschiell et handsågh i handen och slogh
honom ett slagh i pannan, een Månat dher effter kom tig-
garen igen och gich till honom ty han hadhe den wahnen att
gåå mychet i dhet Granhållet, och när han kom till Eschiell
tahladhe och badh Tiggaren Eschiell ett gifua sigh Något i Gudz
14v
Nampn, och i Synnerheet för thet hugget han fick, tå gich E-
skiell och gaff honom een kaka tå tachadhe tiggaren honom
och Sadhe Nu schall iagh alldrigh quittra och quidha dher öfuer
mehra, och gich sina färdhe ået bögdhen i sin store eländigheet
och ömkeliga siukdom som han meddrogz och wiste sigh Jngen
Stundh och timme frij för dödhen, ty han hadhe een Sullnat
på sitt bröst som een hadhe ther oppå huälfft een Småskåll och
full medh röet och war och luchtadhe så hijßligen att Jngen i
hueß Kundhe berga sigh hoes honom, föruthan ett ynkeligit
Tarmalopp, Så at han kucelerade i huart ögna bleck, liek-
wäll war han som Jutarnes wahne är een part at hafua
een Slem Mun, och den gaff han honom Eschiell när han ta
ladhe till honom om Kakan han staell, alla Eschiels bådhe gran-
nar och Någrannar wittna at han bleff dödh aff sin fahrliga
Siukdom han drog dageligen medh som Klart är att see
att Tiggaren gich 1 Månatz tidh dher i bögdhen aff och till
och intet hördes annorledes aff honom än förre ware
wänt, de danske som seier sigh wara skylla honom tiggaren
willia Sålundha låeta beståå till een annor gångh och före-
bähra at fly bettre kundskaph her omb.
Sammadagh Tingfördes een gammall Skattebondhe widh Nampn
Oloff i Gräßhult, och bleff anklagat at hafua belägrat
sin leiopijga Kirstin Frennes dotter, Nu synes thetta uara
Sellsampt och Unnerliget för wåra ögon som Sittia
för retta at een så gamull uthlefuat orkelöes gubbe
som Ståer och Stödier sigh medh bådhe hendherna på een
kiepp, för thet andra så hafwer een Ungh drengh kienß
widh thenne gerningen och gaff sigh an hoes presten at
han wille wijgas widh henne läet och lyßa för sigh aff
predikostolen och sedan lop han sin koos och ingen weet
huart Ty bleff thetta opßatt till Nästa Tingh och bettre
Ransakningh.
15r
Sammadagh Saakfelltes per Johanßon i Juddhult för Mö
Sammadagh Framkom Joen Rörichßon i Gaßhult för
Reta och käradhe till Suen Jonßon i Rydh at för kort tidh
sedan hadhe Joen een broderßon een ungh gåße huilken
skulle roo Swen öffwer een åå men olyckan bahr icke
skulle roo Swen öffwer een åå men olyckan bahr icke
beter till at dhet lilla elacka skiepet som kallas, hualff
dhe om medh them tå the ett litet stycke ifrån landhet
kombna wore, Swen kom i landh men gåßen förgicks
och drunknadhe. Nu anklagas Swen att han hadhe wäll
och drunknadhe. Nu anklagas Swen att han hadhe wäll
kunnat frelst gåßens lijff om han elliest hadhe welat
Skulle [..] witne har omd ty opßetias her medh
till Nästa Tingh, och widhare ransakningh
Sammadagh framkom Gudhmundh Joenßon i weeka een
drengh och bleff Saakfelt för Mökrenkningh medh Karin
Jönßa dotter effter thet 3 Cap: Gifft.msB: till – 40 marker.
| marker | öre | [..] | ||
| Cronan | - 13: | - 2: | - 16: | |
| Målßäganden | - 13: | - 2: | - 16: | |
| Häradet | - 6: | - 5: | - 8: | |
| Häradzhöffdh. | - 6: | - 5: | - 8: |
Sammadagh Saakfelltes per Johanßon i Juddhult för Mö
krenkningh medh Elin Joens dotter effter 3 Cap: i Gifft.msB:
till – 40 marker.
| marker | öre | [..] | ||
| Cronan | - 13: | - 2: | - 16: | |
| Målßäganden | - 13: | - 2: | - 16: | |
| Häradet | - 6: | - 5: | - 8: | |
| Häradzhöffdh. | - 6: | - 5: | - 8: |
15v
Sammadagh Saakfelltes Måns Eschillßon i Ståkalt,
För lönskeläge med Elin pers dotter till 3 marker.
 |
||
| Cronan | - 2 | |
| Häradet | - ½ | |
| Häradzhöffdh. | - ½ |
Sammadagh framkom Torsten i Stenßhult, och läet anteckna
then 6 Manna Eedh som han utfeste Senaste Tingh at han iche
marker heller marka werdhe waer skyldigh Sall. Niels i
marker heller marka werdhe waer skyldigh Sall. Niels i
Markarydh som funnes optechnadhe i Niels boek effter
hans dödh. Edhemäen
| Torsten i Stenßhult, | Jöns Botelßon i Giößhult, |
| Swen Månßon i Giößhult | Pedher i Siuhult, |
| Pedher Carlßon i wegla, | Jöns i wegla. |
Thenna Eedh bleff fullgiordh, och Thårsten bleff för Samma
Skuldsaak frijkiendh.
Sammadagh framkom Laße i Kiäskult för retta och kära-
dhe till Kielle i Hambra om ett Stoedh Laße fick Kiälle
i förleden höstas och war tå frij och färdigh, och när thet
kom till wårfrutidhen tå förgickz Stodhet aff Kiälles
iwållandhe och bleff dödh, Kiälle förlichtes medh Laße i
kom till wårfrutidhen tå förgickz Stodhet aff Kiälles
iwållandhe och bleff dödh, Kiälle förlichtes medh Laße i
Kiäskult och Kiälle lofuadhe Lars – 3½ R.dlr Ther med
Blefue the förlichte, och rechte handh för retten.
Sammadagh framkom Johans i Siuhult för retta full-
myndigh på Måns Sonaßons wegnar i Jffla och Tingskiötte
Jöns Suenßon i Foglanäes och hans hustru Jngredh Persd:
1/4 och 1 skeppelandh i Norregårdhen i Borßhult för
147: daler Sölffwermynt.
16r
Den Andhre dagen den 19 Januarij Continuerades medh
Lagh Tinghet och medh samma Nembdhemäen.
Sammadagh kom för retta Oluff Månßon i Hällebeck,
fullmyndigh på sine egne wegnar och Tingskiötte Swen
perßon och hans hustru Ingierdh Niels dotter 1/5 i Hälle
beck för 100 dlr Sm:tt Så haffwer han och sin egen Arffdhe
part 1/5 att han medh kiöp och Arff eger 2/5 i Hällebeck.
Sammadagh kom för retta Jöns Biörßon i Beteråes full-
myndigh på sina egne wegnar och Tingskiöta sin Sohn Eß-
biörn Jönßon och hans hustru Ilin Ehrlandzdotter 1/8 i Be-
teråes för – 60 dlr Sm:tt och her iblandh theße 60 dlr aff-
kortas 1/13 i Skinnerßböeke i ½ gårdhen i Jordebyte.
Sammadagh framfordrades för retta Joen i Kiälleboha
å frelße een gifft Man huilken hafwer belägrat Jnge-
borgh Jöns dotter i samma gårdh ogifft, Samma Jngeborgh
är Någort effter hon hadhe födt barn dödh blefwen, men
thenne giffte Mannen Joen i Kiälleboa bekiennen sin
bedreffna hoordomß last godhwilligen, Therföre han och
effter Gudz lagh bleff sagdh ifrån lijffwet, then som hoor
bedriffwer medh Någons mans hustru schall dödhen döö.
Sammadagh Tingfördes Niels Siggaßon i waraböke å crono
Gifft man, huilken hafuer belägrat sin leiopijga Kirstin
pers dotter och aflat barn medh henne, huilket dhe båden godhuilli
gen bekienna, therföre dhe och båden effter Gudz lagh bleffwo
sagdhe ifrån lijfuet, theße båden äro tilstädes och häradz
fougden togh dhem i borgen till then Kongl: Håffretz för
kleringh [..] kommer.
16v
Sammadagh framkom åter Andra gångh Nielß Nielßon i Mar-
karydh och klagadhe öfuer Jöens Nielßon i Markarydh om Något
godz som för Nielß Nielßons fadher i danska feigden bleff
ifrån Stullet i ett hues J skogen som grannerna tillhopa
hadhe bygdt, och är thenne Mißtancken opkommen aff een
Säck som quinfolcken lånte sigh emillan then the förmena
skulle wara then samme som godzet war förwahrat uthi, på
ett sådant löest fundament och ringa skiäll lätter man be-
roa thenne Sacken till widhare beskiedd.
Sammadagh bleff aff Retten och Nembdhen affsagt att Tårsten i
wäßliunga skall erleggia Tullen aff 43½ lb järn och ther
före erleggia Tullen effter ordinantjen
Sammadagh framstelltes för retta Erich i quarnagårdhen
å Skatta huilken är kommen i ett rychte för een knechte
hustru widh Nampn Gunnell Larsdotter, begge giffte
persohner ändoch hon beuijsar mannen et 1/2 åhr tillför
rendhe waret dödh, och tå Saet hon een änkia, Thetta
skulle för än 5 åhr sedhan waret för retta, och emedhan tå
som Nembdhen betygar fans huarken skiäll heller beskiedd
mychet mindre Någon som kundhe fästa foet, Äwen så
gåer och nu till Uthan allenast Mummes så Jblandh folck-
et uthan Någon beständigh grundh, ty beroer thenne Sacken
Unner then förrige rättens förklaringh, och om Gudh
teckes thetta Annorledes uppenbahra ähn Menniskior
nu giöra kunna.
17r
Sammadagh framfördes för retta Frosten Eßbiörßon i Krogz-
böcke gift man och war beklagat at hafua belägrat sin
hustrus farbroer dotter Sißa Sohna dotter ogifft och dansk
född, huilken berettas schulle hafuandhe bleffwit, och
een annor dansk Soldat ogifft gaff sigh i Ächtenskaph
medh henne Nu kommer Nielß Humble i Krogzbögdh
fram och blifuer fordrat at svara huadh han weet att witt-
ha her omb, och berettar således att emedhan han war fog-
dekarll hörde han wäll thetta rychtet emedhan han redh
dher i bögdhen och bödh wäll till honom att antasta, men effter
han ther till iche hadhe Någon bettre skiäll och beskiedd, Ty
bleff han sålundha för thetta rychtet omolesterat till wijdha-
re beskiedd, doch togh häradzfougden honom till Nästa Tingh
i borgen, och Saekzens widhare Examinerandhe.
Sammadagh framkom een gamull ährligh Cronones tie
nare och feltwäbell, widh Nampn Joen Månßon i Siuhult,
och klageligen för retten och Nembdhen gaff till kienna
huru lundha han thet Gudh better för Någon tidh sedhan medh
dhen fahrliga och hefftiga boskap siukan är heemsökt
dhen fahrliga och hefftiga boskap siukan är heemsökt
wördhen som her i bögden wankadhe mångom till een
hiertans Sorgh och stoor bedröffwellße Nu bleff för
Sådan hefftigh Boskapz dödh åtskilliga Remedier hoes een
och annor praeticerat förmenandes att dhen therigenom
skulle kunnat bliffwet Stillat och botatt, Bleff och
thenne Joen Månßon Jnrådat aff Någrom at ther han
toge een huffwudskalle och goffwe sitt för dricka ther u-
thur, tå schulle hans boskaph wist bekomma bort, och
haffwer altßå uthi sin eenfalligheet och Nödsteltheet
tagett aff bena Kistan een Skåll aff een hufuudskulltt
17v
Och brukat dhetta rådet ther medh, Nu kunna well Men-
niskio dommar Sälßamma i sådana tillfellen förelöpa,
doch kan ingen Menniskia framkomma och tetta i ingen
måtto Någorledes emot uthydha än nu förmält är, och
alla Jaa och sielffwe Nembdhen willia gåå lagh medh Joen
Månßon at thetta sålundha Sant ähr som nu förtalt ähr
Ty dömmes han och erkiennes alldeleß frij till sitt Nampn,
ähro och Rychte, medh sin hustru och barn och om Någon fin-
nes som her opå quellier heller och honom bespotter i
druckeßmåhll heller elliest och medh wittne kan tillbun-
den blifua, han schall therföre som een ähroskiemmer till-
börligen och laghligen Straffat blifua.
Sammadagh framkom Nielß Joenßon i Hälleböcke och kä-
radhe till Pedher Nielßon i Hälleböcke, att nu i förleden
Sommarß Nielßas Sohn een Ungh pilt widh Nampn Månß
perßon wet befahlet aff sinom fadher att rychta een
hest i Ängewall kom pedher Nielßon om gåßen och war
wredh at han wachtadhe hesten på sin Ängh i gräeßet och
icke på sin faders, och tå pedher wille Kiöra gåßen aff
ängen och uthur sitt gräß, bruckte han een slem Mun
och gaff förtreetelige ondha ordh, j det schall pedher hafua
Spiurnet gåßen för bueken at han ther effter fick Tarm-
lopp, men thettta kundhe intet beuijses, och effter Noga ran-
sakningh befans gåßen ingen bräck hafua uthan frij och
färdigh.
Sammadagh kom för retta een dansk Man widh Namnp Jöns
Månßon i Swenßhullt och medh godh wittneß bördh skiäll
och beskiedd beuijste at Jon giet i Skåperidh är hoes honom
18r
Erich i Snärahult för 1 Eek - 3 marker effter lagen
Sammadagh framkom för retten Simon Ebbeßon i Jemnhult
Gången i loff och löffte för Anders i Kalßhult om een retferdigh
skulsak på 12 dlr Sm.tt Som thenne danske mannen Jöns Mån-
ßon hafuer att fordra, Nu treskes löffteßmannen Jon giet
och icke fullgiör att uthstå och schaffa honom sin betallningh
ehuru wäll han är lagligen Stembdher, och thet försutet u-
than lagligh förfall, oerachtat giellet är richtigt bleff
aff retten och Nembden affdömbt att löffteßmannen
schall bethala giellet heller BefallningzMannen låeta
panta Sådant uth och ställa danska Mannen Klagelöeß.
Nielß i Gårstaskiöph Saekfelltes för 1 Eek effter H K
mtz Nye Skogzordhningh – 9 dlr Cronones Eensaak och 3
| dlr till Treskifftes. | dlr |
| Cronan | 1 | |
| Jägaren | 1 | |
| Häradhet | ½ | |
| Häradzhöffdh. | ½ |
Erich i Snärahult för 1 Eek - 3 marker effter lagen
| dlr | ||
| Cronan | 2 | |
| Häradet | ½ | |
| Häradzhöffdh. | ½ |
Sammadagh framkom för retten Simon Ebbeßon i Jemnhult
och Gumme Nielßon i Hult, och kieradhe till Jngeborgh Helsingz-
dotter i Snärehult huilken war theras Moders halffsyster om
det arff som war fallet effter hennes broder Håkan Hell-
singzon som dödher är blefuen för 3 åhr sedan, och emedan dhet-
ta är et arff som effter lagen så wijdha det sigh medh halfsysko-
nebarn Jn om fempte man, ty bleff förafskiedat at tuen-
ne aff Nembdhen schulle draga dhit bort och medh 2 heller 3 Andra
dannemän See huru wijdha dhe måga dhem her omb föreena, och
ther de tå icke kundhe blifua Samß måga dhe komma igen
och Sökia retten.
18v
Anno 1650 den 22 Januarij hölz tingh
medh Sunnerboo häradh i Boarph närwarandes i welb: her
ren landzhöffdingens stelle ehreboren och wellt: Bengt
Jacobszon Vanebergh fiscall i dhen kongl. Giötarikes hoff
reten, Item häredzfougden ehrligh och well:t Haraldh
Trolle i Isziöa sampt nembdhen.
Samma dagh fram kom Pedher Ollszon i Siöatorph fullmyn
digh på sina egne wegnar och tingskiötte Simon Nielszon och
hans hustru Karin Swens dotter ½ Skattegården dhen södre
i Klöfwaridh 46 rzdlr.
Sammadagh framtredde Sinon Nielszon i Borszna full
myndigh på sina egne wegnar och tingskiötte sinom brodher
Nielsz Nielszon och hans hustru Kirstin Olszdotter 1/4 aff
skattegårdhen i Borsna för 40 rzdlr. Så hafuer han och sin
egen arfuejordh 1/4 och dher medh är ägandhe till ½ gårdhen.
Sammadagh framkom för retta Per Larszon i Fallnawee
ka fullmyndigh på sina egne wegnar och tingskiötte Per
Ollszon och hans hustru Kirstin Peders dötter een ½ fier
dingh i skattegårdhen i Torlarph för 60 rszdlr. Ähn hafuer
medh Sunnerboo häradh i Boarph närwarandes i welb: her
ren landzhöffdingens stelle ehreboren och wellt: Bengt
Jacobszon Vanebergh fiscall i dhen kongl. Giötarikes hoff
reten, Item häredzfougden ehrligh och well:t Haraldh
Trolle i Isziöa sampt nembdhen.
| Nembdhen | |
| Joen i Snäelszböeke | Joen Jönszon i Rydh |
| Knut i Bolmaridh | Mattes i Lundhen |
| Åke i Ragnellakiöph | Pedher i Brekentorph |
| Arfuidh i Wiggåesza | Måns Johanszon i Ångelstadh |
| Nielsz i Romborna | Niels Bengtzon i Sikhult |
| Per Annerson i Berghem |
Samma dagh fram kom Pedher Ollszon i Siöatorph fullmyn
digh på sina egne wegnar och tingskiötte Simon Nielszon och
hans hustru Karin Swens dotter ½ Skattegården dhen södre
i Klöfwaridh 46 rzdlr.
Sammadagh framtredde Sinon Nielszon i Borszna full
myndigh på sina egne wegnar och tingskiötte sinom brodher
Nielsz Nielszon och hans hustru Kirstin Olszdotter 1/4 aff
skattegårdhen i Borsna för 40 rzdlr. Så hafuer han och sin
egen arfuejordh 1/4 och dher medh är ägandhe till ½ gårdhen.
Sammadagh framkom för retta Per Larszon i Fallnawee
ka fullmyndigh på sina egne wegnar och tingskiötte Per
Ollszon och hans hustru Kirstin Peders dötter een ½ fier
dingh i skattegårdhen i Torlarph för 60 rszdlr. Ähn hafuer
19r
kiöpt aff Pedersz barn i Oosz 5 skieppelandh jordh ther sam
mastädes och i samma gårdh för 18 dlr sm:t.
Sammadagh bleff affdömbt aff retten och nembdhen att E
rikz barn i Weeka skolla bethala 6 marker för 2 waller
sill Erich uthtogh i Halmstadh hoes Anners Annerszon och
gaff före att Pedher Larszon i Fallnaweeka skulle dhem haf
wa och bekom den alldrigh uthan Erich som togh den uth och för
dhe dhen heem han och dhen förtärdhe.
Sammadagh framkom Pedher Johanszon i Toffta huilken
är kommen i rychte att hafua i förleden höst skulle stulet
een koo uthe på marken som hörde Simon i Liungby till
och till dhetta rychtes begynnelsze skall een gammull huesz
quinna widh nampn Ingredh i Hangäes orsaek wara. Nu
tilldrogh sigh för någon kort tidh sedan att thenne Pedher
Johanszon togh sin brodher Niels Johanszon i Toffta, Pedher
Erichszon i Liungby, Bengt i Liungby och ginge till Han
gäes een godh fierdingz wägh ther hon Ingredh hadhe sin heem
wist och kalladhe henne uth på gårdhen och när hon uthkom ta
ladhe Pedher henne till och ehuru orden föllo them emillan
togh Peder op een målstake och slogh henne i hufuudet
och annorstädes på kroppen så att hon nu ligger slätt
widh sängen och sigh intett förmå och misztuiffles möc
ket om lijfuet om någon sin kommer sigh före igen
medh mindre hon bliffwer dödh. Therföe opszetties
thenna saeken till widhare beskiedd och han togz i stark
borgen till nästa tingh.
mastädes och i samma gårdh för 18 dlr sm:t.
Sammadagh bleff affdömbt aff retten och nembdhen att E
rikz barn i Weeka skolla bethala 6 marker för 2 waller
sill Erich uthtogh i Halmstadh hoes Anners Annerszon och
gaff före att Pedher Larszon i Fallnaweeka skulle dhem haf
wa och bekom den alldrigh uthan Erich som togh den uth och för
dhe dhen heem han och dhen förtärdhe.
Sammadagh framkom Pedher Johanszon i Toffta huilken
är kommen i rychte att hafua i förleden höst skulle stulet
een koo uthe på marken som hörde Simon i Liungby till
och till dhetta rychtes begynnelsze skall een gammull huesz
quinna widh nampn Ingredh i Hangäes orsaek wara. Nu
tilldrogh sigh för någon kort tidh sedan att thenne Pedher
Johanszon togh sin brodher Niels Johanszon i Toffta, Pedher
Erichszon i Liungby, Bengt i Liungby och ginge till Han
gäes een godh fierdingz wägh ther hon Ingredh hadhe sin heem
wist och kalladhe henne uth på gårdhen och när hon uthkom ta
ladhe Pedher henne till och ehuru orden föllo them emillan
togh Peder op een målstake och slogh henne i hufuudet
och annorstädes på kroppen så att hon nu ligger slätt
widh sängen och sigh intett förmå och misztuiffles möc
ket om lijfuet om någon sin kommer sigh före igen
medh mindre hon bliffwer dödh. Therföe opszetties
thenna saeken till widhare beskiedd och han togz i stark
borgen till nästa tingh.
19v
Sammadagh framkom Håkon Perszon i Tuttaridh een frelsebonde
till Förarph och klagadhe för retta öfuer häradzprophossen
Bengt Nielszon huilken för kort tidh sedhan är aff welb:
herren landzhöfdingen ther till förordhnader och äro några
klagemåhll öfuer honom thenne Håkon waer skyldigh 2
rzdlr rotepenningar huilka prophoszen bleff förszendh att
uthfordra tillijka medh lenszmannen och effter tidhen drö
ges tidh ifrån tidh när nu the wore kombne i gårdhen be
tallte bonden lenszmannen men prophoszen läet sigh
ther medh eij nöia uthan wille hafua pantepenningar och skicka
dhe sigh illa och togh een gryto och den fördhe in till Gnu
storph huilken huszbonden sedan hafuer taget igen.
Thy framkom Knutt i Tuttaridh och i lika måtto een frelsebondhe
till Förarph huilken och waer skyldigh 2 rzdlr i rotape
ningar och tå waer bonden icke hemma uthan medh sin husz
bonde fru på ett begraffningz öll på Sönneröö och
medhan hustrun icke hadhe at betala medh wille han icke
stilla sgh ehuru well hustrun bödh honom een pundagryta
rendhe han i fäähuszet och skar öronen aff een vxa och
ledde honom i een annor gårdh men om morgonen löeste
hustrun uxen igen och emedan prophoszen nu een ungh
karll och nysz tillszatter ty bredhe wedh han badh sielffuer
bodhe och flere för honom om förlåtelsze och bleff
honom för thenna gången tilgifuet och han uthlofuadhe
sigh fogeligen och beskeedeligen förhålla som försuar
ligit blifua skall när påthalas och icke förorsaka
allmogen klagemåhll widhare uthöffwer sigh, husz
bondhen gaff honom och till.
till Förarph och klagadhe för retta öfuer häradzprophossen
Bengt Nielszon huilken för kort tidh sedhan är aff welb:
herren landzhöfdingen ther till förordhnader och äro några
klagemåhll öfuer honom thenne Håkon waer skyldigh 2
rzdlr rotepenningar huilka prophoszen bleff förszendh att
uthfordra tillijka medh lenszmannen och effter tidhen drö
ges tidh ifrån tidh när nu the wore kombne i gårdhen be
tallte bonden lenszmannen men prophoszen läet sigh
ther medh eij nöia uthan wille hafua pantepenningar och skicka
dhe sigh illa och togh een gryto och den fördhe in till Gnu
storph huilken huszbonden sedan hafuer taget igen.
Thy framkom Knutt i Tuttaridh och i lika måtto een frelsebondhe
till Förarph huilken och waer skyldigh 2 rzdlr i rotape
ningar och tå waer bonden icke hemma uthan medh sin husz
bonde fru på ett begraffningz öll på Sönneröö och
medhan hustrun icke hadhe at betala medh wille han icke
stilla sgh ehuru well hustrun bödh honom een pundagryta
rendhe han i fäähuszet och skar öronen aff een vxa och
ledde honom i een annor gårdh men om morgonen löeste
hustrun uxen igen och emedan prophoszen nu een ungh
karll och nysz tillszatter ty bredhe wedh han badh sielffuer
bodhe och flere för honom om förlåtelsze och bleff
honom för thenna gången tilgifuet och han uthlofuadhe
sigh fogeligen och beskeedeligen förhålla som försuar
ligit blifua skall när påthalas och icke förorsaka
allmogen klagemåhll widhare uthöffwer sigh, husz
bondhen gaff honom och till.
20r
Sammadagh saekfelltes Jönsz Månson i Fottabohlet å skatta
för mökrenkningh effter thet 3 Cap: i Gifftm B: till
40 marker.
cronan 13 2 16
målszägand 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Sammadagh saekfelltes Bengt i Mårarp för stemb
ningh till 3 marker.
Sammadagh framkom Påfuell i Mårarp för retta och
käradhe till Oluff Perszon i Östraby att han hadhe sin
häst tillhopa medh honom i een hägnat till huilken O
loff gich dageligen och honom tuettadhe och pöntadhe
effter han waer illa bruten och enär han schulle taga
fatt på honom måste han kiöra bådhe hesterna tillhopa.
Nu fans samma hest dödh i ett fly som war i samma häg
nadh och troer wist Oloff schall wara wållandhe dher
till. Therföre feste han een 3 manna eedh till nästa tingh.
Sammadagh framkom Nielsz Joenszon i Iffla medh sin hu
stru Ingierdh Jons dotter och klagadhe nu som tillförendhe
öfuer Jönsz i Romenehylte och Trulsz Larszon i Rydh om
then hemgången som the skola hafua giort honom och oand
sedt att the ingen skadhe giorde honom uthan brukadhe
een slem mun på Niels emedan han stodh på logan
och trask och när hustrun thett hördhe sprangh hon uth
aff stugan och wille see huru det faett waer medh
bondhen. Tå skulle Jöns hafua slaget hustrun ett
för mökrenkningh effter thet 3 Cap: i Gifftm B: till
40 marker.
cronan 13 2 16
målszägand 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Sammadagh saekfelltes Bengt i Mårarp för stemb
ningh till 3 marker.
Sammadagh framkom Påfuell i Mårarp för retta och
käradhe till Oluff Perszon i Östraby att han hadhe sin
häst tillhopa medh honom i een hägnat till huilken O
loff gich dageligen och honom tuettadhe och pöntadhe
effter han waer illa bruten och enär han schulle taga
fatt på honom måste han kiöra bådhe hesterna tillhopa.
Nu fans samma hest dödh i ett fly som war i samma häg
nadh och troer wist Oloff schall wara wållandhe dher
till. Therföre feste han een 3 manna eedh till nästa tingh.
Sammadagh framkom Nielsz Joenszon i Iffla medh sin hu
stru Ingierdh Jons dotter och klagadhe nu som tillförendhe
öfuer Jönsz i Romenehylte och Trulsz Larszon i Rydh om
then hemgången som the skola hafua giort honom och oand
sedt att the ingen skadhe giorde honom uthan brukadhe
een slem mun på Niels emedan han stodh på logan
och trask och när hustrun thett hördhe sprangh hon uth
aff stugan och wille see huru det faett waer medh
bondhen. Tå skulle Jöns hafua slaget hustrun ett
20v
munslagh att hon gich omkull och war haffwandhe och som
hon klagadhe tå tillförendhe föregaff hon at barnet skulle
haffwa blefuet dödt och födde thet 8 weekor och 4 da
gar men nu hon alfwarligen tillhollen blifuer att fölia
sanningen. Så bekienner hon nu rent uth att barnet
waer quikt och hadhe sin lijffliga rörelsze till om 14
dagar när tidhen hon födde och then bekiennelszen hon
förut giordhe then skiedde för peningar skull emedan the
woro lagliga faldh. Nu förhördes och examinerades Jönsz
och Trulsz änn widare huarföre the så kommo öfuerdå
dige fulla och galna ifrån gestebodz gården i Fageret
och icke redho then wägen them bordt färdas förmee
nandes hurumer skulle wara någon afuundh om
quinfolkz kiff emillan Jönszas hustru och bondans i
gårdhen tijtt the kommo theropå the nu som för högeli
gen förswärga sigh och begära the måge blifua effter
låtet at weria sigh medh lagen, hållandes widh sin
förrige berettelse at theras werff war allenast
tijtt att kräffia een tunna korn som then andra gårdh
mannen Jöns i Romenahyllte skyldigh waer. Thetta för
klaradhe sigh retten och nembden oppå och således såda
ne dryckebullter till åetwarningh dhe thär slå sigh
så fulla att dhe wånna intet huadh the giöra och så galna
ridha i een annorsz mans gårdh och saekfelte them effter
thet 5 Cap: i Eedzöres B: till 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Sammadagh saekfelltes een vngh frelsedrängh Håkon
hon klagadhe tå tillförendhe föregaff hon at barnet skulle
haffwa blefuet dödt och födde thet 8 weekor och 4 da
gar men nu hon alfwarligen tillhollen blifuer att fölia
sanningen. Så bekienner hon nu rent uth att barnet
waer quikt och hadhe sin lijffliga rörelsze till om 14
dagar när tidhen hon födde och then bekiennelszen hon
förut giordhe then skiedde för peningar skull emedan the
woro lagliga faldh. Nu förhördes och examinerades Jönsz
och Trulsz änn widare huarföre the så kommo öfuerdå
dige fulla och galna ifrån gestebodz gården i Fageret
och icke redho then wägen them bordt färdas förmee
nandes hurumer skulle wara någon afuundh om
quinfolkz kiff emillan Jönszas hustru och bondans i
gårdhen tijtt the kommo theropå the nu som för högeli
gen förswärga sigh och begära the måge blifua effter
låtet at weria sigh medh lagen, hållandes widh sin
förrige berettelse at theras werff war allenast
tijtt att kräffia een tunna korn som then andra gårdh
mannen Jöns i Romenahyllte skyldigh waer. Thetta för
klaradhe sigh retten och nembden oppå och således såda
ne dryckebullter till åetwarningh dhe thär slå sigh
så fulla att dhe wånna intet huadh the giöra och så galna
ridha i een annorsz mans gårdh och saekfelte them effter
thet 5 Cap: i Eedzöres B: till 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Sammadagh saekfelltes een vngh frelsedrängh Håkon
21r
Nielszon i Steenszhult för änkekränkningh medh Karin
Matz dotter i Stenszhult till 40 marker.
frelsehuszbondhen 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 9
Sammadagh kom Måns i Julsznäes för retta och klaga
dhe öffwer dhen store skadha som dhenne fahrliga watn
flodhen i förledhen höstas giort hafuer och i så måtto
bleff åhlafisket uthbrutet och cronones dam fördreff
wet och kan icke igen opbygdt blifua medh mindre ho
nom blifuer effterlåtett att hugga något wirke thär
till, bleff fördenskull för gott och nödigt erachtatt
att heigderidharen medh tuenne aff nembdhen skola
granneligen her om ransaka och huadh nödtörfftigt och
skiäliget pröffwas kan låeta honom Måns till
syna och tillordhna till cronodamens opbyggelsze och
reparation.
Sammadagh kom för retta Joen i Snelszböeke fullmyn
digh på Joen Annerszons wegnar i Stighult och ting
skiötta Måns Olofzon och hans hustru Ingierdh Ger
mundz dotter 1/12 i Floboa för 59 dlr sm:tt och 4 rzdlr
i effteleffwe.
Sammadagh optogh [..] fiscalen Bengt Ja
cobszon Öernbergh fullmyndig medh een schriffteligh
fullmacht aff dato den 9 Januarij 649 gifuen aff
Jöns Annerszon i Skarnarph och tingskiötte Måns Ja
Matz dotter i Stenszhult till 40 marker.
frelsehuszbondhen 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 9
Sammadagh kom Måns i Julsznäes för retta och klaga
dhe öffwer dhen store skadha som dhenne fahrliga watn
flodhen i förledhen höstas giort hafuer och i så måtto
bleff åhlafisket uthbrutet och cronones dam fördreff
wet och kan icke igen opbygdt blifua medh mindre ho
nom blifuer effterlåtett att hugga något wirke thär
till, bleff fördenskull för gott och nödigt erachtatt
att heigderidharen medh tuenne aff nembdhen skola
granneligen her om ransaka och huadh nödtörfftigt och
skiäliget pröffwas kan låeta honom Måns till
syna och tillordhna till cronodamens opbyggelsze och
reparation.
Sammadagh kom för retta Joen i Snelszböeke fullmyn
digh på Joen Annerszons wegnar i Stighult och ting
skiötta Måns Olofzon och hans hustru Ingierdh Ger
mundz dotter 1/12 i Floboa för 59 dlr sm:tt och 4 rzdlr
i effteleffwe.
Sammadagh optogh [..] fiscalen Bengt Ja
cobszon Öernbergh fullmyndig medh een schriffteligh
fullmacht aff dato den 9 Januarij 649 gifuen aff
Jöns Annerszon i Skarnarph och tingskiötte Måns Ja
21v
cobszon och hans hustru Anna 7/8 aff norregården i Qwensz
löff för 80 rzdlr och 7 rzdlr i efftelöffwe.
Sammadagh kom Nielsz i Romborna för retta fullmyndigh
på Bengt Jonszons wegnar i Jonszberga och tingskiötta
Swen Håkonszon och hans hustru Christion Månsza dotter
1/6 aff norregården i Jonszberga för 100 dlr sm:tt och
2 rzdlr i efftelöfue. Ähn aff sin halffsyster Ilin Pers dot
ter 2 skeppelandh för 8 rzdlr. Ähn sin samsyster
Kirstin 1 ½ skeppelandh för 6 rzdlr. Så att han medh arff och
kiöp äger 1/3 aff hela norregården i Jonszberga.
Sammadagh bleff Pedher Haraldszons hustru Märitt Trulsz
dotter frijsagdh för dhen sölffringen Karin Olsz dotter
i Jonszkiöph henne några gånger hafuer tilltalat uthan
någon skiäll och beskiedd.
Sammadagh kom åtther Börge Bengtzon i Hollie för retta
huilken nu på senaste tinget i Berghem hadhe beskyllatt
och tillwijtt befallningzmannen Haraldh Trolle att haffwa
brukat een oretferdigh biszmall och ett oretferdigt tun
nemåhll i feigdetidhen som finnes antecknadh tillfören
dhe och Börge beropadhe sigh oppå flere wittne och fram
draga nu på detta tingh, fram kom Joen Perszon i
Tråtteszlöeff och effter lagdan eedh wittnar sålundha att
han sågh att fougdensz tienare Thore mälte een hoop
haffre uth i Åby i hans swerfaders Per Anderszons gårdh
och dhen fördes till Perstorph och krigzfolket togh thet
löff för 80 rzdlr och 7 rzdlr i efftelöffwe.
Sammadagh kom Nielsz i Romborna för retta fullmyndigh
på Bengt Jonszons wegnar i Jonszberga och tingskiötta
Swen Håkonszon och hans hustru Christion Månsza dotter
1/6 aff norregården i Jonszberga för 100 dlr sm:tt och
2 rzdlr i efftelöfue. Ähn aff sin halffsyster Ilin Pers dot
ter 2 skeppelandh för 8 rzdlr. Ähn sin samsyster
Kirstin 1 ½ skeppelandh för 6 rzdlr. Så att han medh arff och
kiöp äger 1/3 aff hela norregården i Jonszberga.
Sammadagh bleff Pedher Haraldszons hustru Märitt Trulsz
dotter frijsagdh för dhen sölffringen Karin Olsz dotter
i Jonszkiöph henne några gånger hafuer tilltalat uthan
någon skiäll och beskiedd.
Sammadagh kom åtther Börge Bengtzon i Hollie för retta
huilken nu på senaste tinget i Berghem hadhe beskyllatt
och tillwijtt befallningzmannen Haraldh Trolle att haffwa
brukat een oretferdigh biszmall och ett oretferdigt tun
nemåhll i feigdetidhen som finnes antecknadh tillfören
dhe och Börge beropadhe sigh oppå flere wittne och fram
draga nu på detta tingh, fram kom Joen Perszon i
Tråtteszlöeff och effter lagdan eedh wittnar sålundha att
han sågh att fougdensz tienare Thore mälte een hoop
haffre uth i Åby i hans swerfaders Per Anderszons gårdh
och dhen fördes till Perstorph och krigzfolket togh thet
22r
emott. Ähn kalladhe Birge Bengtzon fram Per Bengtzon
i Åby och effter afflagdan eedh wittnar sålundha att såszom
officererna möcket gieste hoes honom tå sågh han att offi
cererna togo emott haffre medh tunnemåhll vnner stundom 4
tunnor stundom 6 8 och såszom att fougden hadhe ett o
seieligit öfuerlopp ty måste han grijpa till att måhla dhet
hastigaste skie kundhe ty krigzfolcket kiördhe oppå hals
öfuer hufuudh. Ähn kalladhe Birge fram Nielsz Hin
drichszon i Åby och effter afflagdan eedh wittnar sålun
dha att när armeen tågadhe heem ifrån Danmarck
så waer adelszfahnen inlogerat i hans gårdh och han
sågh när theras förerare togh 2 tunnor hafre medh
fougdens drengh Thore men huru han den quitterade
weet han intett och huadh belangar om biszmallen ther
om weet han släet ingen beskiedd. Så thenne som de an
dre ofuanbe:te. Nu tillspordes Börge om han weet huru
dhet tunnemåhlet bleff quitterat antingen medh skieppe
taall heller elliest, thet weet Birge inthet, ty såszom att
snella förståndige mäen woro förordnadhe för krigzfol
ket att emottaga proviant och dett uthdela så måge the
hafua klagat tå strax ty her widh wägen hadhe [..] landz
höfdingen förordnat inspectoren Lars Nielszon som dage
ligen schulle optaga klagemåhll och föra bötter oppå, nemb
dhomannen Per i Brekentorph huilken wogh in gierden för
Ryszby giell swor widh sin saligheet att han och wog den uth igen
och weet i ingen måtto någon thera paarten wara skiet för
nähr, thätt samma bekrefftar och lenszmannen Simon Nielszon,
Birge Kråek och Anders i Elmtrosza. Så finnes och ingen
annorstädes i häradet som hafuer nu klagemåhll her opå
uthan allenast Börge Bengtzon som är i kiff och trätte
måhll medh fougden Haraldh Trolle. Till öffuerflödh
i Åby och effter afflagdan eedh wittnar sålundha att såszom
officererna möcket gieste hoes honom tå sågh han att offi
cererna togo emott haffre medh tunnemåhll vnner stundom 4
tunnor stundom 6 8 och såszom att fougden hadhe ett o
seieligit öfuerlopp ty måste han grijpa till att måhla dhet
hastigaste skie kundhe ty krigzfolcket kiördhe oppå hals
öfuer hufuudh. Ähn kalladhe Birge fram Nielsz Hin
drichszon i Åby och effter afflagdan eedh wittnar sålun
dha att när armeen tågadhe heem ifrån Danmarck
så waer adelszfahnen inlogerat i hans gårdh och han
sågh när theras förerare togh 2 tunnor hafre medh
fougdens drengh Thore men huru han den quitterade
weet han intett och huadh belangar om biszmallen ther
om weet han släet ingen beskiedd. Så thenne som de an
dre ofuanbe:te. Nu tillspordes Börge om han weet huru
dhet tunnemåhlet bleff quitterat antingen medh skieppe
taall heller elliest, thet weet Birge inthet, ty såszom att
snella förståndige mäen woro förordnadhe för krigzfol
ket att emottaga proviant och dett uthdela så måge the
hafua klagat tå strax ty her widh wägen hadhe [..] landz
höfdingen förordnat inspectoren Lars Nielszon som dage
ligen schulle optaga klagemåhll och föra bötter oppå, nemb
dhomannen Per i Brekentorph huilken wogh in gierden för
Ryszby giell swor widh sin saligheet att han och wog den uth igen
och weet i ingen måtto någon thera paarten wara skiet för
nähr, thätt samma bekrefftar och lenszmannen Simon Nielszon,
Birge Kråek och Anders i Elmtrosza. Så finnes och ingen
annorstädes i häradet som hafuer nu klagemåhll her opå
uthan allenast Börge Bengtzon som är i kiff och trätte
måhll medh fougden Haraldh Trolle. Till öffuerflödh
22v
frägades ännu lenszmännerna och nembdhemännerna troli
gen och alffwarligen om the haffwe hört och sport någon
hoes them i theras sochner som quittra och klaga att foug
dhen hafuer mält och wägt them någott ifrån, men alla
ropa och swara medh een mun neij, neij, och allmogen stell
tesz i tuenne hopar medh begieran at så många som wille
blifua på dhen sidhan som Birge Bengtzon stoedh och klaga
sig wara förnähr skiet aff fougden i mälandhe och wä
gandhe, tå gingo alla ifrån Birge Bengtzon och han bleff
allena beståandhe. Änn framkallades Bengt i Stahult
och effter afflagdhan eedh å lagboken wittnar sålundha att
han och Anders i Elmtåsza woro förordhnadhe för Agunna
ryds sochn att wäga punnawichten och dhen gierdhen och witt
nar sålundha att the wogo medh ett biszmall in och medh thet sam
ma wogo the och uth medh och fougden hadhe intet medh samma
wägandhe, men om måhlet så mältes medh skieppan in och bå
dhe medh tunnan och skieppan uth ty generalens hofmestare
kiördhe så fort oppå, och sålundha begynner nu Birge
Bengtzon befinna at han hafuer spent bogen för högdt
att klaga på fougden Haraldh Trolle och kan sin beskyld
ningh icke beuijsza och affwunden och wreden hänger altt
hoes Birge för fougden sagt honom aff medh lenszmans ämbe
tett och sedhan när några kommo till Birge när han hadhe
öell at giffwa them och Birge taladhe illa om fougden
äggadhe the och hiszadhe honom upp och lofwadhe wittna medh
honom men nu thet gieller i knipningen så ståer Birge alle
na och alla höllo medh fougden att the intett wetta honom
någon orett haffwa een heller annor giortt nähr nu
Birge seer huru nähra thett gået honom bedz han om dila
tion till näesta tingh.
hoes them i theras sochner som quittra och klaga att foug
dhen hafuer mält och wägt them någott ifrån, men alla
ropa och swara medh een mun neij, neij, och allmogen stell
tesz i tuenne hopar medh begieran at så många som wille
blifua på dhen sidhan som Birge Bengtzon stoedh och klaga
sig wara förnähr skiet aff fougden i mälandhe och wä
gandhe, tå gingo alla ifrån Birge Bengtzon och han bleff
allena beståandhe. Änn framkallades Bengt i Stahult
och effter afflagdhan eedh å lagboken wittnar sålundha att
han och Anders i Elmtåsza woro förordhnadhe för Agunna
ryds sochn att wäga punnawichten och dhen gierdhen och witt
nar sålundha att the wogo medh ett biszmall in och medh thet sam
ma wogo the och uth medh och fougden hadhe intet medh samma
wägandhe, men om måhlet så mältes medh skieppan in och bå
dhe medh tunnan och skieppan uth ty generalens hofmestare
kiördhe så fort oppå, och sålundha begynner nu Birge
Bengtzon befinna at han hafuer spent bogen för högdt
att klaga på fougden Haraldh Trolle och kan sin beskyld
ningh icke beuijsza och affwunden och wreden hänger altt
hoes Birge för fougden sagt honom aff medh lenszmans ämbe
tett och sedhan när några kommo till Birge när han hadhe
öell at giffwa them och Birge taladhe illa om fougden
äggadhe the och hiszadhe honom upp och lofwadhe wittna medh
honom men nu thet gieller i knipningen så ståer Birge alle
na och alla höllo medh fougden att the intett wetta honom
någon orett haffwa een heller annor giortt nähr nu
Birge seer huru nähra thett gået honom bedz han om dila
tion till näesta tingh.
23r
Sammadagh tingfördes för retta Bengt Carlszon i Qwä
narph å frelsze och bleff anklagatt att hafua stullet om
nattetidh ifrån Jöns i Hult 2 flesk om 2 lb werderadhe
för 3 dlr sm:tt huilket han godhwilligen bekienner. Therfö
re han och effter thet 6 Cap: Tiuff B: bleff dömbdh till gal
ga och green, är een ungh karll aff godh bonda slecht och
alldrigh hört honom taget sigh sådant orett före tillfören
dhe förr ännu thenne gången.
Sammadagh bleff affsagt att Pedher Bengtzon i Tråtteszlöeff
Måns Johanszon i Ångelstadh, Matthes i Lunden och Nielsz i Rombor
na skolla byta Hultagårdh syskonen emillan så rätt och rätt
ferdeligen som the answara kundhe när som herpå een
annor tidh kan åthalt bliffwa.
Sammadagh framtredde för rätten welb: Axell Kåesze och
käradhe till sinom farbrodher welb: Trulsz Kåesze till Öij
alt om nogra opbörder som han aff hans hemman medh si
na systrar tillförendhe i theras omyndige åhr juncher Truls
haffwer hafft medh att beställa. Nu ehuru well dhetta kan
haffua sina skiäll medh sigh och theras räckningh beståendhe
i sälsamma inwickladhe rächningar som thenna tingz
retten faller beswärliget att kunna förstå sigh oppå u
than remittera dätt till een serdeles bequem ortt och unner nå
gra förståndige godhe mäen som sigh oppå rächningar förstå
kunna.
Sammadagh kom hustru Kirstin Anders Jönszons i Hollie
för retta och klagadhe öfuer fordom lenszman Börge Bengt
szon i Hollie att han är henne skyldigh oppå sin sge mans
narph å frelsze och bleff anklagatt att hafua stullet om
nattetidh ifrån Jöns i Hult 2 flesk om 2 lb werderadhe
för 3 dlr sm:tt huilket han godhwilligen bekienner. Therfö
re han och effter thet 6 Cap: Tiuff B: bleff dömbdh till gal
ga och green, är een ungh karll aff godh bonda slecht och
alldrigh hört honom taget sigh sådant orett före tillfören
dhe förr ännu thenne gången.
Sammadagh bleff affsagt att Pedher Bengtzon i Tråtteszlöeff
Måns Johanszon i Ångelstadh, Matthes i Lunden och Nielsz i Rombor
na skolla byta Hultagårdh syskonen emillan så rätt och rätt
ferdeligen som the answara kundhe när som herpå een
annor tidh kan åthalt bliffwa.
Sammadagh framtredde för rätten welb: Axell Kåesze och
käradhe till sinom farbrodher welb: Trulsz Kåesze till Öij
alt om nogra opbörder som han aff hans hemman medh si
na systrar tillförendhe i theras omyndige åhr juncher Truls
haffwer hafft medh att beställa. Nu ehuru well dhetta kan
haffua sina skiäll medh sigh och theras räckningh beståendhe
i sälsamma inwickladhe rächningar som thenna tingz
retten faller beswärliget att kunna förstå sigh oppå u
than remittera dätt till een serdeles bequem ortt och unner nå
gra förståndige godhe mäen som sigh oppå rächningar förstå
kunna.
Sammadagh kom hustru Kirstin Anders Jönszons i Hollie
för retta och klagadhe öfuer fordom lenszman Börge Bengt
szon i Hollie att han är henne skyldigh oppå sin sge mans
23v
Anners Jönszons wegnar ett åhrs tilldeellningz peningar
nembligen effter förordhningen 30 dlr sm:tt. Nu förebähr Börge
at han haffwer tillszatt några hemman och serdeles uthlagor
till samma summas affbetallningh men ehuru her om är gåer
ryttarens effterlåtna hustru obetallt medh sine små barn än
i denne dagh och ryttaren bleff dödh i Danmarck. Ty affdömbdhe
rätten och nembdhen Börge att bethalla och han söke by och bondhe
dhet bästa han kan och gitter.
Sammadagh uthfäste Niels i Prästeboa een 6 manna eedh
att han icke hafuer hugget heller bränt dhe 6 stycken böker
som finnas förbrendhe och hugne på Tutaridh skogh.
Sammadagh framkom för rätta Joen Annerszon i Bergheem
fullmyndigh på Jacob Joenszons wegnar i Miäret och Pedher
Håkonszons i Siuhult och Elin Påfuelsz dåtter i Röplöesza
och bekiendhe sigh aff een frij willia hafua sålt Måns Anner
szon och hans hustru Ilin Jons dåtter 1/8 i Storagårdhen i Draga
ridh och therföre opburet 94 dlr sölffwermynt.
Sammadagh uthfäste Joen i Hangåes een 6 manna eedh att
huadh anbelangar then räst som finnes antecknatt i sal:
Steen Erikzons räckenskaphz boek i Liungby then hafuer Joen
betalt Steen före än han dödher blef och sålundha äro the för
gättne bleffne att öffwerstrykas.
Sammadagh kom Anders i Möcklehult för rätta och käradhe
till Jöns Froaszon i Louszhult om 20 dlr sm:tt som Jöensz
schall hafua tagett aff Anders i Möcklehult och nu medh lagen
och rätten är samma 20 dlr sm:tt Månszes arffwingar i Håå
tilldömbdhe att bethalla. Nu ståer Jöns Froason för rätten och
nembligen effter förordhningen 30 dlr sm:tt. Nu förebähr Börge
at han haffwer tillszatt några hemman och serdeles uthlagor
till samma summas affbetallningh men ehuru her om är gåer
ryttarens effterlåtna hustru obetallt medh sine små barn än
i denne dagh och ryttaren bleff dödh i Danmarck. Ty affdömbdhe
rätten och nembdhen Börge att bethalla och han söke by och bondhe
dhet bästa han kan och gitter.
Sammadagh uthfäste Niels i Prästeboa een 6 manna eedh
att han icke hafuer hugget heller bränt dhe 6 stycken böker
som finnas förbrendhe och hugne på Tutaridh skogh.
Sammadagh framkom för rätta Joen Annerszon i Bergheem
fullmyndigh på Jacob Joenszons wegnar i Miäret och Pedher
Håkonszons i Siuhult och Elin Påfuelsz dåtter i Röplöesza
och bekiendhe sigh aff een frij willia hafua sålt Måns Anner
szon och hans hustru Ilin Jons dåtter 1/8 i Storagårdhen i Draga
ridh och therföre opburet 94 dlr sölffwermynt.
Sammadagh uthfäste Joen i Hangåes een 6 manna eedh att
huadh anbelangar then räst som finnes antecknatt i sal:
Steen Erikzons räckenskaphz boek i Liungby then hafuer Joen
betalt Steen före än han dödher blef och sålundha äro the för
gättne bleffne att öffwerstrykas.
Sammadagh kom Anders i Möcklehult för rätta och käradhe
till Jöns Froaszon i Louszhult om 20 dlr sm:tt som Jöensz
schall hafua tagett aff Anders i Möcklehult och nu medh lagen
och rätten är samma 20 dlr sm:tt Månszes arffwingar i Håå
tilldömbdhe att bethalla. Nu ståer Jöns Froason för rätten och
24r
Bekienner sigh samma 20 dlr Sm:tt skyldigh wara Anners i Möckle-
hult och kommer ingen Neij före, ty schall han och them bethalla,
och Jöns Froaßon må lagligen sökia Törstens Arffwingar
i Håå om the resterandhe uthlagor han kan haffwe att for
dra oppå.
Sammadagh tingfördes Bengt Perszon i Trinszhult een gifft
frelszebondhe huilken hafuer belägrat ett ogifft quinfolch
widh nampn Ingeborgh huilket han godhuilligen bekienner,
therföre bleff han och effter Gudz lagh sagdh ifrån lijffwett,
belangande hoorkonan Ingegborgh så är hon ået Danmarck
förrymbdh och kommer här aldrigh mehra, huarest hon och
födt ähr.
Sammadagh framkom nembdhemannen Pedher i Brekentorph
fullmyndigh på Per Jeppaszons wegnar och tingskiötta Per
Nielszon och hans hustru Bengta Jons dåtter 5 ½ skeppe
landh jordh i Maråes för 16 rzdlr.
Sammadagh framträdde för rätten Mårten Gudhmundzon i Torsz
näes och wart aff thenne rätten begiärandes ett sandferdigt
bewijsz om sin wilkor och lägenhetz tillståndh huilket honom
för rettwijszan skull icke må heller kan förwägrat bliffwa
och hafuer dhet sigh sålundha medh honom att han för några
åhr sedhan tiente han under rytteriet och förhålt sigh ta
pert och wäll som hans dher oppå giffna bewijs aff rege
Sammadagh tingfördes Bengt Perszon i Trinszhult een gifft
frelszebondhe huilken hafuer belägrat ett ogifft quinfolch
widh nampn Ingeborgh huilket han godhuilligen bekienner,
therföre bleff han och effter Gudz lagh sagdh ifrån lijffwett,
belangande hoorkonan Ingegborgh så är hon ået Danmarck
förrymbdh och kommer här aldrigh mehra, huarest hon och
födt ähr.
Sammadagh framkom nembdhemannen Pedher i Brekentorph
fullmyndigh på Per Jeppaszons wegnar och tingskiötta Per
Nielszon och hans hustru Bengta Jons dåtter 5 ½ skeppe
landh jordh i Maråes för 16 rzdlr.
Sammadagh framträdde för rätten Mårten Gudhmundzon i Torsz
näes och wart aff thenne rätten begiärandes ett sandferdigt
bewijsz om sin wilkor och lägenhetz tillståndh huilket honom
för rettwijszan skull icke må heller kan förwägrat bliffwa
och hafuer dhet sigh sålundha medh honom att han för några
åhr sedhan tiente han under rytteriet och förhålt sigh ta
pert och wäll som hans dher oppå giffna bewijs aff rege
24v
mentz qwartermestaren sal. Swekert Nerortt aff dato Lansz
bärgh 4 dagh pingzdagh 640 innehåller och förmäller dätt
han då waer bleffwen så illa huggen och sargader att 14
bänn togosz och uthlöstes aff hans huffuudh och tå waer slät
ingen förhopningh om hans lijff för huilken orsaek skull han
aff krigztiensten bleff förloffwat emedhan han befansz in
gen tienst giöra kundhe och huilket han inn till sin dödh haff
wer ållersz lytte och drages medh een stoer swagheet, nu
tilldrogh sigh för änn 4 åhr sedhan utskriffningh höltz, bleff
thenne bräeklige Mårten Gudhmundzon inwiklatt eblandh een
plåekerotte och sålundha sedhan i lengderna beståendhe för
een knecht oerachtat att han dhär till alldeles odugeligh
ähr, om huilket dhen edle och welb: h:n landzhöffdingen h:n
Bengt Bagge ransakat och pröffwat hafuer som är att
see aff hans herlighetz breff dat: Wexiö den 13 Novemb
647 till maioren welb: Nielsz Siöbladh att han wille ho
nom omolesterat bliffwa läetta till nästa general mun
stringh och sålundha är thenne Mårten Gudhmundzon thetta hä
radz bewijsz tillbörligen och retferdeligen meddelatt.
Sammadagh opstegh befallningzmannen welförståndigh Haraldh
Trolle för rätten och sigh besuäradhe huruledes honom uthi
A:o 649 åhrs rechningh ähr opfördt ett hundradhe dlr sm:tt
saköre för een mandråpare widh nampn Hindrich Erikson
effter den kongl. hoffretz förklaringh och emedan thenne Hin
drik Erikzon huilken uthi Wermelandh barnfödd är öffuer
40 mihll her ifrån och thär hafuer sin heemwijst hijtt kom
till thetta Sunnerbo tingh på den kongl. hofretz leigdebreff
emedhan han här i häradet samma dråph begånget hadhe
bärgh 4 dagh pingzdagh 640 innehåller och förmäller dätt
han då waer bleffwen så illa huggen och sargader att 14
bänn togosz och uthlöstes aff hans huffuudh och tå waer slät
ingen förhopningh om hans lijff för huilken orsaek skull han
aff krigztiensten bleff förloffwat emedhan han befansz in
gen tienst giöra kundhe och huilket han inn till sin dödh haff
wer ållersz lytte och drages medh een stoer swagheet, nu
tilldrogh sigh för änn 4 åhr sedhan utskriffningh höltz, bleff
thenne bräeklige Mårten Gudhmundzon inwiklatt eblandh een
plåekerotte och sålundha sedhan i lengderna beståendhe för
een knecht oerachtat att han dhär till alldeles odugeligh
ähr, om huilket dhen edle och welb: h:n landzhöffdingen h:n
Bengt Bagge ransakat och pröffwat hafuer som är att
see aff hans herlighetz breff dat: Wexiö den 13 Novemb
647 till maioren welb: Nielsz Siöbladh att han wille ho
nom omolesterat bliffwa läetta till nästa general mun
stringh och sålundha är thenne Mårten Gudhmundzon thetta hä
radz bewijsz tillbörligen och retferdeligen meddelatt.
Sammadagh opstegh befallningzmannen welförståndigh Haraldh
Trolle för rätten och sigh besuäradhe huruledes honom uthi
A:o 649 åhrs rechningh ähr opfördt ett hundradhe dlr sm:tt
saköre för een mandråpare widh nampn Hindrich Erikson
effter den kongl. hoffretz förklaringh och emedan thenne Hin
drik Erikzon huilken uthi Wermelandh barnfödd är öffuer
40 mihll her ifrån och thär hafuer sin heemwijst hijtt kom
till thetta Sunnerbo tingh på den kongl. hofretz leigdebreff
emedhan han här i häradet samma dråph begånget hadhe
25r
bleff han och thärföre här för rätten dömbdher och sedhan effter
samma håldna tingh begaff förb:te mandråparen Hindrich
sigh her ifrån häradet och i sitt förra behåll ått Werme
landh igen om han nu dhär häller annorstädes stadder ähr
weet man intett men sedhan han hafuer bekommet
kundskaph dhät han är bleffwen till lijffwet benådatt
haffwer han som berettas förmedelst sin slechtz hielph
tigdt sigh samman till 50 dlr sm:tt som fougden Haraldh
Trolle bekommet hafuer ty the resterande 40 dlr ähr
alldelesz owist om cronan någon sin them bekomma kan
och förty är billigt att samma 50 dlr blifua för foug
den i hans saköres reekningh affördhe, thet ähr och be
wijszligit att åklagarna in till thenna dagh icke någon
penningh på theras målszägandhe rätt fått hafua eij hel
ler någon sin förwenta, till ythermehra sanningz
stadhfestelsze bekräffta the 12 i eedhszworne i häradz
nembdh medh theras sedhwanliga häradz insigell jempte
laghläszarens underschrefuen handh och signete.
Sammadagh framkom för rätta lenszmannen Udder i
Öeszlö fullmyndigh på Arfuedh Månszons wegnar och beken
de sigh aff frij willia och berådde modhe hafua oplätett
undt och såldt wördige och höglärdhe man m: Niels Rubenij
matrona Gunnell Påfuells dotter 1/8 mindre 1 ½ skeppe
landh för peningar trettio och fem rickzdaller in specie
i lijka måtto framkom Jöns Annerszon fullmyndigh på
sine egne wegnar och bekiendhe sigh hafua giort ett full
komligit jordabyte medh wördige m: Nielsz i så måtto att
Jönsz Annerszon haffwer aff frij willia oplåtet m: Nielsz
samma håldna tingh begaff förb:te mandråparen Hindrich
sigh her ifrån häradet och i sitt förra behåll ått Werme
landh igen om han nu dhär häller annorstädes stadder ähr
weet man intett men sedhan han hafuer bekommet
kundskaph dhät han är bleffwen till lijffwet benådatt
haffwer han som berettas förmedelst sin slechtz hielph
tigdt sigh samman till 50 dlr sm:tt som fougden Haraldh
Trolle bekommet hafuer ty the resterande 40 dlr ähr
alldelesz owist om cronan någon sin them bekomma kan
och förty är billigt att samma 50 dlr blifua för foug
den i hans saköres reekningh affördhe, thet ähr och be
wijszligit att åklagarna in till thenna dagh icke någon
penningh på theras målszägandhe rätt fått hafua eij hel
ler någon sin förwenta, till ythermehra sanningz
stadhfestelsze bekräffta the 12 i eedhszworne i häradz
nembdh medh theras sedhwanliga häradz insigell jempte
laghläszarens underschrefuen handh och signete.
Sammadagh framkom för rätta lenszmannen Udder i
Öeszlö fullmyndigh på Arfuedh Månszons wegnar och beken
de sigh aff frij willia och berådde modhe hafua oplätett
undt och såldt wördige och höglärdhe man m: Niels Rubenij
matrona Gunnell Påfuells dotter 1/8 mindre 1 ½ skeppe
landh för peningar trettio och fem rickzdaller in specie
i lijka måtto framkom Jöns Annerszon fullmyndigh på
sine egne wegnar och bekiendhe sigh hafua giort ett full
komligit jordabyte medh wördige m: Nielsz i så måtto att
Jönsz Annerszon haffwer aff frij willia oplåtet m: Nielsz
25v
Sammadagh framkom för rätten lenszmannen Börge
Kråek fullmyndigh på thesze effterschreffnes wägar och be
kiendhe att the aff een frij willia och berådde modhe hafua
oplåtett, undt och såldt Sohne Haraldszon och hans hustru
Thora Birga dotter therasz jordalotter i ½ gården i Barsett
nembl. Swen Sonaszon i Lönszhult för sin hustru Karinsz 6
¼ aff skattagården i Hwittaridh för 2/3 aff ½ skattegården
i Hörszett och thetta laglliga byte till ett krafftigt stadhfestelse
gaff m: Nielsz förbe:te Jöns Annerszon een sölfuer koosza om
8 lodh. I lijka måtto framkom Ambiörn Perszon i Wenna
ridh fullmyndigh på sine egne så och sin fadher sampt
sine brödher och bekiendhe att the för theras jordh i skatte
gården i Hwittaridh som waer 1/8 och een tredingh aff een
annor 1/8 i samma skattegårdh till gått nöge aff m:
Nielsz igen bekommet ½ millan skattegården i Wen
naridh och ther till medh een stutt. Item framkom wäl
lärde herr Swen i Berga fullmyndigh på Swen Arff
wedsons wegnar i Wänneridh och bekiendhe honom hafua
såldt m: Nielsz 2/3 aff 1/8 i Huittarydz skattegårdh för
36 r:dlr in specie. Ähn hafuer m: Nielsz tillförendhe kiöpt
aff Boo i Huittarydh 3/8 och een liten jordadeell aff Murar
Ingiärden och Niels på Skogen och thär på är tillförne uth
giffwet lagafångz breff. Ähn hafuer m: Niels giffuit
för Gumme Bengtzons barna jordh 4 rz:dlr. Här medh är nu
m: Niels Rubenius medh sin kiära hustru dygdesamma Gun
nell Påfuels dotter och begges theras barn medh kiöph och
lagligit jordabyte rätta ägandhe till hela stora skatte
gården i Huittarydh till een ewerdeligh laghfången ä
gendomb.
i Hörszett och thetta laglliga byte till ett krafftigt stadhfestelse
gaff m: Nielsz förbe:te Jöns Annerszon een sölfuer koosza om
8 lodh. I lijka måtto framkom Ambiörn Perszon i Wenna
ridh fullmyndigh på sine egne så och sin fadher sampt
sine brödher och bekiendhe att the för theras jordh i skatte
gården i Hwittaridh som waer 1/8 och een tredingh aff een
annor 1/8 i samma skattegårdh till gått nöge aff m:
Nielsz igen bekommet ½ millan skattegården i Wen
naridh och ther till medh een stutt. Item framkom wäl
lärde herr Swen i Berga fullmyndigh på Swen Arff
wedsons wegnar i Wänneridh och bekiendhe honom hafua
såldt m: Nielsz 2/3 aff 1/8 i Huittarydz skattegårdh för
36 r:dlr in specie. Ähn hafuer m: Nielsz tillförendhe kiöpt
aff Boo i Huittarydh 3/8 och een liten jordadeell aff Murar
Ingiärden och Niels på Skogen och thär på är tillförne uth
giffwet lagafångz breff. Ähn hafuer m: Niels giffuit
för Gumme Bengtzons barna jordh 4 rz:dlr. Här medh är nu
m: Niels Rubenius medh sin kiära hustru dygdesamma Gun
nell Påfuels dotter och begges theras barn medh kiöph och
lagligit jordabyte rätta ägandhe till hela stora skatte
gården i Huittarydh till een ewerdeligh laghfången ä
gendomb.
Sammadagh framkom för rätten lenszmannen Börge
Kråek fullmyndigh på thesze effterschreffnes wägar och be
kiendhe att the aff een frij willia och berådde modhe hafua
oplåtett, undt och såldt Sohne Haraldszon och hans hustru
Thora Birga dotter therasz jordalotter i ½ gården i Barsett
nembl. Swen Sonaszon i Lönszhult för sin hustru Karinsz 6
26r
Skeppelandh Jordh för – 35 dlr Sm:tt Item Anners Trotteßon i Ny
bögdhen 2 skeppelandh Jordh och 1/8 deell i barßett för 11 dlr och
3 marker. Item för Ingredh Froadotter och hennes Syster Thora
Froa dotter 10½ skeppelandh Jordh och 1/8 i barßett, som the
effter sina föräldrar erfft haffwa och therföre opborit 62
dlr Sm:tt Item för Åke Birgeßon och Esbiörn Birgeßon i
Abborreßlätt 1/6 i barßett som the bådha kiöpt och erfft ha
dhe och therföre opborit 121: dlr 2 marker. och Erich bekom i
ettelöffwe 5 Rdlr Anners i Nybögden 2 Rdlr Nielß i
Skiärßhult 2 R dlr och här medh när som Inrecknat blifuer
Sohnas egen arffdejordh Nembl. 12 skeppor 3½ fierde-
deelslar Jordh ½ Barßetz gårdh, förståndandes här medh
att the sålunda ähro öffwereens bleffne däet Sohne ähr
ägandhe till 2deelen i Lilla Ås och Abborraslätz gårdh ingen
rät i Ållonskogen wästan åsen uthan till sin egen Swijn,
huarföre nu här medh tingskiöttes och affhendeß föreschref-
ne Jordalotter i Barßetz gårdh ifrån offuanbe:te och full-
kommeligen tillegnas Jn under Sohne Haraldßon hans
hustru Thora Froadotter och begges theras barn och effter-
kommandhe Erffwingar, till een Ewerdeligh och wäll
laghfången ägendomb.
26v
Anno 1650 den 14 och 15 Junij hölz La
ga häradz Tingh medh Sunnerbo häradh wedh rättan Tingzstadh
Hambnada, öfuerwarandes Cronones Befallningzman Ehr-
ligh och well:t Haraldh Trolle i Ißiöa, sampt häradz Eedh-
ßwurne Nembdhemäen
Nembdhen
Pedher Bengtzon i Tråtteßlöff, Pedher Månßon i Bierseredh,
Joen Jönßon i Rydh, Knutt i Bollmaredh,
Åke i Ranglakiöph, Pedher i Breknetorph,
Niels pederßon i Råmborna, Måns Johanßon i Ångelstadh,
Arffwedh i Wiggåeßa, Birge Kråek i Långskogh,
Joen Annerßon i Bergheem. Mathes i Lundhen.
Gårdar Bliffwa Sålunda nu Upbiudna
Mellangården i Kalszhult mindre 1/8 0
1/8 i Hellerna 0
½ Gröszhult i Markarydh sokn 0
1/4 i Dommarydh 3
½ Lillagårdhen i Lillarph 3
1 tunnelandh i Fotatorpet 3
Tiakiölna 3 frelsze
1/6 i Hampalt i Hynneridh S. 3
1/4 i Skieckarph 3
1/4 i norragården i Barzet 3
Tuedeelen i Bökhult och Pietteridh S. 3
1/4 i Osznakiöph 3
½ gårdh i Barszett 3
1/6 i Stakarph och Torpa S. 3
1/4 i Sånna och Markarydh S. 3
14 skeppelandh i Sanna 3
Mellangården i Kalszhult mindre 1/8 0
1/8 i Hellerna 0
½ Gröszhult i Markarydh sokn 0
1/4 i Dommarydh 3
½ Lillagårdhen i Lillarph 3
1 tunnelandh i Fotatorpet 3
Tiakiölna 3 frelsze
1/6 i Hampalt i Hynneridh S. 3
1/4 i Skieckarph 3
1/4 i norragården i Barzet 3
Tuedeelen i Bökhult och Pietteridh S. 3
1/4 i Osznakiöph 3
½ gårdh i Barszett 3
1/6 i Stakarph och Torpa S. 3
1/4 i Sånna och Markarydh S. 3
14 skeppelandh i Sanna 3
27r
1/ aff Joen Nielszons gårdh i Ramnäes 3
1/4 i Dommaridh 2
1/8 och 3 skeppelandh i Ratteridh 2
1/4 i Hampalt i Hynneridh S. 2
1/6 i Gröszhult 2
½ i Ytra Bollmaredh 2
1/6 i södragårdhen i Horn 2
1/3 i mellangården i Exhult 2
Tiaköllna 3
Hallaböeke 3 frellsze
Järszåes 3
1/4 aff halfue gårdhen i Pontenszbögdh 2
Tuädeelen i östragården i Hult 2
1/9 i östragården i Skaffta 2
1/9 i södragården i Grönö 2
4 skeppelandh jordh i Skaffta 2
1/4 aff norregårdhen i Ryszby 2
½ gårdh i Suinabergia 2
1/4 i Skiersehult 2
½ gårdh i Kopperbögdh 2
1/6 aff Jöns Erlandz jordh i Höredha 2
Tranhult 2
1/4 i Stora gårdhen i Miäret 2
½ hemman Mallmarydh 2
1 lb 7 marker i Drengagårdhen 2 frelsze
All Nybögdhen i Pietteridh S. 2
1/4 aff Jöns Boszons gårdh i Biörnstorph 1
1/12 aff Snöresziöia 1
1/3 aff Norra Skiärszeredh 1
1/8 aff Söndertorpa Storegårdh 1
1/4 i Dommaridh 2
1/8 och 3 skeppelandh i Ratteridh 2
1/4 i Hampalt i Hynneridh S. 2
1/6 i Gröszhult 2
½ i Ytra Bollmaredh 2
1/6 i södragårdhen i Horn 2
1/3 i mellangården i Exhult 2
Tiaköllna 3
Hallaböeke 3 frellsze
Järszåes 3
1/4 aff halfue gårdhen i Pontenszbögdh 2
Tuädeelen i östragården i Hult 2
1/9 i östragården i Skaffta 2
1/9 i södragården i Grönö 2
4 skeppelandh jordh i Skaffta 2
1/4 aff norregårdhen i Ryszby 2
½ gårdh i Suinabergia 2
1/4 i Skiersehult 2
½ gårdh i Kopperbögdh 2
1/6 aff Jöns Erlandz jordh i Höredha 2
Tranhult 2
1/4 i Stora gårdhen i Miäret 2
½ hemman Mallmarydh 2
1 lb 7 marker i Drengagårdhen 2 frelsze
All Nybögdhen i Pietteridh S. 2
1/4 aff Jöns Boszons gårdh i Biörnstorph 1
1/12 aff Snöresziöia 1
1/3 aff Norra Skiärszeredh 1
1/8 aff Söndertorpa Storegårdh 1
27v
1/6 i Allaböke i Hynnerydh sochn 1
3/4 i Kiärr och Nöttia S. 1
1/8 i millangården i Bergheem 1
1/3 i Horsznäes 1
1/6 i Toffta i Liungby S. 1
5 skeppelandh i Norra Grönö 1
1/10 i Ormalt i Wrå S. 1
½ södregårdhen i Eekenäesz 1
1/4 i Traheridh 1
2 parter aff 1/3 i Hampalt 1
1 punne ränta i Stahult frelsze 1
1 broderloet och 2 systerlotter i Ösziö 1
½ Södre Tranhult 1
1/4 i Extorph 1
1/6 i [..] 1
1/8 i Lillagårdhen i Älinge 1
1/3 i Forsa i Torpa S. 1
Effterschreffne i den kongl. Giötarijkes hofrätz resolutioner och för
klaringar ähre sålundha huar för sigh tillbaka kombne oppå the opsen
dhe tingz ransaekningar och dommar för förledne nyåhrs tingh.
Joen Suenszon i Snöreshöga för dråph.
cronan 100 dlr
ähn effter lagen 40 marker
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Bengt Perszon i Trenszhult å frelsze gifft man för eenfalt hor
80 dlr.
frelszehuszbonden 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöffdh 13 21 8
3/4 i Kiärr och Nöttia S. 1
1/8 i millangården i Bergheem 1
1/3 i Horsznäes 1
1/6 i Toffta i Liungby S. 1
5 skeppelandh i Norra Grönö 1
1/10 i Ormalt i Wrå S. 1
½ södregårdhen i Eekenäesz 1
1/4 i Traheridh 1
2 parter aff 1/3 i Hampalt 1
1 punne ränta i Stahult frelsze 1
1 broderloet och 2 systerlotter i Ösziö 1
½ Södre Tranhult 1
1/4 i Extorph 1
1/6 i [..] 1
1/8 i Lillagårdhen i Älinge 1
1/3 i Forsa i Torpa S. 1
Effterschreffne i den kongl. Giötarijkes hofrätz resolutioner och för
klaringar ähre sålundha huar för sigh tillbaka kombne oppå the opsen
dhe tingz ransaekningar och dommar för förledne nyåhrs tingh.
Joen Suenszon i Snöreshöga för dråph.
cronan 100 dlr
ähn effter lagen 40 marker
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Bengt Perszon i Trenszhult å frelsze gifft man för eenfalt hor
80 dlr.
frelszehuszbonden 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöffdh 13 21 8
28r
Joen i Kiölabodha å frelsze gifft man fpr eenfalt hoor 80 dlr.
frelszehuszbonden 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöffdh 13 21 8
Kirstin Jöens dotter i Krogzböeke gifft å crono för eenfalt
hoor 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöffdh 13 21 8
Bängta Joens dotter i Diurarph å skatte ogifft för eenfalt
hoor 40 dlr.
cronan 26 21 8
häradet 6 21 8
häradzhöffdh 6 21 8
Nielsz Siggaszon i Wareböeke å crono gifft man för eenfalt
hoor 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöffdh 13 21 8
Hans hoorkona Kierstin Persz dotter för samma saek 40 dlr.
cronan 26 21 8
häradet 6 21 8
häradzhöffdh 6 21 8
Bengt Carlszon i Quenarp för 2 flesk han staell 9 dlr.
frelszehuszbonden 3 1 1
målszäganden 3 1 1
häradet 1 16 1
häradzhöffdh 1 16 1
Ingeborgh i Skararph å frelsze för hoor och skyldskaph 80 dlr.
frelszehuszbonden 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöffdh 13 21 8
frelszehuszbonden 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöffdh 13 21 8
Kirstin Jöens dotter i Krogzböeke gifft å crono för eenfalt
hoor 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöffdh 13 21 8
Bängta Joens dotter i Diurarph å skatte ogifft för eenfalt
hoor 40 dlr.
cronan 26 21 8
häradet 6 21 8
häradzhöffdh 6 21 8
Nielsz Siggaszon i Wareböeke å crono gifft man för eenfalt
hoor 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöffdh 13 21 8
Hans hoorkona Kierstin Persz dotter för samma saek 40 dlr.
cronan 26 21 8
häradet 6 21 8
häradzhöffdh 6 21 8
Bengt Carlszon i Quenarp för 2 flesk han staell 9 dlr.
frelszehuszbonden 3 1 1
målszäganden 3 1 1
häradet 1 16 1
häradzhöffdh 1 16 1
Ingeborgh i Skararph å frelsze för hoor och skyldskaph 80 dlr.
frelszehuszbonden 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöffdh 13 21 8
28v
Sammadagh framkom för rätta Gudhmundh Bengtzon i Stakarph
fullmyndigh på sin hustrus Ingeborgh perß dåtters wägnar, och
tingskiötte Månß Suänßon i Skiäkarph och hans hustru Kier-
stin Arffweds dotter 1/6 i Stakarph för – 100 dlr Smtt och een
skedh och 1 köpe Spenne om 6 lodh silffwer.
Sammadagh framkom Joen Jönßon i Rydh för rätta fullmyn
digh på Märitt Nielßa dåtters wegnar i Horn, och Tingskiö-
te Måns perßon i Jullßnäes och hans hustru Botell Niel-
ßa dåtter 1/12 aff Södregårdhen i Horn för – 34 Rdlr och 1
Suensk dlr Så hafuer han och arfft 1/12 är tillhopa 1/6 aff aller
gårdhen.
Sammadagh framkom för rätta per i Bräkentorph fullmyn-
digh på Swen Bonneßons wägnar och Tingskiötte Gunnar
Suenßon och hans hustru Ilin Anders dotter 1/8 mindre 3
skeppelandh uthi Boarph för – 80 Rdlr och 1 koo i
efftelöffwe.
Sammadagh framkom för retta Börge Kråek fullmyndigh på
alla theßa efftersch:neß wegnar och Tingskiötte Joen Bengtzon
och hans hustru Ingeborgh Gudhmundz dotter theras Jordalotter
i Södra Oßnakiöph, Nembl: Bengt Bonnaßon opborit för
9 skeppelandh 66 dlr Sm:tt ähn Gumme, Jöns, och per Bengtsöner
Sampt Karin och Brita Bengtzdöttrar för theras 12 skeppelandh
66 dlr Sm:tt Så äger han her medh Arff och kiöph een heel ¼
aff aller gårdhen.
29r
Sammadagh opstegh befallningzmannen well:t Haraldh Trolle
fullmechtigh effter H K M:tz wår alldranådigste uthkoradhe drott
ningz breff dat: Stockollm dem 12 Junij A:o 649 vthi huil
ket betygas att H K M:tz alldranådigast haffwa undt, skiänkt
och gifuet häradzschriffwaren förståndigh Anders Larszon
thet cronohemmanet Thumhult under skattahemanerätt
och frijheet doch H K M:tz förbehollett des åhrlige affgåendhe
wisze och owisze uthlagor.
Sammadagh framlades i rätten ett fast och fullkommeligitt
kiöpebreff uthgiffwet att dhen ädhle och welb: fru Britta
Perszdotter Lilliesparre till Wästragårdh och Johanneszlundh
och ther under till wittnes de ädle och welb: gode herrar och
mäen medh theras angebohrne signeter nembl: Jöran Spar
re till Romma, Iszack Hindrickszon till Hasziöö, Arfuedh
Lilliesparre till Samszerydh uthi huilket hon bekienner
sigh hafua sålt den ädle och welb: fru Britta Oluffz dotter
Lilliesparre till Askenäes thesze sine fasta frelszegodz
och hemman nembligen Tiakiöllna rentar smör 4 lb
åhrlige hestar 6, Hallaböke rentar smör 4 lb åhrlige hä
star 6. Item i Danmarck och Gydinge häradh Järszåes hem
man 1 rentar smör 4 lb åhrlige hestar 6 föruthan an
dra sedhwanlige åhrlige uthlagor för 1300 dhaller sölff
wermyntt.
Sammadagh tingfördes för rätta Swenborgh Jönszadotter i Rydh
å skatta gifft huilken är belägrat aff een ogifft gånge sko
makare widh nampn Bagga Swen och afflat barn tillsam
mans, samma gånge skomakare Swen haffwer och som een
läetferdigh [..] taget sedan thenne giffte hustrun war aff
honom belägrat, hennesz syster Johanna een soldatz hustru
fullmechtigh effter H K M:tz wår alldranådigste uthkoradhe drott
ningz breff dat: Stockollm dem 12 Junij A:o 649 vthi huil
ket betygas att H K M:tz alldranådigast haffwa undt, skiänkt
och gifuet häradzschriffwaren förståndigh Anders Larszon
thet cronohemmanet Thumhult under skattahemanerätt
och frijheet doch H K M:tz förbehollett des åhrlige affgåendhe
wisze och owisze uthlagor.
Sammadagh framlades i rätten ett fast och fullkommeligitt
kiöpebreff uthgiffwet att dhen ädhle och welb: fru Britta
Perszdotter Lilliesparre till Wästragårdh och Johanneszlundh
och ther under till wittnes de ädle och welb: gode herrar och
mäen medh theras angebohrne signeter nembl: Jöran Spar
re till Romma, Iszack Hindrickszon till Hasziöö, Arfuedh
Lilliesparre till Samszerydh uthi huilket hon bekienner
sigh hafua sålt den ädle och welb: fru Britta Oluffz dotter
Lilliesparre till Askenäes thesze sine fasta frelszegodz
och hemman nembligen Tiakiöllna rentar smör 4 lb
åhrlige hestar 6, Hallaböke rentar smör 4 lb åhrlige hä
star 6. Item i Danmarck och Gydinge häradh Järszåes hem
man 1 rentar smör 4 lb åhrlige hestar 6 föruthan an
dra sedhwanlige åhrlige uthlagor för 1300 dhaller sölff
wermyntt.
Sammadagh tingfördes för rätta Swenborgh Jönszadotter i Rydh
å skatta gifft huilken är belägrat aff een ogifft gånge sko
makare widh nampn Bagga Swen och afflat barn tillsam
mans, samma gånge skomakare Swen haffwer och som een
läetferdigh [..] taget sedan thenne giffte hustrun war aff
honom belägrat, hennesz syster Johanna een soldatz hustru
29v
Men nu seies mannen att wara dödh medh huilket hon är bort
rymbdher aff rijket för 1 åhr sedhan och ingen menniskia
weet huart, möcket mindre kan igen spörgas, och såszom
om thenne giffta soldate hustrun är bådhe nu och tilförendhe
medh noga flijt ransakat om hon schulle hafua hafft någon we
tenskaph att samma ogiffte gånge skomakare then andra hännes
syster Johanna medh huilken han förrymbdher är tillbindasz
eller öfuerbewijszas kan, förtenskull thenne tingzrätt intett
widhare komma thär medh uthan oppå hennes egen bekiennelsze
och effter Gudz lagh dömma henne ifrån lijffwett.
Sammadagh framkom för rätta Kierstin Pers dotter i Stenszhult
och sorgeligen sigh beklagadhe hurulundha däet Gudh bettre
att nu för kort tidh sedhan tå giödzlen uthkiördes och hennes
man widh nampn Ehrich Bengtzon hadhe bekommet herren
landzhöfdingens leigdebreff att säeker fram komma till
näste tingh för ett dråph han hadhe begångett oppå sin gård
man Torsten Botelszon, att såszom Ehrich giordhe sigh säeker
och förlät sigh oppå leigdebreffwet kiördhe uth dynga och
som han kom medh ett lasz uth på åkeren kiörandes och
saet på laszet wiste han alldrigh ett ordh aff förr ähn han
bleff ihiällskotten aff een boff medh 3 lodh och ingen men
niskia weet nu aff huem det giordhe uthan däet misztänc
kes at dhen första dräpnes brödher Jöns och Dan Bo
telszon skola dätt antingen sielfue hafua giort heller
leigt någon annor dätt at giöra, ty blefuo dhe hårdeligen
och alfuarligen tilltaladhe och the ther emott högeligen proteste
ra sigh oskyldige att wara i samma förädelige dråph
och emedan dhenne mördiske är nylligen skiedd ty togesz
bådhe bröderna i borgen och lenszmannen medh sochnebönderna
befalltesz och förmantes at ransaka effter banemannen
medh allo flijtt så frampt häradet icke kommer till
att böta mordgiell.
rymbdher aff rijket för 1 åhr sedhan och ingen menniskia
weet huart, möcket mindre kan igen spörgas, och såszom
om thenne giffta soldate hustrun är bådhe nu och tilförendhe
medh noga flijt ransakat om hon schulle hafua hafft någon we
tenskaph att samma ogiffte gånge skomakare then andra hännes
syster Johanna medh huilken han förrymbdher är tillbindasz
eller öfuerbewijszas kan, förtenskull thenne tingzrätt intett
widhare komma thär medh uthan oppå hennes egen bekiennelsze
och effter Gudz lagh dömma henne ifrån lijffwett.
Sammadagh framkom för rätta Kierstin Pers dotter i Stenszhult
och sorgeligen sigh beklagadhe hurulundha däet Gudh bettre
att nu för kort tidh sedhan tå giödzlen uthkiördes och hennes
man widh nampn Ehrich Bengtzon hadhe bekommet herren
landzhöfdingens leigdebreff att säeker fram komma till
näste tingh för ett dråph han hadhe begångett oppå sin gård
man Torsten Botelszon, att såszom Ehrich giordhe sigh säeker
och förlät sigh oppå leigdebreffwet kiördhe uth dynga och
som han kom medh ett lasz uth på åkeren kiörandes och
saet på laszet wiste han alldrigh ett ordh aff förr ähn han
bleff ihiällskotten aff een boff medh 3 lodh och ingen men
niskia weet nu aff huem det giordhe uthan däet misztänc
kes at dhen första dräpnes brödher Jöns och Dan Bo
telszon skola dätt antingen sielfue hafua giort heller
leigt någon annor dätt at giöra, ty blefuo dhe hårdeligen
och alfuarligen tilltaladhe och the ther emott högeligen proteste
ra sigh oskyldige att wara i samma förädelige dråph
och emedan dhenne mördiske är nylligen skiedd ty togesz
bådhe bröderna i borgen och lenszmannen medh sochnebönderna
befalltesz och förmantes at ransaka effter banemannen
medh allo flijtt så frampt häradet icke kommer till
att böta mordgiell.
30r
Sammadagh kom för rätta Jöns Bengtzon i Eekeredh och
anklagadhe huruledesz för än 6 wekor sedan ther war påliust
om wägarödningh ebland annat aff sochnafolckett war och
Jönszes modher medh een medålldrigh hustru widh nampn Mag
nell Pers dötter och som hon kom wägen gåendes och hadhe
een stoek på axlan att bähra stodho tuenne bönder aff
brofolcket Jöns Botelszon i Giöszhult och Lars Boaszon
i Harpholma och hugge på een föör, i däet samma bahr
olyckan icke bettre före uthan twärt föll nidh och kom
på quinfolckstaken och hon dher medh omkull och bleff så illa
kroszatt att hon ifrån dhetta skiedde om thorszdagen icke för
måtte leffwa lenger än till om söndagen tå hon affsompna
dhe här ifrån werelden. Jöns Botelszon och Lars Boeszon för
plichte sigh högeligen och medh grofua eedher att the icke giorde
thett aff någon theras willia uthan aff rätt wådhe som san
nast och är licht aff them som her om wittna och i bronin
gen medh wore, och begiära the måge effter lagen fylla wå
dha eedh, huilket och rätten och nembden them icke kan för
wägra, doch satte dhe borgen för sigh till näste tingh effter
thetta är så nylligen skiedt och händt.
Sammadagh tingfördes ett ogifft quinfolck widh nampn Kier
stin Haraldz dotter i Wägla huilken är blefuen belägratt
aff een dansk löesz drengh widh nampn Hans Håkonszon och
är hädan aff sitt tillhålldh och ået Danmark igen förrymbder.
Her ståer och rychte att den danske boffwen skall hafua belä
gratt hennes syster Gunnell Haralsz dötter och emedan dhetta
är nu så nylligen oppenbahrat ty togz denne quinszpersohnen
i godh borgen och fougden giöre i medler tidh sin flijt om att
Hans Håkonszon må blifua fast tagen såszom och den andra
anklagadhe huruledesz för än 6 wekor sedan ther war påliust
om wägarödningh ebland annat aff sochnafolckett war och
Jönszes modher medh een medålldrigh hustru widh nampn Mag
nell Pers dötter och som hon kom wägen gåendes och hadhe
een stoek på axlan att bähra stodho tuenne bönder aff
brofolcket Jöns Botelszon i Giöszhult och Lars Boaszon
i Harpholma och hugge på een föör, i däet samma bahr
olyckan icke bettre före uthan twärt föll nidh och kom
på quinfolckstaken och hon dher medh omkull och bleff så illa
kroszatt att hon ifrån dhetta skiedde om thorszdagen icke för
måtte leffwa lenger än till om söndagen tå hon affsompna
dhe här ifrån werelden. Jöns Botelszon och Lars Boeszon för
plichte sigh högeligen och medh grofua eedher att the icke giorde
thett aff någon theras willia uthan aff rätt wådhe som san
nast och är licht aff them som her om wittna och i bronin
gen medh wore, och begiära the måge effter lagen fylla wå
dha eedh, huilket och rätten och nembden them icke kan för
wägra, doch satte dhe borgen för sigh till näste tingh effter
thetta är så nylligen skiedt och händt.
Sammadagh tingfördes ett ogifft quinfolck widh nampn Kier
stin Haraldz dotter i Wägla huilken är blefuen belägratt
aff een dansk löesz drengh widh nampn Hans Håkonszon och
är hädan aff sitt tillhålldh och ået Danmark igen förrymbder.
Her ståer och rychte att den danske boffwen skall hafua belä
gratt hennes syster Gunnell Haralsz dötter och emedan dhetta
är nu så nylligen oppenbahrat ty togz denne quinszpersohnen
i godh borgen och fougden giöre i medler tidh sin flijt om att
Hans Håkonszon må blifua fast tagen såszom och den andra
30v
systeren fasttaga och tingföra att man må laghligen medh dhen
ne saeken ransaka till nästa tingh.
Sammadagh framkom för rätta een dansk man widh nampn
Trulsz Sonaszon i Häszlehult och kärade till een mans widh
nampn Joen Gietz arfuinger i Skåparedh huilken gick i löffte
för Månsz Åkaszon i Kalszhult på dhen tidhen boandes för 40 dlr
danska som Joen Giet gick uthöffwer i Danmark och länte aff
Trulszes fader som nu dödher är och emedan att giellet är
rätferdigt och böhr bethallas aff Joen Gietz arffwinger
thet och nembdhen och rätten affdömbdhe och dhetta uthlofuadesz
nu strax skie skall och aff boskapen obytten nu genast och
sedhan må Joen Gietz arffwinger beholla den gårdafierdin
gen i Kalszhult och huadh mehra som Månsz Åkaszon kan ä
ga och tillhöra i jordh i Kalszhult för theras inlöste giell
som Joen Giet i Skåparedh i så måtto hadhe satt sigh i loff
och löffte före, till thes dhe bethalte blifua.
Sammadagh framkom för rätta Jönsz Nielszon i Markarydh och
uthfeste een 12 manna eedh för dhet godz som Nielsz Niel
szon i Markarydh honom höieligen haffwer beschyllatt
före skulle bortstulett i ett skogzhuesz i danska feigdhen.
Nielsz will intett rätta sina ordh och tillwijtelsze uthan for
drar eedhen och emedan Jönsz för samma godz är kom
men i ett oppenbahra rychte ty måste han wäria och be
fria sigh effter lagen.
Sammadagh framkom Mårten Jönszon i Isziöia för rätta och
käradhe till Joen i Stighullt om någon skullsaek och knechte
penningar till 8 ½ rzdlr Joen schulle waret emillan och
ne saeken ransaka till nästa tingh.
Sammadagh framkom för rätta een dansk man widh nampn
Trulsz Sonaszon i Häszlehult och kärade till een mans widh
nampn Joen Gietz arfuinger i Skåparedh huilken gick i löffte
för Månsz Åkaszon i Kalszhult på dhen tidhen boandes för 40 dlr
danska som Joen Giet gick uthöffwer i Danmark och länte aff
Trulszes fader som nu dödher är och emedan att giellet är
rätferdigt och böhr bethallas aff Joen Gietz arffwinger
thet och nembdhen och rätten affdömbdhe och dhetta uthlofuadesz
nu strax skie skall och aff boskapen obytten nu genast och
sedhan må Joen Gietz arffwinger beholla den gårdafierdin
gen i Kalszhult och huadh mehra som Månsz Åkaszon kan ä
ga och tillhöra i jordh i Kalszhult för theras inlöste giell
som Joen Giet i Skåparedh i så måtto hadhe satt sigh i loff
och löffte före, till thes dhe bethalte blifua.
Sammadagh framkom för rätta Jönsz Nielszon i Markarydh och
uthfeste een 12 manna eedh för dhet godz som Nielsz Niel
szon i Markarydh honom höieligen haffwer beschyllatt
före skulle bortstulett i ett skogzhuesz i danska feigdhen.
Nielsz will intett rätta sina ordh och tillwijtelsze uthan for
drar eedhen och emedan Jönsz för samma godz är kom
men i ett oppenbahra rychte ty måste han wäria och be
fria sigh effter lagen.
Sammadagh framkom Mårten Jönszon i Isziöia för rätta och
käradhe till Joen i Stighullt om någon skullsaek och knechte
penningar till 8 ½ rzdlr Joen schulle waret emillan och
31r
thetta uthom fögo bewijsz och såszom Joen är een trouerdigh
man och sigh högeligen beplichtar att icke mehra igenståer
änn 1 rzdlr och när han är dhen betalt tå är han siste pen
ningh medh den första förnögder och allt dhet thet them haffwa
waret emillan kan äntå icke giöra honom tillfredz förr
än han haffwer giort honom eedh ther opå thet han och gior
dhe medh sielff sins eedhe huar effter han och aff rätten frij
bekiendh bleff någott widhare att haffwa att suara Mår
ten i thenne saek.
Sammadagh framkom för rätta Ingierdh i Bårszhult een gam
mall änkia och sorgeligen klagadhe hurulundha hon åtte een
dotter widh nampn Ingredh Pers dotter huilken tiente hoes
Pedher Nielszon och hans gamble fadher Nielsz Bengtzon i Siu
hult. Thet händhe sigh att nu i wåhras hon gick på sin huszbon
des arbete och harffwadhe, kom pigan på een hendelse och
war lopen ifrån harfuen och fans dödh och druncknader strax ne
dan före åkeren i siön. Lenszmannen berettar at ther stodh
ett nottaskieph läst widh siöalandet och hon fans strax uthan
widh skepändan och som the henne optogo aff wattnet seia
the hellt licht wara att hon hadhe huadh ont henne hadhe run
net i sinnet och sålundha sielffwilliandes lopet uth och dränkt
sigh, men moderen föregiffwer och hennes the andre barn klaga
att the högeligen misztenkia huszbönderna skola slaget ihiäll
henne och sedan draget henne i siöön. Den gamble mannen Nielsz
Bengtzon är dödh och kan icke mehra swara här till. Nu tilspor
des huilka som optogo henne aff siöen och huadh som syntes
på hennes lekamen. Tuffwe Pålszon i Siuhult och Johan i
man och sigh högeligen beplichtar att icke mehra igenståer
änn 1 rzdlr och när han är dhen betalt tå är han siste pen
ningh medh den första förnögder och allt dhet thet them haffwa
waret emillan kan äntå icke giöra honom tillfredz förr
än han haffwer giort honom eedh ther opå thet han och gior
dhe medh sielff sins eedhe huar effter han och aff rätten frij
bekiendh bleff någott widhare att haffwa att suara Mår
ten i thenne saek.
Sammadagh framkom för rätta Ingierdh i Bårszhult een gam
mall änkia och sorgeligen klagadhe hurulundha hon åtte een
dotter widh nampn Ingredh Pers dotter huilken tiente hoes
Pedher Nielszon och hans gamble fadher Nielsz Bengtzon i Siu
hult. Thet händhe sigh att nu i wåhras hon gick på sin huszbon
des arbete och harffwadhe, kom pigan på een hendelse och
war lopen ifrån harfuen och fans dödh och druncknader strax ne
dan före åkeren i siön. Lenszmannen berettar at ther stodh
ett nottaskieph läst widh siöalandet och hon fans strax uthan
widh skepändan och som the henne optogo aff wattnet seia
the hellt licht wara att hon hadhe huadh ont henne hadhe run
net i sinnet och sålundha sielffwilliandes lopet uth och dränkt
sigh, men moderen föregiffwer och hennes the andre barn klaga
att the högeligen misztenkia huszbönderna skola slaget ihiäll
henne och sedan draget henne i siöön. Den gamble mannen Nielsz
Bengtzon är dödh och kan icke mehra swara här till. Nu tilspor
des huilka som optogo henne aff siöen och huadh som syntes
på hennes lekamen. Tuffwe Pålszon i Siuhult och Johan i
31v
samma by, Item Oluff trouerdige men effter aflagdan eedh
wittna sålundha att tå pijgan hadhe legat i 10 dygn i siöen
och the lätt klädha aff henne sågo the icke någor annor åkom
mo på henne uthan ther kiortelen och snörelijfuet war
sammansytt war hon på och under högra bröstett någott
rödh och blå. Moderen klagar att huszbonden Per Nielszon
slogh henne några gånger och war ondh och hårdh emott henne
gifuandes henne skull för tiuffwerij, men Per Niellszon
seier dhet hårdt neij före och the wore syskonebarn och han
hölt möekit aff henne ingen aff grannar heller någrannar
draga den ringaste misztancke om honom här till men
effter änkian icke kan gifua sigh till fredz huarföre uthfeste
Per Nielszon een 12 manna eedh till nästa tingh att han
icke är huarken williandhe eller wållandhe uthi pijgones dödh
uthan honom och hans fadher owitterligit togh sigh dhetta orådh
före och allenast giordhe dhet här dhet hon bahr föhre att
hon schulle blifua fördh ået Hambnada kista för sin otro
wittna sålundha att tå pijgan hadhe legat i 10 dygn i siöen
och the lätt klädha aff henne sågo the icke någor annor åkom
mo på henne uthan ther kiortelen och snörelijfuet war
sammansytt war hon på och under högra bröstett någott
rödh och blå. Moderen klagar att huszbonden Per Nielszon
slogh henne några gånger och war ondh och hårdh emott henne
gifuandes henne skull för tiuffwerij, men Per Niellszon
seier dhet hårdt neij före och the wore syskonebarn och han
hölt möekit aff henne ingen aff grannar heller någrannar
draga den ringaste misztancke om honom här till men
effter änkian icke kan gifua sigh till fredz huarföre uthfeste
Per Nielszon een 12 manna eedh till nästa tingh att han
icke är huarken williandhe eller wållandhe uthi pijgones dödh
uthan honom och hans fadher owitterligit togh sigh dhetta orådh
före och allenast giordhe dhet här dhet hon bahr föhre att
hon schulle blifua fördh ået Hambnada kista för sin otro
skaph och små tiuffwerij.
Sammadagh tingfördes för rätta Ilin Olufz dotter i Öiarph
på skatta ogifft och bleff anklagatt för ett sitt andra oechta
barn hon födt hafuer huem dett till är barnafadher, dher till
hon nu som tillförendhe håller alt een bekiennelsze in oppå me
ster Joacim Snickare i Skeen een gamull gifft man, huar
till han högeligen protesterar och förbannar sigh widh lijff och
welferdh att hon liuger honom een hufuudh lögn oppå och för ma
ledia sigh högeligen, ewen giör och hon så högt på sin sijdho
förbannar sigh ingen annor barnafadher att hafua uthan me
ster Joacim Snickare och schall dhenna lägerszmåhll uara
Sammadagh tingfördes för rätta Ilin Olufz dotter i Öiarph
på skatta ogifft och bleff anklagatt för ett sitt andra oechta
barn hon födt hafuer huem dett till är barnafadher, dher till
hon nu som tillförendhe håller alt een bekiennelsze in oppå me
ster Joacim Snickare i Skeen een gamull gifft man, huar
till han högeligen protesterar och förbannar sigh widh lijff och
welferdh att hon liuger honom een hufuudh lögn oppå och för ma
ledia sigh högeligen, ewen giör och hon så högt på sin sijdho
förbannar sigh ingen annor barnafadher att hafua uthan me
ster Joacim Snickare och schall dhenna lägerszmåhll uara
32r
skiedt att thenne kånan war gången op till Rydahollm
ther arbetadhe m: Joacim huarest hon åth sin moder
wille låna några peningar aff honom som han henne
för sin bortreesza lofuatt hadhe och ther bleff hon öfuer
natten. M. Joacim begiärer att han må weria sigh medh
lagen thet rätten och nembden icke kan förwägra u
than han uthfäste bådhe för barn och häffdh medh een 12
manna eedh till nästa tingh.
Sammadagh framkom Per Johanszon i Toffta huil
ken tillförendhe är kommen i ett löest rychte för een koo
han schulle hafua bortstullet aff marken hördhe Simon
i Liungby till och är thetta mumetaell först begyntt
aff ett inhyszes quinfolch widh nampn Ingierdh i Han
gåesz enär man om dhenne saeken rätt examinerar så
finner man ther till huarken skiäll heller beskiedd ty
Simon som koen mist hafuer seier uthryekeligen att der
Peder Johanszon schulle befria sigh medh lagen då uille
han wara den förste som wille giöra eedh medh honom
och elliest är han födder aff ährliga föräldrar om huil
ka man tillijka medh honom alldrigh hafuer annat hörtt
änn dhet ährliget och goet ähr, samma inhyszes kåna se
ger och neij för sin ordh och fördenschull bleff Peder Jo
hanszon för dätta löesza squalleret frijerkiendh aff
rätten och nembdhen.
Sammadagh framkom een änkia Bengta Suenszdotter i
Fagerdaella och käradhe till Suen Joenszon i Rydh så nu
som tillförendhe å nästa tingh om dhen olycka som skieddt
ther arbetadhe m: Joacim huarest hon åth sin moder
wille låna några peningar aff honom som han henne
för sin bortreesza lofuatt hadhe och ther bleff hon öfuer
natten. M. Joacim begiärer att han må weria sigh medh
lagen thet rätten och nembden icke kan förwägra u
than han uthfäste bådhe för barn och häffdh medh een 12
manna eedh till nästa tingh.
Sammadagh framkom Per Johanszon i Toffta huil
ken tillförendhe är kommen i ett löest rychte för een koo
han schulle hafua bortstullet aff marken hördhe Simon
i Liungby till och är thetta mumetaell först begyntt
aff ett inhyszes quinfolch widh nampn Ingierdh i Han
gåesz enär man om dhenne saeken rätt examinerar så
finner man ther till huarken skiäll heller beskiedd ty
Simon som koen mist hafuer seier uthryekeligen att der
Peder Johanszon schulle befria sigh medh lagen då uille
han wara den förste som wille giöra eedh medh honom
och elliest är han födder aff ährliga föräldrar om huil
ka man tillijka medh honom alldrigh hafuer annat hörtt
änn dhet ährliget och goet ähr, samma inhyszes kåna se
ger och neij för sin ordh och fördenschull bleff Peder Jo
hanszon för dätta löesza squalleret frijerkiendh aff
rätten och nembdhen.
Sammadagh framkom een änkia Bengta Suenszdotter i
Fagerdaella och käradhe till Suen Joenszon i Rydh så nu
som tillförendhe å nästa tingh om dhen olycka som skieddt
32v
i förleden höst i dätt att Swen skulle roo öffwer ååna widh
Fagerdaela och hadhe een liten gåsze änkones sohn Suen
widh nampn som schulle roo honom öffwer medh een liten
eekestock och som the kommo litet uth ifrån åbredden tom
ladhe eekestocken om och dher medh bådhe dhen gambla mannen
Suen i Rydh och gåszen i åen. Gubben Swen kom medh litett
lijff op och gåszen Suen drunknadhe. Nu will änkian Beng
ta beskylla Swen att han hadhe wäll kunnat frelst gåszen
der han der till hadhe hafft godh willie. Men nu som trouerdige
mäen wittnar som bodde thär i gården att dhet war aldelesz
omögeligit at han kunde hielpa sigh sielff ty dhe såtto i huar sin
ända på eekestocken. Och altså kan thenne rätten icke be
finna medh skiäll at Swen Joenszon är till dett ringaste
skyldigh att pillten drunknadhe ty det war nära giort att
han hadhe bleffwet dher medh förmedelst i forszen i åen
welte eekdstocken om och dhe kommo bådhe i åen, ty seies
han och dömmes för piltens iwållandhe dödh frij.
Sammadagh framkom Per Månszon i Bierszaridh för rätta ful
myndigh på Niels Jönszons wägnar i Läszhult och hans hustru
Gertrudh Erlandz dotter och tingskiötta sin sohn Jöns Nielszon
och hans hustru Segredh Jons dotter, Item then andre sohnen Söff
ringh Nielszon 1/8 i Läszhult som han them till knechtaleio hulpet
haffwer emedan han icke hadhe rådh till peningar.
Sammadagh framkommo för rätta Bengt Månszon i Fagrett
och käradhe till Jöns Erichszon hurulundha han är blefuen
insatter till knecht för Jöns oandsedt han Jöns bleff tilför
endhe inskreffwen dock bleff det annorledes practicerat se
dhan och Jöns bleff löesz och hadhe opborit alla rotapeningarna
Fagerdaela och hadhe een liten gåsze änkones sohn Suen
widh nampn som schulle roo honom öffwer medh een liten
eekestock och som the kommo litet uth ifrån åbredden tom
ladhe eekestocken om och dher medh bådhe dhen gambla mannen
Suen i Rydh och gåszen i åen. Gubben Swen kom medh litett
lijff op och gåszen Suen drunknadhe. Nu will änkian Beng
ta beskylla Swen att han hadhe wäll kunnat frelst gåszen
der han der till hadhe hafft godh willie. Men nu som trouerdige
mäen wittnar som bodde thär i gården att dhet war aldelesz
omögeligit at han kunde hielpa sigh sielff ty dhe såtto i huar sin
ända på eekestocken. Och altså kan thenne rätten icke be
finna medh skiäll at Swen Joenszon är till dett ringaste
skyldigh att pillten drunknadhe ty det war nära giort att
han hadhe bleffwet dher medh förmedelst i forszen i åen
welte eekdstocken om och dhe kommo bådhe i åen, ty seies
han och dömmes för piltens iwållandhe dödh frij.
Sammadagh framkom Per Månszon i Bierszaridh för rätta ful
myndigh på Niels Jönszons wägnar i Läszhult och hans hustru
Gertrudh Erlandz dotter och tingskiötta sin sohn Jöns Nielszon
och hans hustru Segredh Jons dotter, Item then andre sohnen Söff
ringh Nielszon 1/8 i Läszhult som han them till knechtaleio hulpet
haffwer emedan han icke hadhe rådh till peningar.
Sammadagh framkommo för rätta Bengt Månszon i Fagrett
och käradhe till Jöns Erichszon hurulundha han är blefuen
insatter till knecht för Jöns oandsedt han Jöns bleff tilför
endhe inskreffwen dock bleff det annorledes practicerat se
dhan och Jöns bleff löesz och hadhe opborit alla rotapeningarna
33r
hwilcket ähr alldelesz orätt att dhen som tienar och skall giöra tienst
i sin lijffztidh icke må som wederböhr beholla rottapeningarna eme
dan han dhem dyrt nogh kiöper men huadh Mattes Nielszon wedh
kommer den må Jöns Erichszon fordra huadh han honom tillthala
hafffwer men rätten och nembden affdömbdhe att Jöns ouegerligen
schall Bengt rottapeningarna bethala som han aff roten op
burit hafuer.
Jöns Erichszon i Ällinge för obeskeedeligh mundbruek för ret
ten 3 marker.
cronan 2 marker
häradet ½ mark
häradzhöffdh ½ mark
Sammadagh framkom för rätta Jöns Jönßon i Gränö fullmyn
i sin lijffztidh icke må som wederböhr beholla rottapeningarna eme
dan han dhem dyrt nogh kiöper men huadh Mattes Nielszon wedh
kommer den må Jöns Erichszon fordra huadh han honom tillthala
hafffwer men rätten och nembden affdömbdhe att Jöns ouegerligen
schall Bengt rottapeningarna bethala som han aff roten op
burit hafuer.
Jöns Erichszon i Ällinge för obeskeedeligh mundbruek för ret
ten 3 marker.
cronan 2 marker
häradet ½ mark
häradzhöffdh ½ mark
Sammadagh framkom för rätta Jöns Jönßon i Gränö fullmyn
digh på sine Stiufbarns wägnar N: Thore, pedher, Botell och Kier-
stin och Tingskiötta 1½ fierdingh i lilla Aggalt till een Änkia
Ingiär perßdotter för ¼ i Södra Gränö, och har oppå haffwer
Jöns äntå bekommet _ 10: dlr Smtt aff Ingiär här medh äger
han een fierdingh medh sin hustru Bengta Giermunds dotter
i Södra Gränö gårdh.
Sammadagh framkom Nielß Jönßon i Siuhult fullmyndigh på
Gunnell Anders dotter wägnar och Tingskiötte Kierstin Eb-
be dotter 1/6 i Snärhult för – 100 dlr sm:tt och 1 Rdlr i efftelöff
we Så hafuer han och erfft 1/3 och medh arff och kiöph äger ½
gårdhen.
Sammadagh framkom för Rätta Börge Kråek i långaskogh
fullmyndigh på sin Broder Suen Eßbiörnß wägnar och Ting
skiötte Diur Eßbiörnßon och hans hustru Segredh Torkelß
dåtter 1/3 i halfua gården i Bäckhult för 100 dlr Sm:tt Ähn
Börge fullmechtigh på Trulßes hustrus Brijta i Ryn
narph ¼ aff Bäckhult för – 180 dlr Sm:tt Så haffuer
33v
och Diur 1/3 i halfua gården och dher medh äger Tuedeelen aff går
den mindre 6½ skeppelandh.
Sammadagh framkom för rätta pedher i Brekentorph full-
myndigh på Boo Annerßons, Item hans Systrer Karin, In-
gredh Anners dotter och Karin Ehrlands dotter och gunnell An-
ners dotter och Tingskiötte Gudhmundh Suenßon och hans hustru
Elin Annerß dåtter ½ Millangårdhen i Boarph mindre 1 Tunne
landh för – 105 Rdlr.
Sammadagh inladeß i Rätten ett fult och fast kiöpebreff uth
giffwet aff den Edla och wälb: herren landshöffdingen hr Bengt
Bagge dat: Stochollm den 10 Martij 649: och dheröfuer till
witneß Welb: Per Nielßon Silfuersparre till Kullebo och
Wälb: Magnus Stråle till Åßebo och Tingskiötte Edell och Wellb:
Johan Laurgreen och hans Welb: hußfru Walborgh Joenß
dotter huggerstorpet i Ryßby Sokn rentar åhrligen 2
lb Smör föruthan alle andre åhrlige uthlagor för _ 160
Rkzdlr Jn Spetie.
witneß Welb: Per Nielßon Silfuersparre till Kullebo och
Wälb: Magnus Stråle till Åßebo och Tingskiötte Edell och Wellb:
Johan Laurgreen och hans Welb: hußfru Walborgh Joenß
dotter huggerstorpet i Ryßby Sokn rentar åhrligen 2
lb Smör föruthan alle andre åhrlige uthlagor för _ 160
Rkzdlr Jn Spetie.
Sammadag framkom för rätta Arffwedh i Wiggåßa full-
myndigh på Anna pers dåtters wägna och Tingskiöta Ehrlandh
perßon och hans hustru Anna Thors dotter 1/3 aff Norra Grimß-
hult för – 60 dlr Sm:tt och hans halffbroder Swen bekommet
5 dlr Smtt.
Sammadagh kom för rätta Måns Johanßon i Ångellstadh full-
myndigh på Lars Nielßons hustrus wägnar i Wimmerby An-
na Anners dåtter och Tingskiötta per Annerßon i Fotte-
torpet och hans hustru Karin Månßa dotter 1 Tunneland
Jordh i Fotatorpet för – 28 Rdlr In Spetie.
34r
Sammadagh kom för rätta een Ung AdelßMan Edell och Wälb:
Axell Kåeße till Oßhult, och nu som fillförendhe besuäradhe
sigh öffwer sin faerbordher Edell och Wälb: Trulß Kåå
ße till Öjialt, hurulundha han honom medh hans medhsösko
ne är bleffwen skyldigh een stoor Summa peningar till Nå
gra – 100 dlr Sm:tt emedhan han uthi hans och the andre sina
medhsöskone Unge och omyndige åhre hafuer theras Malßman
waret, helst theras löößöre arff under händer och aff
godzen opburit rentan, för huilket alt Barnen aff sinom
faerbroder ingen reckenskap mechtige blifua kundhe möc-
kit mindre Någon Betallningh ehuru wäll Welb: herren
Landzhöfdingen Bengt Bagge hafuer åthskillige sine breff
till honom affgåå låtet medh flitigh åthwarningh och
förwarningh at bequämma sigh till wederbörligh Con-
tentamente Såßom och dheß föruthan Någre åthskillige ree-
ßor hafuer H:r Landzhöfdingen Welb: Trulß Kååße till
Tinget Citerat och alt thet första medh dhet Sidsta lijka möc-
ket gullat och frucht skaffat att stilla åkerederna till
fredz och fördhenskull aff thenne Tingzrett begierat een
Attestation och Tingzbeuijß huar medh åklaganderne äro
Sinnadhe uthi Underdånigheet att tillita och anfalla dhen
höghloffl: kongl: Giötarijkes hoffrätt om widhare Asse-
stense i thenna Saek, och förty kan then så wijdha här för
Rätten passerat är eij föruägrat blifua, att witna och
tillkienna giffwa.
Sammadagh Tingfördes för Rätta Oluff Nielßon i
Gräßhult å Skatte een gamull Gift man huilken är
kommen i ett Rychte för sin leiepijga Kirstin Fränne
dåtter at haffwa henne belägrat, huar till han gubben
34v
högeligen protesterar och seier neij och gifuer skullen på sin
leiodrengh Ehrlandh Carlszon. Omsidher bekiendhe mattfadhe
ren och leiopigan thenne theras bedrefne hoorsaek godhuilli
gen endoch han tillförendhe hadhe practicerat att drängen
schulle wijgas och echta henne. Therföre han Oluff som är een
gifft man och hon Kirstin Fränne dotter ogifft blefue sagdhe
effter Gudz lagh ifrån lijffwet.
Sammadagh tingfördes för rätta een kringelldrifuare och
fengzligh tiuff be:dh Jon Månszon barnfödd i Albo häradh i
Onsziöö och bleff anklagat at hafua stullet åthskillige städes
såszom och högeligen klagas öfuer honom ifrån den bögden
han är kommen, hafuer och waret för några åhr sedan för
grofft tiufuerij tingfördh. Ifrån Knut i Äplanäes hafuer
han stullet een hest godh om 9 dlr sm:tt, den hadhe han borto
i 3 dagar förr än målszäganden kundhe letta op honom
och fick sin hest igen. Ähn hafuer han stullet ifrån Knut
i Horszaberga een hest godh för 6 dlr sm:tt ähn 70 all
groffwer wäff om 4 dlr 12 öra, och strax andra da
ge han hadhe rymbt i Bekaridh skogh funne bönderna ho
nom der igen, finge godzet ifrån honom och wäffuen hade
han skuret sönder och satt och sydde särkar aff thet tå
the finge honom fast, ähn hafuer han stullet ifrån Bengt i Nöttia
1 flemsk hyendhe och 2 steenfaet gott för 6 marker, det sålde
han i Bolmarydh, Item een yxa staall han i Wennarydh om 2 marker
ähn 1 yxa dher sammastädesz om 2 marker. I Annerstadh haffuer
han stullet 2 ½ al groff lärefft om 10 öra. Alt thetta tiuff
werij är honom öfuerbeuijszatt och wore wäll mehra thär
folch här i härader så wäll som i Allbo häradeh wiste att han fån
gen woro. Bleff altszå nu för sine begågne och bekiendhe
leiodrengh Ehrlandh Carlszon. Omsidher bekiendhe mattfadhe
ren och leiopigan thenne theras bedrefne hoorsaek godhuilli
gen endoch han tillförendhe hadhe practicerat att drängen
schulle wijgas och echta henne. Therföre han Oluff som är een
gifft man och hon Kirstin Fränne dotter ogifft blefue sagdhe
effter Gudz lagh ifrån lijffwet.
Sammadagh tingfördes för rätta een kringelldrifuare och
fengzligh tiuff be:dh Jon Månszon barnfödd i Albo häradh i
Onsziöö och bleff anklagat at hafua stullet åthskillige städes
såszom och högeligen klagas öfuer honom ifrån den bögden
han är kommen, hafuer och waret för några åhr sedan för
grofft tiufuerij tingfördh. Ifrån Knut i Äplanäes hafuer
han stullet een hest godh om 9 dlr sm:tt, den hadhe han borto
i 3 dagar förr än målszäganden kundhe letta op honom
och fick sin hest igen. Ähn hafuer han stullet ifrån Knut
i Horszaberga een hest godh för 6 dlr sm:tt ähn 70 all
groffwer wäff om 4 dlr 12 öra, och strax andra da
ge han hadhe rymbt i Bekaridh skogh funne bönderna ho
nom der igen, finge godzet ifrån honom och wäffuen hade
han skuret sönder och satt och sydde särkar aff thet tå
the finge honom fast, ähn hafuer han stullet ifrån Bengt i Nöttia
1 flemsk hyendhe och 2 steenfaet gott för 6 marker, det sålde
han i Bolmarydh, Item een yxa staall han i Wennarydh om 2 marker
ähn 1 yxa dher sammastädesz om 2 marker. I Annerstadh haffuer
han stullet 2 ½ al groff lärefft om 10 öra. Alt thetta tiuff
werij är honom öfuerbeuijszatt och wore wäll mehra thär
folch här i härader så wäll som i Allbo häradeh wiste att han fån
gen woro. Bleff altszå nu för sine begågne och bekiendhe
35r
tiuffwa gerningar effter thet 6 Cap i Tiuff B: dömbdh till
galga och green och ogiller för gerningh sina som han icke
bettre wärdh är, häradz inbyggare bedhia att han måtte
straffat blifua androm tll sky och warnagell. Ty hwar
han nu slipper giör han wist werre.
Sammadagh tingfördesz för rätta een dansk tiuff kånna
Bengta Perszdotter uthan något heemwist utan een driffwer
ska huilken hafuer stullet ifrån Suen Nielszon i Horn 1 klä
deszkiortell gamull någott godh för 1 ½ rzdlr, 2 st: lärofftz
siorter godha om 5 marker, 2 lärofftz laeken godha om 5 marker
hufuudklädhe 6 st: om 3 marker, 5 dufuer om 1 dlr, 1 ny wall
mansztröja om 1 ½ marker, 2 lister om 1 mark. Item 1 tröjespenne
om 1 mark. Ähn ifrån änkian Karin i Horn 1 blå ängelsk
kiortell godh om 6 dlr, 1 rödh frijzkiortell halffsliten om
1 rzdlr, 1 kåpespenne om 10 marker, een engelsz tröja godh om
1 ½ rzdlr, 4 hufuudkläde om 2 dlr. Alt thetta godzet hafua
the mäst strax i samma dagar hon dhet staell igen bekom
mitt, ifrån Karin i Horn 1 skieppa miöll och något annat
smått det fick hon igen. Item ifrån Pedher Månszon i Iffla
21 all lärefft all 4 öre är 2 dlr 20 öre dett fick han
igen något dher effter, för alt thetta bedreffna och bekiende
tiuffwerij kan rätten och nembden icke befria hennes lijff
uthan dömma henne at ståndha tiuffzrätt.
Sammadagh framkom för rätta Jöran Nilszon i Bökhult
och käradhe öffwer Månsz Joenszon i Iffla huilken tillfören
dhe hafwer boet på Jöransz gårdafierdingh i Iffla och illa
fahret medh huesz och giärdeszgårdh flot bort fordrat och i
så måtto giort honom een stoer skadhe förr än han förmå
galga och green och ogiller för gerningh sina som han icke
bettre wärdh är, häradz inbyggare bedhia att han måtte
straffat blifua androm tll sky och warnagell. Ty hwar
han nu slipper giör han wist werre.
Sammadagh tingfördesz för rätta een dansk tiuff kånna
Bengta Perszdotter uthan något heemwist utan een driffwer
ska huilken hafuer stullet ifrån Suen Nielszon i Horn 1 klä
deszkiortell gamull någott godh för 1 ½ rzdlr, 2 st: lärofftz
siorter godha om 5 marker, 2 lärofftz laeken godha om 5 marker
hufuudklädhe 6 st: om 3 marker, 5 dufuer om 1 dlr, 1 ny wall
mansztröja om 1 ½ marker, 2 lister om 1 mark. Item 1 tröjespenne
om 1 mark. Ähn ifrån änkian Karin i Horn 1 blå ängelsk
kiortell godh om 6 dlr, 1 rödh frijzkiortell halffsliten om
1 rzdlr, 1 kåpespenne om 10 marker, een engelsz tröja godh om
1 ½ rzdlr, 4 hufuudkläde om 2 dlr. Alt thetta godzet hafua
the mäst strax i samma dagar hon dhet staell igen bekom
mitt, ifrån Karin i Horn 1 skieppa miöll och något annat
smått det fick hon igen. Item ifrån Pedher Månszon i Iffla
21 all lärefft all 4 öre är 2 dlr 20 öre dett fick han
igen något dher effter, för alt thetta bedreffna och bekiende
tiuffwerij kan rätten och nembden icke befria hennes lijff
uthan dömma henne at ståndha tiuffzrätt.
Sammadagh framkom för rätta Jöran Nilszon i Bökhult
och käradhe öffwer Månsz Joenszon i Iffla huilken tillfören
dhe hafwer boet på Jöransz gårdafierdingh i Iffla och illa
fahret medh huesz och giärdeszgårdh flot bort fordrat och i
så måtto giort honom een stoer skadhe förr än han förmå
35v
opretta hueszen och jorden igen, rätten och nembdhen erkienner
medh skiäll och dömma Månsz Joenszon att bethala Jöran Niell
szon för sin tagna skadhe 4 rzdlr och ware sålundha them
klart emillan.
Sammadagh Tingfördes för rätta Ehrlandh perßon i krogz-
medh skiäll och dömma Månsz Joenszon att bethala Jöran Niell
szon för sin tagna skadhe 4 rzdlr och ware sålundha them
klart emillan.
Sammadagh Tingfördes för rätta Ehrlandh perßon i krogz-
böcke gift man huilken är i rychte kommen för sin hustrus
Systerdåtter Ingredh Nielßa dotter ogifft i Samma gårdh
å frellße, her till the båden högeligen neeka men barn
hafuer hon födt som hon håller på armen och föregiffwer på
Erlandz drengh Jöns Nielszon at wara barnafadher huil
ken icke ähr tilstädes uthan bortlupen ået Danmark. Erlandh
protesterar och ståer alt på nej huilket Gudh best weett men
icke fins nu någon som fäster foet emott thetta rychtett för
thenne gången huarföre blifuer her medh vpszatt till nästa
tingh och bådhen tages i nöghachtigh borgen och better her om att
ransaka.
hafuer hon födt som hon håller på armen och föregiffwer på
Erlandz drengh Jöns Nielszon at wara barnafadher huil
ken icke ähr tilstädes uthan bortlupen ået Danmark. Erlandh
protesterar och ståer alt på nej huilket Gudh best weett men
icke fins nu någon som fäster foet emott thetta rychtett för
thenne gången huarföre blifuer her medh vpszatt till nästa
tingh och bådhen tages i nöghachtigh borgen och better her om att
ransaka.
Sammadagh framkom för räta Ingierdh Lars doter i glamß-
hult een ährligh pijga som ingen annan weet at thala och Se-
ga om henne, Nu är een gångh hendt at een ungh drengh
Jöns Jonßon satt och Skemtadhe medh andra drengar fälte
han ett ordh at Blamera henne medh, medh sådana formalia Jagh
hafuer legt när henne, och wara dock intet uthan i Idell
Skempt och Narrj Sagt.
Sammadagh framkommo Jönß Trulßons Söhner Sohne j
Wedhåeßa, pedher i prästenäes, Bengt i Elmtåeßa, Annerß
i Kalßnäs och Torsten i Romenehylte och besuärade sigh för
Rätta öffwer theras Stiffmodher Botell Jönßa dåtter om ½
36r
Sammadagh saekfelltes Bengt i Felleszhult effter H K Maij:tz
tullordningh för han uthpracticerade een koo uthom grentzen
bötta 10 marker och fördubbla tullen.
Ingierdh i Tiuszhult 2 schiepper korn uthfört böta 10 marker
och fördubbla tullen.
Mates i Foglehult uthfört ett stodh böta 10 marker och fördub
bla tullen.
Joen i Stenszhult uthkiört een quiga böta 10 marker och för
dubbla tullen.
Pedher i Hellerna för een tunna rogh böta 10 marker
och fördubbla tullen.
Ståkhulte gårdh som Jöns Trullßon och Botell haffwa kiöpt
tillhopa i theras lijfztidh för – 200 dlr Sm:tt men så förståen
dhe som lagafångzbreffwet att hon Botell serdelisz haffuer
sina 40 dlr sm:tt beholdna i samma ½ gårdh som hon aff
sin jordh den hon sålt hafuer inlagt hafuer blifuer hen
ne förbehollet men emedhan Jöns lefdhe medh Botell haff
wa dhe tillhopa sålt 2/3 aff samma ½ gårdh och then klan
dra the intet oppå uthan nu oppå then 1/3 som hon effter hans
dödh sålt hafuer förmenandes thesze ofuanbe:te barn ther till
ingen rätt haffwa uthan hon Botell medh sina barn som Jöns
och hon hafua afflatt tillhopa tillhöra huilket rätten och
nembdhen sålundha affdömbdhe att hon Botell schall först
haffwa aff thenne 1/3 sina 40 dlr, sedhan schall samma
1/3 den igen blifuer gå till skiffter 1/3 till henne och then an
dra tuedeelen ½ parten till Jönszas barn the första och
then andra ½ parten till Jönszas och Botelasz barn.
dhe som lagafångzbreffwet att hon Botell serdelisz haffuer
sina 40 dlr sm:tt beholdna i samma ½ gårdh som hon aff
sin jordh den hon sålt hafuer inlagt hafuer blifuer hen
ne förbehollet men emedhan Jöns lefdhe medh Botell haff
wa dhe tillhopa sålt 2/3 aff samma ½ gårdh och then klan
dra the intet oppå uthan nu oppå then 1/3 som hon effter hans
dödh sålt hafuer förmenandes thesze ofuanbe:te barn ther till
ingen rätt haffwa uthan hon Botell medh sina barn som Jöns
och hon hafua afflatt tillhopa tillhöra huilket rätten och
nembdhen sålundha affdömbdhe att hon Botell schall först
haffwa aff thenne 1/3 sina 40 dlr, sedhan schall samma
1/3 den igen blifuer gå till skiffter 1/3 till henne och then an
dra tuedeelen ½ parten till Jönszas barn the första och
then andra ½ parten till Jönszas och Botelasz barn.
Sammadagh saekfelltes Bengt i Felleszhult effter H K Maij:tz
tullordningh för han uthpracticerade een koo uthom grentzen
bötta 10 marker och fördubbla tullen.
Ingierdh i Tiuszhult 2 schiepper korn uthfört böta 10 marker
och fördubbla tullen.
Mates i Foglehult uthfört ett stodh böta 10 marker och fördub
bla tullen.
Joen i Stenszhult uthkiört een quiga böta 10 marker och för
dubbla tullen.
Pedher i Hellerna för een tunna rogh böta 10 marker
och fördubbla tullen.
36v
Eeke och bökehugningz saekören anklaga
dhe aff hejderidarne Ehrlandh och Tosten
Perszon.
Jönsz i Osznakiöph för een grön eek å skatte 9 dlr och 3 dlr till
treskifftes.
cronan 1 dlr
jägemestaren 1
häradet 2 marker
häradzhöffdh 2
Börge och Pedher i Fottabohll een grön eek cronan 9 dlr och 3
dlr till treskifftes.
cronan 1 dlr
jägemest 1
häradet 2 marker
häradzhöffdh 2
Pedher i Giettebodha å frelsze i oskifftan skogh 1 grön eek 12
dlr frelsehuszbonden halfparten.
cronan 5 dlr
frelsehuszbonden 5
häradet 2 marker
häradzhöfdh 2
åklagaren å crono 2
åklagaren å frelse 2
Erlandh i Dommarydh een grön böek 12 dlr cronan eenskijlt
9 dlr och 3 dlr till treskifftes.
cronan 1 dlr
jägemest 1
häradet 2 marker
häradzhöfdh 2
dhe aff hejderidarne Ehrlandh och Tosten
Perszon.
Jönsz i Osznakiöph för een grön eek å skatte 9 dlr och 3 dlr till
treskifftes.
cronan 1 dlr
jägemestaren 1
häradet 2 marker
häradzhöffdh 2
Börge och Pedher i Fottabohll een grön eek cronan 9 dlr och 3
dlr till treskifftes.
cronan 1 dlr
jägemest 1
häradet 2 marker
häradzhöffdh 2
Pedher i Giettebodha å frelsze i oskifftan skogh 1 grön eek 12
dlr frelsehuszbonden halfparten.
cronan 5 dlr
frelsehuszbonden 5
häradet 2 marker
häradzhöfdh 2
åklagaren å crono 2
åklagaren å frelse 2
Erlandh i Dommarydh een grön böek 12 dlr cronan eenskijlt
9 dlr och 3 dlr till treskifftes.
cronan 1 dlr
jägemest 1
häradet 2 marker
häradzhöfdh 2
37r
Pedher Nielszon i Hambna sakfeltes för een grön eek 9 dlr till
cronan och 3 dlr tukk treskifftes.
cronan 1 dlr
jägemest 1
häradet 2 marker
häradzhöffdh 2
Sammadagh kom för rätta Christion Dreier i Håå och åtter
besuäradhe sigh öffwer Bonne Månszon i Tiuszhult och een
annor Ingemar Perszon i Tiuszhult å skatte att the sko
la hafua stullet ett stoedh ifrån honom, hwar till Cristion
hafwer ringa och fögo beskiedd huarken medh liknelse heller
elliest, icke heller ähr förb:te Ingemar här tilstädes uthan
är een soldat och är stadder i Lahollm hoes sitt compagnje
ty opszetties her medh till widhaare beskiedd och bettre ran
sakningh.
Sammadagh saekfeltes Per Johanszon i Toffta för heem
fredh han bröet hoes Ingredh Bengtz dotter i Hangåes och
slogh henne i theras kiff och trättemåhll hemma wedh hen
nes farstugudör 3 slagh blodhujte effter thet 5 Cap: i
Eedzöre B: 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Ähn Pedher Johanson för han slogh henne 3 slagh blodhwjte effter
thet 10 Cap: i Såram B: 19 marker
cronan 4 4
målszäganden 9
häradet 2 2
häradzhöfdh 2 2
cronan och 3 dlr tukk treskifftes.
cronan 1 dlr
jägemest 1
häradet 2 marker
häradzhöffdh 2
Sammadagh kom för rätta Christion Dreier i Håå och åtter
besuäradhe sigh öffwer Bonne Månszon i Tiuszhult och een
annor Ingemar Perszon i Tiuszhult å skatte att the sko
la hafua stullet ett stoedh ifrån honom, hwar till Cristion
hafwer ringa och fögo beskiedd huarken medh liknelse heller
elliest, icke heller ähr förb:te Ingemar här tilstädes uthan
är een soldat och är stadder i Lahollm hoes sitt compagnje
ty opszetties her medh till widhaare beskiedd och bettre ran
sakningh.
Sammadagh saekfeltes Per Johanszon i Toffta för heem
fredh han bröet hoes Ingredh Bengtz dotter i Hangåes och
slogh henne i theras kiff och trättemåhll hemma wedh hen
nes farstugudör 3 slagh blodhujte effter thet 5 Cap: i
Eedzöre B: 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Ähn Pedher Johanson för han slogh henne 3 slagh blodhwjte effter
thet 10 Cap: i Såram B: 19 marker
cronan 4 4
målszäganden 9
häradet 2 2
häradzhöfdh 2 2
37v
Sammadagh saekfelltes Per Månszon i Rydh å skatte een
drengh för mökrenkningh medh Kirstin Jöns dötter i Rydh eff
ter thet 3 Cap: i Gifftomåhla B: 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
Sammadagh saekfelltes Jon Jönszon i Rydh å skatte för mö
krenkningh medh Gyret Gudhmundz dotter effter thet
3 Cap: i Gifftomåhla B: 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Sammadagh saekfeltes een ungh drengh Anders Börgeson i Ra
tteridh å frelse för lönskeläger medh een löeskona Kierstin
i Bolmstadh.
f huszbonden 2 marker
häradet ½
häradzhöfdh ½
Sammadagh kom för rätta Jönsz Perszon i Lidhult huilken är
blefuen rychtbahr aff förflogne ordh att han schulle afhent
1 skieppa miöhll aff Sohnas mäldh i Hunszbergh men thet
beuijstes fast annorledes att qwarnen war oferdigh blefuen
och ware opszette några breder uthmedh huilka war någott
miöhll nidhrunnet.
tteridh å frelse för lönskeläger medh een löeskona Kierstin
i Bolmstadh.
f huszbonden 2 marker
häradet ½
häradzhöfdh ½
Sammadagh kom för rätta Jönsz Perszon i Lidhult huilken är
blefuen rychtbahr aff förflogne ordh att han schulle afhent
1 skieppa miöhll aff Sohnas mäldh i Hunszbergh men thet
beuijstes fast annorledes att qwarnen war oferdigh blefuen
och ware opszette några breder uthmedh huilka war någott
miöhll nidhrunnet.
Sammadagh saekfelltes Per Månszon i Rydh å skatte een
drengh för mökrenkningh medh Kirstin Jöns dötter i Rydh eff
ter thet 3 Cap: i Gifftomåhla B: 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
Sammadagh saekfelltes Jon Jönszon i Rydh å skatte för mö
krenkningh medh Gyret Gudhmundz dotter effter thet
3 Cap: i Gifftomåhla B: 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
38r
Sammadagh fram kom för rätta Sten Knutzon och hans broder
Alffast Knutzon och woro Skillieachtige och oenße medh theras
yngste broder Jöran Knutzon i Så måtto att theras fadher ha
dhe hulpet huarthera 100 dlr sm:tt till knechaleio. Nu är bådhe
faderen och moderen dödha och arffwet är skifft och bytt för
7 åhr sedhan och nu komma thesze älste bröderna och quällia
then yngste broderen Jöran Knutzon som ingen knecht ännu
för sigh legt hafuer uthan hafft den lyckan och blefuet så
lenge frij och sålundha hafuer thetta bytett stått så lenge
frij och nu för kort tidh sedan älste broderen Sten hafuer
borgat ett paer vxar aff sin yngste broder Jöran
practicerar han nu thetta grepet olagligen och giör honom
her opå förholdh, rättens och nembdens förklaringh är
sålundha att effter såszom the äro sambohrne syskone och
kiötzlige bröder ty dömmes honom then yngste brodhe
ren ewen så well 100 dlr sm:tt effter förälldrarna så
well som een aff dhe andre bekommet hafua.
faderen och moderen dödha och arffwet är skifft och bytt för
7 åhr sedhan och nu komma thesze älste bröderna och quällia
then yngste broderen Jöran Knutzon som ingen knecht ännu
för sigh legt hafuer uthan hafft den lyckan och blefuet så
lenge frij och sålundha hafuer thetta bytett stått så lenge
frij och nu för kort tidh sedan älste broderen Sten hafuer
borgat ett paer vxar aff sin yngste broder Jöran
practicerar han nu thetta grepet olagligen och giör honom
her opå förholdh, rättens och nembdens förklaringh är
sålundha att effter såszom the äro sambohrne syskone och
kiötzlige bröder ty dömmes honom then yngste brodhe
ren ewen så well 100 dlr sm:tt effter förälldrarna så
well som een aff dhe andre bekommet hafua.
Sammadagh kom för rätta Lenßmannen Gumme i Ällin
ge fullmyndigh på efftersch:ne wägnar, N: Knut Annerßon i
Hambnedha hafwer ,edh sin Syster Bengta Anders dotter opbo
rit på hennes barns wägnar för dheras Jordepart som dhem
retteligen tillfallen ähr uthi wästra Ißiöia efter theras fa
derSyster Botell Jons dotter, aff Giermundh Nielson och hans
hustru Kierstin Jons dotter och Suen Simonßon och hans hustru
Bengta Jonßd: för peningar 18 dlr Sm:tt och 2 marker i efftelöfue.
Ähn hafua the båden tilhopa kiöpt aff Kirstin Jons dotter hen
nes jordelåt för penningar 9 dlr sm:tt. Item aff Ingredh
Haraldz d: i Linszåes och hennes syster Karin Haraldz dötter
theras jordelotter i förbe:te wästra Isziöia gårdh för penningar
13 ½ dlr och belöper sigh thenna jorden tilhopa 1/8 aff halffwa
Ähn hafua the båden tilhopa kiöpt aff Kirstin Jons dotter hen
nes jordelåt för penningar 9 dlr sm:tt. Item aff Ingredh
Haraldz d: i Linszåes och hennes syster Karin Haraldz dötter
theras jordelotter i förbe:te wästra Isziöia gårdh för penningar
13 ½ dlr och belöper sigh thenna jorden tilhopa 1/8 aff halffwa
38v
wästra Isziöa gårdh som förbe:te Giermundh Nielszon och Swen
Simonszon medh theras hustrur tilhopa hafua. Så haffua the
bådhen och bekommet lagafångh oppå 3/8 att the medh arff och
kiöph äro rätta ägandhe till ½ wästra Isziöa gårdh. Therföre
samma ½ wästra gårdh Isziöa tingskiöttes ifrån ofuanbe:te och
theras arffwingar.
Sammadagh framkom rättaren öfuer Tofftaholms godz Önner be:dh
och anklagadhe Jöns Suenszon i Flattinge att hafua hugget på
huszbondens egne ägor 5 st gröna eekar effter H K M:tz
skogzordningh 12 dlr huar eek är 60 dlr sm:tt herren husz
bondens eensaek undantagandes häradz saeken effter skogz
ordningh.
häradzhöffdh 3 dlr
häradet 3 dlr
Sammadagh framkom för rätta Jon Jönszon i Biörstorph och
käradhe till sin äldre brodher Pedher Jönszon hurulundha han i
åthskillige erfda pertzeler weklat under sigh och sålunda een
och annor tidh tå han hafuer fordrat och kräfft honom giort
honom förholdh ther oppå huadh honom i så måtto medh rätta till
kommer och Jon Jönszon beropadhe sigh på wittne att dhe nu i
förleden höstas schole wara om ett och annat förlichte och Peder
Jönszon uthlofuade sinom yngre broder 20 dlr sm:tt huilket
lenszmannen Gunnar i Ällinge medh flere trouerdige män
som woro uthöfuer förlichningen att sålundha uara tillgångett
Ty dömdhe rätten och nembden dhenne förlichningen krafftigh
och gill och Peder Jöenszon skall ther effter sin broder Joen
förbe:te 20 dlr sm:tt owägerligen bethala.
Simonszon medh theras hustrur tilhopa hafua. Så haffua the
bådhen och bekommet lagafångh oppå 3/8 att the medh arff och
kiöph äro rätta ägandhe till ½ wästra Isziöa gårdh. Therföre
samma ½ wästra gårdh Isziöa tingskiöttes ifrån ofuanbe:te och
theras arffwingar.
Sammadagh framkom rättaren öfuer Tofftaholms godz Önner be:dh
och anklagadhe Jöns Suenszon i Flattinge att hafua hugget på
huszbondens egne ägor 5 st gröna eekar effter H K M:tz
skogzordningh 12 dlr huar eek är 60 dlr sm:tt herren husz
bondens eensaek undantagandes häradz saeken effter skogz
ordningh.
häradzhöffdh 3 dlr
häradet 3 dlr
Sammadagh framkom för rätta Jon Jönszon i Biörstorph och
käradhe till sin äldre brodher Pedher Jönszon hurulundha han i
åthskillige erfda pertzeler weklat under sigh och sålunda een
och annor tidh tå han hafuer fordrat och kräfft honom giort
honom förholdh ther oppå huadh honom i så måtto medh rätta till
kommer och Jon Jönszon beropadhe sigh på wittne att dhe nu i
förleden höstas schole wara om ett och annat förlichte och Peder
Jönszon uthlofuade sinom yngre broder 20 dlr sm:tt huilket
lenszmannen Gunnar i Ällinge medh flere trouerdige män
som woro uthöfuer förlichningen att sålundha uara tillgångett
Ty dömdhe rätten och nembden dhenne förlichningen krafftigh
och gill och Peder Jöenszon skall ther effter sin broder Joen
förbe:te 20 dlr sm:tt owägerligen bethala.
39r
Sammadagh och eblandh andra ährender som tå förhandlades fram
trädde för rätten lenszmannen Gunnar Perszon i Ällinge huilken
hafuer hafft een liten tuist medh sin granne Jöens Jonszon
om intechtär som han intaget hafuer på allmenningz gatu och
Gunnar Perszon besuäradhe sigh theruthinnan skiet för nähr me
dan det war hans egen fägatu om huilket dhe wänligen o
ryggeligen och well ähro förlikte bleffne huilket eedsuorne
nembden som tijtt gåendhe woro att hålla syn theremillan be
wittna sålundha wara förtredt nembl: i så måtto att Jöns
Jonszon gaff Gunnar Perszon ett stycke engh beläget begyn
nas i gierszgården norr wedh gatan och går op till åckeren
på ett stegh när westan till uth medh och till dhet södra hör
net på åckeren och sedan synnan uth medh åckeren op i åc
keren, öster in till hans kiörewägh och in till Gunnars en
gamerke till sin egen gårdh och sålundha schall thenna för
lickningh icke allenast wara ständigh i theras lijffztidh
uthan och theras barn och effterkommandom arffwingom e
millan oklandrat till een fullkombligh ägendomb och
till alt thetta witnar hela nembdhen som ther uthöfuer waret
hafua när thenne föreningh och förlichningh giordes.
Effterschreffne i den kongl. och högloffl. Giöarijkes hoff
rätz resolutioner ähro tilbaka ankompne öfuer dhe opsen
dhe tingz ransakningar och dommar in Junio och sålundha
förklaradhe huar för sigh.
Joen Månszon barnfödd i Allbohäradh i Onsziöö för sine be
dreffna tiuffwe gerningar ähr effter dhen kongl. hoff
rätz resolution vphengdh wedh rättan tingzplatz Hamb
nedha d [..] Julij.
trädde för rätten lenszmannen Gunnar Perszon i Ällinge huilken
hafuer hafft een liten tuist medh sin granne Jöens Jonszon
om intechtär som han intaget hafuer på allmenningz gatu och
Gunnar Perszon besuäradhe sigh theruthinnan skiet för nähr me
dan det war hans egen fägatu om huilket dhe wänligen o
ryggeligen och well ähro förlikte bleffne huilket eedsuorne
nembden som tijtt gåendhe woro att hålla syn theremillan be
wittna sålundha wara förtredt nembl: i så måtto att Jöns
Jonszon gaff Gunnar Perszon ett stycke engh beläget begyn
nas i gierszgården norr wedh gatan och går op till åckeren
på ett stegh när westan till uth medh och till dhet södra hör
net på åckeren och sedan synnan uth medh åckeren op i åc
keren, öster in till hans kiörewägh och in till Gunnars en
gamerke till sin egen gårdh och sålundha schall thenna för
lickningh icke allenast wara ständigh i theras lijffztidh
uthan och theras barn och effterkommandom arffwingom e
millan oklandrat till een fullkombligh ägendomb och
till alt thetta witnar hela nembdhen som ther uthöfuer waret
hafua när thenne föreningh och förlichningh giordes.
Effterschreffne i den kongl. och högloffl. Giöarijkes hoff
rätz resolutioner ähro tilbaka ankompne öfuer dhe opsen
dhe tingz ransakningar och dommar in Junio och sålundha
förklaradhe huar för sigh.
Joen Månszon barnfödd i Allbohäradh i Onsziöö för sine be
dreffna tiuffwe gerningar ähr effter dhen kongl. hoff
rätz resolution vphengdh wedh rättan tingzplatz Hamb
nedha d [..] Julij.
39v
Item samma dato ähr een groff dansk tiuffkånna Bengta Pers
dötter een landlöperska för åthskillige tiufuegerningar thär
sammastädes blefuen effter Kongl. hofrätz resolution kåek
struken och sedan förwijst här aff rijket.
Swenborgh Jöns dötter i Rydh å skatte gifft för dhet hon
hafuer låtet sigh belägra aff een gångeskomakare Bagge Suen
be:dh huilken ået Danmark förrymbder är, hon schall böta effter
resolutionen 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöfdh 13 21 8
Oluff Nielszon i Gröszhult een gamull gifft man för
eenfalt hoor medh sin leiopijga 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöfdh 13 21 8
Hans hoorkona Kierstin Fränna dötter effter resolutio
nen 40 dlr.
cronan 26 21 8
häradet 6 21 8
häradzhöfdh 6 21 8
dötter een landlöperska för åthskillige tiufuegerningar thär
sammastädes blefuen effter Kongl. hofrätz resolution kåek
struken och sedan förwijst här aff rijket.
Swenborgh Jöns dötter i Rydh å skatte gifft för dhet hon
hafuer låtet sigh belägra aff een gångeskomakare Bagge Suen
be:dh huilken ået Danmark förrymbder är, hon schall böta effter
resolutionen 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöfdh 13 21 8
Oluff Nielszon i Gröszhult een gamull gifft man för
eenfalt hoor medh sin leiopijga 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöfdh 13 21 8
Hans hoorkona Kierstin Fränna dötter effter resolutio
nen 40 dlr.
cronan 26 21 8
häradet 6 21 8
häradzhöfdh 6 21 8
40r
Anno 1650 den 22 Augustj höltz Extraordi-
narie Tingh medh Sunnerbo häradh i Liungby, Närwaran-
des häradzfougden Ehrligh och förståndigh Haraldh Trolle
i Ißiöa Sampt häradz Eedhswurne Nembdhemän.
Nembdhen
Pedher Bengtzon i Tråtteslöff, peder Månßon i Bierseredh,
Jon Jönßon i Rydh, Åke i Ragnellakiöph,
Knut i Bollmarydh, Måns Johanßon i Ångelstadh,
Arfwedh i wiggåeßa, Pedher i Brekentorph,
Nielß i Romborna Biorn Nielßon i Iffla.
Börge Kråek i långaskogh.
Sammadagh Tingfördes för Rätten Jöns Månßon i Håå
een Gifft man och Soldatt å Skatte, huilken hafuer belägrat
Bengta Joensdotter i håå i lijka måtto i Skatteiordh o-
gift, Sins hustrus Moders Systers dotter een Ungh quin-
naß persohn om sine 14 åhr, och afflat barn medh henne,
thenna theras bedrefna Syndh och blodskam the bådhen godh
willigen bekienna. Quinfolckett är född aff gambla
godha förälldrar som mycket söria öfuer sin dötters
olycka och ungdoms oförståndh klagandes högeligen öfuer
honom hoorkarllen att såszom hennes fadher hadhe legt
honom att arbetha på een tidh att han honom thenne sörgen
påfördhe, han hafwer och thes föruthan ett lättferdigt rych
te thär i bögdhen huilket man giörligen kan see aff
hans städziga affecter, kan och ingen dhå komma åstadh at
bötta thär han till lijfuet blefue benådatt, mycket mindre
någon som will gåå i löffte för persohnen men för hen
ne den arma quinszpersohnen bedia all närstående hä
radz allmoge om fredh för henne.
godha förälldrar som mycket söria öfuer sin dötters
olycka och ungdoms oförståndh klagandes högeligen öfuer
honom hoorkarllen att såszom hennes fadher hadhe legt
honom att arbetha på een tidh att han honom thenne sörgen
påfördhe, han hafwer och thes föruthan ett lättferdigt rych
te thär i bögdhen huilket man giörligen kan see aff
hans städziga affecter, kan och ingen dhå komma åstadh at
bötta thär han till lijfuet blefue benådatt, mycket mindre
någon som will gåå i löffte för persohnen men för hen
ne den arma quinszpersohnen bedia all närstående hä
radz allmoge om fredh för henne.
40v
Sammadagh tingfördes för rätta Jönsz Suenszon i Hängarph
å skatta gifft man huilken hafuer belägrat Bengta Nielsz döt
ter i samma gårdh ogifft dät dhe begge godhuilligen bekienna
Therföre the och båden effter Gudz lagh bleffwe sagde ifrån
lijffwet. Then som hoor bedriffwer medh någonsz mans hu
stru schall döden döö etc.
Sammadagh framkom för rätta Pedher Nielszon i Siuhult om
huilken på senaste tingh ransakat ähr och om hans fadher een
gamull änklingh och nembdeman som dödher ähr och lätt antek
na dhen 12 manna eedh som han å senaste tinge uthfäste för
theras leiopijga Karin Giermundz dötter att han eller hans
fader woro williandhe heller wållandhe i samma pijgones
dodh att hon aff räddhoga för thet hon hadhe stullet ifrån matt
fadheren och sedan skulle föras i Hambnadha kista lopp u
than någon menniskias wetskaph i siöen och dränkte sigh
thet beuijstes och för rätten att samma quinfolck waer
waent att låeta sigh finna medh otroskaph.
Thenne eeden bleff lagligen giordh och gången medh förbe:te
ährlige dannemäen och hans näste grannar i byen och gierdesz
lagett och förty för samma pijgas iwållandhe dödh bleff
aldelesz aff rätten och nembden frijerkiendh.
å skatta gifft man huilken hafuer belägrat Bengta Nielsz döt
ter i samma gårdh ogifft dät dhe begge godhuilligen bekienna
Therföre the och båden effter Gudz lagh bleffwe sagde ifrån
lijffwet. Then som hoor bedriffwer medh någonsz mans hu
stru schall döden döö etc.
Sammadagh framkom för rätta Pedher Nielszon i Siuhult om
huilken på senaste tingh ransakat ähr och om hans fadher een
gamull änklingh och nembdeman som dödher ähr och lätt antek
na dhen 12 manna eedh som han å senaste tinge uthfäste för
theras leiopijga Karin Giermundz dötter att han eller hans
fader woro williandhe heller wållandhe i samma pijgones
dodh att hon aff räddhoga för thet hon hadhe stullet ifrån matt
fadheren och sedan skulle föras i Hambnadha kista lopp u
than någon menniskias wetskaph i siöen och dränkte sigh
thet beuijstes och för rätten att samma quinfolck waer
waent att låeta sigh finna medh otroskaph.
| Edhemäen | |
| Pedher Nielszon i Siuhult | Tuffwe i Siuhult |
| Larsz i Eekenäes | Johan i Siuhult |
| Oluff i Siuhult | Nielsz Jönszon ibidem |
| Per Johanszon i Judhult | Per Håkonszon ibidem |
| Anners i Strömmekiöph | Anners Perszon i Isziöa |
| Åke Månszon i Bohogztorph | Suen Perszon i Hellerna |
Thenne eeden bleff lagligen giordh och gången medh förbe:te
ährlige dannemäen och hans näste grannar i byen och gierdesz
lagett och förty för samma pijgas iwållandhe dödh bleff
aldelesz aff rätten och nembden frijerkiendh.
41r
Sammadagh tingfördes för rätta een driffware wedh
nampn som han sigh bekienner Anders Håkonszon och seijer
sigh wara barnfödd i Westergiötlandh i Slätta giell i een
gårdh wedh nampn Sallaby och bekienner sigh wara een leig
der soldat och hijt bort rymbdt, hafuer ett paes som man
intet annat kan see wara odugeliget och falskt och
schreffwet ett nampn unner Petrus Ericj Biug i Luttra
d 6 Feb: 650. Thenne driffwaren hafuer stullet i
Öszbo häradh i een gårdh i Luwerydz by een skiorta, een
särk och 2 hufuudklädhe, ähn hafuer han stullet som hoes
honom funnet ähr och nu på tingtafflan framlegges een
silffskeedh om 3 lodh och een lennen borduek om 3 ½ all.
Thetta seijer han at han hafuer stullet 2 mill ifrån Luwe
rydh i Weszbo häradh men gården och sochnen weet han in
tett nampn giffwa, som han thesze siste perzedlar stullet
haffwer och effter han allenast icke mehra än 1 dygn
hafuer her i Sunnerbo waret hafuer han icke kommet sin
mödho wedh att stiäla och effter såszom bonden i Luwerydh
i Ryaholms socken kommer nu her för rätten och wederken
nes the leenkläderna ty remitteres både tiufuen och
tiuffnaden medh honom tijtt gerningen i thet häradet giordh
ähr emädan folch berettar thenne tiuffwen skall sigh
thär i Öeszbo häradh vppehållet hafua och brukat åtskilli
ge tiuffuestycken om huilket thet eena medh thet andhra
må och thär i lähnet och wedh Öeszbo tingh ransakat blifwa
belongandhe silffskeeden och duken som aff honom tagett
ähr thet nedhlegges i förwaringh hoes lenszmannen Simon
Nielszon i Borszna ty tiuffuen bekienner han weet in
tett nampn på gården, sochnen heller häradet thär han
thetta bortstaell och thetta till wijdhare beschiedd och åkla
gandensz som sitt mist haffwer effterfrågningh, hans falska
nampn som han sigh bekienner Anders Håkonszon och seijer
sigh wara barnfödd i Westergiötlandh i Slätta giell i een
gårdh wedh nampn Sallaby och bekienner sigh wara een leig
der soldat och hijt bort rymbdt, hafuer ett paes som man
intet annat kan see wara odugeliget och falskt och
schreffwet ett nampn unner Petrus Ericj Biug i Luttra
d 6 Feb: 650. Thenne driffwaren hafuer stullet i
Öszbo häradh i een gårdh i Luwerydz by een skiorta, een
särk och 2 hufuudklädhe, ähn hafuer han stullet som hoes
honom funnet ähr och nu på tingtafflan framlegges een
silffskeedh om 3 lodh och een lennen borduek om 3 ½ all.
Thetta seijer han at han hafuer stullet 2 mill ifrån Luwe
rydh i Weszbo häradh men gården och sochnen weet han in
tett nampn giffwa, som han thesze siste perzedlar stullet
haffwer och effter han allenast icke mehra än 1 dygn
hafuer her i Sunnerbo waret hafuer han icke kommet sin
mödho wedh att stiäla och effter såszom bonden i Luwerydh
i Ryaholms socken kommer nu her för rätten och wederken
nes the leenkläderna ty remitteres både tiufuen och
tiuffnaden medh honom tijtt gerningen i thet häradet giordh
ähr emädan folch berettar thenne tiuffwen skall sigh
thär i Öeszbo häradh vppehållet hafua och brukat åtskilli
ge tiuffuestycken om huilket thet eena medh thet andhra
må och thär i lähnet och wedh Öeszbo tingh ransakat blifwa
belongandhe silffskeeden och duken som aff honom tagett
ähr thet nedhlegges i förwaringh hoes lenszmannen Simon
Nielszon i Borszna ty tiuffuen bekienner han weet in
tett nampn på gården, sochnen heller häradet thär han
thetta bortstaell och thetta till wijdhare beschiedd och åkla
gandensz som sitt mist haffwer effterfrågningh, hans falska
41v
och odugeliga pasz sändesz och medh tiuffwen och warder
han uist bekiennandesz huru han det tillkommen ähr förr
ähn han slipper, ty thet ähr idell lögn och boffwerij han
fahr medh.
Sammadagh uthfäste Lars Boaszon i Harpholma och Jönsz
Botellszon i Giöszhult een 12 manna wådha eedh att then
tidh nu i wårasz the woro i wägarödningh och bådhe thesze högge
ett trää och thet oförwarandesz föll nidh och slogh een quin
na till dödz som i samma wägarödningh war wedh nampn
Magnell Pers dötter i Exhult emott theras willia huil
ket noghsampt tilförende senast å tinge ransakat ähr
men likuäll kunna förb:te änkiones förwanter icke
stilla sigh förr ähn the hafua fullgiort wådha eedhen.
Sammadagh framkom för rätta Kirstin Pers dötter i Stensz
hulltet och klagadhe hurulundha hennes man Erick Bengtzon
huilken hadhe welb: landzhöfdingens leigdebrefff att fehlager
komma till tinget skielmachteligen och förädeligen bleff ihiäll
skuten och nu anklagas dhen dräpnes Torsten Botelszons hustru
Ingredh Jons dötter at hon schall uara orsaek här till och thetta
practicerat och legt een thet till at giöra. Omsider bekiendhe
thenna Ingredh Jons dotter effter ett flitigt examinerande att
hon legde een ung dansk drengh wedh nampn Anders Håkonson
i Wiszliunga huilken håller sigh ther uthan före i sin födobögdh
i Danmark och bekienner hon hafua gifuet honom ett skiorte
lerefft och 2 st små ostar för samma gerningh. Till thetta
onda opszået och förehafuandhe bekienner hon Ingredh att
hafua hafft i rådh och dådh sins mansz brodher som hoes henne
han uist bekiennandesz huru han det tillkommen ähr förr
ähn han slipper, ty thet ähr idell lögn och boffwerij han
fahr medh.
Sammadagh uthfäste Lars Boaszon i Harpholma och Jönsz
Botellszon i Giöszhult een 12 manna wådha eedh att then
tidh nu i wårasz the woro i wägarödningh och bådhe thesze högge
ett trää och thet oförwarandesz föll nidh och slogh een quin
na till dödz som i samma wägarödningh war wedh nampn
Magnell Pers dötter i Exhult emott theras willia huil
ket noghsampt tilförende senast å tinge ransakat ähr
men likuäll kunna förb:te änkiones förwanter icke
stilla sigh förr ähn the hafua fullgiort wådha eedhen.
Sammadagh framkom för rätta Kirstin Pers dötter i Stensz
hulltet och klagadhe hurulundha hennes man Erick Bengtzon
huilken hadhe welb: landzhöfdingens leigdebrefff att fehlager
komma till tinget skielmachteligen och förädeligen bleff ihiäll
skuten och nu anklagas dhen dräpnes Torsten Botelszons hustru
Ingredh Jons dötter at hon schall uara orsaek här till och thetta
practicerat och legt een thet till at giöra. Omsider bekiendhe
thenna Ingredh Jons dotter effter ett flitigt examinerande att
hon legde een ung dansk drengh wedh nampn Anders Håkonson
i Wiszliunga huilken håller sigh ther uthan före i sin födobögdh
i Danmark och bekienner hon hafua gifuet honom ett skiorte
lerefft och 2 st små ostar för samma gerningh. Till thetta
onda opszået och förehafuandhe bekienner hon Ingredh att
hafua hafft i rådh och dådh sins mansz brodher som hoes henne
42r
i tienst waer wedh nampn Dan Botelszon een gamull
drengh öffwer 30 åhr ålldrigh som nu tillijka medh hans bro
derhustru Ingredh till muns ståer för rätten och oand
sedt han i förstone någott hårt protesterar och sejer nej
att her om ingen wetenskaph hafft haffwa och alldelisz
så wijdha oskylldigh men Ingredh Jons dotter bekienner
fullkommeligen att broderen wedh hennes ihiällslagne
man Dan Botellszon war ewen lika godh i samlagh medh
henne at accordera medh then danska boffwen att giö
ra thenne gerningh och att the båden hadhe lofuat honom
för samma gerningh ännu 10 dlr danska som ännu obe
tallta ähro för huilka penningar dhe aff honom then danska
skiellmen natt och dagh blifua undsagdhe att blifua ihiäll
slagne heller innebrendhe. Ingerdh Jons dötter ställtesz
affsidhes at man parterna huar för sigh förhöra och exami
nera måtte, först tillspordes medh tienliget maneer Dan
Erickszon huru han unnerstodh sig at practicera och låtta giöra
een sådan diefuulsz gerningh och icke lätt werdzlige domma
re handla ther medh uthan hempnas sin egen oret, suaradhe
han at thet lågh honom så hårt på hiertat hans broders dödh
och brast i ett grået, så hades och hustrun Ingerdh fram at
giffwa sin uhrsächt, hafuer och icke heller att föhrebähra u
than för hon hadhe mist sin man och effter thet ledh hårt nähr
afftonen bleff affsagt för rätten at the skulle föras i godh för
wahringh till morgonen och ställa them för rätten igen men
om natten rymbdhe hon sin koos och therföre skiötz saeken
op till thes man fick henne igen.
Sammdagh bleff aff rätten och nembden beuilliat at thesze
nämbdemäen skulle syna och see huru cronogården i Wråå
nu medh husz och giärdeszgårdar förewetter emädan Nielsz
drengh öffwer 30 åhr ålldrigh som nu tillijka medh hans bro
derhustru Ingredh till muns ståer för rätten och oand
sedt han i förstone någott hårt protesterar och sejer nej
att her om ingen wetenskaph hafft haffwa och alldelisz
så wijdha oskylldigh men Ingredh Jons dotter bekienner
fullkommeligen att broderen wedh hennes ihiällslagne
man Dan Botellszon war ewen lika godh i samlagh medh
henne at accordera medh then danska boffwen att giö
ra thenne gerningh och att the båden hadhe lofuat honom
för samma gerningh ännu 10 dlr danska som ännu obe
tallta ähro för huilka penningar dhe aff honom then danska
skiellmen natt och dagh blifua undsagdhe att blifua ihiäll
slagne heller innebrendhe. Ingerdh Jons dötter ställtesz
affsidhes at man parterna huar för sigh förhöra och exami
nera måtte, först tillspordes medh tienliget maneer Dan
Erickszon huru han unnerstodh sig at practicera och låtta giöra
een sådan diefuulsz gerningh och icke lätt werdzlige domma
re handla ther medh uthan hempnas sin egen oret, suaradhe
han at thet lågh honom så hårt på hiertat hans broders dödh
och brast i ett grået, så hades och hustrun Ingerdh fram at
giffwa sin uhrsächt, hafuer och icke heller att föhrebähra u
than för hon hadhe mist sin man och effter thet ledh hårt nähr
afftonen bleff affsagt för rätten at the skulle föras i godh för
wahringh till morgonen och ställa them för rätten igen men
om natten rymbdhe hon sin koos och therföre skiötz saeken
op till thes man fick henne igen.
Sammdagh bleff aff rätten och nembden beuilliat at thesze
nämbdemäen skulle syna och see huru cronogården i Wråå
nu medh husz och giärdeszgårdar förewetter emädan Nielsz
42v
Ottaßon i Sinneßhult then nu tillträdher, Joen Joenßon i
Rydh, Knut i Bolmarydh, Nielß i Romborna, Arffwedh i
wiggåeßa, och pedher Månßon i Bierßeredh, Orsaeken at
Niels Ottaßon, thetta begiärer är at Samma Cronohem-
man wråå som in Under frelße kommet ähr haffwer
för dhetta i månge åhr waret beszutet medh een hoop o
för dhetta i månge åhr waret beszutet medh een hoop o
dugelige åboer och knechtar som hafua effter Sedhwae-
nen röött och intett böött och Sålundha är bådhe hußen och
Gierdeßgårderna förderffwat blefne, huilket medh
een stoer deell icke Ståer till at Upretta igen och på ett
idkesampt arbete och stoer bekostnadh.
Sammadagh Tingfördes för rätta Daniell Erichßon i Öeßlöff
å frelse, medh sin ächta hustru Johanna Jons dotter tuenne
Unge Nygiffte folck, huilka tå the icke mehra änn i 10 wekor
hadhe samman waret togo the sigh före at illa hatta huart
annat och här till war några gambla squallerqieringer
mycket iwållandhe eblandh andre kom een gamull quinna
ifrån Slätthögh socken tå samma tidh till byen och wille kiöpa
sädh och tå hon war thär hoes the unge folchen om natten och
förnam sådan osemia giorde hon then unge hustrun wijsz att lä
hra then unge hustrun een kånst huru hennes unge man schul
le fatta een brinnandhe kärleek emott henne att dhen förrige
okiärleeken thärigenom schulle uthslochna nembl. att hon
wedh sin quinnotidh schulle taga aff samma blodh och komma
thet uthi honom, oandsedt thetta ähr något snöpeliget conci
pera likuäll måste man för acten och berettelszen schull
icke förborgha effter som för rätten passeras och thetta
wiste unge mansens modher och thetta beuilliadhe låtet well
wara om rådet och unge hustrun länte sigh ett stoeph öell
annat och här till war några gambla squallerqieringer
mycket iwållandhe eblandh andre kom een gamull quinna
ifrån Slätthögh socken tå samma tidh till byen och wille kiöpa
sädh och tå hon war thär hoes the unge folchen om natten och
förnam sådan osemia giorde hon then unge hustrun wijsz att lä
hra then unge hustrun een kånst huru hennes unge man schul
le fatta een brinnandhe kärleek emott henne att dhen förrige
okiärleeken thärigenom schulle uthslochna nembl. att hon
wedh sin quinnotidh schulle taga aff samma blodh och komma
thet uthi honom, oandsedt thetta ähr något snöpeliget conci
pera likuäll måste man för acten och berettelszen schull
icke förborgha effter som för rätten passeras och thetta
wiste unge mansens modher och thetta beuilliadhe låtet well
wara om rådet och unge hustrun länte sigh ett stoeph öell
43r
aff granhustrun praeparerade drunken i stopett tillredz wedh
matten, tå han inkomma schulle till målltidz, thetta optechte
hans moder uthe på gården förr än han ingick och när han
inkom att fåå sigh maett togh han op kannelåcket och sågh
nedh på drickatt och lätt stå det ty han wiste well huadh
ther uthi beblandatt waer, någott litet ther effter hadhe han
kiöpstadz ärandhe till Hallmstadh och eblandh annat han dher han
dladhe kiöpte han något marcurium heem medh sigh och såszom
hon aff theras omgenge war hafuandhe blefuen föll henne
krankheeter oppå och een gångh henne een swagheet påkom
hadhe han stött sönder samma marcurium och wärmde kiött
på een panna och saltadhe det flux medh marcurium, ställte
sigh ganska familier emott henne och skar dhet ferska kiötet
sönder medh sin knijff och willia gifua henne, orkadhe dock icke
mehr ähn 2 bitter huilket well hadhe waret nogh ty däet
begynte flux förgiffteligen operera och hadhe när stået öfuer
för henne thär hielph icke kommet hadhe och effter lenszman
nen medh hennes förälldrar bodde thär i samma by huilka
strax kommo öffwer honom och han bekiendhe sitt onda op
såett däet dock Gudh sålunda förhindradhe, nu ståå begge
unge folken, hon haffwandhe och han illa bekymbrandhe och
ödmiukeligen bedier att honom icke medh för stora onåder
handlat måtte och båden uthlofua att aldrigh taga sigh någon
sin mehra sådan orådh före uthan loffwa emott huar andra
som christna och tuchtige menniskior till theras döda dagar och
som ächta folch ägna och böhra att giöra, ty optogh dhenne nedrige
rätten thenna saeken till att förklara medh domb och såszom
ingen menniskia thär dödh aff liutet haffwer ty saek
felltes han Daniell effter thet 15 Cap: i Högm B: landzlagen
40 marker och huadh mehra i thet öffriga till statum ecclesiasticum
hwadh them thäruthinnan på theras ämbete giöra böhra medh dhen
saeken.
matten, tå han inkomma schulle till målltidz, thetta optechte
hans moder uthe på gården förr än han ingick och när han
inkom att fåå sigh maett togh han op kannelåcket och sågh
nedh på drickatt och lätt stå det ty han wiste well huadh
ther uthi beblandatt waer, någott litet ther effter hadhe han
kiöpstadz ärandhe till Hallmstadh och eblandh annat han dher han
dladhe kiöpte han något marcurium heem medh sigh och såszom
hon aff theras omgenge war hafuandhe blefuen föll henne
krankheeter oppå och een gångh henne een swagheet påkom
hadhe han stött sönder samma marcurium och wärmde kiött
på een panna och saltadhe det flux medh marcurium, ställte
sigh ganska familier emott henne och skar dhet ferska kiötet
sönder medh sin knijff och willia gifua henne, orkadhe dock icke
mehr ähn 2 bitter huilket well hadhe waret nogh ty däet
begynte flux förgiffteligen operera och hadhe när stået öfuer
för henne thär hielph icke kommet hadhe och effter lenszman
nen medh hennes förälldrar bodde thär i samma by huilka
strax kommo öffwer honom och han bekiendhe sitt onda op
såett däet dock Gudh sålunda förhindradhe, nu ståå begge
unge folken, hon haffwandhe och han illa bekymbrandhe och
ödmiukeligen bedier att honom icke medh för stora onåder
handlat måtte och båden uthlofua att aldrigh taga sigh någon
sin mehra sådan orådh före uthan loffwa emott huar andra
som christna och tuchtige menniskior till theras döda dagar och
som ächta folch ägna och böhra att giöra, ty optogh dhenne nedrige
rätten thenna saeken till att förklara medh domb och såszom
ingen menniskia thär dödh aff liutet haffwer ty saek
felltes han Daniell effter thet 15 Cap: i Högm B: landzlagen
40 marker och huadh mehra i thet öffriga till statum ecclesiasticum
hwadh them thäruthinnan på theras ämbete giöra böhra medh dhen
saeken.
43v
Sammadagh saekfelltes Oluff Nielszon i Höllminge å
frelsze för thet han bröt kyrkiofredh och slogh Ehrlandh
Larszon i Bolmstadh uthom kyrkiolåckan i hufuudet ett
blodhwijte aff sitt öffuerdådige modh, ty kan rätten och
nembdhen honom icke befria effter thet.
frelszehuszbonden 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Ähn för ett kiöttszåer och blodhwijte han giordhe honom effter
thet 10 Cap: i Såramåhla B: medh willia 6 marker.
frelsehuszbonden 1 4 11
målszäganden 3 11 11
häradet 11 6 11
häradzhöfdh 11 6 11
Sammadagh saekfelltes Simon Perszon i Traheredh å skat
ta för hottandhe och springandhe på kyrkiowägen in emot
kyrkian 6 marker.
cronan 2 11 11
målszäganden 2 11 11
häradet 1 11 11
häradzhöffdh 1 11 11
I lijka måtto Oluff i Siuhult för samma oplopp medh ho
tandhe och slemman mun wedh kyrkiogården effter thet [..] Cap:
i Eedzöre B: 6 marker.
cronan 2 11 11
målszäganden 2 11 11
häradet 1 11 11
häradzhöffdh 1 11 11
frelsze för thet han bröt kyrkiofredh och slogh Ehrlandh
Larszon i Bolmstadh uthom kyrkiolåckan i hufuudet ett
blodhwijte aff sitt öffuerdådige modh, ty kan rätten och
nembdhen honom icke befria effter thet.
frelszehuszbonden 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Ähn för ett kiöttszåer och blodhwijte han giordhe honom effter
thet 10 Cap: i Såramåhla B: medh willia 6 marker.
frelsehuszbonden 1 4 11
målszäganden 3 11 11
häradet 11 6 11
häradzhöfdh 11 6 11
Sammadagh saekfelltes Simon Perszon i Traheredh å skat
ta för hottandhe och springandhe på kyrkiowägen in emot
kyrkian 6 marker.
cronan 2 11 11
målszäganden 2 11 11
häradet 1 11 11
häradzhöffdh 1 11 11
I lijka måtto Oluff i Siuhult för samma oplopp medh ho
tandhe och slemman mun wedh kyrkiogården effter thet [..] Cap:
i Eedzöre B: 6 marker.
cronan 2 11 11
målszäganden 2 11 11
häradet 1 11 11
häradzhöffdh 1 11 11
44r
Sammadagh Tingfördes Börge Joenßon i Fottabohlet å Skat
te och bleff anklagat för kort tidh Sedhan om een Söndagh
på Kyrkiogårdhen wedh pietterydh kom thenne Börge gåendes
emot Welb: Juncher Trulß Kååße förr än han ville gåå
Jnn i kyrkian, frågandes Juncheren om han wille beståå
honom Något Tiuffwastycke, då bleff wälb: Juncheren
wred och aff sin ringa macht wille föra honom från sigh
medh näffwen och kom thå intet wedh honom, medh thet
Samma Nappadhe Börge till sig sin knijff och ther Börge
Kråek icke hadhe taget fredh them emillan hadhe han
Stucket Juncher Trulß. Ty kan rätten och nembden icke
befrija honom uthan Saekfella honom till 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöffdh 6 5 8
Sammadagh framkom för rätta Joen Joenßon i Ramnäeß
fullmyndigh på Haraldh Nielsons wägnar i pantenßbögdh
och Tingskiötte Joen Månßon och hans hustru Botell pederß-
dötter 7 skieppelandh Jordh i Ramneßatorph för 36 dlr
17 ¼ öre Smtt: Ähn aff sin Syster ett skeppelandh och thär-
före gifuet Jordh igen i Siuhult, Så hafuer han medh sin hu-
stru arfft 1 skieppelandh, Jtem aff sin hustrus brodher påff-
well perßon i pant 2 skieppelandh för 6 Rdlr Och ähr 11:
skieppelandh tillhopa.
Sammadagh framkom för rätta pedher Haraldßon i Eeke-
näes och sigh beklagadhe hurulundha han nu i nest förleden
wåhras gick uth om nattetidh och som han sålundha uthe waer
hördhe han brytas och bångas i wisthuszlofftet, medh thet samma
wåhras gick uth om nattetidh och som han sålundha uthe waer
hördhe han brytas och bångas i wisthuszlofftet, medh thet samma
44v
gick Pedher ther bort, togh een målszstake i handen och gick op
ått lofftet och fan dören öpen och gick in i huszett och sade hoo
är her inne, i thet samma sprangh tiuffwen till och fick gub
ben Pedher i halsen och för ögonen att han icke fick see heller
kiänna hoo han waer och foer illa medh honom och ther medh
undslap tiuffwen, nu är thenne Pedher Haralszon een gamull
man och fået sigh för några åhr sedan een ungh hustru huilken
illa semies oppå och förlijkes medh mansens barn iblandh
huilka är een mågh Lars i Eekenäes som elliest aff andhra
och i Giötterydh sochn grannar och någrannar hafuer ett ährli
get och godt nampn, then samme gubbens måger hafuer
stiffmoderen tillnämpt at wara dhen samme och sålundha är
thetta löesza rychtet uthkommet aff quinfolckz mun uthan nå
gon skiäll och beskiedd, Pedher Haraldszon medh sin hustru tillfrå
gas om the willia tillägga Lars i Eekenäes om thenne ger
ningen till huilket the swara kort neij uthan heller thär
thet drabbadhe på een laggångh för honom willia wara medh ho
nom i eedgången, ty oppå sådane ogrundade skiäll se
jes och erkiennes Lars i Eekenäes frij af rätten och nemb
den i thenna saek, helst mädan man afff omständigheeterna
giörligen förmerker att han är oskylligh.
Sammadagh tingfördes för rätta Erlandh Perszon i Krogzhult
å frelse gifft man om huilken på senaste tingh ransakatt
bleff och waret kommin i oppenbahra rychte för sin hustrus
syster Ingerdh Nielsz dotter ogifft i samma gårdh i Krogzhult
och oandsedt the i förstonne så nu som tillförendhe her emot
haffwa buret neij för sigh och högeligen protesterat liekuell
ått lofftet och fan dören öpen och gick in i huszett och sade hoo
är her inne, i thet samma sprangh tiuffwen till och fick gub
ben Pedher i halsen och för ögonen att han icke fick see heller
kiänna hoo han waer och foer illa medh honom och ther medh
undslap tiuffwen, nu är thenne Pedher Haralszon een gamull
man och fået sigh för några åhr sedan een ungh hustru huilken
illa semies oppå och förlijkes medh mansens barn iblandh
huilka är een mågh Lars i Eekenäes som elliest aff andhra
och i Giötterydh sochn grannar och någrannar hafuer ett ährli
get och godt nampn, then samme gubbens måger hafuer
stiffmoderen tillnämpt at wara dhen samme och sålundha är
thetta löesza rychtet uthkommet aff quinfolckz mun uthan nå
gon skiäll och beskiedd, Pedher Haraldszon medh sin hustru tillfrå
gas om the willia tillägga Lars i Eekenäes om thenne ger
ningen till huilket the swara kort neij uthan heller thär
thet drabbadhe på een laggångh för honom willia wara medh ho
nom i eedgången, ty oppå sådane ogrundade skiäll se
jes och erkiennes Lars i Eekenäes frij af rätten och nemb
den i thenna saek, helst mädan man afff omständigheeterna
giörligen förmerker att han är oskylligh.
Sammadagh tingfördes för rätta Erlandh Perszon i Krogzhult
å frelse gifft man om huilken på senaste tingh ransakatt
bleff och waret kommin i oppenbahra rychte för sin hustrus
syster Ingerdh Nielsz dotter ogifft i samma gårdh i Krogzhult
och oandsedt the i förstonne så nu som tillförendhe her emot
haffwa buret neij för sigh och högeligen protesterat liekuell
45r
Nu effter een flitigh förmaningh bekienna the båden thenne
hoordomß last och blodskam godhuilligen, therföre the och
båden efter Guds lagh och then heliga skrift blefue Sagdhe
ifrån lijfuet, then som hoor bedrifuer medh Någons mans
hustru skall döden döö, Therföre han hoor medh sin Nästes
hustru bedrefuet hafuer.
Sammadagh kom för rätta Karin Jons dotter i Spånßnäß
och sigh beklagadhe det hon nu i Sommars miste om liußa
dagen i marken een gammall Bagge, och hafwer Bengt
Joenßon herföre högeligen een annor Torpare ther strax
hoes i samma gierdhe och som hon Karin gick tijtt bort i
Bengtz stugu och wille förfahra om hon ingen licknelse thär
finna kundhe, i thet som hon i stugan sågh sigh om bleff
hon warse ett fatt ståendes på een stånna huaruthinnan
fansz något smått ferskt kiött och fårabeen, tå frågadhe
hon Karin åth Bengtz hustru Bengta huar hon samma färsk
matt fået hadhe, tå war Bengt uthe på marken och icke
wille gåå inn till them, thenne Bengtz hustru föregifuer at
hon bekom samma färskmatz stycke aff welb: Truls Kåe
szes kokerska Magnill och therföre bleff thett opszatt till
nästa tingh och tå schall kokerskan framkomma och bestå
dhet emedhan then beskylladhe beropar sigh ther opå att
hon kokerskan schall beståå thet.
Bengtz stugu och wille förfahra om hon ingen licknelse thär
finna kundhe, i thet som hon i stugan sågh sigh om bleff
hon warse ett fatt ståendes på een stånna huaruthinnan
fansz något smått ferskt kiött och fårabeen, tå frågadhe
hon Karin åth Bengtz hustru Bengta huar hon samma färsk
matt fået hadhe, tå war Bengt uthe på marken och icke
wille gåå inn till them, thenne Bengtz hustru föregifuer at
hon bekom samma färskmatz stycke aff welb: Truls Kåe
szes kokerska Magnill och therföre bleff thett opszatt till
nästa tingh och tå schall kokerskan framkomma och bestå
dhet emedhan then beskylladhe beropar sigh ther opå att
hon kokerskan schall beståå thet.
Sammadagh kom för rätta Christion Drejer i Håå och klaga
dhe öfuer Bonne Månßon i Miäret, att han tillijka medh
een Annor wedh Nampn Suenningen i parken, boendeß i
danmark woro leigde att föra någott smör som een dansk
45v
hadhe kiöpt i Agunnarydh sockn till Båttstadh och tå the uthkomne
woro i Traheridh sockn till een gårdh Åeszoo ther lågh förbe:te
Christion Drejer medh flere sina socknabönder i bette om
natten och wille och till kiöpstadz ått Danmarck och i sam
ma färdh skulle the haffwa stullet bort Christions stoedh
gott för 6 rzdlr, och om morgonen Christion medh the andre
schulle färdas waer han sitt creatur quitt effter huilket i
gen att opspana hafuer han giort sigh mycken mödho och kåstat
oppå besynnerligh effter han fick godh kunskaph her om på Bon
ne Månszon och Christion Drejer hafuer waret i Båttstadh taget
godh bewijsz att Bonne och Swenningen hadhe ett ewen sådant
stodh att föra smöret på till Bådstadh och der såldhe Bonne
dhet dheruthe och är aff wägen kommet att man nu dett eij
igen spörja kan, Bonne swergh och förbannar sigh hijszli
gen herföre ändock han är intet till troendhe, liekuäll
effter han beropar sigh så högt att föra wittne och skiäll på
sin oskyldigheet må han på nöghachtigh borgen hafua dagh
till nästa tingh.
Sammadagh framkom Joen i Hångåes för rätta och läett antech
na dhen 6 manna eedh han tillförendhe uthfäst haffwer att han
bethallte sal. Steen i Liungby förr ähn han dödh bleff alt huadh
som nu finnes i sal. Steens boek och arffwingarna kräfia
honom summan till 13 ½ daller men her aff kiäns Joen in
tett wedh mehra ähn 9 marker, däet andra ähr alt betahlt och
klart giordt tillförendhe.
Thenne eedhen bleff fullgiordh och Jon i Hangåes bleff för samma
skullsaek aff rätten och nembdhen frijerkiendh.
woro i Traheridh sockn till een gårdh Åeszoo ther lågh förbe:te
Christion Drejer medh flere sina socknabönder i bette om
natten och wille och till kiöpstadz ått Danmarck och i sam
ma färdh skulle the haffwa stullet bort Christions stoedh
gott för 6 rzdlr, och om morgonen Christion medh the andre
schulle färdas waer han sitt creatur quitt effter huilket i
gen att opspana hafuer han giort sigh mycken mödho och kåstat
oppå besynnerligh effter han fick godh kunskaph her om på Bon
ne Månszon och Christion Drejer hafuer waret i Båttstadh taget
godh bewijsz att Bonne och Swenningen hadhe ett ewen sådant
stodh att föra smöret på till Bådstadh och der såldhe Bonne
dhet dheruthe och är aff wägen kommet att man nu dett eij
igen spörja kan, Bonne swergh och förbannar sigh hijszli
gen herföre ändock han är intet till troendhe, liekuäll
effter han beropar sigh så högt att föra wittne och skiäll på
sin oskyldigheet må han på nöghachtigh borgen hafua dagh
till nästa tingh.
Sammadagh framkom Joen i Hångåes för rätta och läett antech
na dhen 6 manna eedh han tillförendhe uthfäst haffwer att han
bethallte sal. Steen i Liungby förr ähn han dödh bleff alt huadh
som nu finnes i sal. Steens boek och arffwingarna kräfia
honom summan till 13 ½ daller men her aff kiäns Joen in
tett wedh mehra ähn 9 marker, däet andra ähr alt betahlt och
klart giordt tillförendhe.
| Edemäen | |
| Joen i Hångåes | Jeppe Annerszon i Hångåes |
| Knutt ibidem | Pedher Joenszon ibidem |
| Carll Suenszon ibidem | Lars Skreddare ibidem |
Thenne eedhen bleff fullgiordh och Jon i Hangåes bleff för samma
skullsaek aff rätten och nembdhen frijerkiendh.
46r
Sammadagh tingfördes för rätta een soldatt widh nampn Inge
mar Perszon i Tiuszhult å skattajordh om huilken noghsampt till
förendhe å laga tingett ransakat ähr för thet stodhet han bort
staell ifrån een fattigh änkia Bengta Jons dotter i Miärett
och war samma stoedh goet för 6 dlr sm:tt, nu hafuer man
wäll hafft een och annor lieknelsze till att han her om icke
schall haffwa waret eensammen uthan hafft een annor
be:dh Bonne Månszon huilken offta för tiuffwerij hafuer
waret berychtader och anklagader men ehuru her om nu
ähr kan man ingen annor bekiennelse uthletta heller uth
ransaka uthan thenne Ingemar Pedherszon tager sigh
saeken oppå och giör Bonne Månszon herföre alldeles frij
och oskylldigh, sejer och bekienner godhuilligen ortt, rum
och ställe hwarest han i Danmarck såldhe samma stoedh
och penningarna han fick för thet spelladhe och drack han
bortt, therföre bleff han aff rätten och nembden effter thet
6 Cap: i Tiuff B: dömbdh till galga och green, thenne
solldaten ähr fattigh och intet hafuer att bötta medh, hafuer
doch icke förr waret beklagatt för tiuffwerij.
Sammadagh framkom för rätten Oluff Månszon i Dom
marydh och framladhe ett fast och oryggeligit kiöpebreff
under ährlige mäns signätter nembl. wäll:t Jöns Jonszon
i Yngellstadh och Swen Joenszon i Gaffle giffwett af een
gamull man Anners Gudhmundzon i Dommarydh uthi huilket
han bekienner sigh att hafua såldt Oluff Månszon och
hans hustru 1/4 i skattegårdhen i Dommarydh
för 120 rzdlr bådhe för jordh, kiöph och effte
löffwe.
mar Perszon i Tiuszhult å skattajordh om huilken noghsampt till
förendhe å laga tingett ransakat ähr för thet stodhet han bort
staell ifrån een fattigh änkia Bengta Jons dotter i Miärett
och war samma stoedh goet för 6 dlr sm:tt, nu hafuer man
wäll hafft een och annor lieknelsze till att han her om icke
schall haffwa waret eensammen uthan hafft een annor
be:dh Bonne Månszon huilken offta för tiuffwerij hafuer
waret berychtader och anklagader men ehuru her om nu
ähr kan man ingen annor bekiennelse uthletta heller uth
ransaka uthan thenne Ingemar Pedherszon tager sigh
saeken oppå och giör Bonne Månszon herföre alldeles frij
och oskylldigh, sejer och bekienner godhuilligen ortt, rum
och ställe hwarest han i Danmarck såldhe samma stoedh
och penningarna han fick för thet spelladhe och drack han
bortt, therföre bleff han aff rätten och nembden effter thet
6 Cap: i Tiuff B: dömbdh till galga och green, thenne
solldaten ähr fattigh och intet hafuer att bötta medh, hafuer
doch icke förr waret beklagatt för tiuffwerij.
Sammadagh framkom för rätten Oluff Månszon i Dom
marydh och framladhe ett fast och oryggeligit kiöpebreff
under ährlige mäns signätter nembl. wäll:t Jöns Jonszon
i Yngellstadh och Swen Joenszon i Gaffle giffwett af een
gamull man Anners Gudhmundzon i Dommarydh uthi huilket
han bekienner sigh att hafua såldt Oluff Månszon och
hans hustru 1/4 i skattegårdhen i Dommarydh
för 120 rzdlr bådhe för jordh, kiöph och effte
löffwe.
46v
Efftersch:ne denn höghloffl. kongl. Giötarijkes hoffrätz resolu
tioner ähr oppå nästförgågne extraordinarie tingz ransakningar
och dommar igen kombne och sålundha hwar för sigh förklara
dhe som effterföljer.
Ingemar Perszon i Tiuszhult å skatta för tiuffwerij effter re
solutionen 18 dlr.
cronan 6
målszäganden 6
häradet 3
häradzhöfdh 3
Jöns Månszon i Håå gifft man för hoor och skyllskap spiell effter
förklaringh 160 dlr.
cronan 106 21 1/3
häradet 26 21 1/3
häradzhöfdh 26 21 1/3
Bengta Jonsdotter i Håå för samma saek både för hooret
och skyllskapen 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 10 16
häradzhöfdh 13 10 16
Jöns Suenszon i Hängarph å skatta gifft man för hoor effter
hoffrätz resolutionn 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 10 16
häradzhöfdh 13 10 16
Bengta Niels dötter i Håå för samma saek 40 dlr.
cronan 26 21 1/3
häradet 6 21 1/3
häradzhöfdh 6 21 1/3
tioner ähr oppå nästförgågne extraordinarie tingz ransakningar
och dommar igen kombne och sålundha hwar för sigh förklara
dhe som effterföljer.
Ingemar Perszon i Tiuszhult å skatta för tiuffwerij effter re
solutionen 18 dlr.
cronan 6
målszäganden 6
häradet 3
häradzhöfdh 3
Jöns Månszon i Håå gifft man för hoor och skyllskap spiell effter
förklaringh 160 dlr.
cronan 106 21 1/3
häradet 26 21 1/3
häradzhöfdh 26 21 1/3
Bengta Jonsdotter i Håå för samma saek både för hooret
och skyllskapen 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 10 16
häradzhöfdh 13 10 16
Jöns Suenszon i Hängarph å skatta gifft man för hoor effter
hoffrätz resolutionn 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 10 16
häradzhöfdh 13 10 16
Bengta Niels dötter i Håå för samma saek 40 dlr.
cronan 26 21 1/3
häradet 6 21 1/3
häradzhöfdh 6 21 1/3
47r
Daniell perßon i Öeßlöeff för han wille förgifua sin hu
stru medh marcurium 40 marker.
frelsehuszbonden 26 21 1/3
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
frelsehuszbonden 26 21 1/3
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
Ehrlandh perßon i Krogzhult, och Ingredh Niels dotter ther Samma
städes förr theras bedreffne blodsskam ähro the båden effter
den kongl. Hoffrätz förklaringen Justificerade d. [..]
Septemb:
Jocum Snickare i Skeen Gifft man för Eenfaldt hoor
effter Resolutionen – 80 dlr.
cronan 53 10 16
häradet 13 10 16
häradzhöffdh 13 10 16
Hans hoorkona Elin för samma eenfaldha hoor effter
resolutionen 40 marker.
cronan 53 10 16
häradet 13 10 16
häradzhöffdh 13 10 16
Hans hoorkona Elin för samma eenfaldha hoor effter
resolutionen 40 marker.
cronan 26 21 1/3
häradet 6 21 1/3
häradzhöffdh 6 21 1/3
häradet 6 21 1/3
häradzhöffdh 6 21 1/3
47v
Anno 1650: den 29: 30: och 31 Octobris
Hölz Laga Tingh och Jorderansakningh medh Sunnerbo häradh
medh rättan Tingzstadh Hambnada, Närwarandes i wälb: herre
Landzhöffdingens Hr Bengt Bagges Ställe Boekhollaren öfuer
Cronobergz Lähn Ehrebördigh och höghachtadh Johan Johanßon i
Wexiöö, Item häradzfougden ther Sammastädes Ehrligh och well:t
Haraldh Trolle i Ißiöa, Sampt Häradz Nembdhemäen.
Nembdhen
Pedher Bengtzson i Tråtteßlöff, peder Månson i Bierseredh,
Knutt Thorson i Bollmarydh, Jon Jönson i Rydh,
Åke i Ragnellekiöph, peder i Brekentorph,
Måns Johanson i Ångelstadh, Niels perßon i Romborna
Arffwedh i wiggeåßa, Matthes i Lundhen,
Börge Kråck i Langaskogh. Joen Annerßon i Bergheem.
Gårdhar Blifua Sålundha opbudhna
1/8 och 3 skeppeland jordh i Ratterydh 3
1/4 i Hampalt i Hynnerydh sockn 3
1/6 i Gröszhult 3
½ ytra Bollmarydh 3
1/6 i södragården i Horn 3
1/3 i millangården i Järszåes 3
1/4 aff heela gården Pontenszbögdh 3
tuedeelen aff östragården i Hult 3
1/9 i östragården i Skaffta 3
1/9 i södragården i Gränöö 3
1/8 och 3 skeppeland jordh i Ratterydh 3
1/4 i Hampalt i Hynnerydh sockn 3
1/6 i Gröszhult 3
½ ytra Bollmarydh 3
1/6 i södragården i Horn 3
1/3 i millangården i Järszåes 3
1/4 aff heela gården Pontenszbögdh 3
tuedeelen aff östragården i Hult 3
1/9 i östragården i Skaffta 3
1/9 i södragården i Gränöö 3
4 skeppeland jordh i Skaffta 3
1/4 aff norregården i Ryszby 3
½ gårdh Swinaberga 3
1/4 i Skiärszhult 3
1/4 aff norregården i Ryszby 3
½ gårdh Swinaberga 3
1/4 i Skiärszhult 3
48r
½ Kopparebögdh 3
1/6 aff Jöns Erlandz gårdh i Höredha 3
1/4 aff Storagården i Miäret 3
½ hemman Mallmarydh 3
1 lb 7 marker i Drängagårdhen 3 frelsze
alt Nybögden i Piätterydh sockn 3
1/4 aff Jöns Booszons gårdh i Biörstorph 3
1/12 aff Snöresziöa 3
1/3 aff norra Skiärszeredh 2
1/8 aff Storegården i Sönnertorpa 2
3/4 i Kiärr i Nöttia sochn 2
1/3 i millangården i Bergheem 2
1/3 i Jorsznäes 2
1/6 i Toffta i Liungby sochn 2
5 skeppelandh i norra Gränö 2
1/12 i Ormalt i Wråå S. 2
½ södragården i Ekenäes 2
1/4 i Traheridh 2
2 parter aff 1/3 i Hampalt 2
1 lb ränta i Stahult frelse 2
1 broderlott och 2 systerlotter i Ösziö 2
1/4 i Extorph 2
1/6 i Ryia 2
1/8 i Lillagården i Ällinge 2
1/3 i Forsa gårdh i Torpa S. 2
Oeszhult i Markarydh S. 1
½ Åhrhult i Markarydh S. 1
1/8 i Ekhult 1
7/8 aff 1/4 i Allenszkiöph 1
½ Kimmeszbögdh i Hallarydh S. 1
1/6 aff Bökhult i Annerstadh S. 1
½ Synneråå 1
Siöabro 1
1/6 aff Jöns Erlandz gårdh i Höredha 3
1/4 aff Storagården i Miäret 3
½ hemman Mallmarydh 3
1 lb 7 marker i Drängagårdhen 3 frelsze
alt Nybögden i Piätterydh sockn 3
1/4 aff Jöns Booszons gårdh i Biörstorph 3
1/12 aff Snöresziöa 3
1/3 aff norra Skiärszeredh 2
1/8 aff Storegården i Sönnertorpa 2
3/4 i Kiärr i Nöttia sochn 2
1/3 i millangården i Bergheem 2
1/3 i Jorsznäes 2
1/6 i Toffta i Liungby sochn 2
5 skeppelandh i norra Gränö 2
1/12 i Ormalt i Wråå S. 2
½ södragården i Ekenäes 2
1/4 i Traheridh 2
2 parter aff 1/3 i Hampalt 2
1 lb ränta i Stahult frelse 2
1 broderlott och 2 systerlotter i Ösziö 2
1/4 i Extorph 2
1/6 i Ryia 2
1/8 i Lillagården i Ällinge 2
1/3 i Forsa gårdh i Torpa S. 2
Oeszhult i Markarydh S. 1
½ Åhrhult i Markarydh S. 1
1/8 i Ekhult 1
7/8 aff 1/4 i Allenszkiöph 1
½ Kimmeszbögdh i Hallarydh S. 1
1/6 aff Bökhult i Annerstadh S. 1
½ Synneråå 1
Siöabro 1
48v
Grimszbögdh i Pietterydh sochn 1
1/6 i södra Osznakiöph 1
1/4 i Hallabek i Markarydh sochn 1
1 Fagraböeke i Hynneridh S. 1
½ fierdingh i södragården i Hellerna 1
1/4 i Sånna i Markarydh S. 1
1/4 och ½ i norra Sånna 1
1/4 i Ekhult 1
1/6 i Koddaböeke 1
8 skeppelandh i Fagrahult i Giöterydh S. 1
1/3 i Fletaböeke 1
1/8 södregården i Miäre i Liunga S. 1
1/4 i Bierszhult i Hynneridh S. 1
1/8 aff Een i Hampna S. 1
1/6 i Toffta i Liungby S. 1
½ Gräszholma 1
1/6 i södragårdh i Gränö 1
5 skeppelandh i norrag. i Gränö 1
4 skeppelandh i Skaffta 1
Sammadagh fram kom för rätta Nielß Otaßon i Sinneßhult
1/6 i södra Osznakiöph 1
1/4 i Hallabek i Markarydh sochn 1
1 Fagraböeke i Hynneridh S. 1
½ fierdingh i södragården i Hellerna 1
1/4 i Sånna i Markarydh S. 1
1/4 och ½ i norra Sånna 1
1/4 i Ekhult 1
1/6 i Koddaböeke 1
8 skeppelandh i Fagrahult i Giöterydh S. 1
1/3 i Fletaböeke 1
1/8 södregården i Miäre i Liunga S. 1
1/4 i Bierszhult i Hynneridh S. 1
1/8 aff Een i Hampna S. 1
1/6 i Toffta i Liungby S. 1
½ Gräszholma 1
1/6 i södragårdh i Gränö 1
5 skeppelandh i norrag. i Gränö 1
4 skeppelandh i Skaffta 1
Sammadagh fram kom för rätta Nielß Otaßon i Sinneßhult
fullmyndigh på påfuels wägnar i Ebbaredh och Tingskiötte
Bengt Nielßon 1/3 sin hustrus Kierstin Anders doters Arff-
weJordh i Hyalt för 60 dlr Smtt Item 8 st fåår och Getter
och een Stutt om 2 åhra Gammull i efftelöffwe.
Sammadagh kommo för rätta efftersch:ne Suenske Bönder i
Markarydh Sochn Nembl. Åke Nielßon i Åhrhult, Nielß
Giermundson Ibidem, Håkan Ibid, Tuffwe Ibid, sampt Laße
och Truffwedh i Harphollma, Trulß, Laße och Jöns i Giöß-
hult, så well som flere skogzägare till skogen emillan Åhrhult
49r
i Swerige och Högahollma i Danmark, och sigh högeligen besuä
ra öffwer dhen oförrät de danske serdelisz bönderna i Höga
hollma i Wisziö tillfoga dhem på dheras skogh hijtt inn på
swenska grunden belägen i det dhe danska taga ifrån
them dheras oxar, yxer och annat när dhe suenske kiöra
i sin skogh och dher till medh hafua dhe danske uthugget ett
heelt bökehult och timberskogen och sålundha dem suen
ska bönder alldelesz ifrån sin rätt trängia willia, in
tett anseandes att landhamerkesz booken ifrån Grän
sziökiella till Ormakulla och från Ormakulla till Kraff
siökalff huilket ähr een wijk synderst i Kraffsziöen
då frågadesz dhesze suenske böndher huadh skiäll dhe dan
ske böndher föregiffua sigh thär till haffwa, då swara
dhe dhe at dee danske förebähra och seja att landamer
ket gåer i Pådebäck, de och så föregifua att Kraffsziö
kalff är dhär som Pådebeck gåer i Kraffsiöen huil
ket eij ähr synderst i Kraffsziöen, dhe danske haffwa
och att förebähra ett gamult breff som schulle waret een gam
mull dansk domb att 3 suenske bönder skulle waret på Gy
dingz häradz tingh och bekiendt att landamerket wardt i Påde
bäck, då framladhe lenszmannen Jacob Brodszon i Markarydh
landamerkz lengden huilken wardt gillat aff begge rijker
nes commissarier åhr 1603 och wardh vidimerat aff een be:dh
Oluff Hanszon den 10 Octobris 1624 hwilket således lyder
emillan Markarydh sockn i Swerige och Wisziöö sochn i Dan
mark att landamerket gåer ifrån Fuglehall som ligger för
Hallaryd sochn i Gränsziökiella, dher ifrån till Ormakul
la, sedhan i Kraffsziökalff huilket ähr een siöwijek
synderst i Kraffsziöen och ther ifrån till Oglekulla och
hollma i Wisziö tillfoga dhem på dheras skogh hijtt inn på
swenska grunden belägen i det dhe danska taga ifrån
them dheras oxar, yxer och annat när dhe suenske kiöra
i sin skogh och dher till medh hafua dhe danske uthugget ett
heelt bökehult och timberskogen och sålundha dem suen
ska bönder alldelesz ifrån sin rätt trängia willia, in
tett anseandes att landhamerkesz booken ifrån Grän
sziökiella till Ormakulla och från Ormakulla till Kraff
siökalff huilket ähr een wijk synderst i Kraffsziöen
då frågadesz dhesze suenske böndher huadh skiäll dhe dan
ske böndher föregiffua sigh thär till haffwa, då swara
dhe dhe at dee danske förebähra och seja att landamer
ket gåer i Pådebäck, de och så föregifua att Kraffsziö
kalff är dhär som Pådebeck gåer i Kraffsiöen huil
ket eij ähr synderst i Kraffsziöen, dhe danske haffwa
och att förebähra ett gamult breff som schulle waret een gam
mull dansk domb att 3 suenske bönder skulle waret på Gy
dingz häradz tingh och bekiendt att landamerket wardt i Påde
bäck, då framladhe lenszmannen Jacob Brodszon i Markarydh
landamerkz lengden huilken wardt gillat aff begge rijker
nes commissarier åhr 1603 och wardh vidimerat aff een be:dh
Oluff Hanszon den 10 Octobris 1624 hwilket således lyder
emillan Markarydh sockn i Swerige och Wisziöö sochn i Dan
mark att landamerket gåer ifrån Fuglehall som ligger för
Hallaryd sochn i Gränsziökiella, dher ifrån till Ormakul
la, sedhan i Kraffsziökalff huilket ähr een siöwijek
synderst i Kraffsziöen och ther ifrån till Oglekulla och
49v
altszå intett nempnes Pådebäck, sedhan sadhe the swänske
böndher at de danske seja sigh intett wetta aff Orma
kulla ehuru welll Ormakulla ligger på een måesza strax
hoes Högehollma gårdh, huilka de danske hafua förändratt
nampnet och nu kalla honom Örnakulla, om thetta besuä
ret bleff affsagt at thet schall schriffwas dhe godhe män som
befallningen hafua i Danmark at them suenskom klagelöse
till fredz ställa så wijdha som rettuijszan fordrar.
Sammadagh inladhe edle och welb: fru fru Brita Lilliespar
re till Askenäes ett pantebreff vthgiffwet aff edhelle
och welb: Vlff Mickelszon Rotenbalck till Biernhult och
ther vthöfuer till Wittnes, thesze godhe män nembl. inspectoren
well:t Lars Nielszon, kyrkioheerden i Giötterydh werdige herren
Niels i Giötterydh, Item vnnerfougden well:t Mårten Hin
drichszon medh sine unnesch:ne händer och signeter bekräfftatt
de dato Askenäes d 14 Augustij A:o 1645 vthi huilcket
welb: Vlff Mickelszon medh sin kiära huszfru Elisaabeth Kåå
se bekienner sigh hafua till sin största nödh och trångh till
låns taget aff welb:te fru Britta Lilliesparre och belöper
sigh summan fyrahundradhe sextijo och sex tuå trediedelsz
rijkzdaller in spetie och therföre satt i pantett sitt fasta
frelsehemman Fägerhult benemdh i Markarydh sochn huil
ken åhrligen rentar 7 lb smör och 3 oxar i städie och
finnes i samma pantebreff wara bekräfftatt tå the penin
gerna skyldige bleffwe att samma hemman icke skulle
lenger ståå ähn i 3 åhr doch måtte thet i medler tidh vp
biudasz lichuäll haffwer thet stååt äntå ther till medh i 3 åhr
böndher at de danske seja sigh intett wetta aff Orma
kulla ehuru welll Ormakulla ligger på een måesza strax
hoes Högehollma gårdh, huilka de danske hafua förändratt
nampnet och nu kalla honom Örnakulla, om thetta besuä
ret bleff affsagt at thet schall schriffwas dhe godhe män som
befallningen hafua i Danmark at them suenskom klagelöse
till fredz ställa så wijdha som rettuijszan fordrar.
Sammadagh inladhe edle och welb: fru fru Brita Lilliespar
re till Askenäes ett pantebreff vthgiffwet aff edhelle
och welb: Vlff Mickelszon Rotenbalck till Biernhult och
ther vthöfuer till Wittnes, thesze godhe män nembl. inspectoren
well:t Lars Nielszon, kyrkioheerden i Giötterydh werdige herren
Niels i Giötterydh, Item vnnerfougden well:t Mårten Hin
drichszon medh sine unnesch:ne händer och signeter bekräfftatt
de dato Askenäes d 14 Augustij A:o 1645 vthi huilcket
welb: Vlff Mickelszon medh sin kiära huszfru Elisaabeth Kåå
se bekienner sigh hafua till sin största nödh och trångh till
låns taget aff welb:te fru Britta Lilliesparre och belöper
sigh summan fyrahundradhe sextijo och sex tuå trediedelsz
rijkzdaller in spetie och therföre satt i pantett sitt fasta
frelsehemman Fägerhult benemdh i Markarydh sochn huil
ken åhrligen rentar 7 lb smör och 3 oxar i städie och
finnes i samma pantebreff wara bekräfftatt tå the penin
gerna skyldige bleffwe att samma hemman icke skulle
lenger ståå ähn i 3 åhr doch måtte thet i medler tidh vp
biudasz lichuäll haffwer thet stååt äntå ther till medh i 3 åhr
50r
och intett ähr han heller bliffwer någon sin mechtigh samma hem
man igen innlöesza eij heller will någon aff slechten, ty ähr
thär medh prosiderat som lagh sejer medh förstånden pant och
fördenschull tingskiöttes samma Fägerhult ifrån Vlff
Michellszon hans huszfru och tillegnas inn under welbe:te
fru fru Britta Lilliesparre och hennes arffwa för
466 rzdlr in spetie.
Sammadagh framkom för rätta Jönsz i Giöszhult och Lars Boo
szon i Harphollma huilka å senaste tingh uthfeste een tolff
manna wådha eedh att the icke woro williandhe i thet att i
wårasz the woro i wägarödningh och högge båda på ett trää
huilket oförwarandes nidhföll och slogh ett quinfolch som o
förwarandes kom på een hendelse till dödz som hon kom
gåendes.
Thenne eedh bleff giordh och gången och Jöns och Larsz sades frij, åke
renderna medh suaranderna blefue förlichte sedan eeden war
gången och ginge wänner her ifrån, Jöns och Lars bötte för wådha
dråph effter thet 5 Cap: i Dråp m B: medh wådha 4 ½ marker.
cronan 1 ½ marker
målszäganden 1 ½ marker
häradet 6 öra
häradzhöffdh 6 öra
man igen innlöesza eij heller will någon aff slechten, ty ähr
thär medh prosiderat som lagh sejer medh förstånden pant och
fördenschull tingskiöttes samma Fägerhult ifrån Vlff
Michellszon hans huszfru och tillegnas inn under welbe:te
fru fru Britta Lilliesparre och hennes arffwa för
466 rzdlr in spetie.
Sammadagh framkom för rätta Jönsz i Giöszhult och Lars Boo
szon i Harphollma huilka å senaste tingh uthfeste een tolff
manna wådha eedh att the icke woro williandhe i thet att i
wårasz the woro i wägarödningh och högge båda på ett trää
huilket oförwarandes nidhföll och slogh ett quinfolch som o
förwarandes kom på een hendelse till dödz som hon kom
gåendes.
| Eedhemäen | |
| Jönsz i Giöszhult | Larsz Booszon i Harphollma |
| Nielsz i Foglehult | Nielsz Jacobson i Foglehult |
| Truedh i Hambna | Sigge i Ekhult |
| Åke i Åhrhult | Nielsz i Högeholma |
| Lasze i Giöszhult | Truedh i Harphollma |
| Swen i Ekhult | Lasze i Ekhult |
Thenne eedh bleff giordh och gången och Jöns och Larsz sades frij, åke
renderna medh suaranderna blefue förlichte sedan eeden war
gången och ginge wänner her ifrån, Jöns och Lars bötte för wådha
dråph effter thet 5 Cap: i Dråp m B: medh wådha 4 ½ marker.
cronan 1 ½ marker
målszäganden 1 ½ marker
häradet 6 öra
häradzhöffdh 6 öra
50v
Sammadagh framkom Lars i Ekenäes huilken på förledhne tingh
uthfäste een 12 manna eedh att han icke hauer waret i sin suär
faders Per Haraldszons huusz och uthstullet några pertzeler
aff wisthuszlofftett huilket hans suärmoder Märett Lars dotter
i Eekenäes honom påfört hafuer huilken nu icke tillstädz ähr
wedh thetta tingh.
Thenne eeden bleff lagligen giordh och gången medh trouerdige män
och Larsz bleff för samma wanrychte och groffwe beskylld
ningh frijkiendh.
Märitt Lars dotter i Eekenäes å skatte saekfeltes för then
ne ährerörige beskylldningh effter thet 20 Cap: i Ting m B:
till 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
Sammadagh framkom Jöns i Erickztorph i Markarydh sochn
och sigh för rätta beklagadhe öfuer någon öfuerwåldh och orett
som han om nu wedh midszommars tidh wederfahren är hemma
wedh sin gårdh aff några danske bönder, nembl. Ubbe i Frösz
bollma, Nielsz Kroek på Tällede och een war äntå i sälskap
uthfäste een 12 manna eedh att han icke hauer waret i sin suär
faders Per Haraldszons huusz och uthstullet några pertzeler
aff wisthuszlofftett huilket hans suärmoder Märett Lars dotter
i Eekenäes honom påfört hafuer huilken nu icke tillstädz ähr
wedh thetta tingh.
| Edemännerna | |
| Lars Jönszon i Ekenäes | Jönsz Månszon i Ramnäes |
| Joen Månson i Ramnäes | Joen Joenszon ibidem |
| Simmon Erlandzon ibidem | Måns i Wäreberga |
| Joen Månszon i Rydh | Joen i Skölzbögdh |
| Eschiell i Jonszkiöph | Jöns Haraldzon ibidem |
| Lasze Larszon i Näes | Tufuedh Larszon i Näes |
Thenne eeden bleff lagligen giordh och gången medh trouerdige män
och Larsz bleff för samma wanrychte och groffwe beskylld
ningh frijkiendh.
Märitt Lars dotter i Eekenäes å skatte saekfeltes för then
ne ährerörige beskylldningh effter thet 20 Cap: i Ting m B:
till 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
Sammadagh framkom Jöns i Erickztorph i Markarydh sochn
och sigh för rätta beklagadhe öfuer någon öfuerwåldh och orett
som han om nu wedh midszommars tidh wederfahren är hemma
wedh sin gårdh aff några danske bönder, nembl. Ubbe i Frösz
bollma, Nielsz Kroek på Tällede och een war äntå i sälskap
51r
medh them, den kiende han intett, orsaeken till thetta att een
dansk född persohn Gumme i Siuhult som kom hijt i Swerige
och giffte sigh och bleff bofast och sedan een laghschrefuen knecht
huilken togh sigh åthskillige bofuastycken före och sedan thär
effter för sine groffue miszgeningar hänrättat och lagdh på
stegell och hiull wedh grentzen, thenne Jöns i Ehrickztorph
stodh wedh sin gårdh och arbetadhe på kiärebackar och wiste
intett ondt aff förr ähn the kommo i mottstigh för honom
och Vbbe thallade honom till frågandesz honom om ett paer
oxar som hadhe blefuet bortstullma i Danmark och giordhe
sigh thetta till ährendhe och hadhe alt thet andra ondha op
såttet i sinnet effter han rechnadhe sigh waritt någoett
wårdandhe till knechten som rättat bleff och thenne Jönsz
war een medh att föra honom till Halmstadh huarest öfuer
honom krigzrätt hölz och såszom inga flere ordh föllo e
millan Vbbe i Fröszbollma och Jöns i Ehrikztorph spen
te Vbbe sin bösza och Jöns till foetten och lopp och som
han sågh fängakruttet brinna slogh han sigh hofuudh till
jorden och lodet gich öfuer honom, tå Vbbe thet sågh
att thet icke togh better lagh sprangh han flux effter ho
nom och slogh honom Gudz jemmerligh illa som han
bähr synamerke och thetta alt uthan skull och brået
heller någon gifuen orsaek hemma widh sin gårdh och
på sin grundh, ähn hafuer thenne Vbbe i Fröszbollma några
gånger hottat trugatt och undsagt Jöns att ther han icke
lätt honom bekomma 10 dlr danska tå skulle han intet åter
wenda förr ähn han hadhe skutet honom till dödz och redha
honom som thet skiedde Erick i Steenshultet, oppå Nielsz
Kroek klagar Jönsz intett och icke gifuer honom högre skull
dansk född persohn Gumme i Siuhult som kom hijt i Swerige
och giffte sigh och bleff bofast och sedan een laghschrefuen knecht
huilken togh sigh åthskillige bofuastycken före och sedan thär
effter för sine groffue miszgeningar hänrättat och lagdh på
stegell och hiull wedh grentzen, thenne Jöns i Ehrickztorph
stodh wedh sin gårdh och arbetadhe på kiärebackar och wiste
intett ondt aff förr ähn the kommo i mottstigh för honom
och Vbbe thallade honom till frågandesz honom om ett paer
oxar som hadhe blefuet bortstullma i Danmark och giordhe
sigh thetta till ährendhe och hadhe alt thet andra ondha op
såttet i sinnet effter han rechnadhe sigh waritt någoett
wårdandhe till knechten som rättat bleff och thenne Jönsz
war een medh att föra honom till Halmstadh huarest öfuer
honom krigzrätt hölz och såszom inga flere ordh föllo e
millan Vbbe i Fröszbollma och Jöns i Ehrikztorph spen
te Vbbe sin bösza och Jöns till foetten och lopp och som
han sågh fängakruttet brinna slogh han sigh hofuudh till
jorden och lodet gich öfuer honom, tå Vbbe thet sågh
att thet icke togh better lagh sprangh han flux effter ho
nom och slogh honom Gudz jemmerligh illa som han
bähr synamerke och thetta alt uthan skull och brået
heller någon gifuen orsaek hemma widh sin gårdh och
på sin grundh, ähn hafuer thenne Vbbe i Fröszbollma några
gånger hottat trugatt och undsagt Jöns att ther han icke
lätt honom bekomma 10 dlr danska tå skulle han intet åter
wenda förr ähn han hadhe skutet honom till dödz och redha
honom som thet skiedde Erick i Steenshultet, oppå Nielsz
Kroek klagar Jönsz intett och icke gifuer honom högre skull
51v
uthan han war hoes och medh Vbbe tå han honom så öfuerdådeli
gen hemsöchte och hans lijff oskyldigh afftaga wille, thetta ähr
alt medh eedh bekräfftat wara sålundha tillgånget. Sålunda
ähr nu thesze suenske höge klagemåhll oppå the förbe:te dan
skes tillfogandhe orätt och öfuerwåldh huilket thenna rätt
sigh tiänstewänligen förseer till the godhe herrar i Dan
marck som justitien administrera, thet the sådant icke
låtta blifua ostraffat förlåtandesz sigh oppå att när någon
dansk man kommer här och klagar ju schall till sin rätt
förhulpen blifua.
Ähn framkom corporalen Swen Tufuedzon i Kiöphult eff
ter sin afflagde eedh här in för rätten sigh besuärade hu
ruledesz som tuenne danska i Onsziö sochn be:dh Suen
Simonszon i Romenetorph och Vbbe Simonszon i Fröszbo
hollm altidh sedan ofreden hafua trugadh och undsagt ho
nom på lijfuet förmedelst Swen i Romenetorph bleff
aff partie slagen i ofreden huilket partie Swen i Kiöp
hult wardt uth medh commenderad och enär som dhenne corporal
fich sådant wetta sende han budh tilllbakars att dher dhe nå
got hadhe honom at emot seja så schulle dhe klaga honom an
wedh tinget. Nu i förleden wåhr kom Ubbe till Kiöphult
och då war corporalen Swen eij hemma och giorde sigh dhet
till ährendhe att han wille kiöpa een koo och då stodh Suen
i Romenetorph på Kiöphulta gatu och effter dhe funne
honom eij hemma dherföre gingo dhe tillbakars och sen
dhe så budh medh Jeppe i Yxehult till corporalens hustru
gen hemsöchte och hans lijff oskyldigh afftaga wille, thetta ähr
alt medh eedh bekräfftat wara sålundha tillgånget. Sålunda
ähr nu thesze suenske höge klagemåhll oppå the förbe:te dan
skes tillfogandhe orätt och öfuerwåldh huilket thenna rätt
sigh tiänstewänligen förseer till the godhe herrar i Dan
marck som justitien administrera, thet the sådant icke
låtta blifua ostraffat förlåtandesz sigh oppå att när någon
dansk man kommer här och klagar ju schall till sin rätt
förhulpen blifua.
Ähn framkom corporalen Swen Tufuedzon i Kiöphult eff
ter sin afflagde eedh här in för rätten sigh besuärade hu
ruledesz som tuenne danska i Onsziö sochn be:dh Suen
Simonszon i Romenetorph och Vbbe Simonszon i Fröszbo
hollm altidh sedan ofreden hafua trugadh och undsagt ho
nom på lijfuet förmedelst Swen i Romenetorph bleff
aff partie slagen i ofreden huilket partie Swen i Kiöp
hult wardt uth medh commenderad och enär som dhenne corporal
fich sådant wetta sende han budh tilllbakars att dher dhe nå
got hadhe honom at emot seja så schulle dhe klaga honom an
wedh tinget. Nu i förleden wåhr kom Ubbe till Kiöphult
och då war corporalen Swen eij hemma och giorde sigh dhet
till ährendhe att han wille kiöpa een koo och då stodh Suen
i Romenetorph på Kiöphulta gatu och effter dhe funne
honom eij hemma dherföre gingo dhe tillbakars och sen
dhe så budh medh Jeppe i Yxehult till corporalens hustru
52r
att dher han eij förlichtes medh Vbbe och Swen skulle dhe skiuta
ihiäll hennes man och gåå in för hans egen booreedhe och skiu
ta honom ihiäll dher dhe icke finna honom annorstädesz och
wahre fördenschull Jeppe i Yxehult och Matthis i Kiöphult
osemiadhe medh Swen och Ubbe huilka begiärte 10 richzdlr
och blefue så föreente at dhe schulle låeta sigh nöja medh
5 richzdlr bådhe Ubbe i Fröszbohollm och Swen i Romenetorp
emottogo uthaff corporalens Swen Tuffwaszons hustru
be:dh Anna Johans dötter uthi förbe:te corporalens egen
gårdh.
Sedan kom Lars Tufuaszon i Boodha som tillförne haf
wer boodt i Kiöphult och sigh klageligen besuäradhe öfuer
Swen Simonszon i Romenetorph, strax effter freden uardt
giordt stodh Jöns i Kiöphult i Kiöphultas engiar strax
nedan för åchrarna och hueste staffuar, då kom dhenne
Swen i Romenetorph gångandesz och skygdesz uth medh
buskorna och uille intet låta see sigh, när Jönsz bleff
honom wahr då sadhe Suen i Romenetorph, jagh tenchte dhet
wahr Lasze, hadhe dhet waret Lasze så schulle iagh haffwa
ihiällskutet honom och det måå i seja honom att så
frampt han eij förlijkes medh migh och gifuer migh 20 dlr
då schall iagh skiuta ihiäll honom, och måste altszå Jöns i
Kiöphult och Inger i Kiöphult sampt Larszas hustru gåå
till honom och förlijkas medh honom att Lasze skulle gifua
honom 4 dlr och hustrun loffa honom ett skiortelärufft
huillka peningar Gumme i Boa, Jöns i Kiöphult och Jönsz
ihiäll hennes man och gåå in för hans egen booreedhe och skiu
ta honom ihiäll dher dhe icke finna honom annorstädesz och
wahre fördenschull Jeppe i Yxehult och Matthis i Kiöphult
osemiadhe medh Swen och Ubbe huilka begiärte 10 richzdlr
och blefue så föreente at dhe schulle låeta sigh nöja medh
5 richzdlr bådhe Ubbe i Fröszbohollm och Swen i Romenetorp
emottogo uthaff corporalens Swen Tuffwaszons hustru
be:dh Anna Johans dötter uthi förbe:te corporalens egen
gårdh.
Sedan kom Lars Tufuaszon i Boodha som tillförne haf
wer boodt i Kiöphult och sigh klageligen besuäradhe öfuer
Swen Simonszon i Romenetorph, strax effter freden uardt
giordt stodh Jöns i Kiöphult i Kiöphultas engiar strax
nedan för åchrarna och hueste staffuar, då kom dhenne
Swen i Romenetorph gångandesz och skygdesz uth medh
buskorna och uille intet låta see sigh, när Jönsz bleff
honom wahr då sadhe Suen i Romenetorph, jagh tenchte dhet
wahr Lasze, hadhe dhet waret Lasze så schulle iagh haffwa
ihiällskutet honom och det måå i seja honom att så
frampt han eij förlijkes medh migh och gifuer migh 20 dlr
då schall iagh skiuta ihiäll honom, och måste altszå Jöns i
Kiöphult och Inger i Kiöphult sampt Larszas hustru gåå
till honom och förlijkas medh honom att Lasze skulle gifua
honom 4 dlr och hustrun loffa honom ett skiortelärufft
huillka peningar Gumme i Boa, Jöns i Kiöphult och Jönsz
52v
Nielszon i Hambna lefreradhe till Swen i Romenetorph och till
Vbbe i Fröszbohollm huilken och så då dhär tillstädes wahr och
rechte samma gångh Nielsz Annerszon i Ögehult hand för
att huarken Ubbe eller Swen schulle giöra Lasze i Kiöp
hult något ondt dherföre. Oppå dhenne bekiennelsze
giordhe Swen i Boa och Gumme i Boa och Jöns i Kiöp
hult sin eedh her in för rätten att så sant ähr som här
öfuer bekient ähr.
Dher näst kom Nielsz Giermundzon i Åhrhult och sigh be
suäradhe öfuer Ubbe i Fröszbohollm huruledes han Ubbe
i Fröszbohollm föregifuer at Niels schall hafua een kå
pa som Ubbe i Fröszbohollm mijste i ofreden och tillsagt
Nielsz i Åhrhult huar han eij schaffar honom kåpan igen skall
han skiuta ihiäll honom, nembl. Niels i Åhrhult och effter
Nielsz seger sigh alldrigh sedt dhen kåpan hielper dhet
intett uthan Vbbe trugar och undseger Nielsz på lijff
wet. Nu nähr senaste bönedagen wahr her oppe gick
Ubbe om morgonen till Nielszes quarn i Åhrhult och
frågadhe een quinna be:dh Sisza i Brenhult som i quar
nen wahr om det waer Nielszes quarn eller om Nielsz
gåer till kyrkian, då sadhe quinnan, jaa, och så snart Nielsz
fick dhet wetta gich han een annan wägh till kyrkian och
enähr dhe andre bönderna i Åhrhult ginge till kyrkian så
go dhe dhenne Ubbe uth medh kyrkiowägen och mötte Åeke
i Åhrhult på kyrkiowägen. Oppå dhenna bekiennelsze
Vbbe i Fröszbohollm huilken och så då dhär tillstädes wahr och
rechte samma gångh Nielsz Annerszon i Ögehult hand för
att huarken Ubbe eller Swen schulle giöra Lasze i Kiöp
hult något ondt dherföre. Oppå dhenne bekiennelsze
giordhe Swen i Boa och Gumme i Boa och Jöns i Kiöp
hult sin eedh her in för rätten att så sant ähr som här
öfuer bekient ähr.
Dher näst kom Nielsz Giermundzon i Åhrhult och sigh be
suäradhe öfuer Ubbe i Fröszbohollm huruledes han Ubbe
i Fröszbohollm föregifuer at Niels schall hafua een kå
pa som Ubbe i Fröszbohollm mijste i ofreden och tillsagt
Nielsz i Åhrhult huar han eij schaffar honom kåpan igen skall
han skiuta ihiäll honom, nembl. Niels i Åhrhult och effter
Nielsz seger sigh alldrigh sedt dhen kåpan hielper dhet
intett uthan Vbbe trugar och undseger Nielsz på lijff
wet. Nu nähr senaste bönedagen wahr her oppe gick
Ubbe om morgonen till Nielszes quarn i Åhrhult och
frågadhe een quinna be:dh Sisza i Brenhult som i quar
nen wahr om det waer Nielszes quarn eller om Nielsz
gåer till kyrkian, då sadhe quinnan, jaa, och så snart Nielsz
fick dhet wetta gich han een annan wägh till kyrkian och
enähr dhe andre bönderna i Åhrhult ginge till kyrkian så
go dhe dhenne Ubbe uth medh kyrkiowägen och mötte Åeke
i Åhrhult på kyrkiowägen. Oppå dhenna bekiennelsze
53r
Giordhe Nielß i Åhrhult, Åeke Ibidem och Truffwedh Ibidem
sin Eedh att så Sandt ähr, att Ubbe lågh i wägh för Niels i
Åhrhult.
Sedhan bekiendhe alla Åhrhultas böndher att Vbbe i Frösz
bohollm och Anners i Högahollm gåå dageligen her inn om
grentzen och skiuta diur och enähr någon aff dhem thalar
dhem till undsega dhe dhem på lijffwedh som skiedde medh
Håkon i Åhrhult.
bohollm och Anners i Högahollm gåå dageligen her inn om
grentzen och skiuta diur och enähr någon aff dhem thalar
dhem till undsega dhe dhem på lijffwedh som skiedde medh
Håkon i Åhrhult.
Noch kom Åhrhultas och Holabekz bönder och besuäradhe
sigh öfuer Annersz i Högahollm att han Anno 645 loc
kadhe Oluffz dötter i Holabeck i Markarydh sochn
huilken han låetz wille taga till ächta och så snardt han ha
dhe besofuet henne gich han öffwer grentzen och bleff
intett straffat huarken i Swerige eller i Danmark.
Dher effter besuäradhe Lasze i Holabeck sigh att han för tu
åhr sedhan fich uthaff Åhrhultorna förloff till att hugga
några förer på Åhrhultas skough och så snardt Lasze
begynte att hugga kom Annersz i Högahollm och togh
från honom oxarna och moste Lasze gifua 8 marker för ox
arna och effter Lasze eij hadhe peningar satte han Anners i
pant een blå raggkiortell på fiorton dagars tidh
och enähr dhe 14 dagar wohre uthe kom Lasze och lefrera
dhe honom dhe 8 marker och wille altszå intet fåå honom kior
telen igen uthan såldhe Ubbe i Fröszbohollm kiortelen och
behölt altså bådhe dhe 8 marker och kiortelen och nähr Lasze
kräffier honom bedhe Anners att Lasze schulle kiöra
sigh öfuer Annersz i Högahollm att han Anno 645 loc
kadhe Oluffz dötter i Holabeck i Markarydh sochn
huilken han låetz wille taga till ächta och så snardt han ha
dhe besofuet henne gich han öffwer grentzen och bleff
intett straffat huarken i Swerige eller i Danmark.
Dher effter besuäradhe Lasze i Holabeck sigh att han för tu
åhr sedhan fich uthaff Åhrhultorna förloff till att hugga
några förer på Åhrhultas skough och så snardt Lasze
begynte att hugga kom Annersz i Högahollm och togh
från honom oxarna och moste Lasze gifua 8 marker för ox
arna och effter Lasze eij hadhe peningar satte han Anners i
pant een blå raggkiortell på fiorton dagars tidh
och enähr dhe 14 dagar wohre uthe kom Lasze och lefrera
dhe honom dhe 8 marker och wille altszå intet fåå honom kior
telen igen uthan såldhe Ubbe i Fröszbohollm kiortelen och
behölt altså bådhe dhe 8 marker och kiortelen och nähr Lasze
kräffier honom bedhe Anners att Lasze schulle kiöra
53v
oxarna dijtt uth till honom. Här oppa gick Lasze i Holabeck
sampt Åke i Åhrhult och Nielsz ibidem sin eedh att så
santt ähr.
Noch kom Nielsz i Åhrhult fram och sadhe att han hadhe läntt An
ders 8 marker för 3 åhr sedan på een månadz tidh, enähr nu
Nielsz kräfuer sina peningar seger Anders att han will bethala
honom uthaff sin bösza. Her på hafuer Niels i Åhrhult, Åke
och Tuffwe ibidem giordt sin eedh.
Dheszföruthan hafuer Anders tagett een yxa från Tuffwe i
Åhrhult oppå Åhrhultas skough.
Noch bekiendhe alla Åhrhultas böndher at dhenne Anders i
Högahollm gich till Bergh och upszlogh een dörr och uthtoegh
een klädesztröja som kom Elin som dåå bodde i Bergh till
förmedelst Andersz hadhe gået godh för 1 rzdlr för henne
och moste hon altszå gåå dijtt uth att löesza sin tröja sedhan
Andersz hadhe giordt heemgångh och ingen sadhe han till uthi Bergh
förr ähn tröjan wart uthtagen.
Sammadagh tingfördes een gifft frelsebondhe widh nampn Jönsz
i Fagerhult och giffwes skull haffwa belägrat ett ogifft quin
folch Kierstin i Altaböeke och sejes skall wara blefuet haff
wandhe och practicerat henne uthöffwer grentzen ehuru her om
ähr, så ähr rychtet bleffwet grofft och i swangh kommet och
emädhan dhetta ähr nu så ett dyrt måhll, ty opszettiesz
thenne saeken till näesta tingh.
sampt Åke i Åhrhult och Nielsz ibidem sin eedh att så
santt ähr.
Noch kom Nielsz i Åhrhult fram och sadhe att han hadhe läntt An
ders 8 marker för 3 åhr sedan på een månadz tidh, enähr nu
Nielsz kräfuer sina peningar seger Anders att han will bethala
honom uthaff sin bösza. Her på hafuer Niels i Åhrhult, Åke
och Tuffwe ibidem giordt sin eedh.
Dheszföruthan hafuer Anders tagett een yxa från Tuffwe i
Åhrhult oppå Åhrhultas skough.
Noch bekiendhe alla Åhrhultas böndher at dhenne Anders i
Högahollm gich till Bergh och upszlogh een dörr och uthtoegh
een klädesztröja som kom Elin som dåå bodde i Bergh till
förmedelst Andersz hadhe gået godh för 1 rzdlr för henne
och moste hon altszå gåå dijtt uth att löesza sin tröja sedhan
Andersz hadhe giordt heemgångh och ingen sadhe han till uthi Bergh
förr ähn tröjan wart uthtagen.
Sammadagh tingfördes een gifft frelsebondhe widh nampn Jönsz
i Fagerhult och giffwes skull haffwa belägrat ett ogifft quin
folch Kierstin i Altaböeke och sejes skall wara blefuet haff
wandhe och practicerat henne uthöffwer grentzen ehuru her om
ähr, så ähr rychtet bleffwet grofft och i swangh kommet och
emädhan dhetta ähr nu så ett dyrt måhll, ty opszettiesz
thenne saeken till näesta tingh.
54r
Sammadagh framställteß för Rätta, welb: Bengta Kååße
ogift, huilken een tidh och Några åhr borttået, hafuer hafft heem
wist och boskapat för sigh sielff och som hennes kyrkioheerdhe
wällärdhe herr Bengt i Liunga medh andra grannar och nåå
grannar bewittna giffwer the henne ett gået redeliget
och tuchtigt skotzmåhll för alla the åhren hon hoes them
bodde och boskapadhe och nu i åhr ähr hon kommen i ett rychte
att hon schulle haffwa warit haffwandhe och till barnafa
dher hennes lejodrengh Joen Perszon benemdh och såszom
rychtet ähr och gåer att hon schall hafua förrådt barnett
heller hurulundha thet kan wara vmbracht och wedh förled
ne påskatidh schulle welb: Bengta Kååsze warit framgången,
herr Nielsz i Pietterydh som är Bengta Kååszes kyrkioheerde
effter afflagdan eedh wittnar sålundha att samma ryckte
ståår thär well i sochnen i hwars mans mun men Gudh weet
sanningen, han för sin perszohn nu som tillförendhe troer thet
slätt intet, lenszmannen Börge Kråek medh alla ther i
sochnen bådhe grannaar och nåågrannar gifua henne ewen så
dant skotzmåhll som hon fick aff wällärdhe herr Bengt i
Liunga then tidh hon och bodde thär i sochnen och boskapadhe
tuchteligen och well i Hulszakra i några åhr, nähr man nu
tillbörligen tager thenne saeken ahn för thenne gången
hwarest then schall haffwa sin begynnelse hafft, seer
man thär till inga andra skiäll nu wara vthan aff hen
nes gambla fadher welb: Trulsz Kååsze och hennes osta
dige brodher Anders Kååsze practicerat huilka nu
till rätta icke willia comparera vthan blifua uthe, ehuru
well the tillbörligen ähro citerade och the båden alla si
na ägor så i löest som fast förslundrat hafua och hon
wist och boskapat för sigh sielff och som hennes kyrkioheerdhe
wällärdhe herr Bengt i Liunga medh andra grannar och nåå
grannar bewittna giffwer the henne ett gået redeliget
och tuchtigt skotzmåhll för alla the åhren hon hoes them
bodde och boskapadhe och nu i åhr ähr hon kommen i ett rychte
att hon schulle haffwa warit haffwandhe och till barnafa
dher hennes lejodrengh Joen Perszon benemdh och såszom
rychtet ähr och gåer att hon schall hafua förrådt barnett
heller hurulundha thet kan wara vmbracht och wedh förled
ne påskatidh schulle welb: Bengta Kååsze warit framgången,
herr Nielsz i Pietterydh som är Bengta Kååszes kyrkioheerde
effter afflagdan eedh wittnar sålundha att samma ryckte
ståår thär well i sochnen i hwars mans mun men Gudh weet
sanningen, han för sin perszohn nu som tillförendhe troer thet
slätt intet, lenszmannen Börge Kråek medh alla ther i
sochnen bådhe grannaar och nåågrannar gifua henne ewen så
dant skotzmåhll som hon fick aff wällärdhe herr Bengt i
Liunga then tidh hon och bodde thär i sochnen och boskapadhe
tuchteligen och well i Hulszakra i några åhr, nähr man nu
tillbörligen tager thenne saeken ahn för thenne gången
hwarest then schall haffwa sin begynnelse hafft, seer
man thär till inga andra skiäll nu wara vthan aff hen
nes gambla fadher welb: Trulsz Kååsze och hennes osta
dige brodher Anders Kååsze practicerat huilka nu
till rätta icke willia comparera vthan blifua uthe, ehuru
well the tillbörligen ähro citerade och the båden alla si
na ägor så i löest som fast förslundrat hafua och hon
54v
förbe:te jungfru Bengta Kååsze förmedelst sin sparsamheet
flijtt och modige släeph som mången medh henne beuittna hen
ne sitt oppehälle och annat goet hon nu äger i lösst och fast
förwerffwat haffwwer, thet nu faderen och sohnen effter
trachta huru the medh list kundhe komma henne thet ifrån
huilket snart skulle fahra samma wägh som thet andra
the åtte och emedan man nu ingen sageszman annor fin
nes vthan faderens och sohnens löesze breff som the her om
någre tillskreffwet hafua, jungfru Bengta medh gråtan
dhe tårar för rätten som mången ährligh bådhe andeligh och
werdzligh böhr ynka öfuer henne att hon i sin oskyldige
saek måtte hulpin bliffwa, föll på sina bahra knää och
badh Gudh schulle låtta skiee tekn på henne och alldrigh op
komma om henne icke ähr lugett een hufuudh lögn oppå
antingen skyldh heller oskyldh thet giort hafuer, vppå then
na saeken emedhan hon ähr een adelsz persohn begiäradhe
thenne nedrige tingzrätt dilation sigh att förklara till
nästa tingh.
Sammdagh kom för rätta nembdemannen Joen Annerszon
i Bergheem fullmyndigh på efftersch:nes wegnar och tingskiö
ta Bengt Suenszon och hans hustru först aff
Larsz Jönszon 1/8 aff millangården i Bergheem för 26 ½ rzdlr
aff Gudhmundh i Liungby 2 ½ skieppelandh för 14 rzdlr
in spetie och Birge Suenszon i Lunarph som målszman
ähr för thet andra broderbarnet 8 ½ rzdlr så att Bengt
Suenszon medh sin hustru ähro rätta ägan
dhe till 1 ½ fierdingh aff millangården i Bergheem
bådeh medh arff och kiöph.
flijtt och modige släeph som mången medh henne beuittna hen
ne sitt oppehälle och annat goet hon nu äger i lösst och fast
förwerffwat haffwwer, thet nu faderen och sohnen effter
trachta huru the medh list kundhe komma henne thet ifrån
huilket snart skulle fahra samma wägh som thet andra
the åtte och emedan man nu ingen sageszman annor fin
nes vthan faderens och sohnens löesze breff som the her om
någre tillskreffwet hafua, jungfru Bengta medh gråtan
dhe tårar för rätten som mången ährligh bådhe andeligh och
werdzligh böhr ynka öfuer henne att hon i sin oskyldige
saek måtte hulpin bliffwa, föll på sina bahra knää och
badh Gudh schulle låtta skiee tekn på henne och alldrigh op
komma om henne icke ähr lugett een hufuudh lögn oppå
antingen skyldh heller oskyldh thet giort hafuer, vppå then
na saeken emedhan hon ähr een adelsz persohn begiäradhe
thenne nedrige tingzrätt dilation sigh att förklara till
nästa tingh.
Sammdagh kom för rätta nembdemannen Joen Annerszon
i Bergheem fullmyndigh på efftersch:nes wegnar och tingskiö
ta Bengt Suenszon och hans hustru först aff
Larsz Jönszon 1/8 aff millangården i Bergheem för 26 ½ rzdlr
aff Gudhmundh i Liungby 2 ½ skieppelandh för 14 rzdlr
in spetie och Birge Suenszon i Lunarph som målszman
ähr för thet andra broderbarnet 8 ½ rzdlr så att Bengt
Suenszon medh sin hustru ähro rätta ägan
dhe till 1 ½ fierdingh aff millangården i Bergheem
bådeh medh arff och kiöph.
55r
Sammadagh Inlades i Rätten ett fast och fullkommeliget kiö-
pebreff uthgiffwet aff Edell och wälb: Anderß Blom till
Halla de dato Gammaßtorph d 25 Junij Ao 1647: och
ther uthöffwer till wittneß budne medh theras Angebohrne
Signeter och unnerschne hender uthi huilket wellb:
Annerß Blom Bekienner sigh medh sin hußfruß godha Jaa
och Samtycke, haffwe oplåtet och Sålt sin K hußfrus Maria
Hårdz fasta erffteliga frelsegodz Nembl. mallmarydh ¼
hemman rentar Smör – 1 lb. Noch i drengiagården
1 lb 7 smör och aff welb: herr Nielsz Påesze till Säby och
1 lb 7 smör och aff welb: herr Nielsz Påesze till Säby och
Gammelstorph och hans K hußfru och therföre opburett
127: Rdlr Jn Spetie.
Sammadagh Tingfördes för Rätta Pedher Joenßon i Rydh å Skat
te een gamull förloffwat drengh huilken ståer i ett fahrli
gett grofft tiuffwarychte och många högeligen sigh öfuer honom
illa beklaga föruthan hans kyrkioheerde herr Nielsz i
Giötteridh giffwer honom ett slemt skotzmåhll för een
Gudz ordh och sacramentz förachtare, framkom Jönsz i Rydh
och klagar att i feigdetidhen och the hade bygt sigh ett skogz
huesz och hade sitt godz tillhopa bortstaal han een ½ tunna
rogh, Item aff fäähusz slindranna ½ lasz höö, Item nu i
sommars 3 ½ skieppa rogh och korn i hans huusz emedhan
the woro wedh kyrkian och han medh hustrun och barnen heem
ma alt lijka goet deet eena stiäll medh thet andra thet mindre
medh thet större och thenne Peder är een gamull tiuff och
tillförendhe bött för tiuffwerij, Item ifrån samma Jönsz
3 [..] sårduek thet kommer han intet neij före ähn 2 marker peningar
them nekar han till och the öffrige, ähn klagar Jönsz att the
gett grofft tiuffwarychte och många högeligen sigh öfuer honom
illa beklaga föruthan hans kyrkioheerde herr Nielsz i
Giötteridh giffwer honom ett slemt skotzmåhll för een
Gudz ordh och sacramentz förachtare, framkom Jönsz i Rydh
och klagar att i feigdetidhen och the hade bygt sigh ett skogz
huesz och hade sitt godz tillhopa bortstaal han een ½ tunna
rogh, Item aff fäähusz slindranna ½ lasz höö, Item nu i
sommars 3 ½ skieppa rogh och korn i hans huusz emedhan
the woro wedh kyrkian och han medh hustrun och barnen heem
ma alt lijka goet deet eena stiäll medh thet andra thet mindre
medh thet större och thenne Peder är een gamull tiuff och
tillförendhe bött för tiuffwerij, Item ifrån samma Jönsz
3 [..] sårduek thet kommer han intet neij före ähn 2 marker peningar
them nekar han till och the öffrige, ähn klagar Jönsz att the
55v
haffwa stullet bådhe trusken och otrusken sädh på logen och
i ladan, Item klagar och Nielsz i Kiöllebodha att han miste
ett nötafall kiött, ett silffspenne för 10 marker, een oest om
8 marker smör 8 marker 1 paer wantar för 3 marker 1 par hanska för
10 öra 2 st lister för 6 öra hufuud häfft 10 st 1 ny lä
refftzskiorta 1 ny sääk brödh effter 2 skiepper miöhll
thetta godzet wittnar Joen i Weeka att hafua warit bu
ret i een rogelycha och nedlagt i ett steenrör, Item kla
gar Joen at han hafuer stullet 2 st båkkar ifrån ho
nom och mångh annor creatur, ähn ifrån Månsz Grisz i Bårsz
hult fans 2 kidh de funnes igen hoes Peder och hade märkt
them, så klagar och Torsten i Rydh hans ängamerken ä
ro flotte och thet troer han honom om och såszom om then
ne Peder Joenszon ähro många klagemåhll huart wärre
ähn thet andra och alt om tiuffwerij ty moste medh honom
prolongeras till nästa tingh och att fougden lagar att han för
medelst godh borgeen heller löffte sielff måå blifua
tillstädesz.
Sammadagh framkom för rätta Jönsz Nielszon i Markarydh huil
ken tilförende hafuer warit i een tuist och oenigheet medh sin
närskylde frende Nielsz Nielszon i förbe:te Markarydz by förme
delst att i senaste danske feigden hadhe han och Nielses fadher bygt
sigh tillhopa i skogen ett husz att förwara sina ägor uthi och hende
sigh at aff Nielsas faders godz bleff een godh deell bortstullett
och Jöns Nielszons bleff behållet och någon tidh thär effter skulle
haffwa funnes een ewen lijka sådan säck hoes Jöns Nielszon
i ladan, Item klagar och Nielsz i Kiöllebodha att han miste
ett nötafall kiött, ett silffspenne för 10 marker, een oest om
8 marker smör 8 marker 1 paer wantar för 3 marker 1 par hanska för
10 öra 2 st lister för 6 öra hufuud häfft 10 st 1 ny lä
refftzskiorta 1 ny sääk brödh effter 2 skiepper miöhll
thetta godzet wittnar Joen i Weeka att hafua warit bu
ret i een rogelycha och nedlagt i ett steenrör, Item kla
gar Joen at han hafuer stullet 2 st båkkar ifrån ho
nom och mångh annor creatur, ähn ifrån Månsz Grisz i Bårsz
hult fans 2 kidh de funnes igen hoes Peder och hade märkt
them, så klagar och Torsten i Rydh hans ängamerken ä
ro flotte och thet troer han honom om och såszom om then
ne Peder Joenszon ähro många klagemåhll huart wärre
ähn thet andra och alt om tiuffwerij ty moste medh honom
prolongeras till nästa tingh och att fougden lagar att han för
medelst godh borgeen heller löffte sielff måå blifua
tillstädesz.
Sammadagh framkom för rätta Jönsz Nielszon i Markarydh huil
ken tilförende hafuer warit i een tuist och oenigheet medh sin
närskylde frende Nielsz Nielszon i förbe:te Markarydz by förme
delst att i senaste danske feigden hadhe han och Nielses fadher bygt
sigh tillhopa i skogen ett husz att förwara sina ägor uthi och hende
sigh at aff Nielsas faders godz bleff een godh deell bortstullett
och Jöns Nielszons bleff behållet och någon tidh thär effter skulle
haffwa funnes een ewen lijka sådan säck hoes Jöns Nielszon
56r
som godzet uthi förwahrat waer och effter såszom Nielsz Nielszon
ähr een vngh persohn och icke hafuer några wisza skiäll och be
skiedd att bindha sin slechtinge till medh någon eedgångh för
samma godz huilket Jöns Nielszon i thenna dagh fullgiöra
kundhe medh trowerdige män som sigh tillbiuda om giäller wa
ra medh honom i laggången emädan han aff allom respecteras
att haffwa ett ährliget nampn, ty bleff han i så måtto för
samma misztanke aff nembden frijerkiendh.
Sammadagh saekfelltes Lars i Tommaredh för ett fulsåere han
medh een handyxa hugg Eszbiörn i Beteråes i axlan effter
thet 6 Cap. i Såramåhla B till 20 marker.
cronan 6 5 16
målszäganden 6 5 16
häradet 3 2 8
häradzhöffdh 3 2 8
Sammadagh saekfelltes Nielsz Perszon i Röplösza å frelsze för
mökränkningh medh Britta Hans dotter effter thet 3 Cap: i
Gifft m B: till 40 marker.
f huszbonden 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
Item för lönskeläger medh samma Britta 3 marker effter lagh.
f huszbonden 1 11 11
målszäganden 1 11 11
häradet ½ 11 11
häradzhöfdh ½ 11 11
Sammadagh saekfelltes Joen Perszon i Torph i Markarydh S:
för mök: medh Ingierdh i Hylte effter thet 3 Cap: i Gifft m B 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
ähr een vngh persohn och icke hafuer några wisza skiäll och be
skiedd att bindha sin slechtinge till medh någon eedgångh för
samma godz huilket Jöns Nielszon i thenna dagh fullgiöra
kundhe medh trowerdige män som sigh tillbiuda om giäller wa
ra medh honom i laggången emädan han aff allom respecteras
att haffwa ett ährliget nampn, ty bleff han i så måtto för
samma misztanke aff nembden frijerkiendh.
Sammadagh saekfelltes Lars i Tommaredh för ett fulsåere han
medh een handyxa hugg Eszbiörn i Beteråes i axlan effter
thet 6 Cap. i Såramåhla B till 20 marker.
cronan 6 5 16
målszäganden 6 5 16
häradet 3 2 8
häradzhöffdh 3 2 8
Sammadagh saekfelltes Nielsz Perszon i Röplösza å frelsze för
mökränkningh medh Britta Hans dotter effter thet 3 Cap: i
Gifft m B: till 40 marker.
f huszbonden 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
Item för lönskeläger medh samma Britta 3 marker effter lagh.
f huszbonden 1 11 11
målszäganden 1 11 11
häradet ½ 11 11
häradzhöfdh ½ 11 11
Sammadagh saekfelltes Joen Perszon i Torph i Markarydh S:
för mök: medh Ingierdh i Hylte effter thet 3 Cap: i Gifft m B 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
56v
Sammadagh fram kom Månß Johanßon i Ångelstadh fullmyndigh
på per perßons wegnar i Eeke Norregårdh och Tingskiötte Broer
Jönßon och hans hustru Karin pers dotter 1/8 aff gården för
50 R dlr och 2 R dlr i ettelöffwe Så hafuer hans hustru sin Arff-
deJordh i samma gårdh 1/16.
Sammadagh kom för rätta Arffwedh i Wiggåeßa fullmyndigh på An-
nerß perßons wegnar och Tingskiöta Gunnell Anners dotter
1/8 i Sönnertorpa Södragårdh för – 80 dlr Sm:tt
Sammadagh kom för rätta Börge Kråek fullmyndigh på Larß
Torbiörnßons wegnar i Kiellebodha och Tingskiötte Sohne Ha-
raldßon och hans hustru ½ Kopparebögdh som hans hustru och
han arft och kiöpt hafuer för – 180 dlr Sm:tt bådhe I Jordh och
peningar.
Sammadagh kom för rätta Knut i Bollmarydh fullmyndigh på
Kierstin Bengtz dotters wegnar och Tingskiötte Måns perßon
och hans hustru Böreta Tråtte dåtter ¼ aff Siögården i
Extorph för 128 dlr Sm:tt och 7 dlr Smtt i ettelöffwe.
Sammadagh kom för rätta Nembdhemannen per Bengtzon i
Tråtteßlöeff fullmyndigh på Måns perßons wegnar på
Helßingstorpet och Tingskiötte sin Sohn Joen Månßon och
hans hustru Gunnell Nielßa dotter 1/3 aff Storegårdhen i
Höredt een deell aff frij willia skienkt och een deell kiöpt.
Sammadagh kom för rätta Åke i Åhrhult, fullmyndigh på
Jöns Nielßons wegnar i Mesterhult och Tingskiöta Trulß i Giöß
hult och hans hustru Lußa Bengtzdåtter ½ Giößhult för 150 dlr
och thereblandh är hans erfdaJordh i samma ½ gårdh.
57r
Sammadagh kom för rätta Knutt i Bollmarydh fullmyndigh på
Nielß påfuelßons wegnar i Altaböke och Tingskiöta Anders
Christiernßon och hans hustru Sißa Jönßa dåtter 1/6 i Allta-
böke för – 70 dlr Sm:tt
Sammadagh framkom förehraren Unner Rytteridh Engell-
brecht Gabrielßon och käradhe om 16 dlr Sm:tt som honom på
hans Innwißningh skulle som han förmeente stå till räst hoes
Lenßmannen Jon i Runkarph, nu beuijste Joen medh Tuenne
wittne som affladhe eedh nembl. Mårten Hindrichszon och
Bengt Broerszon att een annor ryttare wedh nampn Måns
Birgeszon i Forsza them opburet och bekommet haffwer
tå han honom thär effter utsändt hadhe ehuart han them för
wändt haffwer må han see sigh om, men effter thet är
klart att Joen i Runkarph hafuer betahlt peningar effter
inwiszningen ty ähr billigt och rätt att han för En
gellbrehtz kreffiandhe måå blifua frij och Engellbrecht
söke uth hoes ryttaren Månsz i Forsza huadh han i så
måtto kan haffwa aff peningarna vndan förslundratt.
Bengt Broerszon att een annor ryttare wedh nampn Måns
Birgeszon i Forsza them opburet och bekommet haffwer
tå han honom thär effter utsändt hadhe ehuart han them för
wändt haffwer må han see sigh om, men effter thet är
klart att Joen i Runkarph hafuer betahlt peningar effter
inwiszningen ty ähr billigt och rätt att han för En
gellbrehtz kreffiandhe måå blifua frij och Engellbrecht
söke uth hoes ryttaren Månsz i Forsza huadh han i så
måtto kan haffwa aff peningarna vndan förslundratt.
Sammadagh framkom för rätta Lenßmannen Börge Kråek
fullmyndigh oppå theßa effterschne Syskones wegnar och Tingh-
skiötte theras broder Nielß Joenßon och hans hustru Karin An-
ners dåtter alla theras arffwelotter i ½ Swinaberga gårdh,
Nembl. Haraldh Joenßon i Bunhult, för 14 skieppelandh
Jordh opburet 140 dlr Sm:tt Ähn Jönß Jonßon på sin
hustrus Elin Jons dotters wegnar sin Systerloet 7 skieppe-
landh Jordh för – 70 dlr Sm:tt Item Kierstin Jons dotter opbu-
ret för sin halffwa Systerloet 3½ skieppelandh – 35 dlr Sm:tt
Och äger fördenskull medh Arff och Kiöph ½ Swinaberga gårdh.
57v
På 2½ Tunne landh nähra, Ähn haffwer Annerß Jonßon medh sin
hustru Karin Jonß dotter som sin Arffdaloet behollen hafuer
annamat i ettelöffwes gåffwa – 4 dlr Sm:tt att han icke
skulle hindra sins hustrus broder på sitt kiöph heller och huadh
widhare kunna falla löest.
Sammadagh framkom för rätta Oluff Bengtzson i Bäkhult,
och anklagadhe M: Jocim Snickare i Skeen att han schall
waret orsaek och Iwållandhe till een hans Slechtingz dödh
bedh Ingredh Larßa dotter een löeßkåna, huilken mychet
Siukligh war som sades, thet hende sigh att som m: Jocim kom
gåendesz ifrån hammarsmedian och opået gården kom thetta
quinfolchet gåendesz och hadhe tillförendhe brukat een slem
mun på mester Joacim ty hon war een gånge kåna och altidh
hadhe een slem otuchtigh mun så på een som på annor, talade
m: Joacim henne till och sadhe, Ingredh tu schulle lichuäll
spara tin mun på migh, suaradhe hon, effter som hon waer
wahn och badh honom kysza sigh, tå togh m: Joacim op een
stake som lågh på marken och sadhe, thet woro wäll giort
att löna tigh aff medh thenne för tin slemme otuchtige
mun tu haer, och alt sparadhe han then intet, oandsedt som
folch bewittnadhe ther hon om natten leegatt hadhe, thet hon
war bekaiat medh een hefftigh blodsoet som nu dett Gudh
bettre ähr ganska mycket och ynkeligh ebland folch besmit
tatt och dhe som dhen plågan blifua underkastadhe ewentyra
huart ögnableck på lijffwet, liekuäll hafuer m: Joacim
Snickare slaget henne 2 slagh thet eena öfuer armen thet
andra öfuer länden att thet syntes blååt effter men lensz
gåendesz ifrån hammarsmedian och opået gården kom thetta
quinfolchet gåendesz och hadhe tillförendhe brukat een slem
mun på mester Joacim ty hon war een gånge kåna och altidh
hadhe een slem otuchtigh mun så på een som på annor, talade
m: Joacim henne till och sadhe, Ingredh tu schulle lichuäll
spara tin mun på migh, suaradhe hon, effter som hon waer
wahn och badh honom kysza sigh, tå togh m: Joacim op een
stake som lågh på marken och sadhe, thet woro wäll giort
att löna tigh aff medh thenne för tin slemme otuchtige
mun tu haer, och alt sparadhe han then intet, oandsedt som
folch bewittnadhe ther hon om natten leegatt hadhe, thet hon
war bekaiat medh een hefftigh blodsoet som nu dett Gudh
bettre ähr ganska mycket och ynkeligh ebland folch besmit
tatt och dhe som dhen plågan blifua underkastadhe ewentyra
huart ögnableck på lijffwet, liekuäll hafuer m: Joacim
Snickare slaget henne 2 slagh thet eena öfuer armen thet
andra öfuer länden att thet syntes blååt effter men lensz
58r
mannen Jöns i Skiekarph medh tuå andra synte henne
och högeligen neeka att thet war omögeligeet att thet waer
någott sådana hugg som hon dödh aff liuta kundhe, så emedan hon
1 månatt thär effter ähr dödh bleffwen ty draga hennes skyllde
mäen misztanken at dhe huggen hon fick aff m: Joacim
skulle ther orsaken till waret och emädan parterna beropa
sigh på wittne ty opszetties her medh till nästa tingh och
m: Joacim må i medler tidh niuta godh nöghachtigh borgen.
Sammadagh kom för rätta jägemestaren [..] Påwell Delagrantzie
och sigh besuäradhe om hurulundha att welb: Truls Kååsze hafuer
bygt een hoop medh torph in oppå Iffla bys ägor och een obytt
skogh Klaben be:dh och thär unnanhugga låtet een träffeligh
hooph medh skiönt eeke, så emädan welb:te jägemestaren
erachtar att giöra een rättegångz prosess medh welb: jun
ker Truls om samma eekes förderfuandhe så kan then
ne tingzrätt sigh ther opå icke förklara emedan såszom skogz
ägerna hafua för een kort tidh hållet thär oppå een laga hä
radz syn emott huilken welb: Trulsz Kååsze hafuer appel
lerat vnner een lagmans syn huru thär medh framdeelisz
afflöper giffwer tidhen.
Efftersch:ne ähro anklagadhe aff jägemestaren [..] Paul
Delagrantzie att hafua hugget eeke och böeke och
sålundha saekfelte som folgier.
Sammadagh saekfelltes Joen i Nygårdh för 6 st gröna eeker
huilka aff nembdhen eblandh 15 st: ähro gilladhe blefne effter
gambla skogzordningh för huart trää 40 marker cronones eensaek
och för träet till treskifftes 3 marker effter lagen.
cronan 12 marker
häradet 3 marker
häradzhöffdh 3 marker
och högeligen neeka att thet war omögeligeet att thet waer
någott sådana hugg som hon dödh aff liuta kundhe, så emedan hon
1 månatt thär effter ähr dödh bleffwen ty draga hennes skyllde
mäen misztanken at dhe huggen hon fick aff m: Joacim
skulle ther orsaken till waret och emädan parterna beropa
sigh på wittne ty opszetties her medh till nästa tingh och
m: Joacim må i medler tidh niuta godh nöghachtigh borgen.
Sammadagh kom för rätta jägemestaren [..] Påwell Delagrantzie
och sigh besuäradhe om hurulundha att welb: Truls Kååsze hafuer
bygt een hoop medh torph in oppå Iffla bys ägor och een obytt
skogh Klaben be:dh och thär unnanhugga låtet een träffeligh
hooph medh skiönt eeke, så emädan welb:te jägemestaren
erachtar att giöra een rättegångz prosess medh welb: jun
ker Truls om samma eekes förderfuandhe så kan then
ne tingzrätt sigh ther opå icke förklara emedan såszom skogz
ägerna hafua för een kort tidh hållet thär oppå een laga hä
radz syn emott huilken welb: Trulsz Kååsze hafuer appel
lerat vnner een lagmans syn huru thär medh framdeelisz
afflöper giffwer tidhen.
Efftersch:ne ähro anklagadhe aff jägemestaren [..] Paul
Delagrantzie att hafua hugget eeke och böeke och
sålundha saekfelte som folgier.
Sammadagh saekfelltes Joen i Nygårdh för 6 st gröna eeker
huilka aff nembdhen eblandh 15 st: ähro gilladhe blefne effter
gambla skogzordningh för huart trää 40 marker cronones eensaek
och för träet till treskifftes 3 marker effter lagen.
cronan 12 marker
häradet 3 marker
häradzhöffdh 3 marker
58v
Sammadagh saekfelltes Oluff i Theszåes för 2 st gröna ekor
i een oskifftan skogh effter skogzordningen dhen nyia st 9 dlr crono
nes eensaek och 3 dlr för träet till treskijfftes.
cronan 2
jägemestaren 2
häradet 1
häradzhöffdh 1
Ambiörn i Östraby för 1 eek 9 dlr och 3 dlr till treskifftes.
cronan 1
jägemestaren 1
häradet ½
häradzhöfdh ½
Jönsz i Brunszbergh 3 st eeker böte 9 dlr för huart trää och 3
dlr för huart trää till treskifftes.
cronan 3 dlr
jägemestaren 3
häradet 6 marker
häradzhöffdh 6 marker
Pedher i Gunnalt saekfelltes för 2 gröna böeker st 9 dlr och 3
dlr st till treskifftes.
cronan 2
jägemestaren 2
häradet ½
häradzhöfdh ½
Jönsz Gammalszon i Hult i Hynneridh sochn 1 gröen eek
9 dlr till cronan och 3 ddlr till treskifftes.
cronan 1
jägemestaren 1
häradet ½
häradzhöffdh ½
i een oskifftan skogh effter skogzordningen dhen nyia st 9 dlr crono
nes eensaek och 3 dlr för träet till treskijfftes.
cronan 2
jägemestaren 2
häradet 1
häradzhöffdh 1
Ambiörn i Östraby för 1 eek 9 dlr och 3 dlr till treskifftes.
cronan 1
jägemestaren 1
häradet ½
häradzhöfdh ½
Jönsz i Brunszbergh 3 st eeker böte 9 dlr för huart trää och 3
dlr för huart trää till treskifftes.
cronan 3 dlr
jägemestaren 3
häradet 6 marker
häradzhöffdh 6 marker
Pedher i Gunnalt saekfelltes för 2 gröna böeker st 9 dlr och 3
dlr st till treskifftes.
cronan 2
jägemestaren 2
häradet ½
häradzhöfdh ½
Jönsz Gammalszon i Hult i Hynneridh sochn 1 gröen eek
9 dlr till cronan och 3 ddlr till treskifftes.
cronan 1
jägemestaren 1
häradet ½
häradzhöffdh ½
59r
Sammadagh uthfeste Joen Joenszon i Kiägznäes een 6 manna eedh för
een gröen eek som fans i hans egett gierdhe.
Simon i Traheridh för een gröen eek effter H K M:tz nyia
skogzordningh till cronan eenskijlt 9 dlr och 3 dlr till tre
skifftes.
cronan 1
jägemestaren 1
häradet ½
häradzhöffdh ½
Jöns i Skiffteredh för een grön eek 9 dlr cronan eenskijlt
och 3 dlr till treskifftes.
cronan 1
jägemestaren 1
häradet ½
häradzhöffdh ½
Sammadagh bleff bewilliatt att the kyrkior som så illa
medh taek förderfuadhe blifua skola låtta syna medh
häradz nembdhemän och heigderidaren huadh som medh skiäll
will behöffwas till kyrkio spåen schall thett them
bliffwa tillåtett.
Item bleff och aff jägemestaren [..] Paull Delagrantzie och
rätten bewilliatt att Jon Jonszon i Rydh må hugga een
kiep eek att hielpa sigh och andra wägfarandhe öfuer
dhen stora åehen.
Sammadagh tingfördes fängzligh för rätta een tiuffkån
na och drifwerska barnfödd her i häradet Anna Anners
dotter be:dh och bleff anklagatt för mycket tiufwerij
som hon snarast sagt aff barndomen föröffuat hafuer
een gröen eek som fans i hans egett gierdhe.
Simon i Traheridh för een gröen eek effter H K M:tz nyia
skogzordningh till cronan eenskijlt 9 dlr och 3 dlr till tre
skifftes.
cronan 1
jägemestaren 1
häradet ½
häradzhöffdh ½
Jöns i Skiffteredh för een grön eek 9 dlr cronan eenskijlt
och 3 dlr till treskifftes.
cronan 1
jägemestaren 1
häradet ½
häradzhöffdh ½
Sammadagh bleff bewilliatt att the kyrkior som så illa
medh taek förderfuadhe blifua skola låtta syna medh
häradz nembdhemän och heigderidaren huadh som medh skiäll
will behöffwas till kyrkio spåen schall thett them
bliffwa tillåtett.
Item bleff och aff jägemestaren [..] Paull Delagrantzie och
rätten bewilliatt att Jon Jonszon i Rydh må hugga een
kiep eek att hielpa sigh och andra wägfarandhe öfuer
dhen stora åehen.
Sammadagh tingfördes fängzligh för rätta een tiuffkån
na och drifwerska barnfödd her i häradet Anna Anners
dotter be:dh och bleff anklagatt för mycket tiufwerij
som hon snarast sagt aff barndomen föröffuat hafuer
59v
och woro well mycket widhlöfftigett att beschriffwa dher åkla
gerna weste att hon fångatt woro medh twå hennes systrar
Kirstin och Ingeborgh som förrymbdhe äro, een silfuerkiädia
ifrån Britta på Sikingesztorpet godh för 32 rzdlr then hafuer
hon förytratt, 2 lb ost och smör om 6 marker, ull och lijen 2 lb
för 2 dlr, leenklädhe allahanda slagh 9 st: werderat tillho
pa för 10 marker, brödh effter 1 skeppa miöhll för 1 dlr, thetta
ähr alt förwent, Item hafuer hon och waret medh sina systrar
stullet hoes Ragnell i Ebbebodha och bortstullet 2 wallmarsz
kiortlar goda om 7 dlr, 1 klädeszkiortell om 4 dlr, 1 wall
maszkåpa om 6 marker, 1 tröja om 1 ½ marker, 1 rya godh för 7 marker
then fich hon igen, 12 st: leenkläder godhe för 6 dlr, 2 st hafuer
hon igen bekommet, 2 täpete om 1 dlr, them fich hon igen
ähn ifrån Anna i Tutaredh 14 allnar grofuer hampe
wäff för 3 marker, thet fich hon intet igen, Item stulle the 3 st:
fåår om 6 marker, them åtte the tiuffuesystrarna op, ähn ifråen
Kirstin i Tranhult 2 st gietter om 5 marker, them slachtadhe dhe
på dhet leda tiuffwahybbelet som the hadhe sitt tillholdh, skin
nen bekom hon igen och något aff kiötett, ifrån Joen Mår
tenszon i Tranhult 1 skeppa rogh aff ladan, then fich han se
dan igen, gået om 1 dlr, ähn ifrån Siszell i Tranhullt 1 giett
om 3 marker, then slachtadhe the och åtthe then op, så hafuer och thenna medh
the andra sina systrar för några åhr sedan stullet ifrån Gisll
i Tranhult några st: gietter för huilket the blefue tingfördhe
dömbdhe och plichtadhe, och thenne Anna Anners dötter som nu her för
retten tillstädes ähr bekienner sine bedreffne tiuffwager
ningar godhuilligen, therföre bleff hon aff rätten och nembden
dömbdh effter thet 2 och 6 Cap: i Tiuff B: att mista liffuett
gerna weste att hon fångatt woro medh twå hennes systrar
Kirstin och Ingeborgh som förrymbdhe äro, een silfuerkiädia
ifrån Britta på Sikingesztorpet godh för 32 rzdlr then hafuer
hon förytratt, 2 lb ost och smör om 6 marker, ull och lijen 2 lb
för 2 dlr, leenklädhe allahanda slagh 9 st: werderat tillho
pa för 10 marker, brödh effter 1 skeppa miöhll för 1 dlr, thetta
ähr alt förwent, Item hafuer hon och waret medh sina systrar
stullet hoes Ragnell i Ebbebodha och bortstullet 2 wallmarsz
kiortlar goda om 7 dlr, 1 klädeszkiortell om 4 dlr, 1 wall
maszkåpa om 6 marker, 1 tröja om 1 ½ marker, 1 rya godh för 7 marker
then fich hon igen, 12 st: leenkläder godhe för 6 dlr, 2 st hafuer
hon igen bekommet, 2 täpete om 1 dlr, them fich hon igen
ähn ifrån Anna i Tutaredh 14 allnar grofuer hampe
wäff för 3 marker, thet fich hon intet igen, Item stulle the 3 st:
fåår om 6 marker, them åtte the tiuffuesystrarna op, ähn ifråen
Kirstin i Tranhult 2 st gietter om 5 marker, them slachtadhe dhe
på dhet leda tiuffwahybbelet som the hadhe sitt tillholdh, skin
nen bekom hon igen och något aff kiötett, ifrån Joen Mår
tenszon i Tranhult 1 skeppa rogh aff ladan, then fich han se
dan igen, gået om 1 dlr, ähn ifrån Siszell i Tranhullt 1 giett
om 3 marker, then slachtadhe the och åtthe then op, så hafuer och thenna medh
the andra sina systrar för några åhr sedan stullet ifrån Gisll
i Tranhult några st: gietter för huilket the blefue tingfördhe
dömbdhe och plichtadhe, och thenne Anna Anners dötter som nu her för
retten tillstädes ähr bekienner sine bedreffne tiuffwager
ningar godhuilligen, therföre bleff hon aff rätten och nembden
dömbdh effter thet 2 och 6 Cap: i Tiuff B: att mista liffuett
60r
omståendhe häradz allmoge bedia ödhmiukeligen att thetta slemma
ogräszet måtte straffat blifua androm till sky och warnagell.
Sammadagh kom för Rätta Börge Kråek, fullmechtigh oppå theße
ogräszet måtte straffat blifua androm till sky och warnagell.
Sammadagh kom för Rätta Börge Kråek, fullmechtigh oppå theße
efftersch:nes wegnar och Tingskiötte Sinom broder Annerß
Tråttaßon alla siu Jordalotter i Nybygdenßtorph, som the
effter theras arff hafua, Erich Trottaßon i Barsett i Jor-
dabyte 20 dlr Sm:tt Nielß Trotteßon och 20 dlr Sm:tt In-
gredh Torkelß dotter halffsysteren 10 dlr, och sedan sin bro-
der part ther emot ähr ½ Torpet, jtem hafuer och
faderen Tråtte Nielßon som äger nu andra ½ parten
ther emot gifuet sin Sohn Annerß Tråttaßon fulmacht
at taga Tingskiötningh på then andre ½ deelen medh the
förordh att huadh han icke uptager i sin lijfztidh till att
förtähra, tå skall han thet öfriga Sinom syskonom betha-
la effter förrige werderingh som the på then andra ½
deelen hafua giort sigh emillan.
Sammadagh kom för Rätta Swen Erlandßon i Boalt full-
myndigh på sine egne wägnar och Tingskiötte Nielß Bengtzon
och hans hustru Elin Arfuedz dotter 1/3 i Boalt och gifuet
Jönß Bengtzon och Truet, Per, Item Systrarna Swen-
borgh, Kierstin, och Bengtz dotter och gifuet huar broderen
24 dlr och Systrerna 12 dlr. Så förståes och hans egen
broderloett i thenne 2/3.
Sammadagh Upsteegh för Rätten BefallningzMannen well:t
Haraldh Trolle, och eftter H K mttz wår alldra Nådigste uthkåra
dhe drottningz Alldre Nådigste giffne breff daterat Stockhollm
60v
denn [..] Och Tingskiötte Ehrligh och förståndigh
Jacob Broddaßon och hans hustru Segredh Jönß dåtter Cronohem
manet Tanßiöö Undher Skattahemmana Rätt och frijheet nu och i
tillkommandhe Tijdher och Ewerdeligh Ägendomb dock Crono
nes åhrliga uthlagor förbehålldna.
Sammadagh kom för rätta Karin Nielsz dotter barnfödd i Böek
hult huilken medh trenne sina systrar Böret, Bengta och Gun
nell bortkomme i theris unga åhr ået Calmara lähn och äro döda
båden theras fadher och modher och hafua tuenne farbrödher then
eene bohr i Wäszbo Jönsz i Flahult och then andre heeter Knutt i
Vllarph här i Sunnerboo, thesze döttrarna fordra nu oppå
att the skola haffwa i jordh att kräffia i Bökhulte gårdh 2 tunn
landh jordh, nu bleffwe faerbröderna åetfrågadhe huru her medh
ähr beskaffat emedhan the böhra wara therisz målszmäen om el
iest något woro till bästa och förklara sigh sålundha att huadh
som theras förälldrar kundhe äga till jordh thet förwände dhe och
förytradhe i therasz lijffztidh och förthenskull ther dhe elliest icke
kundhe bliffwa omolesterade willia dhe wäria sigh medh lagen.
Sammadagh tingfördes nu åeter för rätta Ingredh Joensz dötter i
Steenszhult och hennes mans brodher Dann Båtelffzon om huil
ka tillförendhe på tingett i Liungby den 22 Augustij ransa
katt bleff för thet mordet som ähr bleffwet bedrifwett
på Erick Bengtzon i Steenszhult aff orsaek thenne Erick
hadhe tillförendhe ihiällslagett Ingredesz man Torsten Bo
telffzon och att Ingredh och Dann scholle hafua leegt een öff
Sammadagh kom för rätta Karin Nielsz dotter barnfödd i Böek
hult huilken medh trenne sina systrar Böret, Bengta och Gun
nell bortkomme i theris unga åhr ået Calmara lähn och äro döda
båden theras fadher och modher och hafua tuenne farbrödher then
eene bohr i Wäszbo Jönsz i Flahult och then andre heeter Knutt i
Vllarph här i Sunnerboo, thesze döttrarna fordra nu oppå
att the skola haffwa i jordh att kräffia i Bökhulte gårdh 2 tunn
landh jordh, nu bleffwe faerbröderna åetfrågadhe huru her medh
ähr beskaffat emedhan the böhra wara therisz målszmäen om el
iest något woro till bästa och förklara sigh sålundha att huadh
som theras förälldrar kundhe äga till jordh thet förwände dhe och
förytradhe i therasz lijffztidh och förthenskull ther dhe elliest icke
kundhe bliffwa omolesterade willia dhe wäria sigh medh lagen.
Sammadagh tingfördes nu åeter för rätta Ingredh Joensz dötter i
Steenszhult och hennes mans brodher Dann Båtelffzon om huil
ka tillförendhe på tingett i Liungby den 22 Augustij ransa
katt bleff för thet mordet som ähr bleffwet bedrifwett
på Erick Bengtzon i Steenszhult aff orsaek thenne Erick
hadhe tillförendhe ihiällslagett Ingredesz man Torsten Bo
telffzon och att Ingredh och Dann scholle hafua leegt een öff
61r
werdådigh sälle wedh nampn Anders i Wiszliunga att giöra
thenne gerningen huilken för kort tidh sedhan är i Danmark
fast tagen och för samma saek justificerat som ähr at see
aff medhfölgiandhe danska act och domb, ähn inladhe lensz
mannen Jacob Broddaszon i Markaridh een wittneszbyrdh
schriffteligen författat unner godhe mäns nampn till wittnes
kalladhe woro hurulundha hon Ingredh sedhan hon ifrån Liung
by tingh heemkommen waer hafuer hafftz till förhöer och giö
ra een sandferdigh bekiennelse, wittnen woro hijtt stembdhe att
affleggia eedhen thet the och giordhe, nembl. Jacob Broddason
i Markaridh, Swen Åkeszon i Geetorph, Nielsz Månszon i
Fiärhollm, Trulsz Sonaszon i Gröeszhult, Swen i Grösz
hult och Larsz i Kiöphult och bleff aff rätten Ingredh för
manat att giffwa gran acht oppå samma wittneszbyrdh som
sålundha lydher och effterföljer.
Anno 1650 den 21 Septembris kom Torstens qwinna i Stensz
hult be:dh Ingredh Jons dotter i Stenszhult hijtt till Markarydh
och beswäradhe sigh för migh att Torstens brodher Dann i
Steenszhult schall haffwa henne owetterliget låtet inskriff
wa uthi een zedell att hon schulle hafua bekiendt att Anders
i Wäszliunga schulle sielff haffwa opburet betallningh aff
Ingredh i Steenszhult och således giör Chirstien i Abbelt o
skyldigh huilket Ingredh i Steenszhult högeligen neeka och så
ledes bekienner som effterföljer, först hafuer Torstens
brodher Dann handledh medh Chirstin i Ablelt således att
dhen som schulle skiuta ihiäll Ehrick i Steenszhult schulle haff
wa 20 dlr och Dann schulle medh andra slechten bethala dhe
19 dlr och den eena dhe schall Chirstien i Abbellt bethala, nähr
thenne gerningen huilken för kort tidh sedhan är i Danmark
fast tagen och för samma saek justificerat som ähr at see
aff medhfölgiandhe danska act och domb, ähn inladhe lensz
mannen Jacob Broddaszon i Markaridh een wittneszbyrdh
schriffteligen författat unner godhe mäns nampn till wittnes
kalladhe woro hurulundha hon Ingredh sedhan hon ifrån Liung
by tingh heemkommen waer hafuer hafftz till förhöer och giö
ra een sandferdigh bekiennelse, wittnen woro hijtt stembdhe att
affleggia eedhen thet the och giordhe, nembl. Jacob Broddason
i Markaridh, Swen Åkeszon i Geetorph, Nielsz Månszon i
Fiärhollm, Trulsz Sonaszon i Gröeszhult, Swen i Grösz
hult och Larsz i Kiöphult och bleff aff rätten Ingredh för
manat att giffwa gran acht oppå samma wittneszbyrdh som
sålundha lydher och effterföljer.
Anno 1650 den 21 Septembris kom Torstens qwinna i Stensz
hult be:dh Ingredh Jons dotter i Stenszhult hijtt till Markarydh
och beswäradhe sigh för migh att Torstens brodher Dann i
Steenszhult schall haffwa henne owetterliget låtet inskriff
wa uthi een zedell att hon schulle hafua bekiendt att Anders
i Wäszliunga schulle sielff haffwa opburet betallningh aff
Ingredh i Steenszhult och således giör Chirstien i Abbelt o
skyldigh huilket Ingredh i Steenszhult högeligen neeka och så
ledes bekienner som effterföljer, först hafuer Torstens
brodher Dann handledh medh Chirstin i Ablelt således att
dhen som schulle skiuta ihiäll Ehrick i Steenszhult schulle haff
wa 20 dlr och Dann schulle medh andra slechten bethala dhe
19 dlr och den eena dhe schall Chirstien i Abbellt bethala, nähr
61v
nu dhesze peningar woro uthloffwadhe och Chirstien i Ablellt schulle
dhem annamma bleff strax Ehrick ihiällskuten förr än som
någott uthlades men så snart Ehrick wardt ihiällskuten
kom Kirstin i Ablelt sielff till Ingredh i Steenszhult och
kraffdhe betallningh till dhen som skiött, då fick Kirstin
medh sigh aff Ingredh een skeppa miööll för 5 marker och ett paer
huijte ullstrumpor för 2 marker, sedhan sendhe Kirstin bodh till
Ingredh att hon schulle möta honom i marken strax hoes Ab
lelt, då fich Kirstin een gångh 6 marker peningar noch een gångh
12 marker peningar, noch gåel skijn 4 st för 4 dlr, noch 6 all lärefft
för 3 marker och bekienner Ingredh i Steenszhult att hon weett
sigh aldrigh see dhen som skut Ehrick ihiäll, mycket mindre han
dladhe något medh honom uthan Kirstin i Ablalt och Dann i
Steenszhult slutte kiöpet och Kirstin opbahr betallningen.
Dhetta ähr nu så Ingredes egen bekiennelse och erbiuder sigh
dhet på häradz tinget här oppe att willia stå widh. Nu tillspor
des Ingredh medh flitigh förmaningh thet hon wille hålla rett
wedh sanningen att sålundha tillgånget ähr som hon tillförende
bekiendt haffwer, dher till hon swaradhe att icke dhet ringa
ste hafuer emott thetta som nu sålundha opläszet och wittnadh
ähr, betygadhe hon och ehuru nu hennes mans broder Dann
Erichszon högeligen swerg therföre att hon rådde och samtych
te thetta och grant wiste om thetta opszåttet som sålundha
för hender hades och gick ährende emillan den danske bonden
Kirstien i Ablelt och Ingredh men intet war han hoes när
några peningar heller annat therföre uthgaffz, rätten före
hölt Ingredh om henne icke tyckte illa wara att hon sigh
dhem annamma bleff strax Ehrick ihiällskuten förr än som
någott uthlades men så snart Ehrick wardt ihiällskuten
kom Kirstin i Ablelt sielff till Ingredh i Steenszhult och
kraffdhe betallningh till dhen som skiött, då fick Kirstin
medh sigh aff Ingredh een skeppa miööll för 5 marker och ett paer
huijte ullstrumpor för 2 marker, sedhan sendhe Kirstin bodh till
Ingredh att hon schulle möta honom i marken strax hoes Ab
lelt, då fich Kirstin een gångh 6 marker peningar noch een gångh
12 marker peningar, noch gåel skijn 4 st för 4 dlr, noch 6 all lärefft
för 3 marker och bekienner Ingredh i Steenszhult att hon weett
sigh aldrigh see dhen som skut Ehrick ihiäll, mycket mindre han
dladhe något medh honom uthan Kirstin i Ablalt och Dann i
Steenszhult slutte kiöpet och Kirstin opbahr betallningen.
Dhetta ähr nu så Ingredes egen bekiennelse och erbiuder sigh
dhet på häradz tinget här oppe att willia stå widh. Nu tillspor
des Ingredh medh flitigh förmaningh thet hon wille hålla rett
wedh sanningen att sålundha tillgånget ähr som hon tillförende
bekiendt haffwer, dher till hon swaradhe att icke dhet ringa
ste hafuer emott thetta som nu sålundha opläszet och wittnadh
ähr, betygadhe hon och ehuru nu hennes mans broder Dann
Erichszon högeligen swerg therföre att hon rådde och samtych
te thetta och grant wiste om thetta opszåttet som sålundha
för hender hades och gick ährende emillan den danske bonden
Kirstien i Ablelt och Ingredh men intet war han hoes när
några peningar heller annat therföre uthgaffz, rätten före
hölt Ingredh om henne icke tyckte illa wara att hon sigh
62r
thetta rådet företaga skulle och sålundha på oloffligitt sätt och
wijsz hempnas sin mans dödh och icke kundhe tola sigh och låta gåå
honom på sin leigdh till tinge bleff effter thet war tå allare
dho liust, dher oppå hon swaradhe att hennes oförståndiga quin
no rådh och the onde rådhgiffuare hon hadhe aff sins mans slecht
och besynnerligh aff dhen danske karlen Kirstin i Ablelt så
och then sorgh hon hadhe fått öffwer sin ihiällslagne man kun
dhe hon icke lijdha dråparen som i gården bodde så nähra
under ögonen. Thenne saek hännstelltes uthi rättens
och nembdens betenkiandhe och till een enteligh och fullkom
meligh sentents och domb och gaffz nembden frest till
morgonen the kommo för rätten igen sigh her oppå förkla
ra.
Andre dagen när rätten satter waer framsteltes fångerna
wijsz hempnas sin mans dödh och icke kundhe tola sigh och låta gåå
honom på sin leigdh till tinge bleff effter thet war tå allare
dho liust, dher oppå hon swaradhe att hennes oförståndiga quin
no rådh och the onde rådhgiffuare hon hadhe aff sins mans slecht
och besynnerligh aff dhen danske karlen Kirstin i Ablelt så
och then sorgh hon hadhe fått öffwer sin ihiällslagne man kun
dhe hon icke lijdha dråparen som i gården bodde så nähra
under ögonen. Thenne saek hännstelltes uthi rättens
och nembdens betenkiandhe och till een enteligh och fullkom
meligh sentents och domb och gaffz nembden frest till
morgonen the kommo för rätten igen sigh her oppå förkla
ra.
Andre dagen när rätten satter waer framsteltes fångerna
Ingredh Jons dotter och Dann Erickszon och lagläsaren be
giäradhe att nembden wille förklara sigh oppå thenne saek.
Tå opsteegh dhen eldste ordhaffwande nembdemannen och gaff
thenna beskeedh för them alla att såszom the befinna huru
ricktige dhe danske rättegångz persohner ähre att låta straf
fet gåå öffwer them som her till hafua waret bråtzlige
och oskyldige på theras sidha förbliffwer förthenskull then
ne rätten och nembden aldeles wedh Sweriges lagh och
effter thet 31 Cap: i Konungl. B: och 44 Cap: i Eedzöre B:
kunna the icke befria Ingredh Jons dotters lijff. Belon
gande Dann Erickzon så befinner nembden honom icke wa
ra så mycket skyldigh uthan dömma honom för een rådzbahna
här till een stoer ynka seer man på bådha änkorna som
här före rätten ståå bitterligen gråta hafua på huar sin sijdha
många barn och inga män alt i een gårdh boendes, then andra
giäradhe att nembden wille förklara sigh oppå thenne saek.
Tå opsteegh dhen eldste ordhaffwande nembdemannen och gaff
thenna beskeedh för them alla att såszom the befinna huru
ricktige dhe danske rättegångz persohner ähre att låta straf
fet gåå öffwer them som her till hafua waret bråtzlige
och oskyldige på theras sidha förbliffwer förthenskull then
ne rätten och nembden aldeles wedh Sweriges lagh och
effter thet 31 Cap: i Konungl. B: och 44 Cap: i Eedzöre B:
kunna the icke befria Ingredh Jons dotters lijff. Belon
gande Dann Erickzon så befinner nembden honom icke wa
ra så mycket skyldigh uthan dömma honom för een rådzbahna
här till een stoer ynka seer man på bådha änkorna som
här före rätten ståå bitterligen gråta hafua på huar sin sijdha
många barn och inga män alt i een gårdh boendes, then andra
62v
dråparensz hustru och hans slecht som dråpet först giordhe på thenne
Ingredes man bedia mycket ödhmiukeligen för Ingredh Jons
dotters lijff och willia thetta oppå theras sidha gierna uthaff hier
tatt tillgiffwa och förlåtta, aff betrachtandhe att then som gier
ningen giordhe och läet sigh leja hafuer therföre stået sitt straff
nu nyligast i Danmark. Häradz allmoge bedher och flitigt för In
gredh Jons dotters lijffz förskoningh men will förmodha aff then
ne flittige och skarpe prosess några här wedh grentzen skola
taga sigh een skräck före oppå huilket om annorlundha
skier thenne nidrige räett wäll skall haffwa ett wakandhe öga
och alt thetta undher then högloffl. kongl. Giötarijkes hoffräetz
nådige resolution och wijdhare förklaringh.
Samma dagh tingfördes för rätta m: Jocum Snickare i Skeen
gifft man boendes på skattajordh om huilken på förledett la
ga tingh ähr ransakat och skriffteligen i domboeken infattatt
huruledes han nu i sommars ett åhr sedan war i Ryhollm och
arbethadhe och tijtt till honom war gånget ett löesz quinfolch be:dh
Elin Oluffz dotter i Öjarph att läna några daller peningar aff
honom them han Elins modher lofuat hadhe förrän han reeste
hemman åth och sålundha när hon Elin kom till Jocum Snic
kare fängnadhe han henne wäll bådhe medh öell och matt, när hon war
plägatt så rann honom i sinnet till att hafua widhare omgenge
medh henne och länte henne hues hoes sigh öfuer natten och rådde hen
ne medh barn huilket effter räkningen kom geråden öfuereens
40 weekor. Barnet hadhe hon på armen och wiste honom mott
ansichtet och sadhe, thetta är edert barn och war barnet aldelesz
lijkt honom för huilket han swergh och förbannar sigh aldelesz
wara oskyldigh, hon swor och beplichtadhe sigh på sin sidhoo att hon
Ingredes man bedia mycket ödhmiukeligen för Ingredh Jons
dotters lijff och willia thetta oppå theras sidha gierna uthaff hier
tatt tillgiffwa och förlåtta, aff betrachtandhe att then som gier
ningen giordhe och läet sigh leja hafuer therföre stået sitt straff
nu nyligast i Danmark. Häradz allmoge bedher och flitigt för In
gredh Jons dotters lijffz förskoningh men will förmodha aff then
ne flittige och skarpe prosess några här wedh grentzen skola
taga sigh een skräck före oppå huilket om annorlundha
skier thenne nidrige räett wäll skall haffwa ett wakandhe öga
och alt thetta undher then högloffl. kongl. Giötarijkes hoffräetz
nådige resolution och wijdhare förklaringh.
Samma dagh tingfördes för rätta m: Jocum Snickare i Skeen
gifft man boendes på skattajordh om huilken på förledett la
ga tingh ähr ransakat och skriffteligen i domboeken infattatt
huruledes han nu i sommars ett åhr sedan war i Ryhollm och
arbethadhe och tijtt till honom war gånget ett löesz quinfolch be:dh
Elin Oluffz dotter i Öjarph att läna några daller peningar aff
honom them han Elins modher lofuat hadhe förrän han reeste
hemman åth och sålundha när hon Elin kom till Jocum Snic
kare fängnadhe han henne wäll bådhe medh öell och matt, när hon war
plägatt så rann honom i sinnet till att hafua widhare omgenge
medh henne och länte henne hues hoes sigh öfuer natten och rådde hen
ne medh barn huilket effter räkningen kom geråden öfuereens
40 weekor. Barnet hadhe hon på armen och wiste honom mott
ansichtet och sadhe, thetta är edert barn och war barnet aldelesz
lijkt honom för huilket han swergh och förbannar sigh aldelesz
wara oskyldigh, hon swor och beplichtadhe sigh på sin sidhoo att hon
63r
sadhe santt och öfuertygadhe honom alt omgenget emädan the woro i
hopa, Jocum Snickare förmedelst han ähr een behållen och ach
tadh man blygdes han willia bekenna uthan war så enträgen och
iffrigh att han enteligh wille festa lagh huilket rätten och nemb
den till ett betenchiandhe och proff effterläet, nu kom haen
fram första tingdagen och hadhe förschaffat sigh 5 eller 6 st perso
ner gambla förloffwadhe knechter och andra slijka, när laghlä
szaren them frågadhe och togeligen förehölt att fast om the uoro
ringa här för werldenne så kostar theras siäll hoes Gudh så
mycket som för een rijk och begiärte att the kundhe fåå gåå
uth litet och betenchia sigh och i så matto sendhe dhe Mårten Hin
dricszon unnerfougdhen inn för rätten igen och lätt seja att the
intet wille gåå någon lagh medh Jocum Snickare, thär medh gaffz
honom frest till andra dagen igen och intett hadhe några eedh
mäen sigh och hadhe då sigh betenckt att fögo wijdhare thär om
willia protestera, orsaken han så wekadhe war thet att han
wille hafua een eller tuå giffta bönder medh sigh, kundhe tå så
dant intet gået giöra och emädan saeken ähr klara, rätten
och nembdhen grant see att han ähr skyldigh till gerningen och
förtenskuldh saekfelltes han effter thet 19 Cap: i Tingm B:
att huilken som fäster lagh och then icke fullgiör på förelagdhan
dagh och stundh ware fällter ået saeken och bötte som saek ähr
till, huar saek om sigh och thetta alt medh rätta.
Anno 1650 den 17 Junij höltz och gickz een laga häradz syen medh
lutther edszworne häradz nembdh emillan een gamull odhellby Iffla benemdh
beståendhe uthi ellofue heelgiärdz hemman skatta, crono och frelsze, Item
Runkarp på 2 heela frelszehemman, alla thesze å then eena sidhan klagan
dhe och edle och welb: Trulsz Kåesze för sin säteszgårdh Öjalt och sex st:
torph ther undher som uthi sin och sin faders sal. hoes Gudh den wellb:
Pedher Arfuedzon opbygdhe och optagne ähro swarandhe.
hopa, Jocum Snickare förmedelst han ähr een behållen och ach
tadh man blygdes han willia bekenna uthan war så enträgen och
iffrigh att han enteligh wille festa lagh huilket rätten och nemb
den till ett betenchiandhe och proff effterläet, nu kom haen
fram första tingdagen och hadhe förschaffat sigh 5 eller 6 st perso
ner gambla förloffwadhe knechter och andra slijka, när laghlä
szaren them frågadhe och togeligen förehölt att fast om the uoro
ringa här för werldenne så kostar theras siäll hoes Gudh så
mycket som för een rijk och begiärte att the kundhe fåå gåå
uth litet och betenchia sigh och i så matto sendhe dhe Mårten Hin
dricszon unnerfougdhen inn för rätten igen och lätt seja att the
intet wille gåå någon lagh medh Jocum Snickare, thär medh gaffz
honom frest till andra dagen igen och intett hadhe några eedh
mäen sigh och hadhe då sigh betenckt att fögo wijdhare thär om
willia protestera, orsaken han så wekadhe war thet att han
wille hafua een eller tuå giffta bönder medh sigh, kundhe tå så
dant intet gået giöra och emädan saeken ähr klara, rätten
och nembdhen grant see att han ähr skyldigh till gerningen och
förtenskuldh saekfelltes han effter thet 19 Cap: i Tingm B:
att huilken som fäster lagh och then icke fullgiör på förelagdhan
dagh och stundh ware fällter ået saeken och bötte som saek ähr
till, huar saek om sigh och thetta alt medh rätta.
Anno 1650 den 17 Junij höltz och gickz een laga häradz syen medh
lutther edszworne häradz nembdh emillan een gamull odhellby Iffla benemdh
beståendhe uthi ellofue heelgiärdz hemman skatta, crono och frelsze, Item
Runkarp på 2 heela frelszehemman, alla thesze å then eena sidhan klagan
dhe och edle och welb: Trulsz Kåesze för sin säteszgårdh Öjalt och sex st:
torph ther undher som uthi sin och sin faders sal. hoes Gudh den wellb:
Pedher Arfuedzon opbygdhe och optagne ähro swarandhe.
63v
och ähr medh thenne laglige eskadhe syen sålundha procederat som
nu her effter författat blifuer, efftersåszom på någre förlupne
tingh förschreffne bollbyes åboer sigh högeligen hafua ankla
gatt huruledes them uthaff welb: Trulsz Kåesze een stor oboteligh
skadha tillfogatt blifuer i dett att han nu på någre åhr bort åth
på 8 och 3 åhr tillgiörandes hafuer låtett opbygga trenne nyia
torph föruthan dhe andra som i hans faders tidh opbygdhe bleffwe
in oppå bollbyens grundh och ägendomb och thes omlagdhe och tillhö
rige råå och röer oppå een skiön eekeskogh Klaabeen benemdh
som odhellbyen hafuer sig fämark uthi och huar thetta schulle len
gre continueras blefue thet förbe:te store odellby till een full
kombligh ruin att the nepligen ået sigh ett laes gårdafångh heller
wedabrandh bekomma kundhe, ähr och förståendes att föruthan
thesze rettmätige och nödhtwungne klagare finnas och fiorton andra
heelgiärdz hemman huilka aff vhrminnes tidher hafua hafft rett
tillgångh medh näffra fläett, timber och gårdafångh som är preste
gården Liunga, Läszaredh och Boarpa byar uthi förbe:te skogh [..]
thet nampnet nöttiabohll, nu ehuru parterna hafua bleffuet
styrkte och tillrådde till een christeligh och godh förlichningh om thet
elliest hadhe funnes sigh mögeligh att giöra låtta, hafuer tå icke
kunnat wjnna något uthszlagh ther till och förtenschull att giö
ra åklagarna till ett tillbörliget nöjo effter lagen hafuer lagh
läszaren medh nembden gifuet them alle som jordägandhe äre een
wisz schriffteligh beskiedd på föreschrefne dagh och dato thenna syn
berammatt waer och sålundha hafua the alle som icke hafua sielfue
tillstädes kommett i egne perszoner hafft sina fullmechtige medh full
machter bekräfftadhe medh dheras egne händer och angebohrne sig
näter för cronones heemman att swara och des rett i acht taga
waer häradzfougden well:t Haralldh Trolle i Isziöa och sålunda
möttes dhe alle åett bådhe alle klaganderna medh dheras wittne och
nu her effter författat blifuer, efftersåszom på någre förlupne
tingh förschreffne bollbyes åboer sigh högeligen hafua ankla
gatt huruledes them uthaff welb: Trulsz Kåesze een stor oboteligh
skadha tillfogatt blifuer i dett att han nu på någre åhr bort åth
på 8 och 3 åhr tillgiörandes hafuer låtett opbygga trenne nyia
torph föruthan dhe andra som i hans faders tidh opbygdhe bleffwe
in oppå bollbyens grundh och ägendomb och thes omlagdhe och tillhö
rige råå och röer oppå een skiön eekeskogh Klaabeen benemdh
som odhellbyen hafuer sig fämark uthi och huar thetta schulle len
gre continueras blefue thet förbe:te store odellby till een full
kombligh ruin att the nepligen ået sigh ett laes gårdafångh heller
wedabrandh bekomma kundhe, ähr och förståendes att föruthan
thesze rettmätige och nödhtwungne klagare finnas och fiorton andra
heelgiärdz hemman huilka aff vhrminnes tidher hafua hafft rett
tillgångh medh näffra fläett, timber och gårdafångh som är preste
gården Liunga, Läszaredh och Boarpa byar uthi förbe:te skogh [..]
thet nampnet nöttiabohll, nu ehuru parterna hafua bleffuet
styrkte och tillrådde till een christeligh och godh förlichningh om thet
elliest hadhe funnes sigh mögeligh att giöra låtta, hafuer tå icke
kunnat wjnna något uthszlagh ther till och förtenschull att giö
ra åklagarna till ett tillbörliget nöjo effter lagen hafuer lagh
läszaren medh nembden gifuet them alle som jordägandhe äre een
wisz schriffteligh beskiedd på föreschrefne dagh och dato thenna syn
berammatt waer och sålundha hafua the alle som icke hafua sielfue
tillstädes kommett i egne perszoner hafft sina fullmechtige medh full
machter bekräfftadhe medh dheras egne händer och angebohrne sig
näter för cronones heemman att swara och des rett i acht taga
waer häradzfougden well:t Haralldh Trolle i Isziöa och sålunda
möttes dhe alle åett bådhe alle klaganderna medh dheras wittne och
64r
skiäll såszom och edle och welb: Trulsz Kåesze medh sin sohn welb: Anners
Kåesze swaranderna wedh syneplatzen ther then angåå skulle och
effter welb: Trulsz Kåesze war någott swagh aff ållderdom och icke
så förmåtto att följa, altså bleff hans sohn Anners Kåesze fölg
achtigh synen ifrån begynnelszen och till enden, och klaganderna
förde synemennerna till theras första hufuudmerke nembl. i [..]
[..] ther lågh een stoer jordfast steen och 3 andra stodho bredhe
wedh honom ett laggilt råmerke såszom och alla samtychte uthi
huilket möttes 3 sochners åtskilldnatt Agunnarydh, Liunga och
Pietterydh, ther ifrån reete linea heller compass rett söder i
een eekebackz vdde på een anlidh nidh emott siöen i Öijalta
gierdhe ther fans een stoer jordfast steen och 4 andre hoes
honom lagligen och effter ordningen lagdhe woro och gambla mäen
bekendhe att för några åhr sedan lågh ther vnder linnekäell
huilket nu intett fans ther, thetta bleff aff nembden gillat
för ett fullkombligitt råmerke och åtskillnatt emillan Iffla
by och Öijalta säteszgårdh, ähn widhare till Öijalta wadh och thet
blifuer nu nembdt Öijallta damb men thet ordet Öijalta wadh
fins uthi Trulsz Kåeszes gambla breff, wedh thenne dammen
bewijszas fullkommeligen att Trulsz Kåeszes fader sal. Per
Arfuedzon och för Öijalt och the bönderna som bodde i Iffla by
bytte then åhlen the ther finge ½ parten huar thera sin emillan,
her tager åhen wedh och skillier nedh åth i söder Pietteredz och
Liunga sochner, till thet femte uthi Pietteredz wadh ther hoes
ligger een engh wedh åen och the nybögdhe torpen strax hoes
på samma sidho som Iffla by häfdhar och brukar i thenne
dagh, så i Kiexleoes ther finnes och ett approbeerligt rå
merke 5 st: laggilla steenar, her tages sidhomerken wedh
[..] så i Lindöena på een slätt liungbacke ther fans och ett lag
gilt steenmerke 5 st: steenar. 8: så better i wäster
uthi ett stort kiärr på een högh liungbacke ther fans een högh
Kåesze swaranderna wedh syneplatzen ther then angåå skulle och
effter welb: Trulsz Kåesze war någott swagh aff ållderdom och icke
så förmåtto att följa, altså bleff hans sohn Anners Kåesze fölg
achtigh synen ifrån begynnelszen och till enden, och klaganderna
förde synemennerna till theras första hufuudmerke nembl. i [..]
[..] ther lågh een stoer jordfast steen och 3 andra stodho bredhe
wedh honom ett laggilt råmerke såszom och alla samtychte uthi
huilket möttes 3 sochners åtskilldnatt Agunnarydh, Liunga och
Pietterydh, ther ifrån reete linea heller compass rett söder i
een eekebackz vdde på een anlidh nidh emott siöen i Öijalta
gierdhe ther fans een stoer jordfast steen och 4 andre hoes
honom lagligen och effter ordningen lagdhe woro och gambla mäen
bekendhe att för några åhr sedan lågh ther vnder linnekäell
huilket nu intett fans ther, thetta bleff aff nembden gillat
för ett fullkombligitt råmerke och åtskillnatt emillan Iffla
by och Öijalta säteszgårdh, ähn widhare till Öijalta wadh och thet
blifuer nu nembdt Öijallta damb men thet ordet Öijalta wadh
fins uthi Trulsz Kåeszes gambla breff, wedh thenne dammen
bewijszas fullkommeligen att Trulsz Kåeszes fader sal. Per
Arfuedzon och för Öijalt och the bönderna som bodde i Iffla by
bytte then åhlen the ther finge ½ parten huar thera sin emillan,
her tager åhen wedh och skillier nedh åth i söder Pietteredz och
Liunga sochner, till thet femte uthi Pietteredz wadh ther hoes
ligger een engh wedh åen och the nybögdhe torpen strax hoes
på samma sidho som Iffla by häfdhar och brukar i thenne
dagh, så i Kiexleoes ther finnes och ett approbeerligt rå
merke 5 st: laggilla steenar, her tages sidhomerken wedh
[..] så i Lindöena på een slätt liungbacke ther fans och ett lag
gilt steenmerke 5 st: steenar. 8: så better i wäster
uthi ett stort kiärr på een högh liungbacke ther fans een högh
64v
nampnkunnigh reester steen Pinhallen benemdh och ther stodh een an
nor steen brede wedh honom. 9: Åetter better wäster i Krösznaöija een
stoer trehörnat liggandes oppå een annor stoer jordfast steen och
thär är hörnemerkett emillan Pietteredh, Liunga och Hambna soch
ner så och för Iffla by ett sidhomerke.
Edle och welb: Trulsz Perszon beropar sigh oppå thesze effterfölgan
dhe merken tijtt han förmeenar sin rett och ägendomb hafua och så
lundha skillia ther medh then gamble byen Iffla medh alle dhe andre kla
ganderna ifrån Klaabeens skogh, nembl. 1: i Klaabeens udd
ther fans ett merke som han will sigh tillmätta huilkett intet gieller
för honom huilket bewijszas är ett sochnamerke emillan Hamb
na och Liunga. 2: Ther ifrån i Börköen ther lågh een stoer steen
och een annor kastader ett stycke ther ifrån i liungett, thetta mer
ket ogilladhe nembdhen. 3: Sedhan ået siöen och een stoer halfier
dingz wägh för änn then togh wedh och inte merke fans ther emillan
huarket litet eller stortt. Her medh ändade laghläszaren medh nembden
att see begges dheras skiäll eij heller hadhe dhe flere att framwijsza och
när the sålundha kommo op till dhe opbygdhe torpen höllo dhe dher een
stundh och theras wilkor och lägenheet besågo, effterfrågade nåegra
skiäll och wittne om någon fans som wiste för sanno att seja om någon
mintes något torph ther wara opbygdt, tå framsteego thesze tuenne
aff Liunga sochn i kyrkiones nembdh och snarast sagt dhe beste och förnemb
ste dannemäen i sochnen nembl. Torkell Brandh i Läszaredh och
Bengt Höek i Boarph och på dheras siäll och saligheett wittnadhe att
ther thesze torpen nu finnas opbygdhe hafua the tå the woro så stora the
kunne kiöra oxar till skogz och folgdhe theras förälldrar höggo dhe
och heemkiörde stufue timber huilket ännu står på dheras gårdar och
thet taget på samma rum och stelle som nu torpen finnes bögdhe wara
vndantagandes ett heemman Råke weh nampn och dhet weet ingen huru
dheet tillkommet ähr, ytermehra beuijstes och aff näruarande ährlige och
trouerdige dannemäen att såszom uthi sal. Peder Arfuedzons tidh
tå han waer een förnembligh och högbetrodd man her i häradet och hadhe
medh sin sal. k. huszfru ett besynnerligett gott nampn
nor steen brede wedh honom. 9: Åetter better wäster i Krösznaöija een
stoer trehörnat liggandes oppå een annor stoer jordfast steen och
thär är hörnemerkett emillan Pietteredh, Liunga och Hambna soch
ner så och för Iffla by ett sidhomerke.
Edle och welb: Trulsz Perszon beropar sigh oppå thesze effterfölgan
dhe merken tijtt han förmeenar sin rett och ägendomb hafua och så
lundha skillia ther medh then gamble byen Iffla medh alle dhe andre kla
ganderna ifrån Klaabeens skogh, nembl. 1: i Klaabeens udd
ther fans ett merke som han will sigh tillmätta huilkett intet gieller
för honom huilket bewijszas är ett sochnamerke emillan Hamb
na och Liunga. 2: Ther ifrån i Börköen ther lågh een stoer steen
och een annor kastader ett stycke ther ifrån i liungett, thetta mer
ket ogilladhe nembdhen. 3: Sedhan ået siöen och een stoer halfier
dingz wägh för änn then togh wedh och inte merke fans ther emillan
huarket litet eller stortt. Her medh ändade laghläszaren medh nembden
att see begges dheras skiäll eij heller hadhe dhe flere att framwijsza och
när the sålundha kommo op till dhe opbygdhe torpen höllo dhe dher een
stundh och theras wilkor och lägenheet besågo, effterfrågade nåegra
skiäll och wittne om någon fans som wiste för sanno att seja om någon
mintes något torph ther wara opbygdt, tå framsteego thesze tuenne
aff Liunga sochn i kyrkiones nembdh och snarast sagt dhe beste och förnemb
ste dannemäen i sochnen nembl. Torkell Brandh i Läszaredh och
Bengt Höek i Boarph och på dheras siäll och saligheett wittnadhe att
ther thesze torpen nu finnas opbygdhe hafua the tå the woro så stora the
kunne kiöra oxar till skogz och folgdhe theras förälldrar höggo dhe
och heemkiörde stufue timber huilket ännu står på dheras gårdar och
thet taget på samma rum och stelle som nu torpen finnes bögdhe wara
vndantagandes ett heemman Råke weh nampn och dhet weet ingen huru
dheet tillkommet ähr, ytermehra beuijstes och aff näruarande ährlige och
trouerdige dannemäen att såszom uthi sal. Peder Arfuedzons tidh
tå han waer een förnembligh och högbetrodd man her i häradet och hadhe
medh sin sal. k. huszfru ett besynnerligett gott nampn
65r
och hans grannar tå intett gerna wille hafua hans otyckio och
igenom thet tillfellett kom han till att opszettia dhe 3 första torpen doch
hölt han torpen i så skarph aga att dhe schulle intett förarga Iffla bo
erna och när them någon gångh hafua runnet i sinnet att sambla sigh till
hopa och gått bort och wellat hugget torpen uth, tå hafuer Trulsz
Perszons moder fru Malin kommet them till mötes medh gået öell och
mölska och tracterat dhem ganska well och giort dhem druchna och lustige
och sålunda then eene gången effter den andra gått ther ifrån och icke
fullbordat sin willia, i medler tidh är och welb: Trulsz Perszon kommett
till att boo oppå een gårdh i Iffla by och förtrett förnembligt embethe
för häradet och altszå leffuat och hafft ett gått umgenge medh sina gran
nar för huilket eij heller wille hafua hans ouenskaph aff honom och
mychet mindre giöra honom emott att förarga faderen medh samma torph
och i alla måtto lagdhe sålundha welbe:te Trulsz Kåesze att hafua ett gået corre
spondentz medh them emedan han sågh och well wiste att Öijalta gårdh honom
effter sin faders dödh till arffz falla skulle, ett ähr och att besinna att tå
welbe:te Trulsz Kåesze bodde uthi Iffla by bruckte han till then gården
som han bodde oppå een stoer madh som nu kallas Kiärrengen belägen in
wedh bollbyens swjnewall och på bydszens allmenningh och sedan han
flotte ther ifrån till Öijalt hafwer han alt sedan henne häfdat och brukat
huilket synes aldeles wara orett giordt ty om samma engh egen
teligen hörde till then gården som han tå bodde oppå wedh then tidhen
borde then och nu ligga ther till och samma gårdh tillhörer nu een annor
frelseman, warder thenna engh och under samma synedomb begrijpen
och ther welb:te Trulsz Perszon nu på någre fåå åhr icke så högt hadhe
skadeligen förargat thesz nödtuugne åklagare medh the torpen han åhr
effter åhr låter opszettia och skogen inkrekta, nedhugga och förderfua
förmenandes them som ther till rett hafua att icke kunna åthniuta huadh
them laghligen tilkommer, tå hadhe dhe uell dhenne saken låta beroa
och lagläszaren medh nembden begierade dilation till att fella een abso
lute sententz her oppå till nästa tingh ther effter och att parterna
förste tingzdagen uille comparera för rätten tå uille the sigh ther op
på förklara medh een endtligh åetskilldnatt så frampt saeken them
emillan icke kundhe blifua billagt och föreenat.
igenom thet tillfellett kom han till att opszettia dhe 3 första torpen doch
hölt han torpen i så skarph aga att dhe schulle intett förarga Iffla bo
erna och när them någon gångh hafua runnet i sinnet att sambla sigh till
hopa och gått bort och wellat hugget torpen uth, tå hafuer Trulsz
Perszons moder fru Malin kommet them till mötes medh gået öell och
mölska och tracterat dhem ganska well och giort dhem druchna och lustige
och sålunda then eene gången effter den andra gått ther ifrån och icke
fullbordat sin willia, i medler tidh är och welb: Trulsz Perszon kommett
till att boo oppå een gårdh i Iffla by och förtrett förnembligt embethe
för häradet och altszå leffuat och hafft ett gått umgenge medh sina gran
nar för huilket eij heller wille hafua hans ouenskaph aff honom och
mychet mindre giöra honom emott att förarga faderen medh samma torph
och i alla måtto lagdhe sålundha welbe:te Trulsz Kåesze att hafua ett gået corre
spondentz medh them emedan han sågh och well wiste att Öijalta gårdh honom
effter sin faders dödh till arffz falla skulle, ett ähr och att besinna att tå
welbe:te Trulsz Kåesze bodde uthi Iffla by bruckte han till then gården
som han bodde oppå een stoer madh som nu kallas Kiärrengen belägen in
wedh bollbyens swjnewall och på bydszens allmenningh och sedan han
flotte ther ifrån till Öijalt hafwer han alt sedan henne häfdat och brukat
huilket synes aldeles wara orett giordt ty om samma engh egen
teligen hörde till then gården som han tå bodde oppå wedh then tidhen
borde then och nu ligga ther till och samma gårdh tillhörer nu een annor
frelseman, warder thenna engh och under samma synedomb begrijpen
och ther welb:te Trulsz Perszon nu på någre fåå åhr icke så högt hadhe
skadeligen förargat thesz nödtuugne åklagare medh the torpen han åhr
effter åhr låter opszettia och skogen inkrekta, nedhugga och förderfua
förmenandes them som ther till rett hafua att icke kunna åthniuta huadh
them laghligen tilkommer, tå hadhe dhe uell dhenne saken låta beroa
och lagläszaren medh nembden begierade dilation till att fella een abso
lute sententz her oppå till nästa tingh ther effter och att parterna
förste tingzdagen uille comparera för rätten tå uille the sigh ther op
på förklara medh een endtligh åetskilldnatt så frampt saeken them
emillan icke kundhe blifua billagt och föreenat.
65v
Anno 1650 den 29 Octobris höltz laga tingh medh
Sunnerboo häradh å rettan tingzplatz Hambnadha öffwerwarandes i edle
och welb: herren landzhöffdingens stelle hr Bengt Bagges boockhol
laren ehrebyrdigh och högachtadh Johan Johanszon i Wexiöö, Item hä
radzfougden ther sammastädes ehrligh och well:t Haraldh Trolle i
Isziöa sampt häradz eedhsworne nembdhemäen.
Sammadagh framkommo för rätta någre bönder ifråen
Iffla by fullmechtige för sigh och sine grannar huilka hafua hollet
een laga häradz syen emoet edle och welb: Truls Perszon Kåesze
till Öijalt för sin säteszgårdh och sine torpare nu nest förwekne
dhen 17 Junij eodem anno och woro domb begierandes i sam
ma saek och emedan welb: Trulsz Kåesze absenterade sigh her
ifrån retten ehuru han lagligen well stembdher waer och fram
sendhe sin uthskichadhe Jöns Simonszon att höra oppå dommen
och ther han förnam honom falla dommen emott hadhe han fåett ho
nom wadhepeningar medh sigh och effter såszom nembdhen thetta
måhll och ährendhe hafua hafft noghsampt uthi ett noga och flitigt
betenchiandhe gaff förthenskull then älste nembdhemannen ordet
för them alla sålundha att alla the råå och steenmerke som bön
derna uthi Iffla by medh theras medparticipanter som uthi före
gågne syneacht finnas antechnadhe merke ifrån merkie
jemwell och på the trouerdige eedeliga wittnen dömmer
nembdhen alla theras gilla och krafftige å theras sidho och welb:
Trulsz Kåeszes företagne skiäll ogilla och dömma sålundha dhe alla
Sunnerboo häradh å rettan tingzplatz Hambnadha öffwerwarandes i edle
och welb: herren landzhöffdingens stelle hr Bengt Bagges boockhol
laren ehrebyrdigh och högachtadh Johan Johanszon i Wexiöö, Item hä
radzfougden ther sammastädes ehrligh och well:t Haraldh Trolle i
Isziöa sampt häradz eedhsworne nembdhemäen.
| Nembdhen | |
| Pedher Bengtzon i Tråtteszlöeff | Per Månszon i Bierszaredh |
| Joen Jönszon i Rydh | Knutt i Bollmaredh |
| Åke i Ragnellekiöph | Per i Brekennetorph |
| Nielsz i Romborna | Måns Johanszon i Ångellstadh |
| Arffwedh i Wiggåesza | Matthes i Lundhen |
| Joen Annerszon i Bergheem | Börge Kråek i Långaskogh |
Sammadagh framkommo för rätta någre bönder ifråen
Iffla by fullmechtige för sigh och sine grannar huilka hafua hollet
een laga häradz syen emoet edle och welb: Truls Perszon Kåesze
till Öijalt för sin säteszgårdh och sine torpare nu nest förwekne
dhen 17 Junij eodem anno och woro domb begierandes i sam
ma saek och emedan welb: Trulsz Kåesze absenterade sigh her
ifrån retten ehuru han lagligen well stembdher waer och fram
sendhe sin uthskichadhe Jöns Simonszon att höra oppå dommen
och ther han förnam honom falla dommen emott hadhe han fåett ho
nom wadhepeningar medh sigh och effter såszom nembdhen thetta
måhll och ährendhe hafua hafft noghsampt uthi ett noga och flitigt
betenchiandhe gaff förthenskull then älste nembdhemannen ordet
för them alla sålundha att alla the råå och steenmerke som bön
derna uthi Iffla by medh theras medparticipanter som uthi före
gågne syneacht finnas antechnadhe merke ifrån merkie
jemwell och på the trouerdige eedeliga wittnen dömmer
nembdhen alla theras gilla och krafftige å theras sidho och welb:
Trulsz Kåeszes företagne skiäll ogilla och dömma sålundha dhe alla
66r
the torpen vth som i sal. Pedher Arffwedzons och sedhermehra i
Trulsz Kåeszes tidh opbygdhe ähro på förbe:te Klaabeens skogh effter
thet 26 Cap: i Bygn B: i landzlagen och nu ytermehra effter dhen
14 och 18 punchten uthi H K M:tz wåer aldranådigste regerandhe
drottningz uthgågne och trychte skogzordningh och ware sålundha
her medh thenne nedrige rättz fullkomblige på theras eedh och sam
weetz wägnar een åttskilldnatt, domb och förklaringh. Her e
mott läet welb: juncher Trulsz samma dagh och stadh framleggia
sine appellations peningar 3 marker oppå tingtafflan vndher een
laghmans syen och domb.
Till ytermera wiszo at sålunda noga och effter
ytersta flijtt å tinget ransakat och afdömbdt
ähr witnar och bekräfftes täta medh häradz
insegell jämpte lagläsarens egen vnderschrefwen
handh ocn signäte. Actum ut supra.
Jönsz Håkonszon
Stalenus
Trulsz Kåeszes tidh opbygdhe ähro på förbe:te Klaabeens skogh effter
thet 26 Cap: i Bygn B: i landzlagen och nu ytermehra effter dhen
14 och 18 punchten uthi H K M:tz wåer aldranådigste regerandhe
drottningz uthgågne och trychte skogzordningh och ware sålundha
her medh thenne nedrige rättz fullkomblige på theras eedh och sam
weetz wägnar een åttskilldnatt, domb och förklaringh. Her e
mott läet welb: juncher Trulsz samma dagh och stadh framleggia
sine appellations peningar 3 marker oppå tingtafflan vndher een
laghmans syen och domb.
Till ytermera wiszo at sålunda noga och effter
ytersta flijtt å tinget ransakat och afdömbdt
ähr witnar och bekräfftes täta medh häradz
insegell jämpte lagläsarens egen vnderschrefwen
handh ocn signäte. Actum ut supra.
Jönsz Håkonszon
Stalenus
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:16 (1650-1651) Bild 69 / sid 1 (AID: v49324.b69.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |