| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 255 / sid 49 (AID: v49327.b255.s49, NAD: SE/VALA/0382503) |
48
Sammadagh instelte sigh för retten Nielsz Gunmundzons hustru
i Yttragårdh hust: Anna Matz dötter och gaff tilkiänna att
hon hadhe testamenterat sin sösterdötter Ingeborgh Simons dötter
all dhen löeszöre som effter hennas dödh falla kan, huilket
hon berättar wara hennas rätta aflinge, mannen Niels Gud
mundzon war och tilstädes och dhet samptyckte och bägge be
giäradhe samma testamente måtte till större säkerheet att
dhet oryggeligen hållas skulle och så i protocollet inskriff
was och för godt ärkiännas huilket lyder ordh ifrån ordh
som följer.
För alla godha män som dhätta breff läszandes eller hörandes
wara bekiänner iagh Anna Mathisza dötter i Yttragårdh
och här medh sandfärdeligen betygar dhet iagh hafwer medh
moget och noga betänckiandhe hoes migh beslutit att testa
mentera min sösterdötter Ingeborgh Simons dötter som nu är
hoes migh all dhen löeszöre som faller till arfz effter min dödh
effter dhet är aflinge godz och dhet för efftersch:ne orsaker,
Först att hon är ett fattigt och faderlöst barn, till dhet andra
hafuer hon waret een rundh tidh een trogen och lydigh
tiänarinna hoes migh, och nu till dhet tredie kommer hon
på dätta sättet uthj ecktenskap medh min k: mans eende sohn
som ähr osz och lydigh och altidh till tiänst, vthj anseande hafuer
iagh till dhet fiärde att iagh nu ålldrigh är och hafuer inga barn
att hålla migh in till dher min man något dödeliget oppakom
me, uthan förmenar migh nu således kunna hafua hoes dhem uthj
min lifztidh boningh och heemuist och på dhät dätta mitt goda
upsået och testamente må framdeles ständigt och krafftigt
blifua begiärer iagh tiänstödmiukeligen af dhen ährebare och
lofl: rätten att han dätta bredhe widh wittnen ratificerar och
bekräfftar, datum tinget Kiäskhult d 30 Sept: A:o 1656.
Nicolaus Collinus Giötherydensis Johan Gisaszohn Rampn
i Yttragårdh hust: Anna Matz dötter och gaff tilkiänna att
hon hadhe testamenterat sin sösterdötter Ingeborgh Simons dötter
all dhen löeszöre som effter hennas dödh falla kan, huilket
hon berättar wara hennas rätta aflinge, mannen Niels Gud
mundzon war och tilstädes och dhet samptyckte och bägge be
giäradhe samma testamente måtte till större säkerheet att
dhet oryggeligen hållas skulle och så i protocollet inskriff
was och för godt ärkiännas huilket lyder ordh ifrån ordh
som följer.
För alla godha män som dhätta breff läszandes eller hörandes
wara bekiänner iagh Anna Mathisza dötter i Yttragårdh
och här medh sandfärdeligen betygar dhet iagh hafwer medh
moget och noga betänckiandhe hoes migh beslutit att testa
mentera min sösterdötter Ingeborgh Simons dötter som nu är
hoes migh all dhen löeszöre som faller till arfz effter min dödh
effter dhet är aflinge godz och dhet för efftersch:ne orsaker,
Först att hon är ett fattigt och faderlöst barn, till dhet andra
hafuer hon waret een rundh tidh een trogen och lydigh
tiänarinna hoes migh, och nu till dhet tredie kommer hon
på dätta sättet uthj ecktenskap medh min k: mans eende sohn
som ähr osz och lydigh och altidh till tiänst, vthj anseande hafuer
iagh till dhet fiärde att iagh nu ålldrigh är och hafuer inga barn
att hålla migh in till dher min man något dödeliget oppakom
me, uthan förmenar migh nu således kunna hafua hoes dhem uthj
min lifztidh boningh och heemuist och på dhät dätta mitt goda
upsået och testamente må framdeles ständigt och krafftigt
blifua begiärer iagh tiänstödmiukeligen af dhen ährebare och
lofl: rätten att han dätta bredhe widh wittnen ratificerar och
bekräfftar, datum tinget Kiäskhult d 30 Sept: A:o 1656.
Nicolaus Collinus Giötherydensis Johan Gisaszohn Rampn
49
När nu dätta testamentet war upläszet frågades om h: Anna hadhe
sin ägendomb erfft eller förwärffwat, tå swarades, hwadh
goet hon hadhe dhet war hennas eget affwell och således råd
de dhär medh giöra huadh hon wille och dheszföruthan testamen
terade hon icke någon willfremmat uthan sin egen sösterdötter
huilken och henne een longligh tidh troligen tiänt hadhe och
jemwäll belofuat sigh ytterligare all ödhmiuk ähra och
tiänst att beuisza och således dhätta testamente wäll för
tiänt dhet hon och begiäradhe rätten wille handhaffwa
altså bleff beuilliat samma testamente i protocollet in
skrifwa och een attest här om mäddeeltes.
Stranridaren Jönsz Jönson anklagade een be:dh Torsten
Nielszon i Wiszliunga een dansk man att han hadhe infört
öfuer gräntzen ett halfft liszlb toback begiärandes dhet måtte
honom påläggias effter ordningen plichta, Torsten Nielszon
begiäradhe slippa mädh dubell tull och badz före, rätten
kundhe icke uthan bliffwa widh sielfua placatet och såle
des dömmer tobaket wara confischerat och sedan
böta 40 marker till compag: och stranridaren.
Sammadagh insinuerade i retten Larsz Tykason i Häll
singborgh een skrifft huaruthinnan han sigh högeligen beswä
radhe att förledne åhr 1655 d 8 Octob: hafuer han reest
till Swerige effter een tiänstepiga och tå bracht mädh
sigh något toback till 2 ½ lb huilket toback mädh een
gullringh och tullzedell stranridaren Jöns Jönszon
honom mädh gewalt afftogh, såszom och nödgat honom
gifwa sigh een handskrifft på 10 dr.
sin ägendomb erfft eller förwärffwat, tå swarades, hwadh
goet hon hadhe dhet war hennas eget affwell och således råd
de dhär medh giöra huadh hon wille och dheszföruthan testamen
terade hon icke någon willfremmat uthan sin egen sösterdötter
huilken och henne een longligh tidh troligen tiänt hadhe och
jemwäll belofuat sigh ytterligare all ödhmiuk ähra och
tiänst att beuisza och således dhätta testamente wäll för
tiänt dhet hon och begiäradhe rätten wille handhaffwa
altså bleff beuilliat samma testamente i protocollet in
skrifwa och een attest här om mäddeeltes.
Stranridaren Jönsz Jönson anklagade een be:dh Torsten
Nielszon i Wiszliunga een dansk man att han hadhe infört
öfuer gräntzen ett halfft liszlb toback begiärandes dhet måtte
honom påläggias effter ordningen plichta, Torsten Nielszon
begiäradhe slippa mädh dubell tull och badz före, rätten
kundhe icke uthan bliffwa widh sielfua placatet och såle
des dömmer tobaket wara confischerat och sedan
böta 40 marker till compag: och stranridaren.
Sammadagh insinuerade i retten Larsz Tykason i Häll
singborgh een skrifft huaruthinnan han sigh högeligen beswä
radhe att förledne åhr 1655 d 8 Octob: hafuer han reest
till Swerige effter een tiänstepiga och tå bracht mädh
sigh något toback till 2 ½ lb huilket toback mädh een
gullringh och tullzedell stranridaren Jöns Jönszon
honom mädh gewalt afftogh, såszom och nödgat honom
gifwa sigh een handskrifft på 10 dr.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 255 / sid 49 (AID: v49327.b255.s49, NAD: SE/VALA/0382503) |