| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 244 / sid 27 (AID: v49327.b244.s27, NAD: SE/VALA/0382503) |
26
annat kundhe see eller dömma ähn att dhen war af skalckar nyligen till att
föruilla rågången ophuggen, i medler tidh wij wore hoes samma steen kom
een h:s excell:s och n:ds bonde fram Hindrick Anderson be:dh och beskylladhe m:r
Niels att han hadhe till att förnya märket refuet måszet af steenen
och låtet bära watn dher på och tuettat märket reent och således
märket förfalskat, well:t Päder Anderson som berättades hafua waret
tilstädes tå sådant skulle wara skiedt huilken och här om tilfrågades
och tå giorde m:r Niels för sådan beskyllningh fri, m:r Niels protesterade
högeligen emot be:te Hindrick och begiäradhe att han för sådan grof be
skylningh plichta måtte, berättadhe och m:r Niels att dhet stodh i huars
mans mun att dhen Håkon i Näset som först sejer sigh hafua funneet dhen
steenen skall och sielf hafua dhet kårset ophugget och dherföre förled
ne 655 tå om dhenna saek examinerades welat sin stiffader Swen
Månson i Feringe förleda och bringa till att säja dhet korset wara
hugget af een smedh i Kiärragården, altså frågades effter be:te Håkon i
Näset huilken intet war tilstädes icke häller fick rätten honom sedan
ehuru flitigt han fordrades fram, dherföre och stora misztanckar om
honom fölle, sedan beledsagades nämbden ifrån be:te Liungbackes steen
och till een bäk dhe kalladhe Biurbäk och ändock h:s excell:s och n:ds full
mächtigh wille gå neder till een bäk som uthj dhen stridiga ängan lågh
och i förstonne dher gripa ståndh, lika som dher hadhe waret bäcken och
rätta skildnaden, likuist war bådhe han och dhe andre h:s excell:s och
n:ds tiänare och bönder aldeldes ouisze och icke på något sätt kundhe
beuisa dhär någon sin waret någon skildnat förr, män m:r Niels protes
terade och högeligen att effter dher aldrigh hafuer waret någon skildnat
vthan löpa åthskillige små bäckar af näset och dijt uthj ängan dher h:r
Lagerquist wille hafua skildnaden att dhet och måtte icke för något
laggilt märke achtas, altså frågade h:r Lagerquist bönderna medh flit
om dhe hadhe några wittne eller kunna beuisa dher någon tidh hafua uaret
någon rätt skildnat emillan Thorset och prästegården, när dhe dheet
intet kundhe beuisa måste h:r Lagerquist tå gå widare fram och see till
huar Biurbäk änteligen måtte wara och skildnaden wara borde och
tå berättadhe Thorsingerne att dhenne Biurbek hadhe sitt uthsprungh aff
een siö som ligger uidh Erickstadh be:dh Wiöstren och dher gåer be:te bäk
heelt öpen och sedan löper dhen ifrån och up uthj dhen stridige ängan huilket
och åthskillier Thorsetzboernas ägor ifrån Huitaridz, m:r Niels tilstodh
well att uedh be:te siö är een bäk dhe kalla Biurbäk men samma bäk är
allenast ett litet stycke öpen och åthskillier Thorsetz ägor ifrån Erikstadz
och medh hans weetskap icke widare gåer uthan dher Thorsetzboerna sadhe
wara bäk dhär är intet annat ähn mader och gröna walder som ingen
föruilla rågången ophuggen, i medler tidh wij wore hoes samma steen kom
een h:s excell:s och n:ds bonde fram Hindrick Anderson be:dh och beskylladhe m:r
Niels att han hadhe till att förnya märket refuet måszet af steenen
och låtet bära watn dher på och tuettat märket reent och således
märket förfalskat, well:t Päder Anderson som berättades hafua waret
tilstädes tå sådant skulle wara skiedt huilken och här om tilfrågades
och tå giorde m:r Niels för sådan beskyllningh fri, m:r Niels protesterade
högeligen emot be:te Hindrick och begiäradhe att han för sådan grof be
skylningh plichta måtte, berättadhe och m:r Niels att dhet stodh i huars
mans mun att dhen Håkon i Näset som först sejer sigh hafua funneet dhen
steenen skall och sielf hafua dhet kårset ophugget och dherföre förled
ne 655 tå om dhenna saek examinerades welat sin stiffader Swen
Månson i Feringe förleda och bringa till att säja dhet korset wara
hugget af een smedh i Kiärragården, altså frågades effter be:te Håkon i
Näset huilken intet war tilstädes icke häller fick rätten honom sedan
ehuru flitigt han fordrades fram, dherföre och stora misztanckar om
honom fölle, sedan beledsagades nämbden ifrån be:te Liungbackes steen
och till een bäk dhe kalladhe Biurbäk och ändock h:s excell:s och n:ds full
mächtigh wille gå neder till een bäk som uthj dhen stridiga ängan lågh
och i förstonne dher gripa ståndh, lika som dher hadhe waret bäcken och
rätta skildnaden, likuist war bådhe han och dhe andre h:s excell:s och
n:ds tiänare och bönder aldeldes ouisze och icke på något sätt kundhe
beuisa dhär någon sin waret någon skildnat förr, män m:r Niels protes
terade och högeligen att effter dher aldrigh hafuer waret någon skildnat
vthan löpa åthskillige små bäckar af näset och dijt uthj ängan dher h:r
Lagerquist wille hafua skildnaden att dhet och måtte icke för något
laggilt märke achtas, altså frågade h:r Lagerquist bönderna medh flit
om dhe hadhe några wittne eller kunna beuisa dher någon tidh hafua uaret
någon rätt skildnat emillan Thorset och prästegården, när dhe dheet
intet kundhe beuisa måste h:r Lagerquist tå gå widare fram och see till
huar Biurbäk änteligen måtte wara och skildnaden wara borde och
tå berättadhe Thorsingerne att dhenne Biurbek hadhe sitt uthsprungh aff
een siö som ligger uidh Erickstadh be:dh Wiöstren och dher gåer be:te bäk
heelt öpen och sedan löper dhen ifrån och up uthj dhen stridige ängan huilket
och åthskillier Thorsetzboernas ägor ifrån Huitaridz, m:r Niels tilstodh
well att uedh be:te siö är een bäk dhe kalla Biurbäk men samma bäk är
allenast ett litet stycke öpen och åthskillier Thorsetz ägor ifrån Erikstadz
och medh hans weetskap icke widare gåer uthan dher Thorsetzboerna sadhe
wara bäk dhär är intet annat ähn mader och gröna walder som ingen
27
bäk är uthj, altså fant rätten för godt att besichtiga be:te Biurbäkz begynnelse
och uthsprungh och sedan see huru widha Thorsetzboernas berättelse befans rich
tigh wara eller eij. När wij dherföre komme till siöen tå funne wij och een
öpen grop män effter dher war mycket wådt och hela nämbden dhen intet kundhe
följa effter dherföre förordnades några af nembden som folgdhe h:s excell:s och
n:ds tiänare som gropen uthuisa skulle, huilka komme och berättadhe att dhen
Biurbäk iche gick mehr ähn ett litet stycke öpen och sedan war intet annat ähn
gröna maden, såsom och kiärr och moraesz och ingen bäk dhet dhe på sin
edh beuittnadhe sant wara. Sedan wij hadhe besichtigat h:s excell:s och
n:ds fullmächtiges förmeente rågångh begiärade m:r Christiernus och m:r Niels att wij
wille prästegårdens skiäll och rågångh besee, altså wiste m:r Niel osz
först till een tuär giärdeszgårdh som kom ifrån Huitaridz bys äger och
gick up uthj näset, dher ifrån wille han up uthj sin kalfuehage uthj een stor
steen, dhen nembden besichtigade och befunne wara heelt odugligh helst
och effter han war olagligh och h:s excell:s och n:ds fullmächtigh dhen heelt och hållet
betygade odugligh, besynnerligen hadhe h:s excell:s och n:ds fullmächtigh medh sigh
een drängh som tilförna uthj prästegården tiänt hadhe huilken uiste nemb
den att h:s wyrd:ht m:r Niels hadhe flytt sin giärdeszgård ett gået stycke ifrån
sitt förrige ställe och in på Thorsedtz ägor och dher af så well som een deell
af sin ängh giort een kalfuahage dhet icke allenast m:r Niels tilstodh sigh medh
böndernas weetskaph och så giort hafua i dhen förhopningh att h:s excell:s
och n:de dhet skulle willia framdeles consentera uthan och ögonskinligen
syntes håell och stafränder effter dhen giärdeszgården förr stått hadhe
och therföre h:r Lagerquist högeligen protesterade att samma intäkt måtte
uthan upskoff läggas uthj sitt förrige läge och till Thorsetzboernas mark
igen, dhet och m:r Nies strax så frampt icke annars wara kan belofuadhe
sigh giöra willia, sedan wiste m:r Niels osz till dhen steenen han först wille
ifrån Korszhall i Klockaregatan, tuert öfuer ett torpz ägor, h:s excell:s och n:ds
bönder hadhe nyligen intaget uthj huilken steen war gammalt korsz huggit
och ehuru well dhetta kors för 12 åhr sedan war af nämbden synt och tå
medh gammalt måsz wexit så är dhet likuist nu af skalckar uprensat
att dher knapt något måsz uthj kårset synas kan, och dädan wiste osz m:r Nielsz
fram till Klockaregatan till Korszhall och således ändades synen.
Den 26 Julij examinerades om be:te stridige saek widare, tå fordrades alla
wittnen som förmåtte tilhopa komma och förr hadhe wittnat i be:te saek att dhe
skulle icke allenast sin wittnesbördh förklara uthan och berätta huadh
dhem tilfrågat blifuer. 1: Hades för rätten Suen i Feringe och för honom op
lästes dhet protocoll som om hans wittneszbördh i förledne åhr och i dhenna
saek hållet war och frågades om han tå så uittnat hadhe som uthj
och uthsprungh och sedan see huru widha Thorsetzboernas berättelse befans rich
tigh wara eller eij. När wij dherföre komme till siöen tå funne wij och een
öpen grop män effter dher war mycket wådt och hela nämbden dhen intet kundhe
följa effter dherföre förordnades några af nembden som folgdhe h:s excell:s och
n:ds tiänare som gropen uthuisa skulle, huilka komme och berättadhe att dhen
Biurbäk iche gick mehr ähn ett litet stycke öpen och sedan war intet annat ähn
gröna maden, såsom och kiärr och moraesz och ingen bäk dhet dhe på sin
edh beuittnadhe sant wara. Sedan wij hadhe besichtigat h:s excell:s och
n:ds fullmächtiges förmeente rågångh begiärade m:r Christiernus och m:r Niels att wij
wille prästegårdens skiäll och rågångh besee, altså wiste m:r Niel osz
först till een tuär giärdeszgårdh som kom ifrån Huitaridz bys äger och
gick up uthj näset, dher ifrån wille han up uthj sin kalfuehage uthj een stor
steen, dhen nembden besichtigade och befunne wara heelt odugligh helst
och effter han war olagligh och h:s excell:s och n:ds fullmächtigh dhen heelt och hållet
betygade odugligh, besynnerligen hadhe h:s excell:s och n:ds fullmächtigh medh sigh
een drängh som tilförna uthj prästegården tiänt hadhe huilken uiste nemb
den att h:s wyrd:ht m:r Niels hadhe flytt sin giärdeszgård ett gået stycke ifrån
sitt förrige ställe och in på Thorsedtz ägor och dher af så well som een deell
af sin ängh giort een kalfuahage dhet icke allenast m:r Niels tilstodh sigh medh
böndernas weetskaph och så giort hafua i dhen förhopningh att h:s excell:s
och n:de dhet skulle willia framdeles consentera uthan och ögonskinligen
syntes håell och stafränder effter dhen giärdeszgården förr stått hadhe
och therföre h:r Lagerquist högeligen protesterade att samma intäkt måtte
uthan upskoff läggas uthj sitt förrige läge och till Thorsetzboernas mark
igen, dhet och m:r Nies strax så frampt icke annars wara kan belofuadhe
sigh giöra willia, sedan wiste m:r Niels osz till dhen steenen han först wille
ifrån Korszhall i Klockaregatan, tuert öfuer ett torpz ägor, h:s excell:s och n:ds
bönder hadhe nyligen intaget uthj huilken steen war gammalt korsz huggit
och ehuru well dhetta kors för 12 åhr sedan war af nämbden synt och tå
medh gammalt måsz wexit så är dhet likuist nu af skalckar uprensat
att dher knapt något måsz uthj kårset synas kan, och dädan wiste osz m:r Nielsz
fram till Klockaregatan till Korszhall och således ändades synen.
Den 26 Julij examinerades om be:te stridige saek widare, tå fordrades alla
wittnen som förmåtte tilhopa komma och förr hadhe wittnat i be:te saek att dhe
skulle icke allenast sin wittnesbördh förklara uthan och berätta huadh
dhem tilfrågat blifuer. 1: Hades för rätten Suen i Feringe och för honom op
lästes dhet protocoll som om hans wittneszbördh i förledne åhr och i dhenna
saek hållet war och frågades om han tå så uittnat hadhe som uthj
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 244 / sid 27 (AID: v49327.b244.s27, NAD: SE/VALA/0382503) |