| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 246 / sid 31 (AID: v49327.b246.s31, NAD: SE/VALA/0382503) |
30
korsz och nu kunde giörligen see att be:te kors war af skalckar uprensat
måszen bortreffwen, dheszlikest berättadhe och dhe 6 nämbdemän som
förledne åhr wore af rätten skickadhe att be:te kors besichtiga att korset
är och sedermehra mycket skaffwit och förändrat dhet dhe medh sin edh
om så fordrades ärhålla wille. H:r Lagerquist begiärade att een
gammall man Sante be:dh måtte examineras, tå berättades dhenne Sante
hafua waret een gammall fougdekarll een oroligh sälle, många
skalckestycken bedrefuit och bödt offta sina peningar, klagade och så
nu m:r Niels att dhenne Sante giör honom ingen rätt för någon prästa
ränta och wille intet att han skulle wittna, icke dhes mindre mädan Sante
hadhe allenast bödt för slagzmåll tillät rätten honom aflägga sin edh
och sedan wittnade sigh wara född i Kiärragården i Huitaridh och sigh
hafua hört säjas att prästaräntan för Thorsingerne hafua waret
kortat för hästehagen, dhen nu är dhen stridige ängan men seder
mehra bekiändhe han att dhe i Thorsedt och Ingelstadh gofue altidh
lika stor prästaränta till dhes dhe uthj Thorsedt wunne några ägor
ifrån Ingelstadh och ängan säjer han sigh ingen wetenskap hafua, antin
gen hon är uthuidgat eller eij, icke heller hadhe han någon uetenskaph
om stenerna som parterna sigh påberopadhe, berättadhe och om
Biurbäcken att han intet wiste om dhen war uthj ängan, vthan säjer
att i ängan dher löper så många bäckar ihoop medh huar andra
och iche weet huadh dhe heeta, män att een bäk kallas Biurbäk dhet
wiste han well, mehr uiste han intet berätta, togh altså affträdh.
Ähn producerade h:s excell:s och n:ds h:r Thure Sparres fullmächtige ett
wittne be:dh Niels Jonson barnfödd i Dörarp huilken effter aflagd edh
å boek uittnade att tå han war på sitt 8 åhr giäste han i Klockaregården
och gick och laesz i prästegården, tå hörde han uell kalla dhen lille
bäcken widh Korszhall ligger Biurbäk men aldrigh hörde eller
förstodh han att samma bäk war någon skildnat emillan prestegården
och Thorset men om ängan, prästaräntan eller några andra ägor
wiste han ingen beskiedd om, dher medh togh han affträdh.
Sedan frågade rätten h:s excell:s och n:ds h:r Thure Sparres fullmächtige
och omstående tiänare om han eller dhe något wittne hade att beuisa
Thorsetzboerne hafua någon tidh rådt till dhen bäcken dhe kalla
Biurszbäk som ligger uthj dhen stridige ängan eller att dhe kunde beui
sa att dhe någon tidh af euigheet hafua waret ägare till dhen stridige
ängan. R. Neij, wiste ingen kunskap dher om, mehr ähn m:r Nilszas
måszen bortreffwen, dheszlikest berättadhe och dhe 6 nämbdemän som
förledne åhr wore af rätten skickadhe att be:te kors besichtiga att korset
är och sedermehra mycket skaffwit och förändrat dhet dhe medh sin edh
om så fordrades ärhålla wille. H:r Lagerquist begiärade att een
gammall man Sante be:dh måtte examineras, tå berättades dhenne Sante
hafua waret een gammall fougdekarll een oroligh sälle, många
skalckestycken bedrefuit och bödt offta sina peningar, klagade och så
nu m:r Niels att dhenne Sante giör honom ingen rätt för någon prästa
ränta och wille intet att han skulle wittna, icke dhes mindre mädan Sante
hadhe allenast bödt för slagzmåll tillät rätten honom aflägga sin edh
och sedan wittnade sigh wara född i Kiärragården i Huitaridh och sigh
hafua hört säjas att prästaräntan för Thorsingerne hafua waret
kortat för hästehagen, dhen nu är dhen stridige ängan men seder
mehra bekiändhe han att dhe i Thorsedt och Ingelstadh gofue altidh
lika stor prästaränta till dhes dhe uthj Thorsedt wunne några ägor
ifrån Ingelstadh och ängan säjer han sigh ingen wetenskap hafua, antin
gen hon är uthuidgat eller eij, icke heller hadhe han någon uetenskaph
om stenerna som parterna sigh påberopadhe, berättadhe och om
Biurbäcken att han intet wiste om dhen war uthj ängan, vthan säjer
att i ängan dher löper så många bäckar ihoop medh huar andra
och iche weet huadh dhe heeta, män att een bäk kallas Biurbäk dhet
wiste han well, mehr uiste han intet berätta, togh altså affträdh.
Ähn producerade h:s excell:s och n:ds h:r Thure Sparres fullmächtige ett
wittne be:dh Niels Jonson barnfödd i Dörarp huilken effter aflagd edh
å boek uittnade att tå han war på sitt 8 åhr giäste han i Klockaregården
och gick och laesz i prästegården, tå hörde han uell kalla dhen lille
bäcken widh Korszhall ligger Biurbäk men aldrigh hörde eller
förstodh han att samma bäk war någon skildnat emillan prestegården
och Thorset men om ängan, prästaräntan eller några andra ägor
wiste han ingen beskiedd om, dher medh togh han affträdh.
Sedan frågade rätten h:s excell:s och n:ds h:r Thure Sparres fullmächtige
och omstående tiänare om han eller dhe något wittne hade att beuisa
Thorsetzboerne hafua någon tidh rådt till dhen bäcken dhe kalla
Biurszbäk som ligger uthj dhen stridige ängan eller att dhe kunde beui
sa att dhe någon tidh af euigheet hafua waret ägare till dhen stridige
ängan. R. Neij, wiste ingen kunskap dher om, mehr ähn m:r Nilszas
31
egen attest och sedermehra giorde contract och m:r Nielszas eget breff dher widh dhe
sigh hölle och alldeles påberopadhe, samma skriffter blefue och strax upläszne men m:r Niels
protesterade nu som förr emot sine uthgifne skriffter och sadhe dhem wara af oueten
heet för rädhåga skull alt uthgifne och hadhe sitt bästa fundament att uthgifua
samma attest af h:s excell:s och n:ds h:r Thure Sparres egen relation om be:te ängh män
om han nu sedermehra hafuer af andra som saken bättre wist hafua ähn m:r Nielsz fått
underrättelsze, dherföre hafuer han och sedan för dhet förtreet han af Thorsetzbo
erne ledh som och för rättuisan skull måst sökia prästegårdzens rätt och bästa att
defendera, m:r Christiernus nu som förr högeligen emot be:te m:r Nilszas attest och skriff
ter protesterade beropandes sigh på förr giorde protest wedh tinget och sadhe att
m:r Niels icke war mächtigh een annars ägendomb bortgifua, dheszföruthan nu
[..] mången redeligh man som bådhe all sin lifztidh hafuer tiänt som och bodt så i Thorsedt
som och i Huitaridh och om dhes beskaffenheet bättre kunskap hafft ähn m:r Nielsz
och dherföre begiäradhe att m:r Nilszas wittne som iche är mehr ähn ett måtte så
många trouärdige mäns wittne icke praeiudicera, parterna beropade sigh
på sina documenter och inlagdhe skiäll, dhär medh concluderade dhe saken och begiä
radhe dom och således togo affträdh.
Samma saek togz uthj noga betänckiandhe och medh flit uplästes så förrige protocoll
wedh tinget medh dhes tilhörige documenter så well som dhetta protocoll
mädh alla påberopadhe wittneszbörder och wart rättens eenhelleliga meningh
att aldenstundh åthskillige uprichtige redelige och trowärdige män som
hafua deels tiänt så i prästegården som och uthj Thorsedt, deels och i
Thorsedt och Huitaridh upfödde och uthj sin ållder dher bodt och uistat
hafua, alla medh een mun effter aflagdh edh och trogen förmaningh bekiänna
att dhen Biurbäcken som Thorsingerne willia hålla för rätt skildnat emäl
lan sina och prästegårdzens äger, aldrigh hafuer waret brukader för någon
skildnat här uthj dhenna stridige ängan, uthan allenast emellan Erikstadh
och Thorsedt huarest och bäcken gåer reen, män sedermehra är ingen
bäk uthan kiärr och madh, män uthj then stridige ängan är well åthskilli
ge bäckar hwar om och åthskilligt om dhes nampn wittnas och ehuru
som nampnet är, så komma liekuist wittnen öfuerens att dher aldrigh hafuer
waret hållitz för någon skildnat emällan bägge gårdarna.
2: Komma och alla wittnen öfuerens att på dhenne stridige ängan hafuer aldrigh waret
något quall förr ähnnu m:r Nielsz är här pastor bleffwen.
3: Kunna och Thorsetzboerne icke på något sätt beuisa att dhe eller dheras
förfäder någon tidh af euigheeet hafua ägdt dhen stridige ängan utan
willia dhet beuisza förmedelst att pastores skola till wederlagh för
samma ängh efftergifuit sin prästaränta, dåch komma wittnen mästedeels
sigh hölle och alldeles påberopadhe, samma skriffter blefue och strax upläszne men m:r Niels
protesterade nu som förr emot sine uthgifne skriffter och sadhe dhem wara af oueten
heet för rädhåga skull alt uthgifne och hadhe sitt bästa fundament att uthgifua
samma attest af h:s excell:s och n:ds h:r Thure Sparres egen relation om be:te ängh män
om han nu sedermehra hafuer af andra som saken bättre wist hafua ähn m:r Nielsz fått
underrättelsze, dherföre hafuer han och sedan för dhet förtreet han af Thorsetzbo
erne ledh som och för rättuisan skull måst sökia prästegårdzens rätt och bästa att
defendera, m:r Christiernus nu som förr högeligen emot be:te m:r Nilszas attest och skriff
ter protesterade beropandes sigh på förr giorde protest wedh tinget och sadhe att
m:r Niels icke war mächtigh een annars ägendomb bortgifua, dheszföruthan nu
[..] mången redeligh man som bådhe all sin lifztidh hafuer tiänt som och bodt så i Thorsedt
som och i Huitaridh och om dhes beskaffenheet bättre kunskap hafft ähn m:r Nielsz
och dherföre begiäradhe att m:r Nilszas wittne som iche är mehr ähn ett måtte så
många trouärdige mäns wittne icke praeiudicera, parterna beropade sigh
på sina documenter och inlagdhe skiäll, dhär medh concluderade dhe saken och begiä
radhe dom och således togo affträdh.
Samma saek togz uthj noga betänckiandhe och medh flit uplästes så förrige protocoll
wedh tinget medh dhes tilhörige documenter så well som dhetta protocoll
mädh alla påberopadhe wittneszbörder och wart rättens eenhelleliga meningh
att aldenstundh åthskillige uprichtige redelige och trowärdige män som
hafua deels tiänt så i prästegården som och uthj Thorsedt, deels och i
Thorsedt och Huitaridh upfödde och uthj sin ållder dher bodt och uistat
hafua, alla medh een mun effter aflagdh edh och trogen förmaningh bekiänna
att dhen Biurbäcken som Thorsingerne willia hålla för rätt skildnat emäl
lan sina och prästegårdzens äger, aldrigh hafuer waret brukader för någon
skildnat här uthj dhenna stridige ängan, uthan allenast emellan Erikstadh
och Thorsedt huarest och bäcken gåer reen, män sedermehra är ingen
bäk uthan kiärr och madh, män uthj then stridige ängan är well åthskilli
ge bäckar hwar om och åthskilligt om dhes nampn wittnas och ehuru
som nampnet är, så komma liekuist wittnen öfuerens att dher aldrigh hafuer
waret hållitz för någon skildnat emällan bägge gårdarna.
2: Komma och alla wittnen öfuerens att på dhenne stridige ängan hafuer aldrigh waret
något quall förr ähnnu m:r Nielsz är här pastor bleffwen.
3: Kunna och Thorsetzboerne icke på något sätt beuisa att dhe eller dheras
förfäder någon tidh af euigheeet hafua ägdt dhen stridige ängan utan
willia dhet beuisza förmedelst att pastores skola till wederlagh för
samma ängh efftergifuit sin prästaränta, dåch komma wittnen mästedeels
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 246 / sid 31 (AID: v49327.b246.s31, NAD: SE/VALA/0382503) |