| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 245 / sid 29 (AID: v49327.b245.s29, NAD: SE/VALA/0382503) |
28
protocollet förmältes eller om han ähn bestodh samma wittneszbördh. R. Han be
kiändhe så hafua wittnat som uthj protocollet förmältes widh huilken uittnesz
bördh han och stadigt in till sin dödh förblifua uille. Niels Knutzon tilstodh i
lika måtto sin förrige wittneszbördh allenast han uille giärna wria sin
ouisza meningh han tå hadhe om ängan således att dher han tilförne bekiände
sigh iche weeta huarföre prästarentan kortades för Thorsedtzboerne
uthan meente at dhet war för ängan så uille han nu säja änteligen ua
ra för ängan men omsider slöt att blifua widh sin förrige meeningh och så
ledes fulkommeligen ouisz om dhen prästaräntans kortande huarföre
dhet skiett är. Sammaledes wittnadhe och Arfuedh Månson när han hadhe
hört protocollet om sin förr gifne uittnesbyrdh opläsas, sadhe han, dhet war
sant hwart dhet ordh dher stodh uthj och badh sigh så Gudh hiälpa till liff och siäll.
Att nu rätten dhesto wiszare om dheras wittneszbördh wara måtte, dherföre
effter stridige ängan lågh så när och icke war widlyfftigh begreepen
gick häradzhöfdh: medh några af nämbden sampt bägge parterna och
förnimma huru widt pastores tilförne hade slaget dher uthj och huarest
dhen bäkken ligger som dhe hadhe tilförne wittnat och talt om, huilka
uittne först enhälleligen bekiände att dhenne bäk som ligger i stridige än
gan och Thorsetzboerne kalla Biurbek dheh hafuer aldrigh waret achtat
för någon skildnat emillan Thorsetzboerne och prästegården, mycket
mindre waret något förhinder eller förbudh att iche prästerne ju all
tidh hafua hafft fridt låta gå dhär öfuer och slå sin ängh, icke heller hafua
Thorsetzboerne någon tidh rådt till be:te bäk och ligger dhen bäkken dhe
hafua wittnat om oppe i ängan och longt bort öfuer dhen bäkken Thorsetz
boerne wille kalla Biurbäk. 2: Wittnadhe dhe om ängan således
att hon hafuer well räkt så långt bort som hon nu giör men tå war hon medh
skogh så trångh att hon intet kundhe slåes all uthan är sedermehra uprödd
och af prästen mycket förbettrat. 3: Berättadhe dhe och att giärdesz
gården hafuer tilförne på dhen norra sidan gått ifrån dhen tuergiär
deszgården m:r Niels sin rågångh begynte och nu flytt in uthj sielfua
ängan och således dhet som intet hafuer dogdt att giöra ängh aff dhet är giort
kalfuahage aff, sadhe och att m:r Niels hadhe een stor deell af sin kalfuahage
af Thorsetzboernes mark intagit huilka och berätta äfuen som dhen tiä
naren h:r Lagerquist med sigh och förr i prästegården tiänt hadhe, att
giärdeszgården hadhe stått rätt ifrån tuärgiärdeszgården och i samma
ställe som drängen i förgår uthuiste som löper ifrån be:te tuergiärdesz
gårdh södost och så widarre i strek åth dhen korszstenen m:r Niels sigh op
på beropa, huar till m:r Niels iche häller neka kundhe. Sedan hades een
h:s excell:s och n:ds bonde Bängt Pärson i Nygård för rätten, dhen h:r
kiändhe så hafua wittnat som uthj protocollet förmältes widh huilken uittnesz
bördh han och stadigt in till sin dödh förblifua uille. Niels Knutzon tilstodh i
lika måtto sin förrige wittneszbördh allenast han uille giärna wria sin
ouisza meningh han tå hadhe om ängan således att dher han tilförne bekiände
sigh iche weeta huarföre prästarentan kortades för Thorsedtzboerne
uthan meente at dhet war för ängan så uille han nu säja änteligen ua
ra för ängan men omsider slöt att blifua widh sin förrige meeningh och så
ledes fulkommeligen ouisz om dhen prästaräntans kortande huarföre
dhet skiett är. Sammaledes wittnadhe och Arfuedh Månson när han hadhe
hört protocollet om sin förr gifne uittnesbyrdh opläsas, sadhe han, dhet war
sant hwart dhet ordh dher stodh uthj och badh sigh så Gudh hiälpa till liff och siäll.
Att nu rätten dhesto wiszare om dheras wittneszbördh wara måtte, dherföre
effter stridige ängan lågh så när och icke war widlyfftigh begreepen
gick häradzhöfdh: medh några af nämbden sampt bägge parterna och
förnimma huru widt pastores tilförne hade slaget dher uthj och huarest
dhen bäkken ligger som dhe hadhe tilförne wittnat och talt om, huilka
uittne först enhälleligen bekiände att dhenne bäk som ligger i stridige än
gan och Thorsetzboerne kalla Biurbek dheh hafuer aldrigh waret achtat
för någon skildnat emillan Thorsetzboerne och prästegården, mycket
mindre waret något förhinder eller förbudh att iche prästerne ju all
tidh hafua hafft fridt låta gå dhär öfuer och slå sin ängh, icke heller hafua
Thorsetzboerne någon tidh rådt till be:te bäk och ligger dhen bäkken dhe
hafua wittnat om oppe i ängan och longt bort öfuer dhen bäkken Thorsetz
boerne wille kalla Biurbäk. 2: Wittnadhe dhe om ängan således
att hon hafuer well räkt så långt bort som hon nu giör men tå war hon medh
skogh så trångh att hon intet kundhe slåes all uthan är sedermehra uprödd
och af prästen mycket förbettrat. 3: Berättadhe dhe och att giärdesz
gården hafuer tilförne på dhen norra sidan gått ifrån dhen tuergiär
deszgården m:r Niels sin rågångh begynte och nu flytt in uthj sielfua
ängan och således dhet som intet hafuer dogdt att giöra ängh aff dhet är giort
kalfuahage aff, sadhe och att m:r Niels hadhe een stor deell af sin kalfuahage
af Thorsetzboernes mark intagit huilka och berätta äfuen som dhen tiä
naren h:r Lagerquist med sigh och förr i prästegården tiänt hadhe, att
giärdeszgården hadhe stått rätt ifrån tuärgiärdeszgården och i samma
ställe som drängen i förgår uthuiste som löper ifrån be:te tuergiärdesz
gårdh södost och så widarre i strek åth dhen korszstenen m:r Niels sigh op
på beropa, huar till m:r Niels iche häller neka kundhe. Sedan hades een
h:s excell:s och n:ds bonde Bängt Pärson i Nygård för rätten, dhen h:r
29
Lagerquist begiäradhe måtte edeligen examineras huadh wetenskap han om
dhenna saek hadhe huilken framkallat och effter flitigh förmaningh om sanningz
bekiännande så och edz afläggande bekiände sigh wara född i Liungby och
sedan wara opfödd och bodt i Thorset huilken och war öfuer 80 åhr gammall
sadhe tå han opföddes hörde han Thorsetzboerne aldrigh klandra på dhen stri
dige ängan, sedan effter åthfrågan bekiändhe och att giärdeszgården
stodh widh dhen tuärgiärdeszgården som Arfuedh Månson och Niels Knutzon
hadhe wittnat om huarest och pastor sin rågångh begynte. 2: Wittnadhe
han och sigh aldrigh hafua hört eller wist af någon Biurbäk ligga uthj
stridige ängan, icke heller hafua Thorsetzboerne tå han opföddes aldrigh
stämbdt eller sagt sigh hafua att quällia på be:te ängh mycket mindre tå nå
got quall dher på giort. 3: Frågades huadh wetenskap han hadhe om dhen
steenen som ligger uthan torpet och m:r Niels sigh påberopar. R. Tå sadhe
han att han och några andra gåszar för 14 åhr sedan hadhe dhen först op
funnit tå syntes korset wara longesedan huggit och ett gammalt korsz
war. 4: Frågades huarföre han dhet korset för m:r Niels oppenbarade.
R. Sadhe sigh hafua waret uthj een likpredikan och tå af be:te predikan
blefuen bemärkt m:r Niels som så oskyldigt af Thorsedtzboerne blef
förfolgd samma steen till underrättelse oppenbara och kunde han icke
hafua något roligt samweet förr ähn han hadhe samma steen för m:r
Niels oppenbarat, berättadhe och uthj sin opfödelses tidh hafuer huarken
han eller hans fader wist af dhen steenen eller någor annan skildnat
uthan prästen altidh hadhe sin ängh och ualdh. 5: Frågades om någon
prästaränta uidh dhen tiden blef kortat för Thorsingerne och för
be:te ängh. R. Sadhe sigh aldrigh uthj sin eller sin faders tidh hört eller
wist någon prästarenta kortas, vthan Thorsetzboerne dhen så well
som andra uthgiorde och prästen hadhe sin ängh aldeles oqualdh och icke
dhet ringaste om henne någon prästarenta nämbdes, dher medh togh han
affträdh. I medler tidh opuiste m:r Niels een gammall boek som prästa
ränterne hadhe waret skrefne uthj och dher medh beuiste att Thorsetzboerne
hadhe för många åhr sedan gifuet lika prästaränta emot Ingelstadh och
flera gårdar, Måns Johanson och Jon Annerson 2 nämbdemän som nu här
tilstädes wore berättadhe att dhenne steenen som ligger bort om h:s
excell:s och n:ds h:r Thure Sparres torp och m:r Niels sigh beropar oppå att
dhe medh tå warande laghläsare sahl: Niels Eskilson och hela Sunnerbo
nämbdh hafua för 12 åhr sedan waret på een syn och tå seedt dhenne stee
nen och tå war korszet alt öfuerwexit medh smått måsz som smått ragg
eller rusammet, wittna och att dhät tå syntes wara ett gammalt
dhenna saek hadhe huilken framkallat och effter flitigh förmaningh om sanningz
bekiännande så och edz afläggande bekiände sigh wara född i Liungby och
sedan wara opfödd och bodt i Thorset huilken och war öfuer 80 åhr gammall
sadhe tå han opföddes hörde han Thorsetzboerne aldrigh klandra på dhen stri
dige ängan, sedan effter åthfrågan bekiändhe och att giärdeszgården
stodh widh dhen tuärgiärdeszgården som Arfuedh Månson och Niels Knutzon
hadhe wittnat om huarest och pastor sin rågångh begynte. 2: Wittnadhe
han och sigh aldrigh hafua hört eller wist af någon Biurbäk ligga uthj
stridige ängan, icke heller hafua Thorsetzboerne tå han opföddes aldrigh
stämbdt eller sagt sigh hafua att quällia på be:te ängh mycket mindre tå nå
got quall dher på giort. 3: Frågades huadh wetenskap han hadhe om dhen
steenen som ligger uthan torpet och m:r Niels sigh påberopar. R. Tå sadhe
han att han och några andra gåszar för 14 åhr sedan hadhe dhen först op
funnit tå syntes korset wara longesedan huggit och ett gammalt korsz
war. 4: Frågades huarföre han dhet korset för m:r Niels oppenbarade.
R. Sadhe sigh hafua waret uthj een likpredikan och tå af be:te predikan
blefuen bemärkt m:r Niels som så oskyldigt af Thorsedtzboerne blef
förfolgd samma steen till underrättelse oppenbara och kunde han icke
hafua något roligt samweet förr ähn han hadhe samma steen för m:r
Niels oppenbarat, berättadhe och uthj sin opfödelses tidh hafuer huarken
han eller hans fader wist af dhen steenen eller någor annan skildnat
uthan prästen altidh hadhe sin ängh och ualdh. 5: Frågades om någon
prästaränta uidh dhen tiden blef kortat för Thorsingerne och för
be:te ängh. R. Sadhe sigh aldrigh uthj sin eller sin faders tidh hört eller
wist någon prästarenta kortas, vthan Thorsetzboerne dhen så well
som andra uthgiorde och prästen hadhe sin ängh aldeles oqualdh och icke
dhet ringaste om henne någon prästarenta nämbdes, dher medh togh han
affträdh. I medler tidh opuiste m:r Niels een gammall boek som prästa
ränterne hadhe waret skrefne uthj och dher medh beuiste att Thorsetzboerne
hadhe för många åhr sedan gifuet lika prästaränta emot Ingelstadh och
flera gårdar, Måns Johanson och Jon Annerson 2 nämbdemän som nu här
tilstädes wore berättadhe att dhenne steenen som ligger bort om h:s
excell:s och n:ds h:r Thure Sparres torp och m:r Niels sigh beropar oppå att
dhe medh tå warande laghläsare sahl: Niels Eskilson och hela Sunnerbo
nämbdh hafua för 12 åhr sedan waret på een syn och tå seedt dhenne stee
nen och tå war korszet alt öfuerwexit medh smått måsz som smått ragg
eller rusammet, wittna och att dhät tå syntes wara ett gammalt
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 245 / sid 29 (AID: v49327.b245.s29, NAD: SE/VALA/0382503) |