| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 268 / sid 75 (AID: v49327.b268.s75, NAD: SE/VALA/0382503) |
74
Sammadagh bleff afsagt att Joen Jönszon i Giäshult skall gifua
Ingredh Pärs dötter 1 dr i koalega för dhet han hafuer hafft een nyt
tigh koo som hennes war.
Sammadagh klagade h: Beata Nielsz dotter i Giäszhult att
hennas man Jöns Joenszon hadhe länt sin systerman Pär Anderson i
Quänarp på åthskillige tider 14 rdr dhem hon nu intet kan igen be
komma, i medler tidh ära bägge Jöns och Pär döda blefne, dher
före framstegh Pers hustru Elin Jons dötter i Quänarp och sadhe
sigh hafua betalt 8 rdr dhät och h: Beata tillstodh och såsom
hustru Beata hadhe gået godh för sin mågh Måns Matheszon tå
han kom till Quänarp att boo att hon skulle clarera för dhet
han bodde dher och när Måns wille ifrån be:te Quänarph tå
blef Måns sams medh h: Elins man som hon sedermehra hade fået
Jöns Bängtzon be:dh att Måns skulle gifua 6 rdr för dhet han
hadhe bodt dhär och dhem skulle h: Elin och hennas man korta
uthj dhe 14 rdr som Jöns Joenszon h: Beatas man hade länt
h: Elins man, Anders Carlszon i Quänarp och Knut Pär
son ibm effter aflagdh edh å boek wittnadhe att dhe icke alle
nast hade hört h: Elin och hennas man sampt Måns h: Beatas
mågh således wara sams uthan och att een annor h: Beatas
mågh Jöns Pärson i Tråtteszlöff bekiände att hans suärmo
der h: Beata war dhär medh wäll till fridz, dhet frågades
h: Beata om hon på sin edh kunde sigh befria att hon icke
Ingredh Pärs dötter 1 dr i koalega för dhet han hafuer hafft een nyt
tigh koo som hennes war.
Sammadagh klagade h: Beata Nielsz dotter i Giäszhult att
hennas man Jöns Joenszon hadhe länt sin systerman Pär Anderson i
Quänarp på åthskillige tider 14 rdr dhem hon nu intet kan igen be
komma, i medler tidh ära bägge Jöns och Pär döda blefne, dher
före framstegh Pers hustru Elin Jons dötter i Quänarp och sadhe
sigh hafua betalt 8 rdr dhät och h: Beata tillstodh och såsom
hustru Beata hadhe gået godh för sin mågh Måns Matheszon tå
han kom till Quänarp att boo att hon skulle clarera för dhet
han bodde dher och när Måns wille ifrån be:te Quänarph tå
blef Måns sams medh h: Elins man som hon sedermehra hade fået
Jöns Bängtzon be:dh att Måns skulle gifua 6 rdr för dhet han
hadhe bodt dhär och dhem skulle h: Elin och hennas man korta
uthj dhe 14 rdr som Jöns Joenszon h: Beatas man hade länt
h: Elins man, Anders Carlszon i Quänarp och Knut Pär
son ibm effter aflagdh edh å boek wittnadhe att dhe icke alle
nast hade hört h: Elin och hennas man sampt Måns h: Beatas
mågh således wara sams uthan och att een annor h: Beatas
mågh Jöns Pärson i Tråtteszlöff bekiände att hans suärmo
der h: Beata war dhär medh wäll till fridz, dhet frågades
h: Beata om hon på sin edh kunde sigh befria att hon icke
hadhe gået godh för sin mågh Måns eller bedit h: Elins man
att Måns måtte få komma till Quänarp, dhet hon förklarade
sigh icke giöra kunna uthan således måtte tilstå sigh hafwa
kommit sin mågh dijt och mågen Måns är nu flytt till Rydaholms
sochn till Skriperidt, saken förskiötz till rätten och tå är
kiändes hustru Elin wara fri för dhe 6 rdr och h:
Beata söke sin mågh igen dhet bästa hon gitter, sedan prae
tenderade h: Beata interesse på ofuanbe:te peningar, tå blef h: Beata och h:
Elin sams att h: Elin skall gifua för interesse 9 marker, dher medh h: Bea
ta och Elin wore sams, gofuo huar andra händerna och togo
affträdh.
att Måns måtte få komma till Quänarp, dhet hon förklarade
sigh icke giöra kunna uthan således måtte tilstå sigh hafwa
kommit sin mågh dijt och mågen Måns är nu flytt till Rydaholms
sochn till Skriperidt, saken förskiötz till rätten och tå är
kiändes hustru Elin wara fri för dhe 6 rdr och h:
Beata söke sin mågh igen dhet bästa hon gitter, sedan prae
tenderade h: Beata interesse på ofuanbe:te peningar, tå blef h: Beata och h:
Elin sams att h: Elin skall gifua för interesse 9 marker, dher medh h: Bea
ta och Elin wore sams, gofuo huar andra händerna och togo
affträdh.
75
Sammadagh lätt reuttmestaren welb: Johan Gyllenswärdh inläg
gia uthj rätten een supplication af innehåldh och begiäran att såsom han
hadhe een långligh action emot höghwelb: fruen Sophia Steenbock och
han tilförna offtast hadhe eskat een syn på Tofftaholms, Dörarpz och
Flattinges ägor att hwar måtte weta sin ägendomb, begiäradhe
altszå att rätten wille een syn på be:te ägor förordna och högwelb:
fruen Sophia Steenbock dhär om tilskrifua. R. Synen kan nu
intet beuillias uthan skall tilskrifuas h:s excell:s h:r Gustaf Bondhe
och fru Sophia Steenbock att dhe sigh på dhätta kiäremåll igänom
sin fullmächtigh förklara willia, uthskrefz dherföre 2 bref af
innehåldh som vnnersch:ne copier innehålla och förmäla.
Höghwelb: och n:ge h:r h:r Gustaff Bonde, höghmächtige patron
e:ds excell:s och n:de är iagh undertiänligen förorsakat worden mädh
dhenna min ödhmiuka skrifuelsze upwachta och vnderdånligen
gifua tilkiänna hurusåsom welb: Johan Gyllenswärdh nu uthj
een longligh tidh hafuer äskat een syn på Tofftaholms, Flattinge och Dö
rarpz ägor, förmedelst ett torph han meenar sigh medh skiäll hafua att
tala på, såsom och att huar kunde få weeta huadh enom medh rätta
tilhörer och såsom rätten icke hafuer waret om sakzens beskaffen
heet underrättat och han Gyllenswärdh trägit anhållit om adsistens
altså hafuer och rätten intet mindre kunnat giöra ähn meddeela honom
een citation på e:ds excell:s och n:ds swärmoder dhen höghwelb: fru Sophia
Steenbock att hennas frudömme wille låtha sigh behaga giöra någon
fullmächtigh som blefue om be:te Gyllenswärdz praetention och ägor
well informerat, serdeles huadh rätt han kan hafua att tala oppå
och således för rätta kunde disputera emot Gyllenswärdh antingen
få blifua wedh urminnes häfdh om hon kan beuiszas eller och
saken under een häradtz syn komma låtha, huilket ännu intet
som sigh borde är i wärket stält och såsom iagh något för dätta
hafuer bekommet e:ds excell:s och n:ds breff att iagh skulle låta dhenna
saken wara migh angelägen och hänne i bästa måttan befordra
altså hafuer iagh sådan e:ds excell:s och n:ds willie i dhet fallet troligen
och giärna welat effterkomma och medh bästa fogh Gylllenswärdh
uppehållit och rådt honom till att förlikas medh höghwelb: fruen
huar till han och icke hafuer funnetz obenägen, dåch är ähnnu
gia uthj rätten een supplication af innehåldh och begiäran att såsom han
hadhe een långligh action emot höghwelb: fruen Sophia Steenbock och
han tilförna offtast hadhe eskat een syn på Tofftaholms, Dörarpz och
Flattinges ägor att hwar måtte weta sin ägendomb, begiäradhe
altszå att rätten wille een syn på be:te ägor förordna och högwelb:
fruen Sophia Steenbock dhär om tilskrifua. R. Synen kan nu
intet beuillias uthan skall tilskrifuas h:s excell:s h:r Gustaf Bondhe
och fru Sophia Steenbock att dhe sigh på dhätta kiäremåll igänom
sin fullmächtigh förklara willia, uthskrefz dherföre 2 bref af
innehåldh som vnnersch:ne copier innehålla och förmäla.
Höghwelb: och n:ge h:r h:r Gustaff Bonde, höghmächtige patron
e:ds excell:s och n:de är iagh undertiänligen förorsakat worden mädh
dhenna min ödhmiuka skrifuelsze upwachta och vnderdånligen
gifua tilkiänna hurusåsom welb: Johan Gyllenswärdh nu uthj
een longligh tidh hafuer äskat een syn på Tofftaholms, Flattinge och Dö
rarpz ägor, förmedelst ett torph han meenar sigh medh skiäll hafua att
tala på, såsom och att huar kunde få weeta huadh enom medh rätta
tilhörer och såsom rätten icke hafuer waret om sakzens beskaffen
heet underrättat och han Gyllenswärdh trägit anhållit om adsistens
altså hafuer och rätten intet mindre kunnat giöra ähn meddeela honom
een citation på e:ds excell:s och n:ds swärmoder dhen höghwelb: fru Sophia
Steenbock att hennas frudömme wille låtha sigh behaga giöra någon
fullmächtigh som blefue om be:te Gyllenswärdz praetention och ägor
well informerat, serdeles huadh rätt han kan hafua att tala oppå
och således för rätta kunde disputera emot Gyllenswärdh antingen
få blifua wedh urminnes häfdh om hon kan beuiszas eller och
saken under een häradtz syn komma låtha, huilket ännu intet
som sigh borde är i wärket stält och såsom iagh något för dätta
hafuer bekommet e:ds excell:s och n:ds breff att iagh skulle låta dhenna
saken wara migh angelägen och hänne i bästa måttan befordra
altså hafuer iagh sådan e:ds excell:s och n:ds willie i dhet fallet troligen
och giärna welat effterkomma och medh bästa fogh Gylllenswärdh
uppehållit och rådt honom till att förlikas medh höghwelb: fruen
huar till han och icke hafuer funnetz obenägen, dåch är ähnnu
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 268 / sid 75 (AID: v49327.b268.s75, NAD: SE/VALA/0382503) |