| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 273 / sid 85 (AID: v49327.b273.s85, NAD: SE/VALA/0382503) |
84
Anno 1656 den 13 Octob: stodh ett extraordinarie
tingh uthj Sunnerbo häradt och i Lunden, närwarandes crono
nes befallningzman wäll:t Anders Larszon sampt häradz
nämbdh.
Sammadagh kom för retten Gunne i Miöhult och kiärade till
Pär i Iffla att han hadhe fått een stut af Jon Knutzon i Piggaboda
14 åhr sedan, dhet berättades af trowärdigt folck att Joen i
Piggaboda war Pärs swärfader i Iffla och Jon hadhe gifuit
honom Pär samma stut huilken han och oklandrat behållit hafuer
uthj 14 åhr, dhet och Lars Jonszon i Stockaredt som war be:te Jons
sohn i Piggaboda medh sworen edh bekiände och wittnade sandt
wara, sadhe och sigh eller sina söskon intet dher på klandra, dherföre
dömbdes Päder i Iffla för widare åtalan af Gunne eller någon
annan i dhenna saek wara alldeles fri.
Sammadagh kom för retten Måns Jonson i Kiexnäs och såsom
han hadhe uthfäst een 6 manna edh för dhen kånan Ingredh
han war beskyllat hafua hafft lägerszmåll medh altszå praesen
terade han och nu sina laghgiärdzmän, nbl: Jöns Froaszon i Lönsz
hult, Jon i Hålszakra, Joen ibm, Jöns i Ormakulla, Suen Joen
son i Froafälla, begiärandes få sigh medh edh laghligen befria,
som nu edhgiärdzmännerne stodhe och skulle swäria kom
kånan Ingredh och bekiände sigh att ehuru well hon hade sagt
sigh hafua hafft lägerszmåll medh Måns Jonszon så war han
likuist oskyldigh för hänne och aldeles fri för hennas um
giänge men hon bekiände att een annor be:dh Måns Jönson i
Hökalr war rätte barnafaderen huilken och war stämbd till
tingh uthj Sunnerbo häradt och i Lunden, närwarandes crono
nes befallningzman wäll:t Anders Larszon sampt häradz
nämbdh.
| Nämbden | ||
| Jon Jönszon i Rydh | Måns Johanszon i Ångelstadh | Åke i Ragnelkiöp |
| Jon i Bärgheem | Pär i Bräkentorph | Simon i Westrhult |
| Börje Kråek | Jon i Wäraberga | Pär i Bärgheem |
| Pär i Skinnerszböke | Joen i Wiggåsza | Måns i Skeeda |
Sammadagh kom för retten Gunne i Miöhult och kiärade till
Pär i Iffla att han hadhe fått een stut af Jon Knutzon i Piggaboda
14 åhr sedan, dhet berättades af trowärdigt folck att Joen i
Piggaboda war Pärs swärfader i Iffla och Jon hadhe gifuit
honom Pär samma stut huilken han och oklandrat behållit hafuer
uthj 14 åhr, dhet och Lars Jonszon i Stockaredt som war be:te Jons
sohn i Piggaboda medh sworen edh bekiände och wittnade sandt
wara, sadhe och sigh eller sina söskon intet dher på klandra, dherföre
dömbdes Päder i Iffla för widare åtalan af Gunne eller någon
annan i dhenna saek wara alldeles fri.
Sammadagh kom för retten Måns Jonson i Kiexnäs och såsom
han hadhe uthfäst een 6 manna edh för dhen kånan Ingredh
han war beskyllat hafua hafft lägerszmåll medh altszå praesen
terade han och nu sina laghgiärdzmän, nbl: Jöns Froaszon i Lönsz
hult, Jon i Hålszakra, Joen ibm, Jöns i Ormakulla, Suen Joen
son i Froafälla, begiärandes få sigh medh edh laghligen befria,
som nu edhgiärdzmännerne stodhe och skulle swäria kom
kånan Ingredh och bekiände sigh att ehuru well hon hade sagt
sigh hafua hafft lägerszmåll medh Måns Jonszon så war han
likuist oskyldigh för hänne och aldeles fri för hennas um
giänge men hon bekiände att een annor be:dh Måns Jönson i
Hökalr war rätte barnafaderen huilken och war stämbd till
85
rätten och nu tillstädes friuilleligen bekiände sigh hafua hafft lägersz
måll medh be:te kåna, bägge hafua tilförna för sådan miszgerningh
waret oberycktadhe och såszom kånan giorde Måns Jonszon fri
och lagh medgifuer att gifuen edh är så godh som gången ty blef ho
nom edhen upgifuen och Måns Joenszon alldeles frisagder
men Måns Jönszon effter egen bekiännelsze sakfeltes för mö
kränkningh 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Sammadagh framhades för retten een kåna be:dh Elin Knutz
dötter och i lika måtto dhen ogiffte drängen Knut Jönszon huil
ken tilfrågades om han hadhe hafft lägerszmåhll medh ofuanbe:te E
lin huar till han icke neka kundhe uthan friuilleligen bekien
de dherföre han och saekfeltes till 3 marker.
cronan 12 öra
häradzhöfdh 6 öra
häradet 6 öra
Sedan frågades huru medh fostret befans, tå wittnadhe dhe
som dhet seedt hafua att dher hon hadhe grafuit neder dhet
förmeente fostret, dhet wara skiedt wedh een aleroet uthj
een kållgårdh och dher fans allenast een liten klut uthj
huilken salva reverentia för höflige öron att säja, fans såsom
enn blolefuer och icke något barn dhet Erick Jonszon och
ländzmannen Jöns Månszon sampt Jon Månszon i Maresziö
Erlandh Anderszon i Yiarp och Jöns Jonszon ibm wittna
dhenna saek förskiötz till häradtz nämbdh om dhe kunde befria
Elin för barnamordet huilka effter flitigt omhoxandhe
och betänckiandhe eenhälleligen öfuereens komme att ehuru
well hon hadhe för ingen uppenbarat dhet hon hade miszgåttz
barn och ett strängt mandat af wår aldranådigste herre
och konungh om barnamördersker uthgånget är att huilka
måll medh be:te kåna, bägge hafua tilförna för sådan miszgerningh
waret oberycktadhe och såszom kånan giorde Måns Jonszon fri
och lagh medgifuer att gifuen edh är så godh som gången ty blef ho
nom edhen upgifuen och Måns Joenszon alldeles frisagder
men Måns Jönszon effter egen bekiännelsze sakfeltes för mö
kränkningh 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Sammadagh framhades för retten een kåna be:dh Elin Knutz
dötter och i lika måtto dhen ogiffte drängen Knut Jönszon huil
ken tilfrågades om han hadhe hafft lägerszmåhll medh ofuanbe:te E
lin huar till han icke neka kundhe uthan friuilleligen bekien
de dherföre han och saekfeltes till 3 marker.
cronan 12 öra
häradzhöfdh 6 öra
häradet 6 öra
Sedan frågades huru medh fostret befans, tå wittnadhe dhe
som dhet seedt hafua att dher hon hadhe grafuit neder dhet
förmeente fostret, dhet wara skiedt wedh een aleroet uthj
een kållgårdh och dher fans allenast een liten klut uthj
huilken salva reverentia för höflige öron att säja, fans såsom
enn blolefuer och icke något barn dhet Erick Jonszon och
ländzmannen Jöns Månszon sampt Jon Månszon i Maresziö
Erlandh Anderszon i Yiarp och Jöns Jonszon ibm wittna
dhenna saek förskiötz till häradtz nämbdh om dhe kunde befria
Elin för barnamordet huilka effter flitigt omhoxandhe
och betänckiandhe eenhälleligen öfuereens komme att ehuru
well hon hadhe för ingen uppenbarat dhet hon hade miszgåttz
barn och ett strängt mandat af wår aldranådigste herre
och konungh om barnamördersker uthgånget är att huilka
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 273 / sid 85 (AID: v49327.b273.s85, NAD: SE/VALA/0382503) |