| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 243 / sid 25 (AID: v49327.b243.s25, NAD: SE/VALA/0382503) |
24
och dhet repeterade några gånger, sadhe kröjaren ifrån Wernamo, tu
hafuer ingen orsaek eller må att tala goet om dhen tiufuen, tå ladhe Lars Suenson
sigh alt i förswar för honom men krögaren i Wernamo uthsadhe rundt uth åth
Lars Suenson att samme Boo Gudmundzon war dhen sanskyllige tiufuen som
hans godz bortstulet hadhe och han wille stå therföre och han repeterade
samma beskyllningh åthskillige och några gånger. Effter som Boo högeli
gen nekar och säger sigh oskyldigh wara och inga wittne wore som honom
till tiufnaden binda kundhe, jemwäll begiärer Boo att få befria sigh
medh een 12 manna edh, saken förskiötz till rätten och såsom Boo hadhe
tilförna bekiänt dhenna saek på sigh dherföre drogh rätten stort be
tänckiandhe att släppa honom till edhen, men såsom rätten war i dhen
meningh han ingen skulle få som wille swäria medh honom och dheszföru
than een mörk saek, att rätten icke häller fant skiäll att dömma honom
wara skyldigh till be:te tiufuiske witeszmåll, dherföre, bådhe att i medler
tidh få hugsza sigh i saken och dheszföruthan försökia om icke ännu något
om samma saek upspörjas kan, och jämwell att förnimma om Boes o
skyldigheet, ty tillätz Boo effter sin trägna begiäran uthfästa edhen till
nästa tingh och sigh medh 12 manna edh befria så wida han gitter.
Sammadagh kom för rätten Harall Trolle öfuerste drucken och obeskedeligh
och klagadhe på Anders Thorson i Böke och protesterade emot dhen förlikningh och
domb som emillan honom och be:te Anders afsagdh war tå tinget uthj Hampnada
stodh d 25, 26 och 27 Octob: 1654 säjandes dhen wara olagligh och dherföre
dhen intet hålla wille. Protesterandes och emot rätten att rätten hadhe för
haet och afuundh skuld dömbdt, stegh till och slogh i bordet och sedan medh ifuert
modh gick uth, ropade och rätten unsadhe, emot honom protesterades att han
för sådan ohöfligheet och rättz sidwyrdningh plichta skulle och ehuru well ho
nom förmantes medh höfligheet sitt kiäremåll andraga om han något hadhe
ty medh sin ohöfligheet kunde han intet annat ähn föra sigh i widlyfftigheet men han uille
intet låta rätta sigh uthan swor och bannades bådhe på rätten och sin weder
part. I medler tidh uplästes dhet protocoll som uthj saken emillan Trollen
och Anders Thorszon i Böke passerat war, tå hela rätten så well som
Trollens egen mågh och befallningzmannen well:t Anders Larson som och
hadhe waret tilstädes tå förlikningen skiedde och hulpet till att dhen
gick fort, huilka alla eenhelleligen bekiände aldeles så wara passerat
och frijuilleligen slutat som protocollet i bokstafuen lydher, dhet dhe medh sin
edh ärhålla wille om så behöfues, dhär medh Trollen gick wredh uth från
rätten och tå han uthkom ropadhe, swor och undsadhe bådhe een och annan
och såsom rätten för ett möte skull som i Wexiö hållas skulle måtte
hafuer ingen orsaek eller må att tala goet om dhen tiufuen, tå ladhe Lars Suenson
sigh alt i förswar för honom men krögaren i Wernamo uthsadhe rundt uth åth
Lars Suenson att samme Boo Gudmundzon war dhen sanskyllige tiufuen som
hans godz bortstulet hadhe och han wille stå therföre och han repeterade
samma beskyllningh åthskillige och några gånger. Effter som Boo högeli
gen nekar och säger sigh oskyldigh wara och inga wittne wore som honom
till tiufnaden binda kundhe, jemwäll begiärer Boo att få befria sigh
medh een 12 manna edh, saken förskiötz till rätten och såsom Boo hadhe
tilförna bekiänt dhenna saek på sigh dherföre drogh rätten stort be
tänckiandhe att släppa honom till edhen, men såsom rätten war i dhen
meningh han ingen skulle få som wille swäria medh honom och dheszföru
than een mörk saek, att rätten icke häller fant skiäll att dömma honom
wara skyldigh till be:te tiufuiske witeszmåll, dherföre, bådhe att i medler
tidh få hugsza sigh i saken och dheszföruthan försökia om icke ännu något
om samma saek upspörjas kan, och jämwell att förnimma om Boes o
skyldigheet, ty tillätz Boo effter sin trägna begiäran uthfästa edhen till
nästa tingh och sigh medh 12 manna edh befria så wida han gitter.
Sammadagh kom för rätten Harall Trolle öfuerste drucken och obeskedeligh
och klagadhe på Anders Thorson i Böke och protesterade emot dhen förlikningh och
domb som emillan honom och be:te Anders afsagdh war tå tinget uthj Hampnada
stodh d 25, 26 och 27 Octob: 1654 säjandes dhen wara olagligh och dherföre
dhen intet hålla wille. Protesterandes och emot rätten att rätten hadhe för
haet och afuundh skuld dömbdt, stegh till och slogh i bordet och sedan medh ifuert
modh gick uth, ropade och rätten unsadhe, emot honom protesterades att han
för sådan ohöfligheet och rättz sidwyrdningh plichta skulle och ehuru well ho
nom förmantes medh höfligheet sitt kiäremåll andraga om han något hadhe
ty medh sin ohöfligheet kunde han intet annat ähn föra sigh i widlyfftigheet men han uille
intet låta rätta sigh uthan swor och bannades bådhe på rätten och sin weder
part. I medler tidh uplästes dhet protocoll som uthj saken emillan Trollen
och Anders Thorszon i Böke passerat war, tå hela rätten så well som
Trollens egen mågh och befallningzmannen well:t Anders Larson som och
hadhe waret tilstädes tå förlikningen skiedde och hulpet till att dhen
gick fort, huilka alla eenhelleligen bekiände aldeles så wara passerat
och frijuilleligen slutat som protocollet i bokstafuen lydher, dhet dhe medh sin
edh ärhålla wille om så behöfues, dhär medh Trollen gick wredh uth från
rätten och tå han uthkom ropadhe, swor och undsadhe bådhe een och annan
och såsom rätten för ett möte skull som i Wexiö hållas skulle måtte
25
skillias åth, dherföre nödgades rätten Trollens saek till een annor gångh up
sättia och dhär medh resignerades rätten för dhen gången.
Anno 1656 den 24 Julij som war dagen för Jacobj dagh war een
lagkallat syn berammat och hållen emillan h: excell:s och n:ds dhen höghwelb: h:s h:r
Thure Sparres friherres till Cronobärgh, herres till Erikstadh och Kaflåes
Sueriges riketz och håfrätz rådz sampt laghmans öfuer Callmara lähns bönder
uthj Thorsedtz by på dhen eena sidan kärandhe och Huitaridz prästegårdz
fullmächtigh på dhen andra sidan swarandhe, tå för ähn någon syn begyntes
insinuerade sigh för rätten å höghbe:te h:s excell:s och n:ds h:r Thure Sparres ueg
nar H: K: M:tz wår allernådigste herres och konungz troo tiänare och häradzhöf
dinge uthj Närcke edle och welb: Erick Erickzon Lagerquist berättandes
sigh wara fullmächtigh giord å h:s excell:s och n:ds wegnar tillika medh h:s excell:s och
n:ds boekhållare ehrligh, achtat och welbetrodd Peder Anderson dhen synen
beuista och be:te tuistige saek lagligen uthföra och dom afhenda, vpuisandes
dher öfuer sin fullmacht dat: Arnö d 30 Junij 656. I lika måtto instälte
sigh för rätten så h:s wyrd:ht m:r Christiernus pastor och praepositus uthj Annerstadh
som och h:s wyrd:ht m:r Niels Rubenius pastor och praepositus uthj Huitaridh och berätta
dhe m:r Christiern sigh i lika måtto wara fullmächtigh giord af h:s ehrewyrd:ht bis
copen i Wexiö och samptlige dhe höglärdhe och wyrdige härrar uthj Wexiö consisto
rio, nu som tilförna dhenna action icke allenast beuista uthan och så wida hoes ho
nom stodhe till att giöra saken å prästegårdens wägnar defendera, jäm
well och effter sakzens concluderande och noga förhör een änteligh domb afhandla
inlefrerandes sin fullmacht dat: Wexiö d 19 Junij 656. dheszlikest instälte
sigh å cronones wägnar ehrligh och well:t Mårten Hindrickzon huilken berättadhe
att såsom befallningzmannen war siuk och eij sielff förmåtte dhen actionen bi
wista dherföre hafuer han honom i sitt ställe fullmächtigat praesenterandes sin full
mackt dat: Tärnhult d 22 Julij 656. När nu således parterna medh nögachi
ge fullmachter hadhe sigh instält begiäradhe h:r häradzhöfdh: på sin herre princi
pals wägnar att retten wille hans förmeente skiäll, märke och praetension
först skiärskådha och således wiste nämbden först neder uthj Huitaridz
klockaregatu, dher stodh een stoer steen dhen dhe kalladhe Korszhall huarest
bägge parterna samdes uthj män dher ifrån begyntes striden ty h:r Lager
quist wille in uthj stridige ängan till een nys opfunnen steen liggandes hoes
een lite backe dhen han kallade Liungbacken huilken ligger rätt norr i
från be:te Korszhall och dhen stenen hadhe tilförena för 12 åhr sedan waret
af häradtz nämbdh besichtigat och icke ogillat, altså ginge wij effter h:r Lager
quistz begiäran först till hans steen wedh Liungbacken och nembden icke
sättia och dhär medh resignerades rätten för dhen gången.
Anno 1656 den 24 Julij som war dagen för Jacobj dagh war een
lagkallat syn berammat och hållen emillan h: excell:s och n:ds dhen höghwelb: h:s h:r
Thure Sparres friherres till Cronobärgh, herres till Erikstadh och Kaflåes
Sueriges riketz och håfrätz rådz sampt laghmans öfuer Callmara lähns bönder
uthj Thorsedtz by på dhen eena sidan kärandhe och Huitaridz prästegårdz
fullmächtigh på dhen andra sidan swarandhe, tå för ähn någon syn begyntes
insinuerade sigh för rätten å höghbe:te h:s excell:s och n:ds h:r Thure Sparres ueg
nar H: K: M:tz wår allernådigste herres och konungz troo tiänare och häradzhöf
dinge uthj Närcke edle och welb: Erick Erickzon Lagerquist berättandes
sigh wara fullmächtigh giord å h:s excell:s och n:ds wegnar tillika medh h:s excell:s och
n:ds boekhållare ehrligh, achtat och welbetrodd Peder Anderson dhen synen
beuista och be:te tuistige saek lagligen uthföra och dom afhenda, vpuisandes
dher öfuer sin fullmacht dat: Arnö d 30 Junij 656. I lika måtto instälte
sigh för rätten så h:s wyrd:ht m:r Christiernus pastor och praepositus uthj Annerstadh
som och h:s wyrd:ht m:r Niels Rubenius pastor och praepositus uthj Huitaridh och berätta
dhe m:r Christiern sigh i lika måtto wara fullmächtigh giord af h:s ehrewyrd:ht bis
copen i Wexiö och samptlige dhe höglärdhe och wyrdige härrar uthj Wexiö consisto
rio, nu som tilförna dhenna action icke allenast beuista uthan och så wida hoes ho
nom stodhe till att giöra saken å prästegårdens wägnar defendera, jäm
well och effter sakzens concluderande och noga förhör een änteligh domb afhandla
inlefrerandes sin fullmacht dat: Wexiö d 19 Junij 656. dheszlikest instälte
sigh å cronones wägnar ehrligh och well:t Mårten Hindrickzon huilken berättadhe
att såsom befallningzmannen war siuk och eij sielff förmåtte dhen actionen bi
wista dherföre hafuer han honom i sitt ställe fullmächtigat praesenterandes sin full
mackt dat: Tärnhult d 22 Julij 656. När nu således parterna medh nögachi
ge fullmachter hadhe sigh instält begiäradhe h:r häradzhöfdh: på sin herre princi
pals wägnar att retten wille hans förmeente skiäll, märke och praetension
först skiärskådha och således wiste nämbden först neder uthj Huitaridz
klockaregatu, dher stodh een stoer steen dhen dhe kalladhe Korszhall huarest
bägge parterna samdes uthj män dher ifrån begyntes striden ty h:r Lager
quist wille in uthj stridige ängan till een nys opfunnen steen liggandes hoes
een lite backe dhen han kallade Liungbacken huilken ligger rätt norr i
från be:te Korszhall och dhen stenen hadhe tilförena för 12 åhr sedan waret
af häradtz nämbdh besichtigat och icke ogillat, altså ginge wij effter h:r Lager
quistz begiäran först till hans steen wedh Liungbacken och nembden icke
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 243 / sid 25 (AID: v49327.b243.s25, NAD: SE/VALA/0382503) |