| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 239 / sid 17 (AID: v49327.b239.s17, NAD: SE/VALA/0382503) |
16
Sammadagh kom för retten Andersz Nielson i Bökelidan å frelsze och
bekiändhe sigh hafua besofuit een ogifft löeszkåhna be:dh Karin Måns dötter
Karin tilstodh saken och bekiändhe sigh förr hafua hafft lägerszmåll mädh
een annor drängh be:dh Swen Räff i Skiällsznäes och dherföre plichtat
altså saekfeltes Anders till böter 3 marker, sedan förwistes han och kåhnan
till prosten att taga widare beskiedd om kyrckoplicht.
f: huszbonden 12 öra
häradzhöfdh 6 öra
häradet 6 öra
Sammadagh hades för retten een ogifft kåhna Elin Knutz dötter be:dh
huilken tilförna hadhe hafft lägerszmåhll medh een gifft man be:dh Jochim
Snickare uthj Skien, såsom och medh een ogifft persohn Lars Larszohn
för huilka lägerszmåhll hon och bägge be:te karlar plichtat hadhe
nu är be:te kåhna berycktat waret medh barn och barnet heemligen
förkommet och ehuru flitigt hon är så af ländzmannen som och mån
ga andra här om tilfrågat och examinerat så hafuer hon likuist altidh
nekat sigh wara hafuandhe, allenast een gångh heemligen sigh bekiänt
för een prophosz att hon skulle låtet sigh lägra men sedermehra så
emot honom som alla andra stadigt nekat, när non nu aff rätten
här om medh flit är examinerat worden tå bekiände hon omsider
medh gråtandes tårar att hon hadhe hafft lägerszmåhll medh een ogifft per
sohn be:dh Jöns Suenszon i Maresziö huilket olofliga umgiänge hon be
gynte wårfrutidh i fastan och widh miszommars tidh hafuer hon för
löfft sigh af een tungh wedabörda och förgåtz fosteret, dhet räkna
des effter och befans hänne hafua waret medh be:te foster i 13 wekors
tidh, henne tilspordes huarföre hon icke hadhe dhet för någon oppen
barat, hon swaradhe effter dhet war ingen lieknelsze till något
barn och dhes föruthan tå dhet skiedde war ingen tilstädes som
hon kundhe dhet oppenbara, ty hennas moder war intet hemma
dheszföruthan skiemdes hon sådant att oppenbara uthan groff nedher
dhet uthj een kålgårdh, såsom nu ouist är när hennas omgiänge
medh drängen begyntes eller om dhet skiedde widh dhen tiden hon
sagt hafuer eller om fostretz fulbordan, dherföre war för godt an
sedt förskicka tuenne nembdemän Pär i Biärszaridh och Arfuidh i
Wiggåsza medh häradtz prophoszen Joen Nilson som strax skulle resa
till drängen och om dätta lägerszmåll grannerligen förhöra och
saken till nästa tingh till widare betänckandhe vpsattes
bekiändhe sigh hafua besofuit een ogifft löeszkåhna be:dh Karin Måns dötter
Karin tilstodh saken och bekiändhe sigh förr hafua hafft lägerszmåll mädh
een annor drängh be:dh Swen Räff i Skiällsznäes och dherföre plichtat
altså saekfeltes Anders till böter 3 marker, sedan förwistes han och kåhnan
till prosten att taga widare beskiedd om kyrckoplicht.
f: huszbonden 12 öra
häradzhöfdh 6 öra
häradet 6 öra
Sammadagh hades för retten een ogifft kåhna Elin Knutz dötter be:dh
huilken tilförna hadhe hafft lägerszmåhll medh een gifft man be:dh Jochim
Snickare uthj Skien, såsom och medh een ogifft persohn Lars Larszohn
för huilka lägerszmåhll hon och bägge be:te karlar plichtat hadhe
nu är be:te kåhna berycktat waret medh barn och barnet heemligen
förkommet och ehuru flitigt hon är så af ländzmannen som och mån
ga andra här om tilfrågat och examinerat så hafuer hon likuist altidh
nekat sigh wara hafuandhe, allenast een gångh heemligen sigh bekiänt
för een prophosz att hon skulle låtet sigh lägra men sedermehra så
emot honom som alla andra stadigt nekat, när non nu aff rätten
här om medh flit är examinerat worden tå bekiände hon omsider
medh gråtandes tårar att hon hadhe hafft lägerszmåhll medh een ogifft per
sohn be:dh Jöns Suenszon i Maresziö huilket olofliga umgiänge hon be
gynte wårfrutidh i fastan och widh miszommars tidh hafuer hon för
löfft sigh af een tungh wedabörda och förgåtz fosteret, dhet räkna
des effter och befans hänne hafua waret medh be:te foster i 13 wekors
tidh, henne tilspordes huarföre hon icke hadhe dhet för någon oppen
barat, hon swaradhe effter dhet war ingen lieknelsze till något
barn och dhes föruthan tå dhet skiedde war ingen tilstädes som
hon kundhe dhet oppenbara, ty hennas moder war intet hemma
dheszföruthan skiemdes hon sådant att oppenbara uthan groff nedher
dhet uthj een kålgårdh, såsom nu ouist är när hennas omgiänge
medh drängen begyntes eller om dhet skiedde widh dhen tiden hon
sagt hafuer eller om fostretz fulbordan, dherföre war för godt an
sedt förskicka tuenne nembdemän Pär i Biärszaridh och Arfuidh i
Wiggåsza medh häradtz prophoszen Joen Nilson som strax skulle resa
till drängen och om dätta lägerszmåll grannerligen förhöra och
saken till nästa tingh till widare betänckandhe vpsattes
17
I medler tidh skulle kåhnan effter hon för barnamordh berychtat war fängzligh
förwaras såsom och förfaras hur medh fostretz skapnat war.
Sammadagh instelte sigh för retten welb: Jönsz Nederwudh och gaff till
kiänna att såsom han war citerat att swara sin brodher Carll Nederwudh war
han och willigh dhet effterkomma män såsom hans brodher nu intet war an
kommen och Jöns Nederwudh medh andra reutare wore stembde i morgon mädh
sina rustningar att mötas åth i Mohedha dherföre begiäradhe han få reesza
och lofuadhe sigh een annor gångh när han blifuer citerat willia sigh inställa
altså emädan han i cronones tiänst war och dhesföruthan han medh andra opbu
dader dherföre kundhe rätten honom icke hindra uthan hans begiäran effter
komme och han således togh affträdh.
Sammadagh instelte sigh för retten Ingebor Persz dötter i Jungfrugården
i Annerstadh och kiäradhe till Niels i Ikornarp att han skall hafua slaget hän
nas man Faie Pärszon så att han dher aff skall blefuet dödh, Niels tilstodh sigh
hafua medh een kiäp slaget Faie ett slagh öfuer weka lifuet och ett slagh baek i
sätet medh samma kiäp. Bengt Larszon i Ekanarp som giorde giästebudet
dher huggen wankades berättar att Faie hafuer sedermehra perlementat
och fått hugg aff een be:dh Pär Jäppasohn, dhenne Pär war intet tilstädes
sedan tilspordes Ingebor effter wittne, hon sadhe sigh inga wittne hafua som
hadhe seedt perlementet män wittne om huggen hadhe hon som war Jacob
Katt och Håkon i Kullagården sampt Jon Gnällingh och flere som intet
woro tillstädes, dhesze wittna allenast huadh Faie berättat hadhe män
om perlementet ingen kunskaph, Katten effter afflagdh edh wittnadhe
att 3 dagar effter Faie hadhe fått hugg kom Katten in till honom och
frågadhe huru han måtte, han sadhe sigh icke synnerligen må wäll, vthan
hafua waret uthj Ekanarp och fått wärre hugg ähn han tors bekiän
na, vpwiste sin sidha som war een stor blånat oppå och sadhe att een
bondhe hadhe slaget honom och tå lågh och Faie och spottadhe blodh huilken
och lågh siuk i 14 dagar, een månadt dher effter begaff Faie sigh på reesan
åth Stocholm och när han kom till Tälgie blef han dher dödh, be:te Katt be
rättadhe ochså att Faie hadhe mycket ondt af roszen och gått och stött sigh
medh een kiäp och förr dhen suagheten vndsluppet knechten, Jon Gnellingh
effter afflagdh edh berättadhe öfuan som Katten, sadhe och att tå Faje
blef upbudat medh andra knechtar till Callmara tå sadhe han sigh icke förmå
gå till Calmara för dhe huggen skull mehr wiste han intet berätta.
förwaras såsom och förfaras hur medh fostretz skapnat war.
Sammadagh instelte sigh för retten welb: Jönsz Nederwudh och gaff till
kiänna att såsom han war citerat att swara sin brodher Carll Nederwudh war
han och willigh dhet effterkomma män såsom hans brodher nu intet war an
kommen och Jöns Nederwudh medh andra reutare wore stembde i morgon mädh
sina rustningar att mötas åth i Mohedha dherföre begiäradhe han få reesza
och lofuadhe sigh een annor gångh när han blifuer citerat willia sigh inställa
altså emädan han i cronones tiänst war och dhesföruthan han medh andra opbu
dader dherföre kundhe rätten honom icke hindra uthan hans begiäran effter
komme och han således togh affträdh.
Sammadagh instelte sigh för retten Ingebor Persz dötter i Jungfrugården
i Annerstadh och kiäradhe till Niels i Ikornarp att han skall hafua slaget hän
nas man Faie Pärszon så att han dher aff skall blefuet dödh, Niels tilstodh sigh
hafua medh een kiäp slaget Faie ett slagh öfuer weka lifuet och ett slagh baek i
sätet medh samma kiäp. Bengt Larszon i Ekanarp som giorde giästebudet
dher huggen wankades berättar att Faie hafuer sedermehra perlementat
och fått hugg aff een be:dh Pär Jäppasohn, dhenne Pär war intet tilstädes
sedan tilspordes Ingebor effter wittne, hon sadhe sigh inga wittne hafua som
hadhe seedt perlementet män wittne om huggen hadhe hon som war Jacob
Katt och Håkon i Kullagården sampt Jon Gnällingh och flere som intet
woro tillstädes, dhesze wittna allenast huadh Faie berättat hadhe män
om perlementet ingen kunskaph, Katten effter afflagdh edh wittnadhe
att 3 dagar effter Faie hadhe fått hugg kom Katten in till honom och
frågadhe huru han måtte, han sadhe sigh icke synnerligen må wäll, vthan
hafua waret uthj Ekanarp och fått wärre hugg ähn han tors bekiän
na, vpwiste sin sidha som war een stor blånat oppå och sadhe att een
bondhe hadhe slaget honom och tå lågh och Faie och spottadhe blodh huilken
och lågh siuk i 14 dagar, een månadt dher effter begaff Faie sigh på reesan
åth Stocholm och när han kom till Tälgie blef han dher dödh, be:te Katt be
rättadhe ochså att Faie hadhe mycket ondt af roszen och gått och stött sigh
medh een kiäp och förr dhen suagheten vndsluppet knechten, Jon Gnellingh
effter afflagdh edh berättadhe öfuan som Katten, sadhe och att tå Faje
blef upbudat medh andra knechtar till Callmara tå sadhe han sigh icke förmå
gå till Calmara för dhe huggen skull mehr wiste han intet berätta.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 239 / sid 17 (AID: v49327.b239.s17, NAD: SE/VALA/0382503) |