| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 247 / sid 33 (AID: v49327.b247.s33, NAD: SE/VALA/0382503) |
32
öfuereens att ingen prästaränta är afkortat derföre några willia och wäll seija att någon prästeränta
skall wara kortat men weeta intet hwarföre antingen för ängen, hagen eller mulabete men synes wa
ra mäst troendes att dhet är skiedt för mulabete skull efftersom
kyrckoheerden haffwer före hafft sin boskaph uppe i näset huarest
ähn synes huar broen hafuer ligget som boskapen hafuer gået öfuer män
nu gåer ingen boskaph dijt uthan på een annor ort män dhet
må wara huru dhät will så kunna liekuist Thorsetzboerne icke
beuisza att dhe någon sin aff euigheet haffwa hafft någon häfdh uthj
prästegårdzens ängh som nu tuistas om.
4: Ehuru well om sådan prästaräntas affkortandhe m:r Nielsz
haffwer uthgiffwet sin attest så hafuer han sigh på sin edh förkla
rat att han dhet af oförståndh giort hadhe och mehrändels dhen berät
telse af h:s excell:s och n:ds h:r Thure Sparre hadhe att så skulle wara
huilken och sedermehra medh stränga breff hafuer honom förmådt att uthgifua
samma attest och när han sedermehra är om saken bättre informerat
worden och af gamble trowärdige män här om vnderrättat, hafuer
han icke allenast hafft ondt samweet för samma attest skull
vthan och efftertänkt på allahanda sätt dhen döda och krafftlöes giö
ra och om intet annorledes hadhe skiedt hadhe han tänkt dhen mädh
een skrifft på sitt yttersta likasåsom mädh ett trowärdigt testa
mente ogilla och dödha.
5: Haffwer och så cronones befallningzman på cronones wägnar
såsom och m:r Christiernus Osaengius på consistorij wägnar emot
samma attest högeligen protesterat att dhen icke måtte fram för så
många trowärdige mäns wittneszbörder gillas hälst och effter dhen
war effterkommandom uthj sin rätt mycket praeiudicerligh altså
och emädan samma ängh af uhrminnes tidher hafuer lydt till prästegården
kundhe rätten icke annars giöra ähn dömma henne dhär till euärdeliga
tidher förblifua och dhet effter dhet 1 Cap: i Jord B: och 26 Cap: i
Bygn B: L: L:
6: Huadh dhen steenen anlanger som Thorsetzboerne beropa sigh på
och ligger widh dhen Liungbacken uthj stridiga ängan, dhen blifuer och aff
intet wärdhe män den steenen m:r Niels opuist hafuer såsom dhen ligger i
rätt strek ifrån tuärgiärdeszgården som ängiagiärdeszgården böer
stå uthj såsom dhen är een gammall steen som för många åhr sedan
skall wara kortat men weeta intet hwarföre antingen för ängen, hagen eller mulabete men synes wa
ra mäst troendes att dhet är skiedt för mulabete skull efftersom
kyrckoheerden haffwer före hafft sin boskaph uppe i näset huarest
ähn synes huar broen hafuer ligget som boskapen hafuer gået öfuer män
nu gåer ingen boskaph dijt uthan på een annor ort män dhet
må wara huru dhät will så kunna liekuist Thorsetzboerne icke
beuisza att dhe någon sin aff euigheet haffwa hafft någon häfdh uthj
prästegårdzens ängh som nu tuistas om.
4: Ehuru well om sådan prästaräntas affkortandhe m:r Nielsz
haffwer uthgiffwet sin attest så hafuer han sigh på sin edh förkla
rat att han dhet af oförståndh giort hadhe och mehrändels dhen berät
telse af h:s excell:s och n:ds h:r Thure Sparre hadhe att så skulle wara
huilken och sedermehra medh stränga breff hafuer honom förmådt att uthgifua
samma attest och när han sedermehra är om saken bättre informerat
worden och af gamble trowärdige män här om vnderrättat, hafuer
han icke allenast hafft ondt samweet för samma attest skull
vthan och efftertänkt på allahanda sätt dhen döda och krafftlöes giö
ra och om intet annorledes hadhe skiedt hadhe han tänkt dhen mädh
een skrifft på sitt yttersta likasåsom mädh ett trowärdigt testa
mente ogilla och dödha.
5: Haffwer och så cronones befallningzman på cronones wägnar
såsom och m:r Christiernus Osaengius på consistorij wägnar emot
samma attest högeligen protesterat att dhen icke måtte fram för så
många trowärdige mäns wittneszbörder gillas hälst och effter dhen
war effterkommandom uthj sin rätt mycket praeiudicerligh altså
och emädan samma ängh af uhrminnes tidher hafuer lydt till prästegården
kundhe rätten icke annars giöra ähn dömma henne dhär till euärdeliga
tidher förblifua och dhet effter dhet 1 Cap: i Jord B: och 26 Cap: i
Bygn B: L: L:
6: Huadh dhen steenen anlanger som Thorsetzboerne beropa sigh på
och ligger widh dhen Liungbacken uthj stridiga ängan, dhen blifuer och aff
intet wärdhe män den steenen m:r Niels opuist hafuer såsom dhen ligger i
rätt strek ifrån tuärgiärdeszgården som ängiagiärdeszgården böer
stå uthj såsom dhen är een gammall steen som för många åhr sedan
33
är korsat och jemuell tilförna af häradz nämbdh synt och icke ogillat
altså kan man icke häller nu ogilla honom uthan låtha blifua i sitt wär
de att framdeles om någon irringh widare kundhe af een eller annor
upkomma, tå till rättelsze wara kan, författades altså een sådan domb
i saken som här hoes förmäles, män när parterna blefue framropade
läte dhe sigh förnimma wara på een godh wägh att förlikas, altszå
gafz dhem dilation till andre dagen tå bägge begiäradhe domb, hälst
och effter fougden på cronones wägnar icke understodh sigh någon för
liekningh ingå, dheszföruthan ochså parterna förmeente förswarligast
wara hafua een domb att hålla sigh wedh, afsades dherföre domen.
Vthj dhen tuistige saek emällan h:s excell:s och n:de h:r Thure Sparre
frihärre till Cronobärgh, härre till Erickstadh och Kafflåes
Sueriges rikes och håfrättz rådh sampt laghman öfuer Callmara
lähn på dhen eena sidan kärandhe så och the ehrewyrdige och
höglärdhe härrar uthj Wexiö consistorio sampt wyrdigh och
wällärdhe m:r Niels i Huitaridh på dhen andra sidan swarande
angåendhe een ängh östan prästegården belägen såsom och nå
gon intäkt som tuistas om, är thätta rättens äntelige sentens
och domb afsagdh i Huitaridh d 26 Julij Anno 1656.
Vthaff framteedde skiäll och documenter jämwell edelige trouär
dige wittneszbörder och annor godh underrättelse som in actis fin
nas kan man iche see Thorsetzboerna medh någon rätt kunna thala
på dhen ängan som nu tuistas om, altså ärkiännes be:te ängh som hon aff
uhrminnes tidher altidh hafuer lydt och ligget till prästegården, bör och
nu här effter dhär under till ewärdeliga tidher förblifua och således dhen
bäcken som gåer uthj stridige ängan och Thorsetzboerne kalla Biurbäk
wara så wida dhen ängan räcker ett krafftlöest skiäll och aff intet
wärdhe män såsom klarligen är beuist att giärdeszgården som gåer up
uth medh ängian ifrån dhen tuärgiärdesgårdh som står widh dhen madan som
Thorsetzboerne willia kalla Biurbäk är till een deell flytt in uthj ängan
och dher giord een kalffuahage aff sedan hafuer och m:r Niels bekiändt sigh
medh een deell aff Thorsetz ägor och uthmark hafua samma kalffuehage
något uthuidgat, dherföre erkiändes m:r Niels icke allenast skyldigh sin
ängagiärdeszgårdh uthj sitt förriga ställe upsättia vthan och effter sin egen
tilsäjelse plichtigh dhet han widare hafuer in taget ähn be:te giärdeszgårdh
är begrepit hafuer innan Michaelis dagh att uthläggia och dhätta
alt medh rätta. Actum ut supra.
altså kan man icke häller nu ogilla honom uthan låtha blifua i sitt wär
de att framdeles om någon irringh widare kundhe af een eller annor
upkomma, tå till rättelsze wara kan, författades altså een sådan domb
i saken som här hoes förmäles, män när parterna blefue framropade
läte dhe sigh förnimma wara på een godh wägh att förlikas, altszå
gafz dhem dilation till andre dagen tå bägge begiäradhe domb, hälst
och effter fougden på cronones wägnar icke understodh sigh någon för
liekningh ingå, dheszföruthan ochså parterna förmeente förswarligast
wara hafua een domb att hålla sigh wedh, afsades dherföre domen.
Vthj dhen tuistige saek emällan h:s excell:s och n:de h:r Thure Sparre
frihärre till Cronobärgh, härre till Erickstadh och Kafflåes
Sueriges rikes och håfrättz rådh sampt laghman öfuer Callmara
lähn på dhen eena sidan kärandhe så och the ehrewyrdige och
höglärdhe härrar uthj Wexiö consistorio sampt wyrdigh och
wällärdhe m:r Niels i Huitaridh på dhen andra sidan swarande
angåendhe een ängh östan prästegården belägen såsom och nå
gon intäkt som tuistas om, är thätta rättens äntelige sentens
och domb afsagdh i Huitaridh d 26 Julij Anno 1656.
Vthaff framteedde skiäll och documenter jämwell edelige trouär
dige wittneszbörder och annor godh underrättelse som in actis fin
nas kan man iche see Thorsetzboerna medh någon rätt kunna thala
på dhen ängan som nu tuistas om, altså ärkiännes be:te ängh som hon aff
uhrminnes tidher altidh hafuer lydt och ligget till prästegården, bör och
nu här effter dhär under till ewärdeliga tidher förblifua och således dhen
bäcken som gåer uthj stridige ängan och Thorsetzboerne kalla Biurbäk
wara så wida dhen ängan räcker ett krafftlöest skiäll och aff intet
wärdhe män såsom klarligen är beuist att giärdeszgården som gåer up
uth medh ängian ifrån dhen tuärgiärdesgårdh som står widh dhen madan som
Thorsetzboerne willia kalla Biurbäk är till een deell flytt in uthj ängan
och dher giord een kalffuahage aff sedan hafuer och m:r Niels bekiändt sigh
medh een deell aff Thorsetz ägor och uthmark hafua samma kalffuehage
något uthuidgat, dherföre erkiändes m:r Niels icke allenast skyldigh sin
ängagiärdeszgårdh uthj sitt förriga ställe upsättia vthan och effter sin egen
tilsäjelse plichtigh dhet han widare hafuer in taget ähn be:te giärdeszgårdh
är begrepit hafuer innan Michaelis dagh att uthläggia och dhätta
alt medh rätta. Actum ut supra.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 247 / sid 33 (AID: v49327.b247.s33, NAD: SE/VALA/0382503) |