| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 168 / sid 33 (AID: v49319.b168.s33, NAD: SE/VALA/0382503) |
32v
Noch där ifrån, vthj nordost wistes osz et marke som waar
enn tämligh stoor steen, vppå enn ander, sedan der ifrån och
littet better vthj nordh, vthj siönn, lågh och en stoor stenn
med et rundt hååll hugget mit vthj, denne marken
som waar de 3 förnämdhe steenar åtskillde Hålijghe
äghor, skogh, och mark, ifrån Oos, när wij hade sett gåt
och granskat samme markenn, kunde nämdhenn them icke
ogilla vthan höllo them för godh, och gill, vnnantaghandes
det enna stenmarket, der dän enne steenen lågh på then
andra, det blef ogillat effter dät bögde inn fööre och
icke swarade gendt emodt de andhre, der medh töch
te nämdhen för goot waara at så möket som inn öfuer
för:de marken är begripet, dömdes till frällse gården
Oos, ägendom allena bådhe till skoghögge, ellbråndh
och gärdefångh, fördes och trowärdigh witne fram, som
waar Nills ij Hörszet, och Anundh ij Quenarph, huilka
witnadhe medh sworen eedh, at Oos, ij förtijdenn al
drigh hade någhon äghendom östann ååden, och sundan ger
dit wijdere ähnn enn littenn fååll, dågh lickwäll
vppå det tuist och oeeningheet kunde blifua stillat
och wänskap och endracht ij staadenn vprättat bleff
dömdt at östann ådenn som gårdhen är belägen vppå
medh åker och ängh, så widt som det är nu begrij
pet, skall blifua oqualldh, såsom och seerdeles hafua
sinn mulebeet, fägångh, och swinawall syndan ger
det, klöf modt klöf, medh åbyarna, till sinn eghenn
fänadt och icke anders, och sedan till ingen ander
nötto, och bruuck vthan medh lof och mindhe, och huadh
denn gerdesgåårdenn sigh ahnbelångher, som åbyarna
hafua vpsaat widh Bertilszboodha, som kundhe för
hindra Osaas fäädrift schall slät vprifuas, och huadh
åwärkann Päder ij Oos vppå Åby skoogh, här till
giordt hafuer, må waara tillgifuit och en aftalt
enn tämligh stoor steen, vppå enn ander, sedan der ifrån och
littet better vthj nordh, vthj siönn, lågh och en stoor stenn
med et rundt hååll hugget mit vthj, denne marken
som waar de 3 förnämdhe steenar åtskillde Hålijghe
äghor, skogh, och mark, ifrån Oos, när wij hade sett gåt
och granskat samme markenn, kunde nämdhenn them icke
ogilla vthan höllo them för godh, och gill, vnnantaghandes
det enna stenmarket, der dän enne steenen lågh på then
andra, det blef ogillat effter dät bögde inn fööre och
icke swarade gendt emodt de andhre, der medh töch
te nämdhen för goot waara at så möket som inn öfuer
för:de marken är begripet, dömdes till frällse gården
Oos, ägendom allena bådhe till skoghögge, ellbråndh
och gärdefångh, fördes och trowärdigh witne fram, som
waar Nills ij Hörszet, och Anundh ij Quenarph, huilka
witnadhe medh sworen eedh, at Oos, ij förtijdenn al
drigh hade någhon äghendom östann ååden, och sundan ger
dit wijdere ähnn enn littenn fååll, dågh lickwäll
vppå det tuist och oeeningheet kunde blifua stillat
och wänskap och endracht ij staadenn vprättat bleff
dömdt at östann ådenn som gårdhen är belägen vppå
medh åker och ängh, så widt som det är nu begrij
pet, skall blifua oqualldh, såsom och seerdeles hafua
sinn mulebeet, fägångh, och swinawall syndan ger
det, klöf modt klöf, medh åbyarna, till sinn eghenn
fänadt och icke anders, och sedan till ingen ander
nötto, och bruuck vthan medh lof och mindhe, och huadh
denn gerdesgåårdenn sigh ahnbelångher, som åbyarna
hafua vpsaat widh Bertilszboodha, som kundhe för
hindra Osaas fäädrift schall slät vprifuas, och huadh
åwärkann Päder ij Oos vppå Åby skoogh, här till
giordt hafuer, må waara tillgifuit och en aftalt
33r
saack, vnnantagandes huadh ekeskogh, som han emodt för
budh fällt hafuer, må stå till lagligit vttförandhe, och
huar så är, den wälburne herre här Axell Oxenstiän
eller hans herredömes fullmechtigh sigh icke lååter här
medh benögha må frijtt effterlååtit waara, wädia vn
der enn lagman å nästa tingh, ändågh det är emodt
lagh, effter der icke wäddes strax på plaszen eller
8 daghar der effter som Tingmåla Ballken 37, 38
Capittel innehåller, att så ij sanningh är syndt och sen
tentieret bekräfftes medh häredz signet och mitt
Nills Siöbladz vnder schrifne handh och nampn Dat: An. die
et loco ut supra.
Anno 1626 den 18 Octobris waar jagh medh Sunder
boo häredz nämdhen kallat vppå enn eszkatt syn emillom
enn skattegåårdh benemdt Weeka, och enn frällse gåårdh
benemdt Starydh huilken tillhörer wälb:ne Erich Ander
sonn, på Skattna, vppå wälb:ne förb:de Erich Andersons
wägner waar fullmyndigh wälb: Mällker Axellsonn
till Biernnhuullt, vppå thenn andra paartenn Weka
waar fullmechtigh HKMaij:etz befalldningzman och vnder
fougdt ehrlig achtat Päder Carllsonn ij Trotteslöff
sampt jordäganderna siälfue, ordsakenn
till denne synn waarit hafuer är dänne, at frälse går
denn Starydh hafuer gååt öfuer stoora åhnn, inn vthj We
ka gierde och der inntagit enn haaghe såsom och ängh
strax widh åhnn, när wij vppå plaszenn kommo, bee
gierte wij see de råå, och röör, jemwäll breff och skiäll
huar medh frällse gåårdenn Staarydh skulle hafuaa rät at gå
öfuer ååhnn, där medh bleff osz wist, et stenmar
kenn som lågh östann haghenn, huilket nämdhen strax ogil
ladhe, sedann der ifrånn, och wäster noor, vthj åhnn, wistes
och et markenn som icke häller gaafs wittzoordh sedann
fräghades om de hade någhonn breff som the wille hålla sigh
widder där medh the sinn häfdd öfuer åhnn förswaara
budh fällt hafuer, må stå till lagligit vttförandhe, och
huar så är, den wälburne herre här Axell Oxenstiän
eller hans herredömes fullmechtigh sigh icke lååter här
medh benögha må frijtt effterlååtit waara, wädia vn
der enn lagman å nästa tingh, ändågh det är emodt
lagh, effter der icke wäddes strax på plaszen eller
8 daghar der effter som Tingmåla Ballken 37, 38
Capittel innehåller, att så ij sanningh är syndt och sen
tentieret bekräfftes medh häredz signet och mitt
Nills Siöbladz vnder schrifne handh och nampn Dat: An. die
et loco ut supra.
Anno 1626 den 18 Octobris waar jagh medh Sunder
boo häredz nämdhen kallat vppå enn eszkatt syn emillom
enn skattegåårdh benemdt Weeka, och enn frällse gåårdh
benemdt Starydh huilken tillhörer wälb:ne Erich Ander
sonn, på Skattna, vppå wälb:ne förb:de Erich Andersons
wägner waar fullmyndigh wälb: Mällker Axellsonn
till Biernnhuullt, vppå thenn andra paartenn Weka
waar fullmechtigh HKMaij:etz befalldningzman och vnder
fougdt ehrlig achtat Päder Carllsonn ij Trotteslöff
sampt jordäganderna siälfue, ordsakenn
till denne synn waarit hafuer är dänne, at frälse går
denn Starydh hafuer gååt öfuer stoora åhnn, inn vthj We
ka gierde och der inntagit enn haaghe såsom och ängh
strax widh åhnn, när wij vppå plaszenn kommo, bee
gierte wij see de råå, och röör, jemwäll breff och skiäll
huar medh frällse gåårdenn Staarydh skulle hafuaa rät at gå
öfuer ååhnn, där medh bleff osz wist, et stenmar
kenn som lågh östann haghenn, huilket nämdhen strax ogil
ladhe, sedann der ifrånn, och wäster noor, vthj åhnn, wistes
och et markenn som icke häller gaafs wittzoordh sedann
fräghades om de hade någhonn breff som the wille hålla sigh
widder där medh the sinn häfdd öfuer åhnn förswaara
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 168 / sid 33 (AID: v49319.b168.s33, NAD: SE/VALA/0382503) |