| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 281 / sid 57 (AID: v49325.b281.s57, NAD: SE/VALA/0382503) |
56v
Anno 1609 den 27 Octob: stodh syn emellan Wärsedt och
Yarph, tå wij medh synemennen tilstädes komme, berättadhe dhe i
Yarph at dher wore 4 gårdar i dheras by och gofuo dher medh
tilkenna at dhe i Wärsit wille dhem innetäppa både ifrån ål
lonskogh och mulabethe, som dher emellan ryerna lågo, tå blef
them i Wärsit tilfrågat huadh skiäll dhe hadhe ther till at dhe
wille drifua them ifrån skogh och mulabete, tå swarade the i
Wärsit at dher lågh een bakke som kallas Thorsz hammar, dher
skulle ligga wisza kieldror och dher ifrån neder uthj een ek
och sedan dher ifrån och i een bekkagångh som dhe kallade Swerte
års, tå wij ther om synte och ransakadhe fans ther huarken kiel
ror eller något merke som något gillade blefwe, sammale
des woro ther och gamble män som witnade at dhe aldrigh
hade hört och förnummet at några kieldror ther emellen
warit hafuer, dherföre blef thet afsagt at dher skulle gå klöff
medh klöff både i ållenskogh och mulabeth. Men huadh dhen
norra skogen anlangade som lågh nordan måszen till Ångelstadh
by, ther hade Wersit sin loth uthj och intet the i Yarph, men om the
i Wärsit icke wille hafua Yarpa boskaph ther in, tå skulle the
them sielfue fredia som i Wärsit bodde och om något windfelle
skedde i bokaskogen emellan Wärsit och Yarph, tå skulle the
skiffta thet sigh emellan och ingen medh woldh taga ifrån then
andra och huadh börcke och aell anlangade skulle huar hugga
som näst war till i bollstadh och här medh åthnögdes them alla
wäll på båda sidor och lofuade at dhe aldrigh mehra här på
klaga eller klandra skulle.
R. Aldenstundh ofuan skrefne partier icke alle ähra medh
nögachtige fullmackter försedda at dhe dhenne saek lagligen
kunna uthföra, dherföre war affsagdt at dhe skulle till
Yarph, tå wij medh synemennen tilstädes komme, berättadhe dhe i
Yarph at dher wore 4 gårdar i dheras by och gofuo dher medh
tilkenna at dhe i Wärsit wille dhem innetäppa både ifrån ål
lonskogh och mulabethe, som dher emellan ryerna lågo, tå blef
them i Wärsit tilfrågat huadh skiäll dhe hadhe ther till at dhe
wille drifua them ifrån skogh och mulabete, tå swarade the i
Wärsit at dher lågh een bakke som kallas Thorsz hammar, dher
skulle ligga wisza kieldror och dher ifrån neder uthj een ek
och sedan dher ifrån och i een bekkagångh som dhe kallade Swerte
års, tå wij ther om synte och ransakadhe fans ther huarken kiel
ror eller något merke som något gillade blefwe, sammale
des woro ther och gamble män som witnade at dhe aldrigh
hade hört och förnummet at några kieldror ther emellen
warit hafuer, dherföre blef thet afsagt at dher skulle gå klöff
medh klöff både i ållenskogh och mulabeth. Men huadh dhen
norra skogen anlangade som lågh nordan måszen till Ångelstadh
by, ther hade Wersit sin loth uthj och intet the i Yarph, men om the
i Wärsit icke wille hafua Yarpa boskaph ther in, tå skulle the
them sielfue fredia som i Wärsit bodde och om något windfelle
skedde i bokaskogen emellan Wärsit och Yarph, tå skulle the
skiffta thet sigh emellan och ingen medh woldh taga ifrån then
andra och huadh börcke och aell anlangade skulle huar hugga
som näst war till i bollstadh och här medh åthnögdes them alla
wäll på båda sidor och lofuade at dhe aldrigh mehra här på
klaga eller klandra skulle.
R. Aldenstundh ofuan skrefne partier icke alle ähra medh
nögachtige fullmackter försedda at dhe dhenne saek lagligen
kunna uthföra, dherföre war affsagdt at dhe skulle till
57r
nästkommande walbormäszo tingh sigh instella och förskaffa
nögachtige fullmachter saken uthföra och i medler tidh skall
och ransakas i häratzkistan huadh wiszhet medh be:te syna copia
är, doch stånde partierna i medler tidh fritt medh sina herrars
och huszbönders consens här om i wänligheet förlikas så
widha dhe gitta och tå ware plichtige sådant retten noti
ficera.
Sammadagh kom för retten Bengdt Perszon i Ronborna
och kiärade till Carll Arfwedzon at han hafuer lånt honom
8 rdr 20 öre sm:tt, rogh 9 skiäpper för 4 ½ rdr, korn 1 tunna
à 3 rdr, hafre 2 skiäpper är 2 marker, ett kiätell om 15 marker
något häfdat godh för 3 rdr, oxar ett paer goda för 11
rdr, koor 3 st: goda för 9 rdr och 16 öra, een quiga och tuå
kalffwar alla goda för 3 rdr, öell een half tunna godh för
1 rdr, föruthan dhätta hafuer Carll några småsaeker fått
effter som dhet war ärnat at han skulle få hans dotter, dher
före Bengt klandrar intet dher på, ofuanbe:te saeker be
kenner Carll Arfuedzon sigh bekommet hafua och dhet för
booszdeell behålla wille effter han war förlofuat medh
Bengtz dötter och medh henne trolofuat. Bengt swaradhe
at dhet war well sant at han och hans hustru uthj sin döt
ters unge åhr hade lofuat Carll sin dötter och ähnnu gierna
wille at han henne bekomma skulle men effter dötteren in
galunda will hafua Carll, dherföre och ingen kunde hen
ne dher till tuinga, i medler tidh dhetta discurerades
bleff Bengt och Carll Arffwedzon sin emellan således
wähnligen och well förliekte at saeken ähnnu emellan
Carll och Bengtz dötter skulle stå stilla och Carll be:te
nögachtige fullmachter saken uthföra och i medler tidh skall
och ransakas i häratzkistan huadh wiszhet medh be:te syna copia
är, doch stånde partierna i medler tidh fritt medh sina herrars
och huszbönders consens här om i wänligheet förlikas så
widha dhe gitta och tå ware plichtige sådant retten noti
ficera.
Sammadagh kom för retten Bengdt Perszon i Ronborna
och kiärade till Carll Arfwedzon at han hafuer lånt honom
8 rdr 20 öre sm:tt, rogh 9 skiäpper för 4 ½ rdr, korn 1 tunna
à 3 rdr, hafre 2 skiäpper är 2 marker, ett kiätell om 15 marker
något häfdat godh för 3 rdr, oxar ett paer goda för 11
rdr, koor 3 st: goda för 9 rdr och 16 öra, een quiga och tuå
kalffwar alla goda för 3 rdr, öell een half tunna godh för
1 rdr, föruthan dhätta hafuer Carll några småsaeker fått
effter som dhet war ärnat at han skulle få hans dotter, dher
före Bengt klandrar intet dher på, ofuanbe:te saeker be
kenner Carll Arfuedzon sigh bekommet hafua och dhet för
booszdeell behålla wille effter han war förlofuat medh
Bengtz dötter och medh henne trolofuat. Bengt swaradhe
at dhet war well sant at han och hans hustru uthj sin döt
ters unge åhr hade lofuat Carll sin dötter och ähnnu gierna
wille at han henne bekomma skulle men effter dötteren in
galunda will hafua Carll, dherföre och ingen kunde hen
ne dher till tuinga, i medler tidh dhetta discurerades
bleff Bengt och Carll Arffwedzon sin emellan således
wähnligen och well förliekte at saeken ähnnu emellan
Carll och Bengtz dötter skulle stå stilla och Carll be:te
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 281 / sid 57 (AID: v49325.b281.s57, NAD: SE/VALA/0382503) |