| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 240 / sid 16 (AID: v49325.b240.s16, NAD: SE/VALA/0382503) |
15v
Sammadagh framkom för retta Arffwedh i Wiggåesza, Fullmyn-
digh på pär Anderßons wägnar j Råakiöph, och tingskiöte Jöns Siggaßon
och hans hustru Ingierdh Swäns dötter 14 skäppelandh j Råakiöp för
80 dlr Sm:tt ähn aff sin syster Johanna Siggadotter 2½ skiäppelandh
ther sammastädes för 14 dlr Sm:tt och blifuer medh arff och kiöph ¼
aff hela gården.
Sammadagh Framkom för retta Nembdemannen Arffwedh i Wiggå-
ßa, fullmyndigh på Niels Larßons wägnar j Gaßhult, och tingskiötte
Jöns Swänßohn och hans hustru Ingeborgh Swäns dötter 1/8 j Millan-
gården j Nortorpa och therföre opburet 49 dlr 2 marker Sm:tt och här
medh arff och kiöp äger ½ gården.
Sammadagh tingfördes för retta Jöns Swenszon i Höreda å frel
sze een gifft reuter huilken hafuer belägrat een ogifft dreffte
kåhna Karin Pärs dötter, hon kånan är strax förrymbdh tå gär
ningen bleff oppenbar och ingen städz kan igen spörgias men
han hoorkarlen bekienner sin syndh godhwilleligen, therföre han
och effter Gudz lagh bleff sagdh ifrån lijfwet, Then som hoor be
driffwer medh någons mans hustru skall dödhen döö bådhe hoor
karlen och hoorkåhnan therföre the hoor bedrefuet hafwa.
Sammadagh bleff affsagdt thet länszmannen Simon Nielszon i
Borszna, nembdemennerna Peder i Bräkentorph och Åke i Ragnel
lekiöp skolla medh snaraste ransaka om thet obilliga skogzhygget
till kåhlawedh som Päder i Höszlängh i Tuna skogh föröfuat hafuer
och at han skall hafua borttaget kåhlen sedan the förbudne och [..]
[..] woro och effter hwadh som tå blifuer i sanningh befunnet
medh godha mäns bewittnande skall wedh nästa tingh medh domb åth
skilt blifwa, ther han sigh icke i medler tidh medh målszägan
den föreenas.
Sammadagh tingfördes för retta Jöns Swenszon i Höreda å frel
sze een gifft reuter huilken hafuer belägrat een ogifft dreffte
kåhna Karin Pärs dötter, hon kånan är strax förrymbdh tå gär
ningen bleff oppenbar och ingen städz kan igen spörgias men
han hoorkarlen bekienner sin syndh godhwilleligen, therföre han
och effter Gudz lagh bleff sagdh ifrån lijfwet, Then som hoor be
driffwer medh någons mans hustru skall dödhen döö bådhe hoor
karlen och hoorkåhnan therföre the hoor bedrefuet hafwa.
Sammadagh bleff affsagdt thet länszmannen Simon Nielszon i
Borszna, nembdemennerna Peder i Bräkentorph och Åke i Ragnel
lekiöp skolla medh snaraste ransaka om thet obilliga skogzhygget
till kåhlawedh som Päder i Höszlängh i Tuna skogh föröfuat hafuer
och at han skall hafua borttaget kåhlen sedan the förbudne och [..]
[..] woro och effter hwadh som tå blifuer i sanningh befunnet
medh godha mäns bewittnande skall wedh nästa tingh medh domb åth
skilt blifwa, ther han sigh icke i medler tidh medh målszägan
den föreenas.
16r
Sammadagh framkom Jönsz Söhnaszon i Fallnawecka och klaga
dhe om 2 åhrs skiutzpeningar länszmannen Börje i Qwäniarph skall
hafua opboret och borde icke wara mehr ähn ett åhr, bleff aff
sagdt at länszmannen skall honom sådant wederlägga, ty fehlet
består at 651 war hemmanet donerat medh alla så well wisza
som owisza uthlagor medh skiutzpäningerna till sahl: biszcopens
i Callmara hustru Swenborgh men för 652 bleff thet revollerat.
Sammadagh framkom Jönsz Påelszon på Dånhalla och bekla
gadhe sigh huruledes han nu på sin ålderdomb är illa skiält och öff
werlupen aff een annor torpare strax hoes honom Swen Aszar
szohn huilket hade sigh förorsakat om tuenne barn som komme
till at träta, misztancken och tuiffwelszmåhlet är sålunda kom
met at hoes Swen och hans hustru Ingeborgh skulle eengångh
bleffwet warsze thet Jöns Påelszohn lät ledsaga ett quinfolck
som hade tahll och ryckte på sigh at vmgåes medh skåplerj
och widskepelsze och i samma wänningar fans i Päders fähuus
i koobåszerna een kunta medh allehanda lapperj och någre a
lespåner, nu kan hända at grannerna hade annat som them ag
gadhe emillan, kom så thenne misztancken inblandh medh och aff
vngdoms oförståndh lopp een ungh drängh Swens hustrus broder
Pär Ingemarszon i Tranhult opp till Jönszas hemman Dånhalla
och badh Jöns gåå uth och huru theras mundbruek och krakeel
föreföll hadhe the inga wittne ther öfwer, lickwell öfuertygar
Jöns honom then unge drängen Pär Ingemarszon hans slemme
mun och skiällandhe, them bedz Peder mycket före, swärgh och be
plichtar sigh på thet högsta om lijff och siäll at han aldrigh weet
annat ähn gået och ährliget medh honom Jöns Påelszon, thet samma
ryckte hafuer och Swen aff hwar man här i häradet och effter
Päder hafuer waret för rundh i tahlet och på een ährligh man
låtet löpa munnen i bakflodh, så emädan målszäganden förlåter
honom thätta och beder för honom så beder och thenna vnge drän
gen sielff för sigh medh och alt närwarande folck giör och thet samma
dhe om 2 åhrs skiutzpeningar länszmannen Börje i Qwäniarph skall
hafua opboret och borde icke wara mehr ähn ett åhr, bleff aff
sagdt at länszmannen skall honom sådant wederlägga, ty fehlet
består at 651 war hemmanet donerat medh alla så well wisza
som owisza uthlagor medh skiutzpäningerna till sahl: biszcopens
i Callmara hustru Swenborgh men för 652 bleff thet revollerat.
Sammadagh framkom Jönsz Påelszon på Dånhalla och bekla
gadhe sigh huruledes han nu på sin ålderdomb är illa skiält och öff
werlupen aff een annor torpare strax hoes honom Swen Aszar
szohn huilket hade sigh förorsakat om tuenne barn som komme
till at träta, misztancken och tuiffwelszmåhlet är sålunda kom
met at hoes Swen och hans hustru Ingeborgh skulle eengångh
bleffwet warsze thet Jöns Påelszohn lät ledsaga ett quinfolck
som hade tahll och ryckte på sigh at vmgåes medh skåplerj
och widskepelsze och i samma wänningar fans i Päders fähuus
i koobåszerna een kunta medh allehanda lapperj och någre a
lespåner, nu kan hända at grannerna hade annat som them ag
gadhe emillan, kom så thenne misztancken inblandh medh och aff
vngdoms oförståndh lopp een ungh drängh Swens hustrus broder
Pär Ingemarszon i Tranhult opp till Jönszas hemman Dånhalla
och badh Jöns gåå uth och huru theras mundbruek och krakeel
föreföll hadhe the inga wittne ther öfwer, lickwell öfuertygar
Jöns honom then unge drängen Pär Ingemarszon hans slemme
mun och skiällandhe, them bedz Peder mycket före, swärgh och be
plichtar sigh på thet högsta om lijff och siäll at han aldrigh weet
annat ähn gået och ährliget medh honom Jöns Påelszon, thet samma
ryckte hafuer och Swen aff hwar man här i häradet och effter
Päder hafuer waret för rundh i tahlet och på een ährligh man
låtet löpa munnen i bakflodh, så emädan målszäganden förlåter
honom thätta och beder för honom så beder och thenna vnge drän
gen sielff för sigh medh och alt närwarande folck giör och thet samma
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 240 / sid 16 (AID: v49325.b240.s16, NAD: SE/VALA/0382503) |