| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:36 (1677-1680) Bild 1120 / sid 5 (AID: v206170.b1120.s5, NAD: SE/VALA/0382503) |
föregifwandes fostret intet wara fullgånget, alltså blygdes hon det hon
födde för den skröpliga skepnad skulld intet wisa någon menniska,
annan bekiännelße kunde Rätten aff henne intet bekomma uthi
detta måhl, ehuru Rätten om fostret hade lijff då det föddes aff
henne, med flijt frågade, tijden som hon berättade sigh blifwit
haffwande, och på hwilcken hon skall födt, om hennes bekiännel-
se i slijkt fall woro sanfärdigh, præsumerade Rätten, fostret in-
tet warit fullgångit, och som intet mehra gafz wid handen till upp-
lysning, alltså togh Rätten detta måhl ad deliberandum, och
emädan hon för födzlen det för ingomuppenbarat, fött
och eensligheet wid sielfwa födzlen, och effter födzlen lagt å
Löhn det hon födde; Alltderföre Kunde Rätten henne ifrån dödz-
straffet intet befrija, i kraft aff Kongl. May.ttz uthgångne e-
dictoom barnmördande aff Stockhollm den 26 April A.o 1669
oansedt hon eenständigt stod der uppå, fostret intet warit fullgångit,
och i så måtto icke heller haft lijff, men kan hennes ungdombz oförstånd
något excusera henne att hon behåller lijfwet, det remitteras så wäl
som heela saken under höghlofl. Kongl. HoffRättens nådige och
höghwijse omdöme underdån ödmiukeligest.
Samma dagh och wed slykt tillfälle som offwanbemähles, pro-
ducerade Ländzmannen Zachris Månßon ett gifft qwinfolk
Ingeborgh Bengtzdotter i uppbiörnaboda Crono, och anklagade
det samma, det hon låtit sigh aff sin dräng för någon tijd
sedan belägra, be:dh Per Gunnarßon warandes ogift, hwilc-
ken giärning dhe så mycket mindre bägge kunde förnecka,
som barn, hwilcket dhe sins emillan afflat, bar det till wittne,
hennes man som är ryttare, bewijstes warit ifrån henne een
långan tijd, nästan in på Siunde åhret i Tyskland, hon be-
kiände och sigh intet fått något breeff ifrån honom, eller
annan kundskap sedermehra Mårttensmäßotijden 1672, war för-
fluten, alltså för den orßaken skull, såsom detta är eenfallt hoor,
ty dömbdes hon och så i krafft aff uthgångne straffordning att
bötha 80 dlr S.rm.t och han drängen 40 dlr men emädan
deß man så långe warit ifrån henne, och om något der på
skulle reflecteras att detta factum skulle ansees såsom att
lönskaläger, hwarföre remitterade TingzRätten det samma un-
derdån ödmiukeligest under höghlofl. Kongl. HoffRättens wij-
dare höghwijse omdömmen.
Swensdotter i Giärßhullt i Hinneryd Sochn, med gråtandes tårar
Klageligen gifwandes tillkiänna, hurusåsom för detta Befall.n
Israel Jönßon haar tagit ifrån hennes Sohn een kyllar, den
Nils i Skarpp Attesterade warit wärd 15 dlr Sm:t för kläde
penningars innestående rest aff 12 dlr nu berättas det hon
effter 12 dahlrs ährläggiande, intet kan blifwa sin Sohns
Kyller mächtigh, det och hans Sohn Mons:r Theophilus Isra
elsson tillstod wara sanfärdigt, men wille inwända, kylleren
wara ibland andra sin faders saker exeqverader, och borttagen,
ty resolverades, att Jsraël Jönsson uthan wijdare uppehåå, an-
tingen skaffar kylleren deß ägare till handa emot 14 marker
ährläggiande, effter han för detta bekommit der på 8 dlr 16 öre
S.rm.t, eller och betahle Kylleren med 16 dlr S.rm.t inräknan-
des och det omak och omkostnad han på någre Tingzreesor anwändt
för be:te kyller skull.
Samma dagh ibland andra ährenders förhandlande inkom kyrckio-
herden i Annerstad hr Ährw: Mr Johan Wallinus, och gaff
Rätten mundtel.n tillkiänna, hurusåsom han är boendes uth
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:36 (1677-1680) Bild 1120 / sid 5 (AID: v206170.b1120.s5, NAD: SE/VALA/0382503) |