Sunnerbo dombok 1694

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:40 (1694-1695) Bild 840 / sid 161 (AID: v206256.b840.s161, NAD: SE/VALA/0382503)
160
2.  Johan Månßons dräng Jöns Börgeßon wittnade, att när
 
hans huusbonde om Torßdagen från Agunnaryd hemkom,
gingo hans drengar wed wägen der han framred och slogo,
hälßandes till dem och rijdandes till gården, sedan han een 
stund hade hemma hwijlat, kom han på gierdet uth till dem,
och sigh högeligen klagade, att han hade ondt i hufwudet, då 
dhe icke kunde förstå honom af någon annan siukdomb be-
häfftat wara, förr än ber.de Anders Anderßon som
döder är, den Johan Månßon mycket kiär hade, och till
honom mehr än någon af dhe andre drengiarne sigh förtrodde,
såsom han och warit deß förste dräng, och honom under
denne siukdomb stadigt uppwachtat, för dem berettat, att han
uppå sitt förstånd mycket fehlade; denne Anders Anderson
war elliest reest ifrån sitt hemwist för den dyra tijden skull,
och uppehölt sigh här hoos sin gamble huusbonde, i mening
att förtiena sigh något till födan, berettar och Jöns
Börgeßon dher hoos, att när Johan Månßon om Mån-
dagen kom med bößan springandes effter Joen Månßon,
fick Jöns den honom ifrån uthan någon skada, hwar
uppå drengen Jöns af sin Maatmoder straxt förskickat
blef till Ryßby Prästegård, H.r kyrckioherden M.r Carl
Höök att dijtfalla, som den brängfrigade trösta skulle
hwilcken och straxt sigh instellte, och war hoos honom till
in moot afftonen, wed hwilcket tillfelle Johan Månßons
Moder een änckia, dygdesamma hustru Karin, som äfwen

  /: dijt-
161
äfwen dijtkommen war, sin Son uthi deß Swärmodighet att
uppwachta, begynte gifwa förslagh att han skulle sökia boot emot bem.te
siukdomb, hoos een Präst H.r Nils i Mistelåhs ben:dh, hwilcken berettas
hafwa månge sådanne till rätta hulpet, det Johan Månßon och om-
sijder fantt rådeligit att wärckstella, och blef sålunda afftalt, att
Johan Månßon tillijka med Anders som döder är, skulle resa
boort till ber.de Präst, hwars hemwist war dher ifrån allenast
2 mijhl, att sökia för siukdommen boot, Om Tijßdagz Morgo-
nen begåfwo the sigh på wägen, då hustrun befallte drengen
Jöns giöra föllie med öfwer skougen, hwilcket när Johan
Månßon warße blef, wende han sigh om, och bad drengen gå
hem igien, påminnandes honom, att dher war annat till att
giöra hemma, än på det sättet gå fåfengt med honom, Seijan-
des sigh hafwa nogh af Anders som honom folgde, dher på
drengen skall tillfrågat Anders om han skulle understå sigh
gå tillbakar, då han swarat, thet må tu giöra, iagh will wäl föllia
i Gudz nampn, dy giorde drengen omwendning och gick hem till
sin Maatmoder, berettandes henne hwad passerat war, då hon
gienast å nyo befallte honom gå effter, doch oförmärckt, att hennes
Man icke skulle det warße blifwa, och när han effter ¼:dehls
 
timmas förlopp kom F, fannt han bägge hästarne på wägen stån- F ohngefär 4
dande, och sin huusbondes kappa på hästens hals lagd hwilcken Musqvet skått ifrån
Anders rijdit, som och hans hatt straxt dher wed liggiande, gården
och sedan han sigh något omkring sedt, fantt han Anders lijket
afsijdes från wägen liggiandes måhllöhs, löpandes drengen
 
 
  /: sedan
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:40 (1694-1695) Bild 840 / sid 161 (AID: v206256.b840.s161, NAD: SE/VALA/0382503)