Sunnerbo dombok 1694

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:40 (1694-1695) Bild 850 / sid 163 (AID: v206256.b850.s163, NAD: SE/VALA/0382503)
162
 
/: sedan han hästarne wed gierdesgården bundet :/ straxt till gården,
och sökandes hielp, så wäl att upptaga den döda, som leeta effter
hwarest hans huusbonde Johan Månßon kunde wara wägen
tagen;     När dhe länge sökt, och deß hatt blefwit warße
på landet wed Sällebergzåå ståandes, fantz han uthi Gungefly
wed åån wara fördränkt.
3.  drengen Jngemar Eskellßon Eedeligen wittnade alldeles så
 
wara passerat som deß stallbroder Jöns wed handen gifwet,
men tillägger detta, att han och grannarne hafwa i eenfal-
dighet Johan Månßons lekamen upptaget, och den uthi een
bood hemma på gården insatt.
Nembdemannen Måns i Båckaboda, effter Swens i Wedåhsa
och Jeppes i Ramßåhs för honom giorde relation be-
rettar, huruledes Johan Månßon om Måndagz Afftonen d 23 Julij
uthi Agunnaryd på begrafningen, kommit springandes uhr giä-
stestugan och förfogat sigh gienom humblegården och neder i
ett Hampeland, der han sigh på ansichtet omkull kastat, men
dhe gått till honom och spoort hwad honom fehlade, han swarat,
iagh haar så illa migh emot H.r Biskopen försedt, att iagh all-
drigh mehr får deß gunst, och sagt, iagh tror att iagh löper
åth Siön, men dhe bracht honom med sigh upp i een bood i gården att liggia,
hwarest een humblebinge war uppbygd, dher han begierte att få
giömma sigh, effter dhe komma och wille taga honom fast,
seijandes, Biskoppen wille låta taga lijfwet af honom,
med annor mehra fåfängia, som han uthi sitt Raserij skall sagt hafwa;
J medler tijd blef han öfwer Natten till Tijßdagen uthi
 
  /: Agun-
163
Agunnaryd, och skickade straxt bud till werdinnan i huset, att hon
wille sielf see om sine saker, och giesterne låta tractera det
bästa hon kunde, effter han war oförmögen.
Om Morgonen frågade han Feltvebeln Magnus Bergh, som
och på begrafningen wistande war, om han skulle biuda H.r
Biskoppen fara wäl, der på han swarade, det är fuller tienligit,
Men Johan Månßon sade, iagh weet ey hwad iagh will, stundom tyc-
ker migh så och stundom så, wijste sigh allt stadigt Swårmodigh
och beklagade sin förseelße, som doch ingen wed begrafnin-
gen kunde warße blifwa, honom begådt hafwa.
Nembdemannen Oluff Jönßon i Theßåhs berettar, hurusåsom
han d 29 Julij om Söndagen, warit af Johan Månßon anmodat
att komma till Sällebergh, föregifwandes sigh willia tala med ho-
nom, och när Oluff från kyrckan hem kommit, haar han gått
dijt bortt, och då han frågat huru det står till, sade Johan
Månßon, rätt illa, ty iagh haar migh emot H.r Biskoppen för-
talt wed Begrafningen i Agunnaryd, Oluff swarat, det är
intet santt, med hwad mehra han kunde honom förestella, till
deß Swärmodige tanckars afstyrande, der på Nembdeman-
nen, seandes honom wara mycket beängstigat, honom omsijder
öfwertalt att föllia sigh hem till Teßåhs, dher han öfwer
Natten till Måndagz Morgonen qwar lågh, Men om afftonen som
bäst han satt, sade han under stundomb, iagh haar försedt migh
både emot H.r Biskoppen och alla dhe i Agunnaryd woro,
ifrån hwilcke tanckar Oluf med all flijt sökte honom att bringa,
 
  /: dher
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:40 (1694-1695) Bild 850 / sid 163 (AID: v206256.b850.s163, NAD: SE/VALA/0382503)