Sunnerbo dombok 1694

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:40 (1694-1695) Bild 860 / sid 165 (AID: v206256.b860.s165, NAD: SE/VALA/0382503)
164
dher effter dhe lade sigh till hwijla, och han sedan intet mehra talte
med Johan Månßon, hwilcken och om Söndagz Morgon heelt
bittijda, Nembdemannen owitterligit gick hem igien med Trägårdz-
mestaren på Steensnähs Joen Månßon, och hörde således intet
uthaf honom förr än om Tijßdagen sedan skadan skiedd war, då
kom från Sällebergh bud, med begieran, att Oluff med sine
drängar wille hielpa till att bära den döde till gården och uppsöka
Johan Månßon, och när han till den döde kom, blef han warße
läppar och Ansichte på then döda wara blåå, på strupen nå-
got rödt, och wed Wänstra örat ett litet hohl, annor lijknelße
kunde han ey finna som warit bahne-Såår.
H.r Kyrckioherden M.r Carl Höök berettar, att han om Tijß-
dagz Morgonen d 24 Julij uthi Agunnaryd blef kallat till
Johan Månßon medan han lågh uthi een bood, då H.r kyrckioher-
den honom tillfrågat, hwad fehlade?     dher på han swarat,
Gud weet, iagh är så brängstigat och fruchtar att iagh skiemt
uth migh, säijandes, gud gifwa prästerna wille för migh hoos H.r
Biskoppen intercedera, der på H.r Kyrckioherden swarat, det är
intet nödigt, ey heller behöfwas, effter ingen fehlachtighet hoos
eder funnen är, dher med han skiltz ifrån honom.
Om Lögerdagen d 28 Julij uthi dagningen, kom Johan Mån-
sons Son från Sällebergh till Prästegården Ryßby, begie-
randes att H.r Kyrckioherden wille resa till hans fader och
honom herrans höghwördige Nattward meddehla, då H.r
kyrckioherden sigh straxt dijt, förfogade, och frågade hwad
 
  /: som
165
som Johan Månßon monde beswehra, han swarat, Gud weet, iagh
är beängstigh i mitt hierta, och kan för bedröfwelße ingen
sömpn i mine ögon nå, doch weet migh /: sade han :/ intet
ondt giordt;     H.r Kyrckioherden med månge skrif-
tenes språk honom tröstade, dem han behageligen wedertogh, och
omsijder med stoor devotion herrans höghwördige Nattward An-
nammade, doch under absolutionen sigh beklagandes, hans hufwud
så wara förbrillat, att han ey minnas kunde hwad H.r Kyrckioher-
den sade, uthan bediandes att han det samma iterera wille,
wisandes der effter sigh temmeligh förnufftigh;
Om Måndagz Morgonen d 30 Julij, kom Johan Månßons
dreng Jöns Börgeßon åter till Prästegården, med begieran
H.r Kyrckioherden wille hans huusbonde i sin siukdomb wijdare
besöka, uppå hwilcken anmodan H.r Kyrckioherden wijste sigh oförtruten,
och straxt reste till Sällebergh, då han fant Johan Månßon i
begynnelßen mycket beängstigat, af det han sigh försedt i Agnun-
naryd, sittiandes med hand under kind, och öfwer deß ångest
och hierteÄngzlan sigh högeligen beklagandes, men H.r Kyrckio-
herden på allt giörligit sätt, så wäl tå som tillförenne honom af
then H. skrifft tröstade, så att Johan Månßon omsijder wiste
sigh temmeligh Alfwarsam, och gaf god sperance till restitution;
Berettar och H.r Kyrckioherden, att denne Johan Månßon elliest
uthi sitt Allmenne lefwerne, haar städze wisat sigh Gudfruchtigh
och flijtigt sökt Gudz huus, sampt deß Salighetz medell sta-
digt brukat, Jembwehl och emot alla Menniskor både grannar
 
  /: och
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:40 (1694-1695) Bild 860 / sid 165 (AID: v206256.b860.s165, NAD: SE/VALA/0382503)