| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 477 / sid 44 (AID: v49313.b477.s44, NAD: SE/VALA/0382503) |
43v
efther den ene böken i dhett nämbsta, och bhoro wth på en
åker och wpbrände. Her till neka Andersta grannar
inthett, at thee ju så giordt hafua. Her om blefuo alla
Andersta grannar af rätten tilfrågade, huarföre de hemdes
sielfua, och icke klagade sig wthi rätta förste gång, her
till suarade ehrlig och wellerdh her Anders i Anderstadh
på allas deras wegner som i bolbyn boo, at för nogon tijd sedan,
et åhr ellr tuu, då blef derasz hemskoug ganska illa huggen och
medh faren af en hop gerige smeder till kolewedh, såsom och
skogzäganderne sielfue till eldzbråndh. Då gijk her
Anders tilll sine grannar, togh dem medh sig, och folgdet ådt
på skogen, och wthi samma ransackning funno et hunddha
fyretio tre stubbar, som gröna woro, dher af her Anders
högh en twet af huar stubbe, til wedermål, och
när grannarna dhett förnummo, at dher wille fölia böthe af,
om her Anders sådant skulle lagföllia, och befruchtade
sig alla för strafet, och begärade gerna, at her Anders
wille hafua ifordrag och inthett klaga, dhett her Anders och
giorde. Då blefuo her Anders och alla skogswålderna i
Anderstadh, Skeckarp och Böckhult, sålunda ofuerens, och giorde
en aluarlig grannelagh sig emellan, at ingen efther then dagen
skulle hugga i bökeskogen, huarken windfellle eller ståendes
bök, som fhore war, medh mindre alla grannarna woro
åker och wpbrände. Her till neka Andersta grannar
inthett, at thee ju så giordt hafua. Her om blefuo alla
Andersta grannar af rätten tilfrågade, huarföre de hemdes
sielfua, och icke klagade sig wthi rätta förste gång, her
till suarade ehrlig och wellerdh her Anders i Anderstadh
på allas deras wegner som i bolbyn boo, at för nogon tijd sedan,
et åhr ellr tuu, då blef derasz hemskoug ganska illa huggen och
medh faren af en hop gerige smeder till kolewedh, såsom och
skogzäganderne sielfue till eldzbråndh. Då gijk her
Anders tilll sine grannar, togh dem medh sig, och folgdet ådt
på skogen, och wthi samma ransackning funno et hunddha
fyretio tre stubbar, som gröna woro, dher af her Anders
högh en twet af huar stubbe, til wedermål, och
när grannarna dhett förnummo, at dher wille fölia böthe af,
om her Anders sådant skulle lagföllia, och befruchtade
sig alla för strafet, och begärade gerna, at her Anders
wille hafua ifordrag och inthett klaga, dhett her Anders och
giorde. Då blefuo her Anders och alla skogswålderna i
Anderstadh, Skeckarp och Böckhult, sålunda ofuerens, och giorde
en aluarlig grannelagh sig emellan, at ingen efther then dagen
skulle hugga i bökeskogen, huarken windfellle eller ståendes
bök, som fhore war, medh mindre alla grannarna woro
44r
tilstädes, och delthe och skifte trän rät them emelland lijka
mykit, på huar gårdh, her opå reckte dee alle samptligen
hender, tilsammans, at dhett skulle wara dhem emellom en granna
lag, huilcken dhee lofuade huar för sig obrotzligen hålla willa
och till en stadfestelsze, wpsatte dhee 4 dalr peningar i wijthe,
at huilcken af skogzwålderma her emot nogot åwerka
de i skougen, skulle förb.d 4 dalr wthgifua till Anderstadh
kyrkio, och hafua förgiordt dhett han i skogen hafuer åwerkat.
Detta bekiende alla grannarna och skogzwålderna, så wel
dee som i Skeckarp, som dhe som bo wthi Andersta och Bö-
khult, att dhet war dhem emellan giordt för en lag och
af dem alla samtyckt. Nu blef bewisat at Måns
i Skeckarp som denne klagan, hafuer tingfördh, war med
at giöra och samtyckia derasz grannelagh, och ähr en af
skogzwålderna medh Andersta by, och ligger medh bholbyn
inkieldrat, hade öfuerträdt derasz grannelagh, och nid
hugget en stor grön böök på deras hult, och den wp
hugget i wedh och hemkiördt. Nu blef förb.d Måns i Skek
arp tilfrågat, egenum huars tilståndh, han samma bok, ha
de nidhugget, der till han suarade sig hafua skogwach
tarens Jöns Anderszons tilstånd och förlof. Men
efther forb.de Jöns Anderszon icke war tilstädes, eij heller woro al-
le stemde som woro medh i denne gerning, derfore blef dhetta
mykit, på huar gårdh, her opå reckte dee alle samptligen
hender, tilsammans, at dhett skulle wara dhem emellom en granna
lag, huilcken dhee lofuade huar för sig obrotzligen hålla willa
och till en stadfestelsze, wpsatte dhee 4 dalr peningar i wijthe,
at huilcken af skogzwålderma her emot nogot åwerka
de i skougen, skulle förb.d 4 dalr wthgifua till Anderstadh
kyrkio, och hafua förgiordt dhett han i skogen hafuer åwerkat.
Detta bekiende alla grannarna och skogzwålderna, så wel
dee som i Skeckarp, som dhe som bo wthi Andersta och Bö-
khult, att dhet war dhem emellan giordt för en lag och
af dem alla samtyckt. Nu blef bewisat at Måns
i Skeckarp som denne klagan, hafuer tingfördh, war med
at giöra och samtyckia derasz grannelagh, och ähr en af
skogzwålderna medh Andersta by, och ligger medh bholbyn
inkieldrat, hade öfuerträdt derasz grannelagh, och nid
hugget en stor grön böök på deras hult, och den wp
hugget i wedh och hemkiördt. Nu blef förb.d Måns i Skek
arp tilfrågat, egenum huars tilståndh, han samma bok, ha
de nidhugget, der till han suarade sig hafua skogwach
tarens Jöns Anderszons tilstånd och förlof. Men
efther forb.de Jöns Anderszon icke war tilstädes, eij heller woro al-
le stemde som woro medh i denne gerning, derfore blef dhetta
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 477 / sid 44 (AID: v49313.b477.s44, NAD: SE/VALA/0382503) |