| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 482 / sid 49 (AID: v49313.b482.s49, NAD: SE/VALA/0382503) |
48v
huilcka hade kommit i trettemål på Stensznäs, om åkerskade
som Jonns getter hade giordt på Anderszes rog. Och tildrogh
sig, at en hell hop af ladegårdzbönderna, woro kallade af gårdz
fougten till arbetis öell på Stensznäs, och om aftonen gaf fougten
på sin huszbondesz wegner öell på Stensznäs, och matt, nhär ölet fijk öfuer
handen, begynte Anders i Strette, som äger Jönsz: dott: i Stensz
näsestörp, at öfuer falla sin swär för åkerskade, och wille slå
honum, då wndwek den gamble mannen, sitt öell och säthe, och gijk
strax på sin hemwegh, Nogot lijthett ther efther, när Anders förnam
at hans suär icke kom i stuffuan igen, gaf han sig wth efther medh
wrede, och ropade, och wplop sin swär, slog ådt honum medh en
staka han hade i handen och slaget drabbade inthett wthan togh i
marken. Strax wende Jon sigh om och begaf sig medh hast in
wnder sin måg forb Anders, och stack honum i ryggen medh en
knif, ett kiöttsår, och strax togh den wnge Anders wthi
Jon, slog honum omkull, satte sig på sin swär och hölt honum,
doch slogh han honum inthett eij heller hårdrogh eller giorde honum
den ringaste åkommo. Strax kom en drängh N Håkon och
skilthe then ådt, denn och wittnade på lagboken medh suoren
eed, at detta slagzmålet så tilgijk, och dee sielfue hafua be
kiendt. Och efther Jon war trängder at wäria sig, der
som Jonns getter hade giordt på Anderszes rog. Och tildrogh
sig, at en hell hop af ladegårdzbönderna, woro kallade af gårdz
fougten till arbetis öell på Stensznäs, och om aftonen gaf fougten
på sin huszbondesz wegner öell på Stensznäs, och matt, nhär ölet fijk öfuer
handen, begynte Anders i Strette, som äger Jönsz: dott: i Stensz
näsestörp, at öfuer falla sin swär för åkerskade, och wille slå
honum, då wndwek den gamble mannen, sitt öell och säthe, och gijk
strax på sin hemwegh, Nogot lijthett ther efther, när Anders förnam
at hans suär icke kom i stuffuan igen, gaf han sig wth efther medh
wrede, och ropade, och wplop sin swär, slog ådt honum medh en
staka han hade i handen och slaget drabbade inthett wthan togh i
marken. Strax wende Jon sigh om och begaf sig medh hast in
wnder sin måg forb Anders, och stack honum i ryggen medh en
knif, ett kiöttsår, och strax togh den wnge Anders wthi
Jon, slog honum omkull, satte sig på sin swär och hölt honum,
doch slogh han honum inthett eij heller hårdrogh eller giorde honum
den ringaste åkommo. Strax kom en drängh N Håkon och
skilthe then ådt, denn och wittnade på lagboken medh suoren
eed, at detta slagzmålet så tilgijk, och dee sielfue hafua be
kiendt. Och efther Jon war trängder at wäria sig, der
49r
före blef honum tillåtit, på welb. Anders Grips goda behagh, at
wthfesta för såremål peningar - 6 marker. Men huad skade Anders
i Strette bekom af sin swär, båttskierarelön och annor för
summelse, blef alt ogilt dömdh, att Anders skulle dhett hafua
för inthett, efther han wthan trång wthlop sin egen suär, och gior
de honum förfångh på sin hemwägh. Och forb.d Anders i
Strette, derföre at han wpreste perlementhet, på sin husz
bondes gård, och sedan lop med wredzwerke wthur gården,
såsom och den föracht och förtret, han giorde sin egen suär
och föräldrar. Derföre wthfeste han denne gången, för sin
suärz förbön skuldh, häradz nemdn, och hele heradet, efther
man giörligen förnimmer, hosz Anders i Strette, san bet
ringz tekn medh grått och tårar - 40 marker husb. ensak.
Kom för rätta Bengta Nilsz: dott: i Markaryd och klaga
de att hennes morbroderdötter Ingrid i Markarydh hafuer wthi
långh tidh, haft borte ifrån henne, et lijthett stycke iordh, widh
pas - 1 ½ skiepelandh och der til engh, och will derfore giöra
henne huarken lön eller bhön, eij heller suara henne i rätta
efther som hon af lendzmannen 2 reesor ähr rådh och stämdh,
derföre blef så afdömdt, at Ingrid i Markarydh
wthfesta för såremål peningar - 6 marker. Men huad skade Anders
i Strette bekom af sin swär, båttskierarelön och annor för
summelse, blef alt ogilt dömdh, att Anders skulle dhett hafua
för inthett, efther han wthan trång wthlop sin egen suär, och gior
de honum förfångh på sin hemwägh. Och forb.d Anders i
Strette, derföre at han wpreste perlementhet, på sin husz
bondes gård, och sedan lop med wredzwerke wthur gården,
såsom och den föracht och förtret, han giorde sin egen suär
och föräldrar. Derföre wthfeste han denne gången, för sin
suärz förbön skuldh, häradz nemdn, och hele heradet, efther
man giörligen förnimmer, hosz Anders i Strette, san bet
ringz tekn medh grått och tårar - 40 marker husb. ensak.
Kom för rätta Bengta Nilsz: dott: i Markaryd och klaga
de att hennes morbroderdötter Ingrid i Markarydh hafuer wthi
långh tidh, haft borte ifrån henne, et lijthett stycke iordh, widh
pas - 1 ½ skiepelandh och der til engh, och will derfore giöra
henne huarken lön eller bhön, eij heller suara henne i rätta
efther som hon af lendzmannen 2 reesor ähr rådh och stämdh,
derföre blef så afdömdt, at Ingrid i Markarydh
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 482 / sid 49 (AID: v49313.b482.s49, NAD: SE/VALA/0382503) |