| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 336 / sid 14 (AID: v49313.b336.s14, NAD: SE/VALA/0382503) |
13v
Men anlongande denn andre knichten, Nilsz Olofzonn, medh
huilken Jöns Nanneszon aldrig trette et ordh, eller af någon
ouenskap afuiste, och han skot i mörkret honom, der han ingen
föruaring hafua kunne, och wthan all trång och gifuen or
sack, förty för:d Jöns Nanneszon hadhe sin wisza dödh,
af deet första skåthet, wthan annars tilhielp, derföre och
effter Nilsz Olszonn så skielmachteligen beuiste sig
emodt then som döden leedh, kunne denne ringa rettenn
icke befrija Nilsz Olofzons liff, effter han och lade lijka
dödzår på döda. Lekeuäll beder målzäganden för honom.
Men anlongande denn danske skreddaren Peer Jonszonn
som och förrädeligen wthan någon gifuen orsack, lade sår
på denn som dödenn leedh, sedann han lag widh markenn,
och qualdes medh dödenn, medh huilken han icke tret
te ordh huadh straf honom bhör påleggias, begä
ras wthj wnderdånighett höge öfuerhetenes förkla
ring.
Desze ähre Börgie Perszons sageszmän, nemligen
Peer Carlszon i Trotteslöf är Börgie Perszons sageszman,
och Jöns Jonszon i Trotteslöf, war hans sageszman,
Men Jöns hafuer inthet sagdt än Peer Olofszons
broder, hade lenge warit hosz honom, och drog
huilken Jöns Nanneszon aldrig trette et ordh, eller af någon
ouenskap afuiste, och han skot i mörkret honom, der han ingen
föruaring hafua kunne, och wthan all trång och gifuen or
sack, förty för:d Jöns Nanneszon hadhe sin wisza dödh,
af deet första skåthet, wthan annars tilhielp, derföre och
effter Nilsz Olszonn så skielmachteligen beuiste sig
emodt then som döden leedh, kunne denne ringa rettenn
icke befrija Nilsz Olofzons liff, effter han och lade lijka
dödzår på döda. Lekeuäll beder målzäganden för honom.
Men anlongande denn danske skreddaren Peer Jonszonn
som och förrädeligen wthan någon gifuen orsack, lade sår
på denn som dödenn leedh, sedann han lag widh markenn,
och qualdes medh dödenn, medh huilken han icke tret
te ordh huadh straf honom bhör påleggias, begä
ras wthj wnderdånighett höge öfuerhetenes förkla
ring.
Desze ähre Börgie Perszons sageszmän, nemligen
Peer Carlszon i Trotteslöf är Börgie Perszons sageszman,
och Jöns Jonszon i Trotteslöf, war hans sageszman,
Men Jöns hafuer inthet sagdt än Peer Olofszons
broder, hade lenge warit hosz honom, och drog
14r
till Lahoms marknat, och der satte sig på enn skuta, men
huart han tog wägen, weet han inthet, detta blef wpsat
till stådthållaren kommer tilstädes.
Sammedag kom för retta Jonn Månszon en landzknicht
och klagade at capetenen Erick Kåck, hade bedra
get och belägrat hans festepiga Bengta Gisles dötter,
deet han och kunne beuisa, och hafuer sig sålunda
tildraget, att capetenen kom till fendrickz lutnant
Bengt Jonszon till gäst, och dijtt redh enn bonde, benemdh
Ehrlandh i Ekenäs, och hans hustru Beritta Suens dötter,
huilken är Bengtes stöfsöster, och när för:d Er
landh kom till lutnanten, sade han till capetenen
iag hafuer godt öll och brenneuin hema, föllier mig
hem, då suarade capetenen får iag quinfolk,
då suarade Erlandz hustru Beritta, ja et
thet ypperste i willie begäre, på the orden stodh
capetenen wp och folgde Erlandh hem, och när han
kom wthj Erlandz gårdh, sende Erlandh först effter
Bengtes stöfbroder, en rytter benemdh Swne Suenszon
som bodde i then andre gården i för:d Ekenäs. Sedan
sende Erlandh sina piga tre gånger effter Bengte,
och badh henne komma dijdt, och hon wille inthet,
förty hennes moder war inthet hema, då kom Er
huart han tog wägen, weet han inthet, detta blef wpsat
till stådthållaren kommer tilstädes.
Sammedag kom för retta Jonn Månszon en landzknicht
och klagade at capetenen Erick Kåck, hade bedra
get och belägrat hans festepiga Bengta Gisles dötter,
deet han och kunne beuisa, och hafuer sig sålunda
tildraget, att capetenen kom till fendrickz lutnant
Bengt Jonszon till gäst, och dijtt redh enn bonde, benemdh
Ehrlandh i Ekenäs, och hans hustru Beritta Suens dötter,
huilken är Bengtes stöfsöster, och när för:d Er
landh kom till lutnanten, sade han till capetenen
iag hafuer godt öll och brenneuin hema, föllier mig
hem, då suarade capetenen får iag quinfolk,
då suarade Erlandz hustru Beritta, ja et
thet ypperste i willie begäre, på the orden stodh
capetenen wp och folgde Erlandh hem, och när han
kom wthj Erlandz gårdh, sende Erlandh först effter
Bengtes stöfbroder, en rytter benemdh Swne Suenszon
som bodde i then andre gården i för:d Ekenäs. Sedan
sende Erlandh sina piga tre gånger effter Bengte,
och badh henne komma dijdt, och hon wille inthet,
förty hennes moder war inthet hema, då kom Er
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 336 / sid 14 (AID: v49313.b336.s14, NAD: SE/VALA/0382503) |