Sunnerbo dombok 1618

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 329 / sid 7 (AID: v49313.b329.s7, NAD: SE/VALA/0382503)
6v för skada, grep han till darten som Henrik honom til
förenne skiencht hadhe, och stack Henrick på bröstedt, och
Henrick lop medh hastt af dören wtht, och när han
fans igen fans han wthj enn gammall lada döder.
Huilket skedde tuå timar widh pasz effter han
hade fåt hug. Wihtne, at detta dråpet så tilgick
som förschrifuitt står, ähr desze som tilstädes wåro
i stugann, åsågo när dråpet skedde, nemligen enn
gammall man som låg wthj enn säng, Lasz Gudmundszon
i Åby, Beritta Laszes, Gudmundh Laszeszonn, och
enn piga Kristin som der i gårdenn tiente, huilka
hafua giort theras salighetz eedh på lagboken
att dråpet i alla måtto så tilgick, icke kunne
heller åglagarna annor wihtne fram föra, wthan
låthe sig aldeles medh förb:d wihtne ådtnöija.
Desze effter:ne danemän hafua syndt och seedt åuer
kan i stugan, strax om morgonen effter dråpet schedt
war, Knutt i Falnaueka, Jöns Anderszon i Doma
ridt, Peer Bengtszon i Trotteslöff, Bengt Larszon i
Äplanäs
, Per Anderszon i Åby, Nilsz Anderszon i
Prestorp
, Per Perszon i Torlarp, Jöns Ibm, huil
ka och i lijka måtto hafua giort deras eedh, at
så många hug och slag wore giorde wthj Jöns
7r Bengtszons stuga, som wthj ransackningen förmäles.
Detta ährandet blef skothet till häradtz nemdn,
att the granneligen skulle ransaka theras död och bråt,
och medh huadh skeell dråparen trängde sig till
att dräpa, och blef [..] wp läsenn, af thet 2 och 12
Cap. i Dråp. B. Och effter noga ransackning, före
gången wihtne och skell, fans hosz then döda, /deet
Gudh bettre/ stor skuldh och brådt, i deet han wthan
wppehåldh, bedref så många nidingzuerk i stugan,
på et och annat, effter som af ransackningen är till
att see, niderhög waggan ther wthj et barn låg och soff,
såsom och wthtdrog sabbelen, och hug hans poick
som war enn öfuermaga, medh andra iniurier han
der wthj huset hela natten bedref, så att hela nem
den förundrar sig, att dråparen så mycken oret
och öfueruåldh kunne lijda, och på thet senerste be
gaf sig fram till högsäthet och wthj sitt obetänchta
raserij och galenskap, innekiettade dråparen, gaf
honom öcknampn och oquemdes ordh, tog till sabbelen
honom halfdrog, der af dråparen blef förfärat,
och skulle antingen hända eller giöra skada för
ty thet törde ingen styra till godhe. Men dock le
keuäll när alt war öfueruägat, kunne nem
den icke aldeles befrija dråparens liff, medh min
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 329 / sid 7 (AID: v49313.b329.s7, NAD: SE/VALA/0382503)