Sunnerbo dombok 1618

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 381 / sid 59 (AID: v49313.b381.s59, NAD: SE/VALA/0382503)
58v Kom för retta Peer Smedh i Quenslöff och klaga
de at han hade bort stadt sin son Jöns Perszon
till lendzmanen Måns Bengtszon i Toffta, och när
den welborne herre her Nilsz Bielke hölt wht
schrifning her wthj häradet blef för:d dreng wht
skrifuen, orsaken at för enn frelszes rotha N.
tiugu frelszes bönder, blef wthtnemder en lithen
poik, Jöns Suenszon i Hölminge, och när samme
dreng framkom på munstringen i Calmar, blef
han drifuen oanseedt han tilförenne i Ryaholm
gick igenom munstringen, och då blef lendzman
sens dreng, som på skatteiordh tiente, der lendz
manen boandes war, i staden för frelszes drengen
insat, och effter thet skedde icke på retta wht
skrifningzmöthet, såszom och för tiugu frelszes
bönder, förmenthe för:d Måns Bengtszon her whtin
nan honom wara oret skeedt, och behållit dren
gen alt her till wthj sin tienst, när drengen
förnam at han war whtschrifuen, och skulle föllia
knichterna gick han ifrån lendzmanen, och hem
till sin fader, då badh hans fader honom, at han 
skulle öfuergifua sin tienst hosz lendzmanen och
föllia knichterna, och knichten för:d Jöns,
59r Perszon lagade sin stycker till, och hadhe achtat att
föllia knichterna till Jönekiöping at hugga staf
ue rums weden, då wiste lendzmannen bonda
Måns i Hofdinge, och badh honom gå till Quenslöff,
och bedia drengen gå till lendzmanen igen, och lendz
manen sadhe, at han /nest gudz hielp/ wille sua
ra till alt efftertall, der medh gick åter drengen
till sin tienst igen. Och senarst wptåget gior
des till Calmar, war prophoszen Hansz Perszonn i
Äplanäs
, och slog knichten i jernen, och hade we
lat föra honom till Calmar, men knichten war
så siucklig och wanmechtig, at han icke förmåtte
föllia, ähr och en odugelig och siucklig menni
skia, och till knichtatiensten aldeles odugelig.
Derföre dömde häradtz nemdn, at then frelszes
drengen, som förste gång blef schrifuen, för - 20 frel
ses bönder, han måtte blifua knicht, förty han är
[..] så godh till frägd och mandom, som denne
för:d Jöns Perszonn. Och aldenstundh at Jöns
Perszonn icke hafuer af modtuelighet försittet cro
nones tåg. wthan blef förtröstat af lendz
mannen, at han skulle försuara hans sack,
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 381 / sid 59 (AID: v49313.b381.s59, NAD: SE/VALA/0382503)