| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 30 / sid 26 (AID: v49314.b30.s26, NAD: SE/VALA/0382503) |
25v
om the rächte händer samman. När Jacob kom
in i stugan, stodh hans morbroder Olof Gudmundszons
afklädder, i skiortan för sin säng, när Jacob hade
helszat halp han honom wp i sängen, och sade gudh
nåde mig morbroder huru iag blifuer öfuerfallen,
Olof Suarade honom huem hafuer thet giordt,
Jacob sade thet hafuer Jon Larszon giort.
Olof Gudmundszon sade iag består tig Jacob husz
och hemfridh. Då gick hustrun i gården, och
inhemptade enn öllkanna, och Jon Larszon blef
sittiandes i bencken, och Jacob gick på golfuet,
i thet samma språng Jacob till och tog Jonn
Larszon i håret, och the hårdrogos enn stundh, och
blifuo strax ådtskilde, och Jon Larszon kom wtt på
gården, och Nilsz Olszonn medh honom, och stugo
dören blef stängdh, och lades enn krock opå,
då war Jon Larszon några gånger på dören
och wille in, och orkade icke wpröckia dören,
tå gick han på gården igen, och sade till Nilsz
Olszon Jacob schall bidia mig om thet han tog
mig i håret, och sade till Nilsz Olszon gack in i
stugan, och bedh Jeppa gifua mig et godt ordh,
så wille wij förlijkas. Tå sade Nilsz Olszon
om iag går in i stugan, så kommer tu medh?
in i stugan, stodh hans morbroder Olof Gudmundszons
afklädder, i skiortan för sin säng, när Jacob hade
helszat halp han honom wp i sängen, och sade gudh
nåde mig morbroder huru iag blifuer öfuerfallen,
Olof Suarade honom huem hafuer thet giordt,
Jacob sade thet hafuer Jon Larszon giort.
Olof Gudmundszon sade iag består tig Jacob husz
och hemfridh. Då gick hustrun i gården, och
inhemptade enn öllkanna, och Jon Larszon blef
sittiandes i bencken, och Jacob gick på golfuet,
i thet samma språng Jacob till och tog Jonn
Larszon i håret, och the hårdrogos enn stundh, och
blifuo strax ådtskilde, och Jon Larszon kom wtt på
gården, och Nilsz Olszonn medh honom, och stugo
dören blef stängdh, och lades enn krock opå,
då war Jon Larszon några gånger på dören
och wille in, och orkade icke wpröckia dören,
tå gick han på gården igen, och sade till Nilsz
Olszon Jacob schall bidia mig om thet han tog
mig i håret, och sade till Nilsz Olszon gack in i
stugan, och bedh Jeppa gifua mig et godt ordh,
så wille wij förlijkas. Tå sade Nilsz Olszon
om iag går in i stugan, så kommer tu medh?
26r
Jon Larszon suarade neij, wtlofuandes at han inthett
wille gå in förän the wåro förlichte. När Nilsz
Olszon kom til dören, blef honom strax dören
wplåthen, och Jon folgde efther sagteligen, och tog
enn påbunden lija, som hanck wthj farstugan, och
språng medh hast efther honom, in, och genast förän
Jacob kunne sig föruara, och få något i handen,
hög till honom, görandes honom illa skada i han
den och armen, och huar Jacob icke i hastigheet, ha
de fåt wp et trädh, som låg för spisen och hölt för
sig, så han hugget honom ihiell, dy han hade sådan
mordueria at ingen torde gå emellan, och taga fridh.
När the så hade skiermislat enn stundh i stugan
blifuo the ådtskilde, och Jon Larszon kom annor
gång wt på gården, och Jacob som hade fåt skadan
af lijan, blef liggandes i enn benck, och blodeet
förlup honom så at han inthet förmåtte. Widh
Jacob låg i benken i stor sueda och werk, kom
Jon Larszon andre gång i stugan, medh wredesmodh,
gick fram till Jacob och sade, kan skie tu hafuer
fåt för lithet, och slog Jacob liggandes på mun
nen, så at näsa och mundh stodh i blodh, begabbandes
honom med många smälige ordh, sedan tog liu
sestakan som stodh på bordet, och sade om tu knur
rar et ordh, så skall iag slå thin hierna sönder, och
wille gå in förän the wåro förlichte. När Nilsz
Olszon kom til dören, blef honom strax dören
wplåthen, och Jon folgde efther sagteligen, och tog
enn påbunden lija, som hanck wthj farstugan, och
språng medh hast efther honom, in, och genast förän
Jacob kunne sig föruara, och få något i handen,
hög till honom, görandes honom illa skada i han
den och armen, och huar Jacob icke i hastigheet, ha
de fåt wp et trädh, som låg för spisen och hölt för
sig, så han hugget honom ihiell, dy han hade sådan
mordueria at ingen torde gå emellan, och taga fridh.
När the så hade skiermislat enn stundh i stugan
blifuo the ådtskilde, och Jon Larszon kom annor
gång wt på gården, och Jacob som hade fåt skadan
af lijan, blef liggandes i enn benck, och blodeet
förlup honom så at han inthet förmåtte. Widh
Jacob låg i benken i stor sueda och werk, kom
Jon Larszon andre gång i stugan, medh wredesmodh,
gick fram till Jacob och sade, kan skie tu hafuer
fåt för lithet, och slog Jacob liggandes på mun
nen, så at näsa och mundh stodh i blodh, begabbandes
honom med många smälige ordh, sedan tog liu
sestakan som stodh på bordet, och sade om tu knur
rar et ordh, så skall iag slå thin hierna sönder, och
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 30 / sid 26 (AID: v49314.b30.s26, NAD: SE/VALA/0382503) |